Search

Bakgrund: Forskning om missförhållanden visar att äldre som bor på särskilda boenden utsätts för olika former av missförhållanden. De olika formerna av missförhållanden som sker inom äldreomsorgen kommer till uttryck på olika sätt, såsom psykisk och fysisk vanvård samt försummelse. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnadspersonal uppfattar eventuella missförhållanden inom äldreomsorgen och varför de tror att missförhållanden uppstår på särskilda boenden. Syftet var även att utifrån Theory of Reasoned Action tolka omvårdnadspersonalens potentiella agerande i situationer då det uppstår missförhållanden. Metod: Studien nyttjade en kvalitativ forskningsmetod i form av en vinjettstudie medfokusgrupper. Materialet analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att omvårdnadspersonalen hade olika uppfattningar kring missförhållanden. Brist i arbetsmiljö såsom tidsbrist, personalbrist och stress var troliga orsaker till missförhållanden. Genom Theory of Reasoned Action indikerades att kollegors påverkan, så kallade ”subjektiva normer” och egna attityder kan bidra till en förståelse om varför missförhållanden uppstår på särskilda boenden. Background: Research on elder abuse shows that elderly people living in nursing homes are exposed to various forms of abuse. The various forms of abuse that occur in elderly care are expressed in different ways, such as mental and physical abuse, and neglect. Aim: The aim of the study was to investigate how nursing staff perceive possible elder abuse in elderly care and why they believe that elder abuse occurs in nursing homes. The aim was also to interpret the nursing staff's potential actions in situations where elder abuse occurs based on the Theory of Reasoned Action. Method: The study used a vignette methodology with four focus group interviews. The material was analysed through thematic analysis. Results: The results showed that nursing staff had different perceptions of elder abuse. The respondents believed that, among other things, deficiencies in the work environment such as lack of time, staff shortages and stress were likely reasons for elder abuse. The Theory of Reasoned Action indicated that colleagues' influence, also known as "subjective norms" and their own attitudes can contribute to an understanding of why elder abuse occurs in nursing home.

Denna studie undersöker hur tre fokusgrupper från generation X uppfattar, tänker och talar om fenomenet övervakningskapitalism och individanpassad marknadskommunikation. Idag exponeras olika former av marknadskommunikation för individer genom att användare efterlämnar sina personliga preferenser online. Det kan bland annat göras genom att godkänna cookies och användarvillkor utan att läsa igenom det som kommuniceras. Individerna är därmed omedvetna om vad de lämnar för information. Studien undersöker hur fokusgrupperna resonerar kring den individanpassade marknadskommunikationen som har ursprung i individens personliga användardata som samlats in. Studien genomförs genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper följt av en kvalitativ innehållsanalys av den insamlade empirin. Detta för att ha möjlighet att analysera empirin tillsammans med det teoretiska ramverket. Uppsatsen utgår från Kotlers återkopplingsmodell, kodning/avkodning, panoptikon, integritetsparadoxen, normer och IPC.Studiens resultat visar att fokusgrupperna använder sig av sociala kanaler på grund av de samhälleliga normer de anser finns och att beslutet har grund i att undvika ett eventuellt utanförskap. De är medvetna om fenomenet övervakningskapitalism, men innehar begränsad kunskap kring faktisk innebörd. De värnar om sin personliga integritet, samtidigt som de är omedvetna om vilken information de efterlämnar via sina digitala fotspår. Slutligen visade fokusgrupperna att de kan uppskatta individanpassad marknadskommunikation när den visar relevant innehåll i rimlig mängd, men att exponeringen tenderar att bli för påträngande och stundtals till och med förolämpande. This study research how three focus groups from generation X comprehend, think, and speak about the phenomenon of surveillance capitalism and individualized marketing communication. Today it is common that advertising and marketing communication can be exposed to individuals based on surveillance capitalism, and that users leave their personal preferences online. This can be done based on the fact that users accept both cookies and the terms of use without assessing what is communicated. This means that the users are unaware of the information they are emitting. This study investigates how the focus groups reason about individualized marketing communication, which is based on what information has been collected about them online. It is carried out through a qualitative interview study in order to then carry out a qualitative content analysis of the collected empirical data, then analyze the empirical data together with the theoretical framework. The study is based on Kotler's feedback model, decoding/encoding, panopticon, the privacy paradox, norms, and IPC.The result of the study shows that the focus groups use social channels because of the societal norms they believe exist and that it is based on avoiding possible exclusion from society. They are aware of the phenomenon of surveillance capitalism but do not have any further knowledge of what it implies. They consider themselves to protect their personal integrity, while not being aware of what information they are leaving behind via their digital footprints. Finally, the focus group indicates that while they appreciate individualized marketing communication when it shows the right content in a good amount, the exposure tends to be too intrusive and perhaps even offensive at times.

Bakgrund: Användning av digital rådgivning ökar snabbt och teknologin utvecklas konstant. Distriktssköterskor ska driva utvecklingen framåt och arbeta med att förbättra omvårdnad. Digital rådgivning är en del i förbättringsarbetet och kan förbättra omvårdnadsarbetet och vården genom att öka möjligheterna att erbjuda personcentrerad vård och på sikt mer jämlik vård. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med digital rådgivning. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, med totalt nio deltagare, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier.Verksamhetens betydelse i arbetet med digital rådgivning; Hur verksamheten är upplagd samt hur arbetsresurser fördelas har stor betydelse för upplevelsen av att arbeta med digital rådgivning. Möjligheter och utmaningar för att kunna arbeta patientsäkert; Det finns möjligheter att arbeta patientsäkert, till exempel underlättade det om alla systemets funktioner används. Att kunna se bilder var positivt, men den icke-verbala kommunikationen saknades. Potential för att kunna ge tillgänglig och nära vård; Digital rådgivning underlättade för att kunna ge tillgänglig och nära vård. Distriktssköterskor såg digital rådgivning som en del av framtiden. Slutsats: Digital rådgivning har förutsättningar att öka tillgängligheten till vård men det krävs en bra arbetsmiljö och tillräckligt med resurser, vilket verksamheten har ansvar för, samt ytterligare utbildning och utveckling för att kunna arbeta mer patientsäkert. Det finns behov av fortsatt forskning gällande digital rådgivning, både från personal- och patientperspektiv.

Uppmärksamhet på miljön och att uppnå ett mer hållbart sätt att leva har ökat bland allmänheten och företag under flera år. Denna artikel har som ändamål att undersöka hur ett företag kan förmedla sina värderingar om hållbarhet inte bara genom ord och texter utan också genom grafisk design och visuell kommunikation. Artikeln djupdyker i grafiska profiler och identiteter och undersöker hur man med hjälp av dem kan visuellt uttrycka ett företags fokus på och värderingar kring hållbara tillverkning, förpackning samt hållbarhet för företaget och dess anställda. Artikeln bidrar med forskning som kan hjälpa designers att kommunicera specifika värderingar, i denna kontext hållbarhet, genom grafik samt visuella element, och dessutom hur man potentiellt kan förhålla sig till ämnen som “greenwashing”. Resultaten baseras på relevant litteratur i området, information samlad ifrån metoder som fokusgruppdiskussion och internetenkät, samt en visuell gestaltning i form av en grafisk profil för ett mock-up företag. Awareness of the environment and achieving a more sustainable way of life has increased among the general public and companies for several years. The purpose of this article is to investigate how a company might convey its values ​​of sustainability not only through words and texts but also through graphic design and visual communication. The article delves into graphic profiles and brand identities and examines how they can be used to visually express a company's focus on, and values ​​around sustainable manufacturing, packaging, and sustainability for the company and its employees. The article contributes research that could help designers, in the context of sustainability, deliver specific messages and values through graphics and visual elements, as well as how one can potentially approach topics such as "greenwashing". The results are based on relevant literature in the area, information gathered from methods such as focus groups and surveys, as well as a practical design in the form of a graphic profile for a mock-up company.

För lärare är texter och skriftpraktiker centrala inslag i den dagliga yrkesutövningen. Syftet med den här studien är att bättre förstå läraryrket och dess förutsättningar med fokus på textanvändning, och studien söker svar på hur några lärare i skolans senare år (7–9 och gymnasiet) beskriver, uppfattar och förhåller sig till läsande och skrivande inom yrket samt hur de beskriver skriftpraktiksanknutna utmaningar och resurser. Materialet för studien består av ljudinspelade fokusgruppsamtal. Studien finner att lärarnas samtal präglas av allmängiltiga resonemang om texter och textanvändning genom att lärarna fokuserar på aspekter som är relevanta för i princip alla skrivsituationer, till exempel tydlighet och textlängd. Vidare framträder bilden av att 7–9-lärarna har ett mer kollektivt orienterat förhållningssätt gentemot yrkets skriftpraktiker än vad gymnasielärarna har. Ifråga om skriftpraktiksanknutna utmaningar ser lärarna framför allt utmaningar i skrivandet av texter som de menar har indirekt undervisningsanknytning, och särskilt beskriver de utmaningar med att formulera sig på sätt så att mottagare inte blir upprörda. Av samtalen framgår också att de resurser som lärarna ser sig ha för att utveckla kompetens att hantera skriftpraktiksanknutna utmaningar utgörs av informella strukturer, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de aktuella skriftpraktikerna är centrala i deras yrkesutövning. English abstract Teachers discuss text usage – a case study of teachers’ opinions about literacy practices in the teaching profession For teachers, literacy practices are central to their everyday work. The aim of this study is to better understand the teaching profession and it’s conditions with a focus on text usage. The study seeks to answer how some teachers in the school’s later years (7–9 and upper secondary school) describe, perceive and relate to professional literacy practices and how they describe literacy practices-related challenges and resources. Data consists of audio-recorded focus group discussions. Findings are that teacher’s discussions are characterized by generic perspectives on literacy practices, for example by focusing on clarity and text length. Furthermore, the teachers in years 7–9 seem to have a more collectively oriented approach to literacy practices than upper secondary teachers. In terms of challenges related to literacy practices, they focus on writing with an indirect connection to teaching, and they describe difficulties about formulating written texts in such a way that no reader gets upset. The conversations also show that the resources that the teachers perceive as available to them in developing literacy skills and for dealing with challenges related to literacy practices consist of informal support structures, which is interesting given that the relevant literacy practices are central to their work.

In Sweden, there are students who live in small student apartments. These apartments can be called compact living as a student apartment can be as small as 16 square meters. To take advantage of the place that is in small homes, it would be good if larger furniture could be combined into a piece of furniture. On behalf of Husmuttern AB, this work has been aimed at exploring furniture concepts with sleeping and their functions in a compact living environment for students. The issues being examined are: - What functions are desirable in a multifunctional seating and sleeping furniture for students and people living in compact living environments? - How can a multifunctional seating and sleeping furniture be designed, that is applied to students living in a compact-living environment? Human Centered Design was used as a method and thus a qualitative data collection was carried out in the form of observations. The respondents were in the primary target group and were observed in their everyday lives in their homes. A focus group was involved in generating ideas and concepts. Functional prototypes were built, and 3D models were created in SolidWorks. Digital testing of the concepts was carried out and the development of the Generation Sofa Bed was realized. There is a discussion about how reliable this study is, when the results became situational. However, the respondents were from a limited audience and had different views on what they wanted from a sofa bed, which provided rewarding information for the development of the furniture. The conclusion is that while the Generation Sofa Bed needs to be further developed through testing and evaluation of storage facilities, it has great potential to become a finished product. I Sverige bor det studenter i små studentlägenheter. De lägenheterna kan kallas för compact living då en studentlägenhet kan vara så liten som 16 kvadratmeter. För att ta vara på den plats som finns i små hem vore det bra om större möbler kunde kombineras till en möbel. På uppdrag av Husmuttern AB har detta arbete haft som syfte att utforska möbelkoncept med sov- och sittfunktioner i en compact living miljö för studenter. De frågor som undersöks är: 1. Vilka funktioner är önskvärda i en multifunktionell sitt- och sovmöbel för studenter och personer som bor i compact living miljö? 2. Hur kan en multifunktionell sitt- och sovmöbel konstrueras, som är tillämpad för studenter som bor i compact-living miljö? Human Centered Design användes som metod och därmed genomfördes en kvalitativ datainsamling i form av observationer. Respondenterna var med i den primära målgruppen och observerades i sin vardag i sina hem. En fokusgrupp var med och genererade idéer och koncept. Funktionsprototyper byggdes och 3D modeller skapades i SolidWorks. Digital testning av koncepten genomfördes och utvecklingen av Bäddsoffan Generations blev förverkligad. Det finns en diskussion om hur pålitlig denna studie är, då resultaten blev situationsbaserade. Dock var respondenterna från en begränsad målgrupp och hade olika syn på vad de ville ha av en bäddsoffa, vilket gav givande information till utvecklingen av möbeln. Slutsatsen är att medan Bäddsoffan Generations behöver vidareutvecklas genom testning och utvärdering om förvaringsmöjligheter, så har den stor potential att bli en färdig produkt.

