Search

Projektet (kontraktnr. 222 0742) omfattar standardiserad provtagning av fastsittande kiselalger, bottenfauna och fisk (elfiske), taxonomiska analys och bedömning med nya bedömningsgrunderna för dessa kvalitetsfaktorer för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden). Även en bedömning av vattenkemi ingår i uppdraget. Syftet med uppdraget är att genom analys av påväxtalger, bottenfauna och fisksamhället och en bedömning med nya bedömningsgrunder för miljökvalitet göra en karaktärisering och analys av ekologisk status för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden).

Länsstyrelsen i Hallands län skapade 1994 en databas över rödlistade och regionalt intressanta arter. Denna har under årens lopp blivit relativt omfattande och innehåller för närvarande över 44 000 observationer av totalt 1800 arter. Uppgifter tillförs kontinuerligt Länsstyrelsens artdatabas dels genom att uppgifter om nya observationer lämnas direkt till Länsstyrelsen, och dels genom attuppgifter inhämtas från ArtDatabanken, som ansvarar för den nationella databasen över rödlistade arter. I rapporten följer ett utdrag ur Länsstyrelsens databas, där alla arter som någon gång observerats i länet presenteras. Först kommer en lista sorterad i alfabetisk ordning efter det vetenskapliga namnet. Därefter följer artlistor uppdelade per systematisk grupp enligt innehållsförteckningen. Alla arter redovisas med aktuell rödlistekategori. Denna rapport ersätter "Förteckning över rödlistade och regionalt intressanta arter i Hallands län 2000" som blev inaktuell i och med att den nationella rödlistan uppdaterades 2005. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

HYDROGRAFI2005 blev ytterligare ett i raden av varmare år än normalt längs Hallandskusten. Året inleddes mycket milt och inte minst blåsigt i och med stormen Gudrun. I anslutning till stormen uppmättes vattenstånd på 164 cm över medelvatten vid Hallandskusten och vattenföringen i de västsvenska vattendragen var högre än normalt.I stort sett höll sig ytvattentemperaturen kring normala värden under 2005. Milt väder resulterade i högre temperatur än normalt främst i januari och det kyliga vädret i februari-mars orsakade något lägre temperatur än normalt. Avvikelser i salthalt i ytvattnet uppmättes främst i februari då salthalten vid station N7 Nidingen och N13 låg mycket under det normala till följd av långvarigt utflöde ur Östersjön. Låga halter av oorganiskt kväve, fosfor och kisel och höga klorofyll a-halter uppmättes i början på mars till följd av vårblomning. Närsalthalterna var låga under större delen av 2005, utom i inre Kungsbackafjorden i januari då förhöjda kvävehalter uppmättes till följd av landavrinning, samt vid flertalet stationer i februari då fosfathalten låg över det normala på grund av större påverkan av Östersjövatten än vanligt. Högre halt totalfosfor än normalt uppmättes vid några flera tillfällen under året. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var närsaltsituationen bra och visade i huvudsak liten eller obetydlig avvikelse från jämförvärdena.Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder förekom inga större avvikelser under 2005 vad gäller siktdjup eller klorofyll a. Under i stort sett hela 2005 har syrgashalterna legat under det normala vid L9 Laholmsbukten. Vid övriga kuststationer var syrgastillgången relativt god (> 4 ml/l) under större del av året, utom under hösten då halter under 4 ml/l uppmättes på en del håll.VÄXTPLANKTONFrån och med januari 2005 har planktonanalyserna från Halland kompletterats med analyser av biovolymer i ytproverna (0-10 m). Årets två första månader bar prägel av vinterförhållanden, med höga närsalthalter, låga klorofyll a-halter, få arter och låga cellantal vid både station N7 och L9. I mars månad var vårblomningen ett faktum, och stora mängder kiselalger förekom i proverna från bägge stationerna. Den totala biovolymen var hög och analyser från alla fem Hallandstationer visade på relativt höga klorofyll a-toppar.I april var det fortfarande hög celltäthet bland kiselalger i ytprovet (0-10m) från L9, medan blomningen var på väg att sjunka undan vid N7, där hög celltäthet i stället observerades i djupprovet (10-20m). Vid båda stationerna hade antalet heterotrofa dinoflagellater ökat. En population av Dictyocha speculum i en skelettlös fas, då den är skadlig för fisk, fanns i ytprovet från L9 i maj, i övrigt en månad med relativt många arter i låga cellantal. En månad senare observerades D. speculum i den skadliga fasen i djupprovet från N7, vid L9 fanns arten med enstaka celler i den mera vanliga formen, med skelett. I juli blommade den stora kiselalgen Proboscia alata, vilket troligtvis orsakade de höga totala biovolymerna vid både N7 och L9, samt ett högt djupvärde på klorofyll a vid N6, N7 och N13. Planktonproverna från augusti månad visade på många potentiellt toxiska arter, men ingen översteg riskvärdet. I september däremot, blommade kiselalgen Pseudo-nitzschia delicatissima-gruppen vid L9 med 3,5 miljoner celler/l. L9 och N7 skiljde sig åt på det sättet att proverna från L9 tydde på att det gick mot höstblomning, medan N7 låg kvar på låga biovolymer och cellantal. I oktober var proverna från de två stationerna mer likvärdiga igen, och i november var det kiselalgsblomning vid N7. P. delicatissima-gruppen och Dinophysis acuta fanns över riskvärdena vid N7, prover från L9 analyserades inte denna månad. Klorofyll a-toppar visade på blomning vid samtliga stationer i november månad. I december uteblev ett förväntat vinterlugn och i stället kunde en omfattande vinterblomning observeras. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

