Search

Mobiliteten eller rörligheten för äldre människor är fortfarande ett område under utveckling. Det visar en VTI-studie gällande Norge, Danmark och Sverige där man har studerat äldre personers resande med personbil, kollektivtrafik, cykel, gång och i viss mån även övriga transportmedel som definieras av motoriserade rullstolar, skotrar, mopedbilar, etc. Åtgärder för att öka resandet med kollektivtrafik är på dagordningen i alla tre länderna. Det återstår dock mycket som kan förbättras enligt de forskningsrapporter och utvärderingar som ingått i studien. Exempelvis är mer än 200-300 meter en för lång promenadsträcka till eller från busshållplatsen för många äldre människor och miljön på stationer och hållplatser upplevs av många äldre som obehaglig och stressig. Dessutom bör information före och under resan vara både visuell och hörbar, informationstavlor bör placeras i ögonhöjd, tidtabeller ska vara lätta att läsa och förstå, det ska vara lätt att köpa en biljett och hantera biljettautomater, låggolvsfordon är att föredra, lediga platser ska finnas ombord och föraren ska inte börja köra innan passagerarna har satt sig. Det kan ofta vara små förbättringar som utgör skillnader för dem som reser, till exempel att trottoarer är utan trappor och att det finns bänkar på gångvägen till busshållplatsen. Dessutom handlar strategier och åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken inte bara om frågor som tillgängliga fordon, vindskydd och enkla trottoarer vid busshållplatser, utan också om frekvens och rutter i förhållande till resmönstren hos den nya rörliga generationen äldre. Dock är bristen på information och kunskap om kollektivtrafiken ofta utbredd bland äldre människor, vilket resulterar i att de reser mindre än de skulle ha gjort eller avstår helt från att använda kollektivtrafiken. Informationskampanjer skulle kunna samordnas bättre för att möta äldre människors resmönster. Nya sätt att sprida information med den senaste tekniken skulle också kunna organiseras i större utsträckning för att möta behoven hos äldre människor. Egentligen är problemet ibland inte brist på information, utan för mycket information eller fel slags information. The present report is part of a larger project about mobility and its impact on older people’s well-being and welfare: Mobile age: The impact of everyday mobility for elderly people’s welfare and well-being. The heterogenity of older people is emphasised, not only with respect to physical age but also with respect to the specific resource situation and social context of everyday life. The geographical context of the project is Denmark, Norway and Sweden. The report is a literature review examining and evaluating measures designed to improve the independency of mobility among older people. While a few good examples of “best practice” in the Scandinavian area (Denmark, Norway and Sweden) have been highlighted, gaps and weaknesses remain. The areas which are examined in the present report are private car, public transport, cycling, walking and to some extent other transport modes defined by motorized wheelchairs, scooters, four-wheeled mopeds/motorcycles, etc. Measures to increase travel with public transport are on the agenda in all three countries, i.e. accessible vehicles and increased accessibility to the interchanges. Also, often small amendments through the travel route could make difference, such as pavements without stairs and benches on the way to the bus stop. Furthermore, strategies and measures for improving public transport concern not only issues such as accessible vehicles, wind shelters and plain pavements at bus stops, but also frequency and routes in relation to the mobility needs of a new generation of older people. However, lack of information and knowledge about public transport services is often rife among older people, which results in them travelling less than they might have done or shying away completely from using public transport. Information campaigns could be synchronised consciously to meet older people’s travel trajectories. New ways of providing information using the latest technology could be found to meet the needs of older people. Actually, sometimes the problem is not lack of information but too much of it or the wrong kind.