Klimatförändringar är ett faktum, och den globala livsmedelsproduktionen står för 25 – 30 % av de totala utsläppen. För att minska utsläppen krävs det stora förändringar i samhället. För den enskilda individen kan ett minskat intag av animaliska livsmedelsprodukter göra stor skillnad för miljö och klimat. För att lyckas med detta krävs det en attitydförändring och ökad kunskap bland konsumenter i samhället. Syftet med studien är att undersöka konsumenters attityder och intresse för en svenskodlad hampadryck. Relevant litteratur och teori användes för att få en ökad förståelse av människors matval och preferenser. Fokusgrupper användes som metod för att öka förståelsen för konsumenters attityder kring olika faktorer av hampadrycken. Urvalet baserades på heterogena grupper med olika kön, ålder och utbildning för att få en bredare diskussion. Studien resulterade i fyra olika teman som fokuserar kring hampadrycken. Allt handlar om smaken, Intresse och medvetenhet för svenskt, Marknadens mervärde och Attraktivt med tydligt innehåll. Dessa fyra olika teman hjälper till att få en helhetsbild av konsumenters kunskap och medvetenhet, och även vad som efterfrågas på marknaden, ur ett konsumentperspektiv. Människan är en komplex varelse och det finns många aspekter att ta hänsyn till vid förändringar,inte minst maten och måltiden. Sammanfattningsvis kan man se ett stort intresse och medvetenhet kring hållbara matval bland konsumenter, och en stark vilja att förändra sitt ätande för en bättre miljö., The climate change is a fact, and the global food production is responsible for 25 – 30 % of the greenhouse gases. To reduce the emissions major changes are needed in the society. For the individuals, a reduced intake of food products made of animals can make a big difference for the environment. To succeed in this matter, a change of attitude and increased knowledge among consumers in the society is required. The purpose of the study is to investigate consumers attitudes and interest in a beverage made of Swedish-grown hemp. Relevant literature and theory were used to gain an increased understanding of people’s food choices and preferences. Focus groups were used as method to interpret consumer’s attitudes about various factors of the hemp beverage. The selection of participants was based on heterogeneous groups with different genders, age and education and the purpose of this was to have a broader discussion among the participants. The study resulted in four different themes with focus around the hemp beverage. It is about the taste, Interest and awareness of Swedish products, The markets added value and Attractive with a clear content. These four different themes are helpful to get an overall picture of consumers knowledge and awareness, but also what is in demand in the market, from a consumer’s perspective. Humankind is a complex being and there is much to consider when change occurs, especially when it is about food and meal. In summary, there is a great interest and awareness for sustainable food choices among consumers, and a strong desire to change their eating habits for a better environment.

This paper uses a comparative focus group method to explore the conditions for risk communication after a hypothetical nuclear accident requiring decontamination. This is achieved by examining and comparing how older men and younger women express their deeper thoughts and ideas about risk and risk communication, and possible dilemmas they might face in the event of such an accident. Four focus groups were conducted with 18 residents of Örebro (eight younger women and ten older men). The discussions were recorded, transcribed and analyzed thematically. The results showed clear differences between the groups in terms of frames of reference and ideas about their own actions. Similarities were found in how the view of risks related to radiation was dominated by fear, uneasiness and worry, and especially in how the need for information was expressed. The conclusions show that more research is needed to better understand the conditions for risk communication about such complex and stigmatizing issues in a Swedish context., Denna uppsats använder en komparativ fokusgruppmetod för att undersöka förutsättningarna för riskkommunikation efter en hypotetisk kärnteknisk olycka som kräver sanering. Mer specifikt görs detta genom att undersöka och jämföra hur äldre män och unga kvinnor uttrycker sina djupare föreställningar om risk och riskkommunikation, samt möjliga dilemman de kan ställas inför vid en dylik olycka . Fyra fokusgrupper genomfördes med 18 personer bosatta i Örebro (åtta yngre kvinnor och tio äldre män). Diskussionerna spelades in, transkriberades och analyserades tematiskt. Resultaten visade på tydliga skillnader mellan grupperna vad gäller referensramar och föreställningar om det egna agerandet. Likheter framkom i hur synen på risker med strålning dominerades av rädsla, obehag och oro, och framförallt vilket informationsbehov respondenterna uttryckte sig ha. Slutsatserna pekar på att vidare forskning behövs för att bättre förstå förutsättningarna för riskkommunikation om sådana komplexa och stigmatiserade frågor i en svensk kontext.

Studiens ämne handlar om förståelsen av risk under en hälsokris utifrån lokal riskkommunikation. Covid-19-pandemin utgör en stor hälsorisk för människor över hela världen. Tidigare forskning visar att riskkommunikation behöver nå och påverka människor så att de kan skydda sig själva mot de pågående riskerna. Därför är det viktigt att studera hur människor uppfattat riskerna med covid-19 från deras lokala kommunikatörer. Syftet med studien är att undersöka hur studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun förstod riskerna med covid-19 och avsåg att agera utifrån sin riskförståelse, utifrån Jönköpings kommuns riskkommunikation under våren 2020. Den specifika perioden som studeras är mellan 15 mars och 19 juni 2020. För att uppnå studiens syfte har fyra fokusgruppsintervjuer med studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun genomförts och analyserats med en teoribaserad tematisk metod. Det teoretiska ramverket som använts för den tematiska analysen består av Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory och Theory of Planned Behavior. Resultaten av studien visar att studenterna uppfattade riskerna med covid-19 som allvarliga, men att de inte haft avsikten att fullt ut ändra sina beteenden för att undvika riskerna. Deras riskförståelse berodde däremot inte på kommunikation från Jönköpings kommun, eftersom få av studenterna hade tagit del av deras kommunikation under våren 2020. Istället hade de använt källor som Folkhälsomyndigheten och nyhetssidor. Dessutom upplevde studenterna kommunikationen från kommunen som oseriös och bristfällig gällande viktig information. Resultaten visar att studenterna upplevde Jönköpings kommuns kommunikation om beteendeförändringar för att undvika risker som vag och svår att förstå, vilket inte bidrog till deras avsikt att ändra beteende The subject matter of this study is risk perception during a health crisis based on local risk communication. The covid-19-pandemic is a mayor health crisis for citizens all over the world. Prior science has shown that risk communication needs to reach and affect citizens so they can protect themselves from the ongoing risks. Therefore, it is important to study how citizens have perceived the risks of covid-19 from their local communicators. The purpose of this study is to examine how students on a post-gymnasium level in Jönköping municipality understood the risks of covid-19 and intended to act upon their perception of the risks based on the risk communication from Jönköping municipality, during the spring of 2020. The specific period examined is between the 15th of March and the 19th of June 2020. In order to achieve the aim, four focus group interviews with students on a post-gymnasium level in Jönköping have been conducted and analyzed through theoretically based thematic analysis. The theoretical framework used for the analysis of the focus group interviews consists of the Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory and Theory of Planned Behavior. The results of the study show that the students perceived the risks of covid-19 as severe, but that they did not intend to fully change their behavior in order to avoid the risks. However, their risk perception was not based on the communication from Jönköping municipality since very few of them had seen their communication during the spring of 2020. Instead, they used sources like the national health authority and news channels. Additionally, the students found the communication from the municipality to be too lighthearted and lacking in vital information. The results show that the students found the municipality’s’ communication about behavioral change as vague and difficult to understand, which didn’t have an impact on their intention to behavioral change.

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Frågorna ledde fram till syftet för denna studie: att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Studiens datainsamlingsmetod utgörs av intervjuer, både individuella och fokusgruppsintervjuer. De lärare som kom att medverka i studien har alla stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser på grundskolans högstadium. Resultaten av studien visar att lärare befinner sig i en balanssituation i skiljelinjen mellan ämnestradition, styrdokument och elever. Vidare framgår av samtalen att utgångspunkten för allt innehållsurval utgörs av den traditionella västerländska berättelsen, som i studien benämns ”det dominerande narrativet”. Beroende på klasskontext öppnas narrativet upp. I klasser med en hög andel elever med annan bakgrund än Sverige öppnas narrativet upp mot en minoritetsanpassning. Även i klasskontexter med få elever med annan bakgrund än Sverige har innehållet genomgått förändringar, men helt inom ramen för det dominerande västerländska narrativet. Det samtalas bland annat om andra sätt att bruka tid på än den traditionella kronologiska. Vidare hanteras delar av det traditionella narrativet utifrån olika perspektiv. Allt inom ramen för en majoritetsanpassning. Studiens bidrag kan uttryckas som att den synliggör den komplexa situation som historielärare befinner sig i, samtidigt som erfarna lärare har utvecklat strategier. Avslutningsvis hoppas jag att undersökningen bidrar till att nyansera bilden av en historieundervisning som fortgår som den alltid har gjort. Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Undersökningsobjektet utgörs av lärares samtal om den egna undervisningen. Huvudfrågan som ställs är hur innehållsnarrationerna förhåller sig till spänningsfältet mellan ett innehåll som betonar ett kanonliknande nationellt kulturarv och ett som ger utrymme för ett mer individuellt och mångkulturellt inriktat innehåll. Datainsamlingen har skett med hjälp av individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, där respondenterna bestod av fem historielärare på grundskolans högstadium. Kriteriet vid urvalet var, förutom att vara behörig lärare, var att ha stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser. Med utgångspunkt i frågeställningarna har det empiriska materialet hanterats i två steg. Dels en inledande inventering av de innehållsnarrationer som lärare talar om, dels en analys för att förstå lärares val av innehåll på grundval av klasskontext. Studiens resultat visar att allt innehållsval oberoende av klasskontext utgår från den traditionella västerländska berättelsen, eller det ”dominerande narrativet”. Utifrån två olika klasskontexter visar studien följande resultat: Då klassen bestod av en låg andel elever med bakgrund i andra länder öppnas narrativet upp med Europa som naturlig geografisk avgränsning och där svensk historia finns med som strimma. Den traditionella kronologiska tidsanvändningen är en bland flera andra sätt att bruka tid. Det traditionella innehållet behandlas stundtals utifrån andra perspektiv och andra fokus. Exempelvis samtalas om ett innehåll med större fokus på social historia och genusfrågor. Trots förändringar befinner sig innehållet inom ramen för det dominerande narrativet, vilket kan uttryckas som en majoritetsanpassning i relation till klassrumskontexten. Då klasser tvärtom bestod av en hög andel elever med bakgrund i andra länder inbjuds eleverna själva till att bidra med egna narrationer. Detta blir ett av flera sätt där det dominerande narrativet öppnas upp. Det ges även exempel på sammanhängande teman, såväl som delar av sådana, som öppnar upp narrativet. En minoritetsanpassning åstadkommes även genom att elever själva konstruerar metanarrationer, vanligtvis med temats innehåll som grund.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan arbetar i en komplex arbetsmiljö med ansvarför bland annat patientens säkerhet, patientens positionering och att upprätthålla enaseptisk miljö. Av hygieniska skäl samt för att reducera infektionsrisk bör onödigtspring i operationssalen undvikas, vilket kan innebära att operationssjuksköterskanarbetar långa pass utan avlösning. Operationsavdelningar ligger oftast avskilda, därdet kan saknas möjligheter till dagsljus på operationssalen. Dagsljus reglerarkroppens cirkadiska rytm och vid bristande exponering för dagsljus har negativaeffekter som humörsvängningar samt sömnrubbningar setts. Goda dagsljusförhållanden har däremot påvisats generera ökat välbefinnande samt förbättradprestationsförmåga. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser avbegränsad tillgång till dagsljus på arbetsplatsen. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt15 operationssjuksköterskor. En innehållsanalys genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien genererade två huvudkategorier, skillnad på ljus samt kontaktmed omvärlden. Operationssjuksköterskor upplevde att dagsljus påverkade demannorlunda än ljuset från lampor, varvid dagsljus ansågs vara viktigt för att upplevavälbefinnande. Den begränsade tillgången till dagsljus ledde till en inre stress sompåverkade operationssjuksköterskorna även efter arbetet. Att ha möjligheter att se utvar viktigt för att uppleva kontakt med omvärlden och bilda sig en tidsuppfattning. Slutsats: Se ut genom fönster kan minska känslan av instängdhet i den slutnakontext som operationsverksamheten innebär. Det kan även leda till ökatvälbefinnande och trivsel på arbetsplatsen. Då det råder brist påoperationssjuksköterskor anser vi att dagsljus är en viktig komponent i den fysiskaarbetsmiljön som bör tas i beaktande såväl vid vidare forskning såsom vidnybyggnation av operationsavdelningar.