HYDROGRAFIÅr 2004 var som helhet ett varmare år än normalt längs Hallandskusten. Sommarmånaderna juni och juli var dock både kallare och blötare än normalt. Under juli kom stora nederbördsmängder med påföljande översvämningar i framförallt Småland men även sydöstra Halland påverkades av detta oväder. Både temperatur och salthalt i ytvattnet uppmättes under året till i stort sett normala nivåer. Lägre ytvattentemperatur uppmättes i februari och mars till följd av kyligare väder i januari och februari. Eventuella avvikelser i salthalt visade sig ofta hänga samman med flödet genom Öresund. Vid inflöde till Östersjön kan salthalten stiga och vid utflöde sjunker halten i Kattegatts ytvatten. Låga halter av kväve, fosfor och kisel och höga klorofyllhalter uppmättes i början på mars i samband med vårblomning av plankton. Närsalthalterna, speciellt då det gäller kväve, låg huvudsakligen på låga och bra nivåer under hela året förutom i december då förhöjda halter av de oorganiska fraktionerna uppmättes vid en del stationer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var närsaltsituationen bra och visade endast liten eller obetydlig avvikelse från jämförvärdena. Siktdjupet i augusti var sämre än på länge vid de flesta mätstationer och klassas enligt bedömningsgrunderna som tydlig till mycket stor avvikelse från jämförvärdena. De låga siktdjupen sammanfaller med något förhöjda klorofyllhalter och det pågick alltså vid mättillfället viss planktonblomning som grumlade vattnet. Syretillgången i bottenvattnet var lägre än normalt vid flera tillfällen 2004. VÄXTPLANKTONI januari och februari var det vinterförhållanden vid Hallandskusten. I februari började det dra ihop sig mot vårblomning, vilket indikerades av typiskt vårblommande arter i låg mängd. I mars prickades vårblomningen nära sitt maximum, eftersom klorofyll a-halterna var mycket höga och låg nära ytan, närsalterna var på väg att ta slut och mängden planktonalger var stor vid L9 Laholmsbukten och N7 Nidingen. Utöver de sedvanliga kiselalgerna blommade det för fisk potentiellt dödliga släktet Chattonella vid N7. En lägre celltäthet observerades också vid L9. En mycket hög kiselhalt uppmättes igen nära ytan vid L9 i april. Det fanns många arter av kiselalger samt ett stort inslag av heterotrofa dinoflagellater. Av Chattonella-blomningen fanns bara enstaka celler kvar i april. I maj månad visade analyserna låga närsalts- och klorofyllhalter och låga cellantal. Årets Emiliania huxleyi-blomning kunde observeras i proverna från N7 i början av juni. Till L9 kom den inte, troligtvis på grund av den låga salthalten. Annars präglades proven av små oidentifierade celler med och utan flageller. Det fanns fortfarande gott om E. huxleyi vid N7 i juliproven, och dessutom ökade diversiteten generellt vid båda stationerna. Även i augusti var det hög diversitet i samtliga prover. Ett flertal potentiellt skadliga arter observerades, Prorocentrum minimum, Dinophysis norvegica, D. acuminata och Chrysochromulina spp. Den sistnämnda ökade i antal vid L9 i septemberproven, i övrigt avtog arterna i celltäthet vid båda stationer denna månad. Chrysochromulina spp fanns fortfarande i vattnet i lägre antal i oktober, nu i sällskap med Pseudo-nitzschia spp, som även fanns vid N7. Höstblomningen var tydlig denna månad och höll i sig till novemberprovtagningen. Relativt höga cellantal av Pseudo-nitzschia observerades hela hösten och även i december. Det var annars glesa planktonprov i december, så planktonsamhället verkade till slut inta vintervila.I rapporten utvärderas också perioden 1993-2004 för parametrarna- Fosfat vintertid- Totalfosfor vintertid- Oorganiskt kväve vintertid- Totalkväve vintertid- Totalfosfor sommartid- Totalkväve sommartid- Klorofyll a och siktdjup i augusti- Syrgashalt i bottenvattnet, årsminimumÄven växtplanktonsituationen över tidsperioden 1993-2004 utvärderas. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

