HYDROGRAFI2005 blev ytterligare ett i raden av varmare år än normalt längs Hallandskusten. Året inleddes mycket milt och inte minst blåsigt i och med stormen Gudrun. I anslutning till stormen uppmättes vattenstånd på 164 cm över medelvatten vid Hallandskusten och vattenföringen i de västsvenska vattendragen var högre än normalt.I stort sett höll sig ytvattentemperaturen kring normala värden under 2005. Milt väder resulterade i högre temperatur än normalt främst i januari och det kyliga vädret i februari-mars orsakade något lägre temperatur än normalt. Avvikelser i salthalt i ytvattnet uppmättes främst i februari då salthalten vid station N7 Nidingen och N13 låg mycket under det normala till följd av långvarigt utflöde ur Östersjön. Låga halter av oorganiskt kväve, fosfor och kisel och höga klorofyll a-halter uppmättes i början på mars till följd av vårblomning. Närsalthalterna var låga under större delen av 2005, utom i inre Kungsbackafjorden i januari då förhöjda kvävehalter uppmättes till följd av landavrinning, samt vid flertalet stationer i februari då fosfathalten låg över det normala på grund av större påverkan av Östersjövatten än vanligt. Högre halt totalfosfor än normalt uppmättes vid några flera tillfällen under året. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var närsaltsituationen bra och visade i huvudsak liten eller obetydlig avvikelse från jämförvärdena.Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder förekom inga större avvikelser under 2005 vad gäller siktdjup eller klorofyll a. Under i stort sett hela 2005 har syrgashalterna legat under det normala vid L9 Laholmsbukten. Vid övriga kuststationer var syrgastillgången relativt god (> 4 ml/l) under större del av året, utom under hösten då halter under 4 ml/l uppmättes på en del håll.VÄXTPLANKTONFrån och med januari 2005 har planktonanalyserna från Halland kompletterats med analyser av biovolymer i ytproverna (0-10 m). Årets två första månader bar prägel av vinterförhållanden, med höga närsalthalter, låga klorofyll a-halter, få arter och låga cellantal vid både station N7 och L9. I mars månad var vårblomningen ett faktum, och stora mängder kiselalger förekom i proverna från bägge stationerna. Den totala biovolymen var hög och analyser från alla fem Hallandstationer visade på relativt höga klorofyll a-toppar.I april var det fortfarande hög celltäthet bland kiselalger i ytprovet (0-10m) från L9, medan blomningen var på väg att sjunka undan vid N7, där hög celltäthet i stället observerades i djupprovet (10-20m). Vid båda stationerna hade antalet heterotrofa dinoflagellater ökat. En population av Dictyocha speculum i en skelettlös fas, då den är skadlig för fisk, fanns i ytprovet från L9 i maj, i övrigt en månad med relativt många arter i låga cellantal. En månad senare observerades D. speculum i den skadliga fasen i djupprovet från N7, vid L9 fanns arten med enstaka celler i den mera vanliga formen, med skelett. I juli blommade den stora kiselalgen Proboscia alata, vilket troligtvis orsakade de höga totala biovolymerna vid både N7 och L9, samt ett högt djupvärde på klorofyll a vid N6, N7 och N13. Planktonproverna från augusti månad visade på många potentiellt toxiska arter, men ingen översteg riskvärdet. I september däremot, blommade kiselalgen Pseudo-nitzschia delicatissima-gruppen vid L9 med 3,5 miljoner celler/l. L9 och N7 skiljde sig åt på det sättet att proverna från L9 tydde på att det gick mot höstblomning, medan N7 låg kvar på låga biovolymer och cellantal. I oktober var proverna från de två stationerna mer likvärdiga igen, och i november var det kiselalgsblomning vid N7. P. delicatissima-gruppen och Dinophysis acuta fanns över riskvärdena vid N7, prover från L9 analyserades inte denna månad. Klorofyll a-toppar visade på blomning vid samtliga stationer i november månad. I december uteblev ett förväntat vinterlugn och i stället kunde en omfattande vinterblomning observeras. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05