Genom tiderna har måltiden förändrats och kommer förmodligen fortsätta göra så även framledes. Framtidsstudier är ett sätt att undersöka vad som kan tänkas ske i framtiden och då även hur måltiderna kan förändras. Syftet är att undersöka framtidens måltider med hjälp av en scenariometodik. Måltiden har tidigare studerats utifrån olika perspektiv och det har också funnits olika uppfattningar om måltiden som dels främjande av social gemenskap, dels som en företeelse som blivit betydligt mer individualistisk. Five Aspect Meal Model används som en teoretisk modell i den här studien för att undersöka olika aspekter av framtidens måltid. Scenariometodik är ett verktyg för att designa olika, lika rimliga, framtider. Fokusgrupperna var av tvärvetenskaplig karaktär för att skapa en bredd. Urvalet baserades på studenter med en pågående utbildning vid något av Sveriges lärosäten. Studien resulterade i en ny metod för att undersöka framtidens måltider samt fyra olika scenarion kring dessa. Den tekniska måltiden, den effektiva måltiden, den individuella måltiden samt den traditionella måltiden. Dessa scenarion skiljer sig på olika sätt i hur måltiden är utformad och vad som anses vara viktiga aspekter av måltiden. De fyra scenariona är alla möjliga framtider och det mest troliga är att flera av dem kommer att samexistera i framtiden. Människor kommer att önska olika måltider och kanske till och med röra sig mellan olika scenarion beroende på tillfällen och omständigheter., Over time, the meal has changed and will probably continue to do so in the future. Studies regarding the future are a way of examining what might happen and also how the meals may change henceforth. The purpose is to investigate the meals of the future using a scenario methodology. The meal has previously been studied from different perspectives and there have also been different views on the meal, on one hand as the promotion of social community and on the other hand as a phenomenon that has become significantly more individualistic. The Five Aspect Meal Model is used as a theoretical model in this study to investigate different aspects of the future meal. Scenario methodology is a tool for designing various, equally reasonable, futures. The focus groups were interdisciplinary in order to create a diversity. The selection was based on students with an ongoing education at a Swedish educational institution. This study resulted in a new method to study the meals of the future and four different scenarios regarding this. The technical meal, the efficient meal, the individual meal and the traditional meal. These scenarios differentiate in various ways regarding how the meal is designed and what is considered important aspects of the meal. The different scenarios are all possible futures and the most likely is that several of them will coexist. People will desire different meals and may even alter between different scenarios depending on occasions and circumstances.

This article presents and discusses what is being expressed and focused on when preschool educators talk about their work relating to children’s mother tongue. Data is collected through three work team conversations and one focus group discussion in which all work teams participated. In total the participants consist of two childcare workers and six preschool teachers. The study departs from the theoretical point of view reasoning that multilingualism is to be regarded as a competence and an asset, in which educators in preschool play a significant role in children’s opportunities to develop their multilingualism. Theoretically and methodologically the study is based on a rhetorical approach and uses Billigs concept Ideological dilemmas as an analytical tool. In the analysis, four themes of content emerged, where both strategies in conducting the work with children’s multilingualism along with dilemmas and uncertainties regarding these, were in focus. The results show large complexity in the educators´ work situation. They need to face several challenges concerning language as well as other issues related to equality, politics and cultural expressions.Keywords: Focus group, ideological dilemmas, mother tongue, multilingualism, preschool

Background: Mental illness is a growing problem in society, which means that pediatric nurses in neonatal departments meet parents with mental illness more and more often. The pediatric nurse should respond to all children and families in a respectful, empathetic and careful manner, as well as be able to identify the child's and family's resources and needs. Purpose: To describe the pediatric nurses' experience of responding to parents with mental illnesses in neonatal departments. Method: Qualitative design with inductive approach. Data was collected through four semi-structured focus group discussions, with 18 pediatric nurses. Data was analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis resulted in three categories; experience of inadequacy, experience of insecurity and experiences whit good structure and increased knowledge. Frustration and uncertainty were prominent in the discussions and were mainly due to lack of knowledge or lack of cooperation between instances. Anxiety and fear were felt to have a negative impact on the responding between nurses and parents. Feelings of security appeared in good structures and higher levels of knowledge. Conclusion: By raising awareness of pediatric nurses' thoughts and feelings of responding to parents with mental illness, a development and improvement can be made with regard to knowledge and working methods in the field. Education, tutorial and better interdisciplinary co-operation create security, which has a positive impact on the respond and furthermore, the role of the parents strengthens, which ultimately will be beneficial for the child and its development. Keywords: Focus group, Lack of knowledge, Mental illness, Qualitative study, Uncertainty. Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället, vilket medför att barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar träffar föräldrar med psykisk sjukdom allt oftare. Barnsjuksköterskan ska bemöta alla barn och familjer på ett respektfullt, empatiskt och omsorgsfullt sätt, samt kunna identifiera barnets och familjers resurser och behov. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors upplevelse av att bemöta föräldrar med psykiska sjukdomar på neonatalavdelningar. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom fyra semistrukturerade fokusgruppsdiskussioner, med 18 barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; upplevelse av otillräcklighet, upplevelse av otrygghet och upplevelser vid god struktur och ökad kunskap. Frustration och osäkerhet var framträdande i diskussionerna och uppkom främst på grund av kunskapsbrist eller bristande samarbete mellan instanser. Oro och rädsla upplevdes påverkade bemötandet negativt. Trygghetskänslor infann sig vid goda strukturer och högre kunskapsnivå. Slutsats: Genom att öka medvetenheten om barnsjuksköterskors tankar och känslor av att bemöta föräldrar med psykisk sjukdom, kan en utveckling och förbättring ske avseende kunskap och arbetssätt inom området. Utbildning, handledning och bättre tvärprofessionellt samarbete skapar trygghet vilket påverkar bemötandet positivt och vidare stärker föräldrarnas roll, något som i slutändan blir gynnsamt för barnet och dess utveckling. Nyckelord: Fokusgrupp, Kvalitativ studie, Kunskapsbrist, Osäkerhet, Psykiska ohälsa.

The industry that shows the strongest growth and development online is the foodindusty. The prognosis shows that this development will only continue to increase. One problem with the online grocery shopping lies in the fact that consumers find it difficult to differentiate the product packaging. Consumers also find it more difficult to evaluate the product traits online versus in physical stores. Companies must therefore start thinking about designing packaging that should also fit digitally. Companies who do not adapt to the new digital landscape run the risk of losing customers, see the margins fall and being out- competed by other companies who have come further in this work. This study therefore aims to analyze which communicative elements on the digital packaging that consumers consider ease their purchasing decisions when shopping for groceries online. This is to be able to create direct communication on the digital packaging which in turn can lead to purchases. In order to examine this, theories in visual communication and consumer purchasing behavior have been analyzed as secondary data together with primary data in the form of three focus groups and fifteen semi-structured interviews. The interview answers have then been analyzed and set against previous theories. This led to the following conclusions: The communicative elements on the digital packaging that consumers consider eases their purchasing decisions when shopping for groceries online are: Consumers want to be able to easily see the brand's logotype and quantity/volume must be clearly stated. It is also important to have an image presenting the packaging's content, clearly state what the product is and labels, especially in the form of eco-labels and origin. Den bransch som visar på den starkaste tillväxten och utvecklingen online är livsmedelshandeln. Prognosen visar att denna utveckling bara kommer fortsätta öka. En problematik med handeln av livsmedel online ligger i att konsumenter nästan inte ser någon skillnad på förpackningarna. Konsumenter har även svårare att utvärdera produktegenskaper online kontra fysisk butik. Företag måste därmed börja tänka på att designa förpackningar som även ska passa digitalt. Företag som inte anpassar sig till det nya digitala landskapet riskerar förlora kunder, se marginalerna falla och bli utkonkurrerade av andra aktörer som kommit längre i detta arbete. Denna studie syftar därmed till att undersöka vilka kommunikativa element på digitala förpackningar som konsumenter anser underlättar deras köpbeslut när de handlar livsmedel online. Detta för att kunna skapa en tydlig kommunikation på digitala förpackningar som i sin tur ska kunna leda till köp. För att undersöka detta har författarna analyserat teorier inom visuell kommunikation och konsumentköpbeteende som sekundärdata tillsammans med primärdata i form av tre fokusgrupper samt femton semistrukturerade intervjuer. Intervjusvaren har sedan analyserats och ställts mot tidigare teorier. Våra slutsatser är följande: De kommunikativa element på digitala förpackningar som konsumenter anser underlättar deras köpbeslut när de handlar livsmedel online är: Att lätt kunna se varumärkets logotyp och att mängd/volym tydligt framgår. Det är också viktigt med en bild som förmedlar förpackningens innehåll, vad det är för produkt och märkningar, framförallt i form av miljömärkningar och ursprung.