HYDROGRAFIÅr 2003 blev ett varmt år med undantag av februari och oktober. Oktober blev hela 3,5 grader kallare än normalt och i genomsnitt kyligare än november vilket är ovanligt. Mycket stora nederbördsmängder kom i slutet av april och maj medan februari-mars och september var torra månader.Den kyliga inledningen av året medförde lägre ytvattentemperaturer än normalt under januari till mars. Ytsalthalten varierade stort under årets inledning, framförallt i mars - april.Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var närsaltsituationen bra och visade endast liten eller ingen avvikelse från jämförvärdena.Under 2003 var syreförhållandena i bottenvattnet vid flera tillfällen sämre än normalt.VÄXTPLANKTONI Laholmsbukten nådde vårblomningen sitt maximum mellan provtagningarna i mars och april, medan den var nära sitt maximum vid Nidingen vid marsprovtagningen. Antalet växtplanktonarter/identifieringsgrupper var ungefär detsamma 2003 som 2002 i Laholmsbukten. Vid Nidingen var antalet något lägre 2003. Under 2003 registrerades 132 arter/identifieringsgrupper i Laholmsbukten och 134 arter/identifieringsgrupper vid Nidingen.Tolv arter av potentiellt skadliga växtplankton förekom under året, men orsakade inte några kända störningar. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Makroalgfloran vid Lilla Middelgrund i mellersta Kattegatt har inventerats under sommaren 1997. Området består av en grundplatå beläget i utsjön ca 20 km från svenska kusten. Genom det relativt stora avståndet till kusten är siktdjupet större och salthalten högre vid utsjögrundet på grund av lägre naturlig turbiditet i vattnet och en mindre inverkan av den Baltiska ytströmmen.Grundplatån omfattar stora arealer inom den fotiska zonen (6-30 m) för makroalger, och hyser genom den stora variationen av bottensubstrat en frodig och divers algflora. I Jämförelse med svenska förhållanden så påminner floran om den i mellersta och norra Bohuslän. Floran vid Lilla Middelgrund är betydligt rikare än den mer kustnära floran längs hallandskusten och är vid jämförelse med danska undersökningar väl representativ för förhållandena vid utsjögrund i den centrala delen av mellersta Kattegatt.I undersökningen, som speglar sommarsituationen, påträffades 134 taxa av röd-, brun- och grönalger. Av dessa utgjorde cirka 30 av för området nybeskrivna arter eller arter för vilka endast sporadiska rapporter finns registrerade. Flera av dessa arter har vid Lilla Middelgrund befunnits vara vanliga. Områdets samlade värde ligger således i dess representativitet i kombination med förekomsten av sällsynta arter.Vid Lilla Middelgrund förekommer vidsträckta ytor med brunalger vilka bildar en tredimensionell struktur liknande landträdens kronverk. Detta skapar i sin tur förutsättningar för ett rikt djurliv, genom den mängd mikrohabitat som bildas. De hot som kan urskiljas mot algfloran är dels storskaliga processer som generell eutrofiering, utsläpp av giftiga ämnen och ett hårt fisketryck, dels mera lokala företeelser som sandtäkt och algskörd.För att bibehålla algfloran vid Lilla Middelgrund som en naturlig reglerad miljö vore det önskvärt med restriktioner vad gäller täkt av bottenmaterial, täkt av alger, fiske med släpande och grävande redskap (t.ex. trål, vad, skava) inom den fotiska zonen (6-30 m), fasta installationer och anläggningsarbeten (t.ex. vindkraft, gas/oljeutvinning). Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05