Det här forskningsprojektet undersöker hur jämställdhet behandlats i utvecklingsprojektet "Framtidens kollektivtrafik" i Malmö. Projektet har genomförts i fyra efterföljande faser: Kartläggning av nuläget (fokusgruppssamtal och text- och bildanalys av material som producerats i projektet "Framtidens kollektivtrafik") Seminarier och workshops Studie av samråd Spridning av resulta Redovisningen av resultaten tar sin utgångspunkt i de fyra nationella jämställdhetsmålen formulerade av Sveriges regering och riksdag, vilka Malmö stad har valt att inkludera i sin jämställdhetspolicy. De har emellertid hittills inte operationaliserats och fått en tydlig plats i trafikplaneringen. Forskningsprojektet föreslår följande verksamhetsanpassning: Jämn fördelning av makt och inflytande. Det ska råda jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i kollektivtrafikplaneringen i Malmö Ekonomisk jämställdhet. Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till likvärdig tillgång för kvinnor och män till utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan kvinnor och män avseende ansvar för obetalt hemarbete och möjlighet att ge och få omsorg Trygghet. Öka tryggheten genom att minimera risker och eliminera rädsla för att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med resor i kollektivtrafiken. This research project focuses on gender equality and sustainability in planning of public transport. It consists of four parts: Mapping the current status in the organisation - focus groups with planning staff and content analysis of texts and images produced within the project concerning future public transport in the city of Malmö Seminars and workshops Study of the practice of public consultations and the participation of citizens in the planning process Evaluation and compilation of results and effects. The point of departure for the evaluation of the results is the four national objectives for gender equality formulated by the Swedish Government and Parliament, which Malmö City has chosen to include in their own policy. The objectives have not hitherto been properly developed and operationalized in the local context of transport planning in Malmö. The following local adaptions are suggested: Equal distribution of power and influence. There would be equal distribution of power and influence between women and men in decision making and implementation processes in the public transport planning in Malmö Economic equality. Public transport in Malmö would contribute to equitable opportunities for women and men to education and paid work which gives economic independence Equal distribution of unpaid care and household work. Public transport in Malmö would contribute to the establishment of equal distribution between men and women regarding the responsibility for unpaid housework and the ability to give and receive care Security. Increased security by minimising the risk and eliminating the fear of being subjected to gender-related violence and crime in connection with travel by public transport

Består av 1) Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik. Lägesrapport 1a: Rapportering från fokusgrupperna, av Lena Levin, Emmy Dahl och Malin Henriksson. 2) Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik. Lägesrapport 1b: Resultat av innehålls- och bildanalys, av Charlotta Faith-Ell och Susanna Nilsson. 3) Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik. Dokumentation från workshop 11 februari 2010, av Susanna Nilsson, Lena Levin, Charlotta Faith-Ell, Emmy Dahl och Malin Henriksson.4) Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik. Observationer och utvärdering av dialogmöten i Malmö stad, av Jonna Nyberg, Elina Engelbrektsson, Susanna Gustafsson, Lena Levin och Charlotta Faith-Ell. 5) Jämställd stadsplanering i Malmö - hur gör vi nu då? slutseminarium & workshop 26 november 2010, dokumentation: Lena Levin, Elina Engelbrektsson, Charlotta Faith-Ell och Lennart Skoglund. OBS! Bilagedelen börjar på sidan 91 i PDF-dokumentet!

Generally, more elderly will be travelling and be out on the roads as active road-users in the future. Research exists on the travelling habits of the elderly; but more in-depth knowledge on the elderly's preferences as license-holders, drivers, road-users and actors in public transport is required. The aim of this report is to give an overview of previous research as well as to indicate a number of directions for future research on the mobility of the elderly as actors within the transport system. The work has a clear multidisciplinary approach, with knowledge from social science, behavioural science and technical research on transport and the elderly. However, the main weight lays on social science and behavioural science issues. The report is divided into eleven chapters: 1) contains a short background, purpose and method questions; 2) discusses the project's scientific and social relevance; 3) provides theoretical background and theoretical concepts; 4) mentions previous research on the elderly as car drivers; 5) is a chapter on license-less vehicles; 6) discusses traffic and road design for the elderly; 7) discusses the elderly as pedestrians and bicycle road-users; 8) is about the elderly in public transport and 9) is about the training of elderly drivers. Chapter 10) consists of a final discussion and chapter 11) summarises point by point the need for research on issues which have come to light in the report