The industry that shows the strongest growth and development online is the foodindusty. The prognosis shows that this development will only continue to increase. One problem with the online grocery shopping lies in the fact that consumers find it difficult to differentiate the product packaging. Consumers also find it more difficult to evaluate the product traits online versus in physical stores. Companies must therefore start thinking about designing packaging that should also fit digitally. Companies who do not adapt to the new digital landscape run the risk of losing customers, see the margins fall and being out- competed by other companies who have come further in this work. This study therefore aims to analyze which communicative elements on the digital packaging that consumers consider ease their purchasing decisions when shopping for groceries online. This is to be able to create direct communication on the digital packaging which in turn can lead to purchases. In order to examine this, theories in visual communication and consumer purchasing behavior have been analyzed as secondary data together with primary data in the form of three focus groups and fifteen semi-structured interviews. The interview answers have then been analyzed and set against previous theories. This led to the following conclusions: The communicative elements on the digital packaging that consumers consider eases their purchasing decisions when shopping for groceries online are: Consumers want to be able to easily see the brand's logotype and quantity/volume must be clearly stated. It is also important to have an image presenting the packaging's content, clearly state what the product is and labels, especially in the form of eco-labels and origin. Den bransch som visar på den starkaste tillväxten och utvecklingen online är livsmedelshandeln. Prognosen visar att denna utveckling bara kommer fortsätta öka. En problematik med handeln av livsmedel online ligger i att konsumenter nästan inte ser någon skillnad på förpackningarna. Konsumenter har även svårare att utvärdera produktegenskaper online kontra fysisk butik. Företag måste därmed börja tänka på att designa förpackningar som även ska passa digitalt. Företag som inte anpassar sig till det nya digitala landskapet riskerar förlora kunder, se marginalerna falla och bli utkonkurrerade av andra aktörer som kommit längre i detta arbete. Denna studie syftar därmed till att undersöka vilka kommunikativa element på digitala förpackningar som konsumenter anser underlättar deras köpbeslut när de handlar livsmedel online. Detta för att kunna skapa en tydlig kommunikation på digitala förpackningar som i sin tur ska kunna leda till köp. För att undersöka detta har författarna analyserat teorier inom visuell kommunikation och konsumentköpbeteende som sekundärdata tillsammans med primärdata i form av tre fokusgrupper samt femton semistrukturerade intervjuer. Intervjusvaren har sedan analyserats och ställts mot tidigare teorier. Våra slutsatser är följande: De kommunikativa element på digitala förpackningar som konsumenter anser underlättar deras köpbeslut när de handlar livsmedel online är: Att lätt kunna se varumärkets logotyp och att mängd/volym tydligt framgår. Det är också viktigt med en bild som förmedlar förpackningens innehåll, vad det är för produkt och märkningar, framförallt i form av miljömärkningar och ursprung.

Bakgrund: Barnhälsovårdens mål är att främja och följa barnets hälsa, utveckling, välbefinnande och livssituation. I hälsosamtal med föräldrar lägger barnhälsovårdssköterskan grunden för en god språkutveckling. Vikten av bokläsning och det språkliga samspelet inom familjen har betydelse för barnets språkutveckling. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av läsningens betydelse för barn efter besök/språkinformation inom barnhälsovården. Metod: Två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med föräldrar genomfördes. Intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Dataanalysen resulterade i två kategorier: kunskap och engagemang samt fem underkategorier. Resultat: Föräldrarna har kunskap om hur läsning påverkar barnet. Tidsbrist är ett bekymmer och äldre syskons bokläsning prioriteras. Barnhälsovårdssköterskans konkreta exempel på läsning av en barnbok och upplägget av besöket påverkar hur informationen mottages. Språkinformation inspirerar att läsa för sitt barn med åldersanpassade böcker. Föräldrar anser att hälsosamtalet inte ger ny information och att barnet inte är intresserad av att bli läst för. Slutsats: Information om språkutveckling och läsning inspirerar föräldrar att börja läsa med barnet. Tidsbrist, syskon och osäkerhet från förälder hur man läser åldersinriktat påverkar dock föräldrarna att behålla familjens tidigare läsvanor. Background: The aim of child health care is to promote and follow the child’s health, development, well-being and life situation. Through health dialogue with parents, the child health nurse lays the foundation for a good language development. Reading books and the linguistic interplay within the family are significant factors in the child’s language development.Purpose: The purpose was to describe parents' experiences of reading importance to children after visiting/language information in child health care. Method: Two semi-structured interviews consisting of focus groups of parents were carried out. The interviews were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. The data analysis resulted in two categories: knowledge and commitment, as well as five sub-categories.Results: Parents do possess knowledge on how reading affects the child. Lack of time was presented as one concern and older siblings were being prioritised for bookreading. The child health nurse´s concrete examples of reading children’s books and the setup of the visit affect how the information is received. Language information leads to inspiration for reading to your child using age group-adapted books. Parents are under the impression that the health dialogue does not provide any new information, and that the child is not interested in being read to.Conclusion: Information about language development and reading inspires parents to start reading to the child. Lack of time, siblings and insecurities from the parents’ side on how to read in an age group-adapted way affect parents in their ability to maintain previous family reading habits. Språklust

Intresset kring hälsosam mat tycks vara större än någonsin. Vi matas med olika råd från experter, bloggar, myndigheter och vänner som berättar för oss hur vi ska äta för att uppnå god hälsa. Inte sällan ser råden olika ut beroende på vilken källa de kommer ifrån. Detta kan leda till en förvirrad bild av hälsa och vilka kostråd som man som konsument egentligen bör följa. Syftet med denna studie är att undersöka unga kvinnors syn på vad som är en hälsosam kost. Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse kring olika uppfattningar om relationen mellan kost och hälsa. I denna studie har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer använts. Materialet har sedan analyserats utifrån Belascos teoretiska ramverk om den kulinariska triangeln av motsättningar. Resultaten visar att hälsosam kost är ett balanserande mellan exempelvis det njutningsfulla och det förbjuda. Kvinnorna har en subjektiv uppfattning om vad som är hälsosamt och begreppet präglas därmed av en individuell tolkning. Vidare ses hälsosam kost som något hemlagat. Resultaten visar även att hälsosam kost är press och påtryckningar. Exempelvis upplever informanterna ångest och prestationskrav kring att äta på ett visst sätt. Kvinnorna får sin information om kost från olika källor, men litar mest på sina egna bedömningar. Faktorer som speglar valet av mat hos unga kvinnor är främst kopplade till identitet samt ansvar för miljön och den egna hälsan. Utifrån denna studie kan det dras slutsatser om att hälsosam kost upplevs individuellt olika. Vad som ses som hälsosamt för en person kan ses som mindre hälsosamt hos en annan. För att uppnå balans och välbefinnande skapar unga kvinnor sin egen bild av hälsa. Utifrån offentliga råd och råd från familj och vänner, gör kvinnorna sin egen bedömning och denna ses även som mest trovärdig. Det kan därmed ses som en utmaning för exempelvis myndigheter att nå ut med evidensbaserade råd om hälsa och kost., The interest around healthy food seems to be larger than ever. Daily we receive different advice from experts, bloggers, authority and friends who tell us what we should eat to achieve good health. The advice is often different depending who the sender is. This could lead to a confused image of health and what dietary advice you as a consumer should follow. The aim of this study is to examine young women’s view of what characterizes a healthy diet. The purpose is to obtain a deeper understanding around different perceptions regarding the relation between food and health. This study includes a qualitative method and focus groups. The data has been analyzed through Belasco’s theory about the culinary triangle of contradictions. The results show that healthy food is a balance between for example the enjoyable and the forbidden. The women have a subjective perception of what they consider healthy and the concept is therefore characterized by an individual interpretation. Furthermore healthy food is seen as something that is homemade. The results also show that healthy food is a pressure. For example the informants are experiencing demands to perform and anxiety regarding eating in a particular way. The women receive their information from different sources, but depend mostly on their own assessments. Factors that have an impact on the choice of food for the young women are mainly linked to identity and responsibility for the environment and their own health. Based on this study conclusions can be drawn that healthy food is perceived individually different. What is seen as healthy varies between individuals. To achieve balance and well being young women create their own picture of health. Based on public advice and advice from family and friends, women form a personal view of healthy food, which is seen as most reliable. It can thus be seen as a challenge for authorities to reach out to the public with evidence based advices regarding health and food.

Syftet med denna studie har varit att söka svar på om och hur formativ bedömning påverkar elevers resultat inom geometri, samt hur elever beskriver formativ bedömning. För att få svar på elevers resultat har en intervention genomförts med 21 elever i årskurs 6 där tio elever ingick i två testgrupper och elvaelever ingick i två kontrollgrupper. Elever från testgrupperna blev även intervjuade i fokusgrupper där de beskrev sitt lärande i geometri kring formativ bedömning. Den teoretiska bakgrunden som studien utgått ifrån samt studiens analysverktyg är ett begreppsligt ramverk för formativ bedömning där fem nyckelstrategier har varit i fokus både i interventionen och fokusgrupperna. Resultatet visade att majoriteten av eleverna i de två testgrupperna fick ett positivt resultat efter ha mött formativ bedömning som stöd, medan majoriteten av kontrollgruppernas resultat visade ett sämre resultat efter ha haft ordinarie stöd i matematik. Efter avslutad intervention beskrev eleverna i fokusgrupperna att de inte är vana vid formativ bedömning, utan att bedömning för dem är en samlad bedömning från lärare med betyg efter avslutande prov. Sammanfattade beskrivningar efter elevernas nya erfarenheter av formativ bedömning var att: de tydligt förstod målen med arbetet, de var positiva till öppna uppgifter som skapar diskussioner, önskade att få både återkoppling från lärare och klasskamrater samt stöd av lärare vid självbedömning. The purpose of this study is to investigate if and how formative assessment affect pupils’ results within the area of geometry; as well look in to how pupils describes formative assessment. To answer this, an intervention was made with 21 pupils in grade 6 where ten of them was a part of two test groups and the other eleven was a part of two control groups. The pupils in the test group, was also a part of two focus groups where they described their thoughts about formative assessment in geometry. The theoretical background from which the study was based as well as the study’s analytical tools is a conceptual framework about formative assessment where five key strategies been in focus, both in the intervention and the focus groups. The result showed that most of the pupils in the two test groups had a positive result after the experience of formative assessment as support, while most of the control group showed a negative result after ordinary support in mathematics. After closed intervention, the focus groups said they´re not used to formative assessment. They are used to a summed-up assessment from their teachers consisting of grades, given after tests. To summarise the pupils’ thoughts about their new experiences of formative assessment: it was clear they understood the purpose with their work, they were open minded to tasks that lead to discussions, wanted feedback from teachers and classmates as well as support from teachers when it comes to self-assessment.

Introduktion: I dagens intensivvård hålls patienter som vårdas i respirator mer ytligt sederade. Patienterna blir berövade sitt verbala tal och behandlas i en miljö som kan upplevas som skrämmande. Detta ställer högre krav på sjuksköterskan, att bemöta patientens psykosociala behov på ett bra sätt och etablera en vårdande relation. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att skapa en vårdande relation med en vaken eller lätt sederad patient som vårdas i respirator på en intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ induktiv design användes och data insamlades med hjälp av fyra fokusgruppsintervjuer, med totalt 14 kvinnliga sjuksköterskor med minst två års yrkeserfarenhet av intensivvård. Studien utgick från tre intensivvårdsenheter i västra Sverige. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att skapa en vårdande relation med en vaken eller lätt sederad patient som vårdas i respirator, tolkades utifrån följande teman för att belysa olika faktorer som är av vikt: kommunikation i mötet, att lyfta fram personen bakom patienten, det vårdande rummet och när relationen försvåras. Slutsats: Att med hjälp av kommunikation skapa en gemensam förståelse, att lära känna patienten och orientera patienten i nuet, att vårda med respekt och trygghet och slutligen att sträva efter att lösa eventuella hinder som uppstår på vägen, var alla centrala faktorer i skapandet av en vårdande relation. Som blivande intensivvårdssjuksköterskor anser författarna att studien ger viktiga infallsvinklar i problemområdet som kan vara användbara i deras kommande yrkesroll. Introduction: In today's intensive care, patients who are mechanically ventilated are more often lightly sedated. Patients are deprived of their verbal communication and treated in an environment that they can find frightening. This puts greater demands on the nurse, in order to respond to the patient's psychosocial needs in a positive way and establish a caring relationship. Aim: To illuminate nurses’ experience of creating a caring relationship with an awake or lightly sedated patient undergoing mechanical ventilation in an intensive care unit. Method: A qualitative inductive design was used and data was collected with four focus groups, with a total of 14 female registered nurses with at least two years professional experience of intensive care. The study was conducted at three intensive care units in western Sweden. Data was analysed with a qualitative content analysis. Result: Nurses' experience of creating a caring relationship with an awake or lightly sedated patient undergoing mechanical ventilation, was interpreted on the basis of the following themes to highlight the various factors that are of importance; communication in the meeting, to highlight the person behind the patient, the room of caring and when the relationship is complicated. Conclusion: Using communication to create a common understanding, to get to know the patient and orient the patient in the present, to provide care with respect and impart a sense of comfort, and finally strive to resolve any challenges that may arise along the way, were all key factors in creating a caring relationship. As future intensive care nurses, the authors consider that the study provides important insights into the problem area that may be useful in their future profession.

This study attempts to answer three questions regarding how health warnings that adorn Swedish cigarette packages affects the consumer on a grammatical and a semiotic level. To investigate this, the health warnings has been analysed in order to identify the grammatical and semiotic components impact on the coniditons for the messages to influence the recipicent. By examining two different designs of health warnings from the tobacco directive from 2014 and 2016, and to take part in a focus groups opinions, this study revealed different factors that enable or limit the consumer to perceive and embrace that which is conveyed in these specific health warnings.

This study attempts to answer three questions regarding how health warnings that adorn Swedish cigarette packages affects the consumer on a grammatical and a semiotic level. To investigate this, the health warnings has been analysed in order to identify the grammatical and semiotic components impact on the coniditons for the messages to influence the recipicent. By examining two different designs of health warnings from the tobacco directive from 2014 and 2016, and to take part in a focus groups opinions, this study revealed different factors that enable or limit the consumer to perceive and embrace that which is conveyed in these specific health warnings.

”You can scroll but you can’t hide - a qualitive study of three age groups critique and resistance against sponsored posts on Instagram” Author: Sofia PetterssonCourse: Applied strategic communications The aim of this study is to investigate and try to make sense of the critical thinking and following resistance by three age groups against sponsored posts on Instagram. The theoretical background of the study includes Stuart Halls model of encoding/decoding, and Michel Foucaults abstract theories of power/knowledge. The investigative method through which the empirical materials have been gathered is three focus group interviews with three different age groups — 12-16 years old, 19-29 years old and 30-55 years old. To analyze the statements gathered in the focus group interviews, the method of discourse psychology have been applied to the material. The aim of this was to bring forth the repertoars which the groups use to construct reality according to them, and to try and understand how they construct their own identities, both within the group but also the individual.The results were somewhat inconclusive. The study shows that though the older the more consequential the groups think, the method for resistance varied a lot. The youngest group showed some critical thinking and shows tendencies to avoid the advertisements by leaving Instagram. The problem with this group is that they don’t really know why they do this. And they don’t display any deeper understanding as to why they think the way they do. The group 19-29 years showed a more complex understanding of consequences and their critical thinking is more well rounded. In spite of this, this group doesn't show much resisting behavior. The oldest group was the most critical, and talked about more consequential subjects and problems with this kind of advertising. Furthermore, the oldest group had the most knowledge about the technical structures that the sponsored posts are made of and therefore has the best position for resisting the marketing techniques in place. The study is 42 pages long.

Bakgrund: Enligt arbetsmiljöverket är det viktigt att studera hemtjänstpersonalens arbetsmiljö. Att arbeta inom hemtjänsten idag ställer stora krav på personalen, inte minst med tanke på att antalet äldre som bor kvar i ordinärt boende ökar, vilket ger större arbetsbelastning på hemtjänsten. Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelse av sin arbetsmiljö. Metoden var kvalitativ och deltagarna intervjuades i fokusgrupper. Studien inkluderade åtta deltagare, undersköterskor och vårdbiträden. En kvalitativ innehållsanalys användes vid databearbetning. Resultatet visade att hemtjänstpersonalen upplevde att det var viktigt att ha erfarenhet och goda rutiner. Teknisk arbetsutrustning var stressande i vissa situationer. Att vårdtagarnas hjälpmedel ska användas ofta och på rätt sätt var en svårighet. Tiden var avgörande i arbetet. Slutsatsen utifrån den valda urvalsgruppen var att hemtjänstpersonalen upplevde att det blev en påfrestande arbetsmiljö när de inte kunde tillgodose vårdtagarnas behov gentemot organisationens krav och förutsättningar men detta kan inte generaliseras. Background: According to the Swedish Work Environment Authority, research regarding home care staff working environment was important and essential to investigate. There is a great need to review the current situation due to the large increase of elderly who maintain living at home. This increase of elderly puts heavy demands on home care staff members. Aim: To describe the home care personnel's perception of their working environment. Method: A qualitative design was used and participants were interviewed in focus groups. A qualitative content analysis was used to analyse data. This study included eight participants; nurses and assistant nurses. Results: Home care staff felt that it was important and significant to have experience to maintain good practice. Technical work equipment was stressful in some situations. It was difficult to use the patient’s assistive devices frequently and correctly and enough time was essential. Conclusion: Home care staff felt that it was a stressful work environment when they could not satisfy residents' needs in relation to the organization's requirements and prerequisites however this finding cannot be generalized.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka individens vardagsliv. Livsområden som kan vara problematiska är bland annat arbetsliv, familjeliv, relationer och områden som kräver social interaktion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vardaglig kommunikation hos vuxna med AST samt att genom deltagarnas personliga berättelser undersöka hur AST kan påverka en individs liv. Denna typ av studie är viktig för att generera en bättre förståelse för behoven hos vuxna med AST och därmed ge indikationer för vilka typer av anpassningar som kan behövas i samhället. Föreliggande studie baserades på en videoinspelad fokusgruppsdiskussion med fyra deltagare som i vuxen ålder har diagnostiserats med AST. Två olika analysmetoder användes för att studera materialet, nämligen samtalsanalys och innehållsanalys. Resultaten visade att deltagarna har kompetens för social interaktion och empatisk förmåga. Ett par av deltagarna uppfattades ha annorlunda blickanvändning, och oväntade ämnesbyten och avbrottsförsök observeras under diskussionen. Flertalet av deltagarna uppgav att de har haft psykiska svårigheter under sina liv och de ser diagnostiseringen som viktig för deras livskvalitet då den möjliggör kontaktskapande med likasinnade. Detta förefaller vara betydelsefullt för dem då de har svårt att bygga relationer. Resultaten i föreliggande studie kan bidra till en ökad förståelse för hur en neuropsykiatrisk diagnos kan påverka en individs liv. Autism Spectrum Disorders (ASD) is a neuropsychiatric impairment that may affect an individual's everyday life. Life areas that may be problematic include work, family, relationships and areas that require social interaction. The aim of the present study was to investigate communication in everyday life amongst adults with ASD as well as, by listening to the participants' personal narratives, explore how AST can affect an individual's life. The study was based on a video recorded focus group discussion with four participants who in adulthood have been diagnosed with ASD. Conversation Analysis and Content analysis were used for analysis of the material. The results showed that the participants have skills for social interaction and empathy. Some of the participants were perceived as using their gaze in a deviant way, and unexpected changes in topics and attempted interruptions were observed during the discussion. The majority of the participants described periods of psychiatric problems during their lives, and that the diagnosis has been important for their quality of life as it enables them to create relationships with people with similar difficulties. This appears to be important to them since they have difficulties building relationships. The results contribute to a better understanding of how a neuropsychiatric diagnosis can affect an individual's life.

Background Every day in Sweden approximately 3,000 people are in care with support from the Compulsory Mental Care Act ("LPT") or the Forensic Mental Care Act ("LRV") within inpatient care. Coercive measures are used as a last resort when no other treatment works and the patient poses a danger to themselves or their surroundings. Forced medication is the most common coercive measure and is most often used in combination with medical restraint. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences of caring for patients under coercion in psychiatric inpatient care. Method: Qualitative approach with semi-structured interviews of two focus groups was used. The transcribed texts were analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three main categories: Strategies to avoid coercive measures, when coercive measures are used as last resort and conditions for a reflective and ethical approach, with associated subcategories. The result reflected that the exercise of coercive measures was a complex area and they were always used as a last resort and with the patient's best interest in mind. It was important for nurses to have the opportunity for reflection and ethical consideration after executed coercive measures. Conclusion: Getting the opportunity to reflect after a performed coercive measure is essential for nurses to be developed and improved in their exercise of coercive measures. To reflect on what happened, how it happened and what they could have done differently contributes to increased preparedness for future enforcement action and gives greater security for these situations. Also receive training in the field and to practice their skills is requested by the nurses. Bakgrund: Inom den psykiatriska slutenvården i Sverige tvångsvårdas ca 3000 människor varje dag med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Tvångsåtgärder används som en sista utväg när ingen annan behandling fungerar och patienten utgör en fara för sig själv eller sin omgivning. Tvångsmedicinering är den vanligaste tvångsåtgärden och den används ofta ihop med bältesläggning. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter under tvång inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av två fokusgrupper användes. Den transkriberade texten analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Strategier för att undvika tvångsåtgärder, att använda tvångsåtgärder som en sista utväg, samt förutsättningar för ett reflekterande och etiskt förhållningssätt, med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att tvångsåtgärder var ett komplext område och att de alltid användes som en sista utväg med patientens bästa i fokus. Det var viktigt för sjuksköterskorna att de fick möjlighet till reflektion och etisk eftertanke efter en utförd tvångsåtgärd. Konklusion: Att få möjlighet till reflektion efter en utförd tvångsåtgärd är centralt för sjuksköterskorna för att kunna utveckla och förbättra sina färdigheter gällande tvångsåtgärder. Genom att få reflektera över vad som föranledde tvångsåtgärden, hur den utfördes och om något kunde gjorts annorlunda bidrar till en ökad handlingsberedskap för sjuksköterskorna inför kommande tvångsåtgärder och skapar trygghet i dessa situationer. Sjuksköterskorna efterfrågar även praktisk träning så de kan träna på de färdigheter som behövs för att utföra tvångsåtgärder.

Research shows that people with complex social problems often require services from several different divisions and/or organizations of the social services in order to cover all of family’s needs. However, when it comes to cooperation between these divisions and/or organizations, disagreements and structural differences in addressing social problems can lead to people ‘falling through the cracks.’ Coordinated services is a part of legislation in both the Social Services and Healthcare laws of Sweden since 2010 and is to be used as a guideline when there is a need for internal and/or external cooperation between several organizations. The purpose of this study is to examine how cooperation between different divisions within the social services works today as well as the process of how services are granted by different divisions, how granted services are then defended by the division which grants them and how differences in how case workers organize the investigation process can impact outcome in granted services. To complete this study, two focus groups, compiled of representatives from different divisions of the social services, were interviewed regarding a fictive family. The results of this study appear to be consistent with previous research showing that cooperation is crucial when it comes to working with individuals/families with complex needs. At the same time, the results shows that cooperation between organizations and divisions doesn’t always work as it should. This study reveals differences between the two focus groups concerning the number of granted services recommended and the explanations given for granting (or not granting) certain services. The focus groups also differed concerning the extent to which case workers decisions are impacted by factors outside the family such as money, the organization’s budget and politics. Even when internal cooperation within the city government succeeds, both focus groups highlight an even greater need for development of cooperation between external organizations. Forskning visar att personer med social problematik ofta behöver hjälpande insatser från flera olika enheter eller organisationer för att täcka hela hjälpbehovet. När det kommer till att samarbeta över enhets-/eller organisationsgränser uppstår oenigheter och problem som kan leda till att personer ”faller mellan stolarna”. Samordnade insatser är sedan 2010 lagstiftat i både Socialtjänstlagen och Hälso-och sjukvårdslagen och ska finnas som hjälp när det kommer till att samarbeta över organisationsgränserna. Vi ville genom ett vinjettfall med tillhörande fokusgruppsintervjuer undersöka vilka insatser som blir beviljade och hur dessa motiveras, om det finns skillnader i hur socialsekreterare strukturerar handläggningsprocesserna samt hur samverkan upplevs fungera idag. Resultatet visar i linje med forskning att samordning är viktigt när det kommer till dessa individer. Samtidigt ter sig samordningen inte fungerar lika bra som det är tänkt. Vi såg skillnader mellan fokusgrupperna gällande antalet beviljade insatser och hur dessa motiverades. Fokusgrupperna skiljer sig gällande uppfattningen om hur man påverkas av pengar, budget och politik. Även om samverkan fungerar bättre internt inom kommunen, finns ändå utvecklingspotential gällande samarbete mellan både enheter och organisationer.

Unga vuxna tenderar att spendera mer tid på sociala medier än på någon annan daglig aktivitet, där det populäraste sättet att kommunicera är genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hälsa och fitness hos allmänheten ökat de senaste åren. Tidigare studier påvisar att ett ständigt fokus på hälsa och fitness kan leda till låg självkänsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat på de negativa hälsoutfallen med sociala medier och påverkan på människors hälsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt påverkan av sociala mediers exponering av kost och träning. En kvalitativ metod tillämpades med två fokusgrupper där deltagarna rekryterades via ett strategiskt urval med kriterierna: kvinna, mellan 18-30 år samt använder sig av minst två sociala medier. Vid analys av data tillämpades en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att sociala medier används mellan sex till tio timmar om dagen och de vanligaste sociala medierna är Facebook och Instagram. Det framkom både positiva och negativa hälsoutfall med exponeringen, som motivation och inspiration samt upplevd press och ångest, men trots de negativa effekterna upplevde respondenterna exponeringen som övervägande positiv. Young adults tend to spend more time on social media than on any other daily activity, where the most popular way to communicate is by sharing pictures. At the same time, interest in health and fitness among the public has increased in recent years. Previous studies indicate that a constant focus on health and fitness can lead to low self-esteem and dissatisfaction with one´s body. The majority of the previous studies have focused on the negative aspects of social media and the impact on people's health. The aim of the study was to describe young women´s experiences, and the impact of social media exposure of diet and exercise, from a neutral point of view. A qualitative method was applied with two focus groups where participants were recruited through a purposive sample with the criteria: woman between 18-30 years and the use of at least two social media. A manifest content analysis with an inductive approach was applied in the analysis of the data. The result shows that social media is used between six and ten hours a day and the most common social medias are Facebook and Instagram. Both positive and negative aspects of exposure were revealed, such as motivation and inspiration, and perceived pressure and anxiety, but despite the negative effects, respondents experienced exposure predominantly positive.

Flera forskare menar att grunden för läsinlärning börjar så fort små barn hör ramsor, sånger och människor prata. Inom förskoleverksamheten är högläsning en vanligt förekommande aktivitet. Läser man högt för barn redan från en tidig ålder kan det resultera i att barnen tidigt utvecklar sin talförmåga. Under högläsningen kan också barnen ta lärdom av nya ord och påbörjar processen av att lära sig läsa. Högläsning kan också lära barn andra saker, t.ex. hur rösten förändras när man uttrycker känslor. Studier har visat att genom samtal och lek i samband med högläsning stimuleras barnens tankeförmåga då de blir delaktiga i en lärprocess. Föreliggande studie genomfördes med hjälp av två fokusgrupper bestående av pedagoger från förskoleverksamhet. Resultatet visar att pedagoger i förskoleverksamhet medvetet arbetar med högläsning för att stimulera barns språkutveckling. Pedagogerna framhöll att de upplever svårigheter med högläsning, t.ex. avbrott under tiden de läser, annat arbete som tar tid ifrån verksamheten samt för många barn samtidigt som de skall läsa för. Trots svårigheterna som finns läser pedagogerna högt för barnen i verksamheten flera gånger om dagen. De uttryckte att barnen då får en lugn stund där de kan slappna av och vila sig från den annars fartfyllda och högljudda verksamheten. Tillsammans med barnen utforskar pedagogerna böckernas värld och erövrar nya kunskaper i samspelet dem emellan. Several scientists agree that a base for literacy learning forms as soon as small children hear verses, songs and conversations. Reading aloud is a common occurrence in preschool activities and can result in early development of speech at a young age. Children will learn new words and begin the process of learning how to read. Reading aloud can also teach the children other things for example how the voice changes when someone expresses emotions. Studies have shown that through conversation and play during the process of reading aloud stimulates children’s thinking ability as they take part in a teaching process. This study is conducted with a help of two focus groups which consists of educationalists from preschool activities. The result from this study shows that the educationalists deliberately work with reading aloud to stimulate children’s language development. The educationalists expressed that they experience some difficulties with reading aloud. For example interruptions during the reading, other tasks that takes time away from the activity as well as a too large group of children at the same time. Despite the difficulties the educationalists read aloud to the children in their care several times a day. They expressed that this is a chance for a quiet time when the children can relax and rest from the otherwise loud and busy day. Together with the children the educationalists explore the world of books and conquer new knowledge.

Flera forskare menar att grunden för läsinlärning börjar så fort små barn hör ramsor, sånger och människor prata. Inom förskoleverksamheten är högläsning en vanligt förekommande aktivitet. Läser man högt för barn redan från en tidig ålder kan det resultera i att barnen tidigt utvecklar sin talförmåga. Under högläsningen kan också barnen ta lärdom av nya ord och påbörjar processen av att lära sig läsa. Högläsning kan också lära barn andra saker, t.ex. hur rösten förändras när man uttrycker känslor. Studier har visat att genom samtal och lek i samband med högläsning stimuleras barnens tankeförmåga då de blir delaktiga i en lärprocess. Föreliggande studie genomfördes med hjälp av två fokusgrupper bestående av pedagoger från förskoleverksamhet. Resultatet visar att pedagoger i förskoleverksamhet medvetet arbetar med högläsning för att stimulera barns språkutveckling. Pedagogerna framhöll att de upplever svårigheter med högläsning, t.ex. avbrott under tiden de läser, annat arbete som tar tid ifrån verksamheten samt för många barn samtidigt som de skall läsa för. Trots svårigheterna som finns läser pedagogerna högt för barnen i verksamheten flera gånger om dagen. De uttryckte att barnen då får en lugn stund där de kan slappna av och vila sig från den annars fartfyllda och högljudda verksamheten. Tillsammans med barnen utforskar pedagogerna böckernas värld och erövrar nya kunskaper i samspelet dem emellan. Several scientists agree that a base for literacy learning forms as soon as small children hear verses, songs and conversations. Reading aloud is a common occurrence in preschool activities and can result in early development of speech at a young age. Children will learn new words and begin the process of learning how to read. Reading aloud can also teach the children other things for example how the voice changes when someone expresses emotions. Studies have shown that through conversation and play during the process of reading aloud stimulates children’s thinking ability as they take part in a teaching process. This study is conducted with a help of two focus groups which consists of educationalists from preschool activities. The result from this study shows that the educationalists deliberately work with reading aloud to stimulate children’s language development. The educationalists expressed that they experience some difficulties with reading aloud. For example interruptions during the reading, other tasks that takes time away from the activity as well as a too large group of children at the same time. Despite the difficulties the educationalists read aloud to the children in their care several times a day. They expressed that this is a chance for a quiet time when the children can relax and rest from the otherwise loud and busy day. Together with the children the educationalists explore the world of books and conquer new knowledge.

Inledning: I yrkesrollen kommer de flesta psykoterapeuter regelmässigt i kontakt med missbrukare som försöker ta sig ur sitt beroende. Ofta refererar de som lyckas med detta till begreppet "En kraft starkare än vi själva" som de menar sig ha tagit hjälp av för att tillfriskna. Föreliggande arbete är ett försök att tränga djupare i denna fråga kring hur tillfrisknande missbrukare använder sig av detta begrepp. Frågeställningar: 1. Existerar en skillnad i attributionsstil vad det gäller den verksamma agensen för drogfrihet mellan deltagarna i olika behandlingsmo-deller/behandlingsmiljöer och hur ser den i så fall ut? 2. Har olika behandlingsmodeller olika sätt att skapa ett övergångsområde där at-tributionerna genereras? Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats eftersom före-satsen är att beskriva och förstå informanternas livsvärld. I syfte att skapa empiri har tre fokusgruppstudier genomförts hos tre behandlingsorganisationer. Resultat: Studien visar på en skillnad i attributionsstilar mellan informanterna Iris, NA-Anonyma Narkomaner och Kuröns HVB. Det är också stor skillnad hur infor-manterna kan tillskapa ett övergångsområde där attributionerna genereras. Diskussion: De uppvisade skillnaderna mellan de olika informanterna i fråga om att skapa ett övergångsområde kan antas bestå i hur väl deltagarnas integration med be-handlingsorganisationens diskursiva praktik har uppnåtts. Vidare kan det antas att skapandet av ett integrerat övergångsområde kan bidra till upplevelsen av överlåtelse och bärande, vilka i föreliggande såväl som tidigare studier har visat sig ha betydelse för bibehållen nykterhet. Till yttermera visso framläggs hypotesen att en kunskap – hos behandlingsorganisation eller den enskilde psykoterapeuten – om klientens attribution-er kring gudsrepresentationen är till gagn för behandlingsresultaten.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför människor i ålderskategorin 35-49 år inte lyssnar på radiokanalen P4 Västmaland, en av Sveriges Radios 26 st P4 kanaler. Den andra punkten som analyserats är, varför P4 Västmanlands publik lyssnar på kanalen. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer via sociala media Facebook undersöks 15 personer uppdelade i två fokusgrupper: P4s lyssnare och icke lyssnare. Det gemensamma för båda grupperna är radiolyssnande som intresse och ålderskategorin. Tillsammans har grupperna genererat ca 234 facebook-inlägg, som utgör grundmaterialet till denna studie. En kompletterande enkät finns med som stöd inför analysdelen samt en intervju med P4 Västmanlands programledare, Annika Nordin. Denna studie använder sig främst av medieteoretikern, Barbara Thomass (2003) teoretiska perspektiv om public sphere (Habermas, 1989) och knowledge society sammankopplat till Public Service. Studiens resultat visar att majoriteten i målgruppen icke-lyssnare uppfattar kanalen som omodern. Denna uppfattning delas även av P4s egna lyssnare. Studien visar att Icke-lyssnarna inte tycker att lokala nyheter är viktiga. När det gäller hur man tar reda på nationella och internationella nyheter är det framförallt webben, inte radio, som är det prioriterade alternativet för den sistnämnda gruppen. Studien visar även att för båda grupperna är datavana avgörande för hur man interagerar med medier och konsumerar nyheter. Slutsatsen av studien är att om P4 Västmanland upplevs som omodern, så kan detta vara ett hinder för radiokanalen att rekrytera nya lyssnare. Kanalen måste hitta en balans för att främja både sin egen publik, som efterfrågar variation i lokala nyheter, och samtidigt nå flera lyssnare i åldersgruppen mellan 35 och 49 år. Båda grupperna signalerar att möjligheten till interaktion via nya medier bör tas tillvara i dessa nya tider. The main purpose of this thesis is to examine why people aged between 35-49 years are not listening to the Public Service radio channel P4 Västmanland, one of Swedish Radio´s 26 local channels. The second point has been analyzed is why P4 Västmanland audience listens to the channel. With the help of focus group interviews via social media site Facebook we examined 15 individuals divided into two focus groups: P4 listeners and non-listeners. Listening to the radio for pleasure is common to both groups, who are in the same age category. Together the groups are generated from about 234 Facebook posts, which are the basic material for this study. A supplemental questionnaire is included as a pre-analysis portion as well as an interview with P4 Västmanland journalist, Annika Nordin. This study mostly uses Barbara Thomass' (2003) theoretical perspectives on the public sphere (Habermas, 1989) and knowledge society linked to the Public Service. Our results demonstrate that the majority of the target non-listeners perceive the channel as outdated; this view is also shared with the P4's listeners. The study shows that non-listeners do not think local news is important. When it comes to how to get in contact with national and international news, it is primarily the Web, not the radio, which is the priority choice for the latter group. The study also shows that for both groups, computer access is crucial to how people interact with media and consume news. The conclusion of this study is that if the P4 Västmanland channel is perceived as outdated, so this may be an obstacle to the radio channel to recruit new listeners. The channel must find a balance in order to promote it´s own audience, which require the variation in local news, while reaching more listeners in the 35 and 49 age group. Both groups indicate that the potential for interaction through new media should be utilized in these new times. A função principal deste estudo é analisar a razão pela qual pessoas na faixa etária de 35 a 49 anos não têm interesse na programação da emissora pública de rádio, P4 Västmanland, um dos 26 canais locais da Suécia. Em contrapartida, a outra questão a ser analisada refere-se à razão pela qual os ouvintes do canal citado, têm interesse na programação. Este estudo utiliza-se do método de entrevista de foco realizado através da mídia social Facebook e tem como participantes 15 pessoas divididas em dois grupos: ouvintes da P4 Västmanland e ouvintes de outras emissoras de rádio suecas. O fator comum entre os grupos é o interesse por programas de rádio e o fato de serem da mesma faixa etária. A base do material de estudo é composta por aproximadamente 234 comentários realizados através da mídia social Facebook. O estudo dispõe também de uma enquete feita com os participantes e uma entrevista com a jornalista Annika Nordin, locutora de um dos programas da rádio P4 Västmanland. O estudo se utiliza, em primeiro plano, das perspectivas teóricas de Barbara Thomass (2003) a respeito de public sphere ( Habermas, 1989) e knowledge society acopladas ao ideal de emissoras púbicas de rádio e TV. O resultado do estudo mostra que a maioria dos não - ouvintes da P4 Västmanlands consideram o canal como antiquado, fator que também foi verificado entre os próprios ouvintes da rádio. Além disso, os não-ouvintes relatam não considerarem importante o noticiário local. A respeito do consumo de notícias nacionais e internacionais, o estudo mostra que a internet, para o último grupo citado, é o meio de comunicação priorizado para se ter acesso à informação. O estudo mostra ainda que o acesso à internet define o modo de interação com os meios de comunicação e consumo de notícias, de modo geral. O estudo chega à conlusão de que se a emissora de rádio P4 Västmanland é vista como antiquada, torna-se, assim, difícil o recrutamento de novos ouvintes. A emissora em questão necessita de um equilíbrio para agradar seus próprios ouvintes , que estão em busca de um conteúdo variado no que diz respeito à abordagem de notícias locais e, ao mesmo tempo, adquirir novos ouvintes na faixa etária de 35 a 49 anos. Os dois grupos de participantes mostram também que as novas possibilidades de interação mediática precisam ser utilizadas em maior escala na atualidade.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför människor i ålderskategorin 35-49 år inte lyssnar på radiokanalen P4 Västmaland, en av Sveriges Radios 26 st P4 kanaler. Den andra punkten som analyserats är, varför P4 Västmanlands publik lyssnar på kanalen. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer via sociala media Facebook undersöks 15 personer uppdelade i två fokusgrupper: P4s lyssnare och icke lyssnare. Det gemensamma för båda grupperna är radiolyssnande som intresse och ålderskategorin. Tillsammans har grupperna genererat ca 234 facebook-inlägg, som utgör grundmaterialet till denna studie. En kompletterande enkät finns med som stöd inför analysdelen samt en intervju med P4 Västmanlands programledare, Annika Nordin. Denna studie använder sig främst av medieteoretikern, Barbara Thomass (2003) teoretiska perspektiv om public sphere (Habermas, 1989) och knowledge society sammankopplat till Public Service. Studiens resultat visar att majoriteten i målgruppen icke-lyssnare uppfattar kanalen som omodern. Denna uppfattning delas även av P4s egna lyssnare. Studien visar att Icke-lyssnarna inte tycker att lokala nyheter är viktiga. När det gäller hur man tar reda på nationella och internationella nyheter är det framförallt webben, inte radio, som är det prioriterade alternativet för den sistnämnda gruppen. Studien visar även att för båda grupperna är datavana avgörande för hur man interagerar med medier och konsumerar nyheter. Slutsatsen av studien är att om P4 Västmanland upplevs som omodern, så kan detta vara ett hinder för radiokanalen att rekrytera nya lyssnare. Kanalen måste hitta en balans för att främja både sin egen publik, som efterfrågar variation i lokala nyheter, och samtidigt nå flera lyssnare i åldersgruppen mellan 35 och 49 år. Båda grupperna signalerar att möjligheten till interaktion via nya medier bör tas tillvara i dessa nya tider. The main purpose of this thesis is to examine why people aged between 35-49 years are not listening to the Public Service radio channel P4 Västmanland, one of Swedish Radio´s 26 local channels. The second point has been analyzed is why P4 Västmanland audience listens to the channel. With the help of focus group interviews via social media site Facebook we examined 15 individuals divided into two focus groups: P4 listeners and non-listeners. Listening to the radio for pleasure is common to both groups, who are in the same age category. Together the groups are generated from about 234 Facebook posts, which are the basic material for this study. A supplemental questionnaire is included as a pre-analysis portion as well as an interview with P4 Västmanland journalist, Annika Nordin. This study mostly uses Barbara Thomass' (2003) theoretical perspectives on the public sphere (Habermas, 1989) and knowledge society linked to the Public Service. Our results demonstrate that the majority of the target non-listeners perceive the channel as outdated; this view is also shared with the P4's listeners. The study shows that non-listeners do not think local news is important. When it comes to how to get in contact with national and international news, it is primarily the Web, not the radio, which is the priority choice for the latter group. The study also shows that for both groups, computer access is crucial to how people interact with media and consume news. The conclusion of this study is that if the P4 Västmanland channel is perceived as outdated, so this may be an obstacle to the radio channel to recruit new listeners. The channel must find a balance in order to promote it´s own audience, which require the variation in local news, while reaching more listeners in the 35 and 49 age group. Both groups indicate that the potential for interaction through new media should be utilized in these new times. A função principal deste estudo é analisar a razão pela qual pessoas na faixa etária de 35 a 49 anos não têm interesse na programação da emissora pública de rádio, P4 Västmanland, um dos 26 canais locais da Suécia. Em contrapartida, a outra questão a ser analisada refere-se à razão pela qual os ouvintes do canal citado, têm interesse na programação. Este estudo utiliza-se do método de entrevista de foco realizado através da mídia social Facebook e tem como participantes 15 pessoas divididas em dois grupos: ouvintes da P4 Västmanland e ouvintes de outras emissoras de rádio suecas. O fator comum entre os grupos é o interesse por programas de rádio e o fato de serem da mesma faixa etária. A base do material de estudo é composta por aproximadamente 234 comentários realizados através da mídia social Facebook. O estudo dispõe também de uma enquete feita com os participantes e uma entrevista com a jornalista Annika Nordin, locutora de um dos programas da rádio P4 Västmanland. O estudo se utiliza, em primeiro plano, das perspectivas teóricas de Barbara Thomass (2003) a respeito de public sphere ( Habermas, 1989) e knowledge society acopladas ao ideal de emissoras púbicas de rádio e TV. O resultado do estudo mostra que a maioria dos não - ouvintes da P4 Västmanlands consideram o canal como antiquado, fator que também foi verificado entre os próprios ouvintes da rádio. Além disso, os não-ouvintes relatam não considerarem importante o noticiário local. A respeito do consumo de notícias nacionais e internacionais, o estudo mostra que a internet, para o último grupo citado, é o meio de comunicação priorizado para se ter acesso à informação. O estudo mostra ainda que o acesso à internet define o modo de interação com os meios de comunicação e consumo de notícias, de modo geral. O estudo chega à conlusão de que se a emissora de rádio P4 Västmanland é vista como antiquada, torna-se, assim, difícil o recrutamento de novos ouvintes. A emissora em questão necessita de um equilíbrio para agradar seus próprios ouvintes , que estão em busca de um conteúdo variado no que diz respeito à abordagem de notícias locais e, ao mesmo tempo, adquirir novos ouvintes na faixa etária de 35 a 49 anos. Os dois grupos de participantes mostram também que as novas possibilidades de interação mediática precisam ser utilizadas em maior escala na atualidade.

Forskningsresultat når inte alltid ut i vården till patienter och kliniskt verksam personal. Detta kan leda till att den vetenskapliga grund, som vården enligt svensk lagstiftning ska vila på, inte erbjuds. Anledningen till att vetenskapligt belagd kunskap inte når ut kan vara til lexempel avsaknad av kunskap om hur forskningsresultat sprids och om hur resultat kan omsättas till den egna verksamheten. Ett omfattande forskningsfält inom omvårdnad rör samtal, kommunikation och reflektion kopplat till relationen mellan vårdpersonal och patient. Reflektion bör ses som en central företeelse inom vården dels för att förstå patienten dels för att förändring skall komma till stånd. Reflektioner inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt torde leda till förändringar i relation till vårdpersonals förståelse och attityder till patienten. Syftet med studien var att undersöka om förändringar sker i personals syn på sig själv och på patienten i samband med att de deltog i ett aktionsforskningsbaseratutvecklingsarbete. Fokus för utvecklingsarbetet var bedömning av patienters smärta. Studien är kvalitativ. Data har inhämtats i samband med fokusgruppsamtal, transkriberats och analyserats utifrån en hermeneutisk analysmetod. Följande tre huvudteman framkom vid analysarbetet; patienten blir en person; professionell identitet blir tydligare; teamanda förstärks. Innebörderna i dessa tre teman tolkas i relation till teorier om personcentrerad vård och transition. Deltagarbaserad aktionsforskning kan vara ett sätt att öka användning av forskning och omsätta den nya kunskapen till egen handling. I studien gav deltagarna uttryck för att deras arbete resulterade i ett förändrat arbete med smärta och smärtbedömning mot en patientnärmre vård., Research results do not always reach out in care to patients and clinically active personnel. This can lead to the result that the scientific basis, as health care, according to Swedish law must rest upon are not offered. The reason that scientifically knowledge does not reach out can be such a lack of knowledge about how research is disseminated and how the results can be translated into its own practice. An extensive field of research in nursing relates conversation, communication and reflection related to the relationship between health professionals and patients. Reflection should be seen as a central phenomenon in health care to gain new understanding and lead to develop and change. Reflection in the context of anaction research project should lead to changes in relation to health professionals understanding and attitudes to the patient. The purpose of this study was to investigate whether changes occur in the staff´s view of oneself and the patient in an action research basedproject. Focus of the development project was the assessment of patients' pain. The study is qualitative. Data have been collected during focusgroup, transcribed and analyzed based on a hermeneutic method of analysis. Three main themes emerged from the analysis:the patient becomes a person, professional identity becomes clearer, team spirit is strengthened. Meanings of these three themes interpreted in relation to theories of personcentered care and transition. Participatory action research can be a way to increase the use of research and translate new knowledge to its own practice. In the study, participants expressed that their work resulted in a changed work with pain and pain assessment.

The purpose of our study is to examine how parents experienced their participation and their involvement in a solution-focused parenting group. The parenting groups are a part of the social welfare system in a town in south of Sweden. The study is conducted as a qualitative study with focus groups. 11 parents have participated. The study´s theoretical framework considers solution focused theory, social constructionism and process within groups.In the study we found that participants generally perceived their participation as positive and that they received confirmation by meeting other parents in the same situation. Participants’ expectations for practical tips and advice were fulfilled indirectly through their participation, but the focus of the parent group was to strengthen the participants themselves by thinking solution-focused. Although the participants did not receive the practical advice they initially expected, the parent group's approach felt to be positive and the participants have understood the idea behind the solution-focused approach. Overall, participants felt that they have become stronger as people and thus also as parents.The study shows that based on the parents’ statements the group leaders have throughout the parenting groups been faithful to the solution focused idea and have implemented this way of thinking within its participants.This study can be seen as a contribute to the development of future solution focused parenting groups. It also shows that there is a need for parenting groups and that this kind of activity can generate positive effects for participants.

Syftet med studien är att få en bild av vad ungdomar i västra Sverige har för drömjobb samt vilka faktorer de upplever påverkar dem att nå det. Empirin i denna kvalitativa studie har samlats in genom fem fokusgruppsintervjuer med totalt 22 deltagare. Studien har utgått ifrån tredjeårselever på gymnasiet och deras tankar om framtiden med fokus på drömjobbet. Dessa ungdomar står inför val som kommer att ha betydelse i deras liv. Resultatet visar att ungdomarna i studien värdesätter trivsel högst i ett arbete, detta i kombination med en bra lön. De ville ha råd att kunna göra det de vill, fritiden och familjen värdesätts högt. Vad drömjobbet var varierade bland ungdomarna, några arbeten som nämndes var personalchef, psykolog, frisör och byggnadsingenjör. För att nå sina drömjobb ansåg de flesta att de behöver en utbildning. Något som ungdomarna upplevde kan hindra dem att nå drömjobbet är att de tar en paus i studerandet vilket kan leda till att de fastnar på en arbetsplats eller inte orkar ta tag i studierna igen. En anledning till att inte studera vidare direkt efter gymnasiet var att de inte visste vad de ville arbeta med. Många av ungdomarna nämnde att de ville arbeta med något som passar deras personlighet och att arbetet skall kännas meningsfullt för dem. The purpose of this study is identify aspects of young peoples’ in Western Sweden dream jobs looks and which describe the factors that respondents think will affect their ability to reach these dream jobs. This is a qualitative study, using information from five focus groups, involving 22 students. This study identified the various factors that youths in the third year in high school think are important when they think about their future employment. The young people described in this study are faced with decisions regarding education and employment that will have consequences throughout their lives. This study’s results show that the young participants described here value ​​the feeling of enjoying the social aspects of work as most important, along with a good salary. Respondents want to earn enough to afford to do what they like to do, and say that their spare time and family are highly valued. The descriptions of dream jobs vary widely, including personnel manager, psychologist, hairdresser and construction engineer. In order to obtain their dream jobs, most respondents believe that they need additional education. Some of the respondents feel that a break from studying can prevent them from reaching their dream jobs, as they feel that employment would be a hindrance to returning to school. On the other hand some of the respondents felt that a break between gymnasium and higher education might be a good idea, as they are not able to identify their dream job yet. Most respondents set high priorities on finding work that fits their own personalities and making sure that their work was meaningful for them.

This exam is about student’s perception of food and dietary advice. I illustrate food and eating from the youth's own perspective. The aim is to investigate how students perceive as "good" diet. It also reveals that students at the surveyed schools have poor knowledge of what is plate model. In the Swedish curriculum Lgr11 it is clear that the core content for students in grades 1-6 will contain the student include being informed about the selection and use of goods used in the home and how they in turn affect health (National Agency for Education, Lgr11: 43). I have interviewed students in grades 3 through focus groups to make it clear to you as readers to understand their own knowledge about nutrition.

This study researches fictional representations of dead bodies in two television series in which representations of dead bodies are prominent features. The study introduces a brief history of the human body as a societal metaphor. The narrower theme of the study, the dead body as a cultural surface and carrier of meaning and ritual potential, is discussed through specific popular cultural television productions. The two television series discussed in this study, CSI: Miami and Six Feet Under, are researched both through film analyses and focus group discussions. The film analyses have aimed to show to what use dead bodies are put in the narratives of the programs. The focus group discussions have sought to shed light on the audiences understanding of the meaning of the dead body, and also how this feature of the programs influence the audience and their experience of the programs. The study shows that both series introduce and underline dead bodies as floating in-between subject and object status. A dead person is often introduced as a subject and then stripped of his or her cultural identity and reintroduced as an object or as having an uncertain cultural status which lies somewhere between object and subject. This borderline status of the body serves as a threat in the series, and the subject status of the body is reinstated in every case possible. Order is a central concept for the study and both series strive to reassert and maintain order, either in relationships or on a societal level. The reinstatement of order is reflected on the physical body as a metaphor and narrative device in both series. The reestablishment of the subject status of a dead body is part of this strive for order. The audience research concludes that all focus group members agree that the representations of dead bodies in the programs are important for their experience of the programs. Some find them unpleasant while others think they are interesting. The audience also listed several other themes of the programs which they found important. The representations of dead bodies strike the audience members both as “real” and material, and as metaphors.

Tediousness, fear and boredom are all part of everyday’s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student’s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education. However, the concept of motivation is far from easy to understand. Understanding what a student is motivated by is no less complex, and in relation to everyday’s teaching the situation is hard to grasp. A theory in this area is useful as a model of how to analyze a student’s motivation. After using focus groups the result was categorized into five categories. Strain, interest, the teacher, social and the future. By analyzing the results and the five categories a theory was formulated in which students were grouped by two criteria’s: motivation and prerequisites. Prerequisites are internal factors for motivation, motivation meaning external factors. Group 1 consists of students with less than average prerequisites and low motivation. Students in group 2 have good prerequisites but low motivation. Group 3 has bad prerequisites but are motivated. Thus group 4 students are motivated and have good prerequisites. To create motivation in education, a teacher could use this theory to better understand how a student is motivated. Thus creating a better understanding for how to motivate that student. Leda, rädsla och långtråkighet utgör stora delar av elevens vardag. Hur kan en lärare verka för att byta dessa känslor mot mer lust att lära? Motivationen och viljan att komma till skolan varje dag måste finnas. Genom att jämföra elevers erfarenhet av motivation är syftet med denna uppsats att skapa en modell om motivationsfaktorer för undervisningen. Begreppet motivation är så komplext att det är svårt att finna dess kärna. Vad är en elev motiverad till? Motivation i undervisningen är inte mindre komplext. En modell inom detta område kan alltså användas för att analysera en elevs motivation. Genom fokusgrupper kategoriserades resultatet i fem kategorier, press, intresse, läraren, socialt och framtiden. Ur en analys av resultatet och dessa fem kategorier formulerades en modell där eleverna grupperas i fyra grupper efter två skalor: motivation och förutsättningar. Förutsättningar är interna faktorer till motivation och motivation innebär externa faktorer. I grupp 1 befinner sig elever med dåliga förutsättningar och låg motivation. Grupp 2 är elever med bra förutsättningar och låg motivation. De i grupp 3 har dåliga förutsättningar men bra motivation. Grupp 4 har både bra förutsättningar och är motiverade. För att skapa motivation i undervisningen kan en lärare använda sig av modellen för att förstå hur en elev ska motiveras. Därmed kan en lärare bättre förstå hur en elev ska motiveras.

När en person söker en första kontakt med hälso- och sjukvården sker det oftast via ett telefonsamtal till vårdcentralen. Vid telefonsamtalet, som tas emot av en sjuksköterska, bedöms och åtgärdas vårdsökarens ärende. Sjukskrivningar är ett av många ärenden som hanteras. De senaste åren har hanteringen av sjukskrivningar i Svensk hälso- och sjukvård förändrats vilket har orsakat en minskning av antalet sjukskrivningar. Sjuksköterskor har i varierande grad deltagit i denna utveckling och denna studie vill synliggöra sjuksköterskans deltagande i vården av sjukskrivna på vårdcentralen. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentralen och speciellt hantering av sjukskrivningar. Studien är kvalitativ med induktiv ansats. Datainsamling har skett genom fokusgruppssamtal med 14 stycken sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på tre vårdcentraler. Insamlat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Gruppsamtalen visade att sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning är att arbetet är kvalificerat och stimulerande. Hanteringen av sjukskrivningar innefattar att göra bedömning, ge patienten information och bevaka patientens rättigheter. Hindrande och möjliggörande omständigheter påverkar sjuksköterskornas arbete och deras hantering. De hindrande omständigheterna kan ibland leda till att sjuksköterskan vill frånsäga sig ansvar. Studien har identifierat ett behov av att tydliggöra omvårdnadsansvaret för verksamma sjuksköterskor i telefonrådgivning på vårdcentral så att sjuksköterskans bedömningar i telefonrådgivningssituationen i högre grad baseras på omvårdnadens mål. When a person seeks contact with community health services in Sweden it’s usually via a phone call to the primary health care centre. By the phone call, received by a nurse, the health seeker’s case is assessed and addressed. Sick leave is one of many cases being managed. In recent years, management of sick leave in Swedish primary health care has changed and decreased the number of sick leaves. However, nurses have in varying degrees, participated in this change. This study will visualize the nurse's participation in the care of patients on sick leave at the primary health care centre. The aim was to describe nurses' experiences of telephone advisory services at the primary health care centre and especially the management of sick leaves. The study is qualitative with an inductive approach. Data collection was done through focus group discussions with 14 nurses working with telephone advisory services at three primary health care centres. Collected material was analyzed by qualitative content analysis. The group discussions demonstrated nurses' experiences of telephone advisory services as qualified and stimulating. The specific management of sick leave was described as a combination of making assessment, providing patient information and monitoring the patient's rights. Obstructing and enabling circumstances affect nurses telephone advisory services and their management of sick leaves. The obstucitive cirumstances sometimes causes nurses wanting to abdicate responsibility. The study has identified a need to clarify the caring responsibility for nurses in telephone advice services so that nurse's assessments increasingly are based on caring goales.

Previous research studies have shown that in their address and behaviour towards girls and boys, pre-school staff apply stereotyped gender concepts, thus reinforcing rather than challenging stereotypes. The present thesis therefore focuses on which of children’s positions that are accepted or that face resistance from the staff. In this way, children’s gender-based "identity-formation" can be critically analyzed based on different possible descriptions of how it is to be a girl or a boy, and what unaware assumptions about gender representations that in this way may be made in different ways by both children and adults. The theoretical point of departure is feminist poststructuralism; and the analysis focuses on variations found between the groups of girls and boys, as well as within these groups, and within individuals. The empirical data consists of video-taped sessions from two teams working with children aged 3-5, and focus groups interviews with the adult. Then different "readings" of the empirical material have been conducted based on different assumptions (discourses); i.e. assuming that girls and boys "really" are different or equal, different behaviours will appear as more or less obvious and natural. By showing that several different discourses are present at the same time, gender-based "identity-formation" is described as a very complex process. The analyzed situations show that girls and boys in pre-school are defined and treated in stereotyped ways, however, there is a large hidden variation of how different girls and different boys positions themselves in different contexts. Pre-school teachers thus work actively to distinguish between girls and boys based on how they are being perceived as either girls or boys. Teachers’ expectations then become decisive of how different children are addressed and treated in different situations. To conclude, the pedagogical consequences of this are discussed with regard to gender equality work in which also alternative discourses are formulated. Studier har visat att förskolans personal bemöter flickor och pojkar utifrån stereotypa föreställningar om kön och snarare förstärker än utmanar dessa. Därför är fokus i denna avhandling att se vilka positioner hos flickor och pojkar som accepteras och vilka som möter motstånd i förskolan. På så sätt analyseras barns könsmässiga "identitetsskapande" kritiskt utifrån på vilka olika sätt det är möjligt att vara flicka och pojke och vilka omedvetna antaganden om kön och genus som görs av barn och vuxna. Den teoretiska utgångspunkten är feministisk poststrukturalism och i analysen är variationen mellan grupperna flickor och pojkar, variationen inom grupperna samt variationen inom individer i fokus. Utifrån empirin, som består av videoinspelade sekvenser från två arbetslag med barn i åldrarna 3-5 år och fokusgruppssamtal med de vuxna, görs olika "läsningar" utifrån olika antaganden (diskurser): Beroende på om antagandet är att flickor och pojkar "egentligen" är olika eller lika, kommer olika bemötanden att framstå som mer eller mindre självklara. Genom att visa att flera olika diskurser är verksamma samtidigt beskrivs det könsmässiga "identitetsskapandet" som mycket komplext. De analyserade situationerna visar att flickor och pojkar i förskolan definieras och bemöts stereotypt men att detta döljer en stor variation av hur olika flickor och olika pojkar positionerar sig i olika sammanhang. Förskollärarna arbetar på detta sätt aktivt med att skilja på flickor och pojkar utifrån att de betraktas som antingen flickor eller pojkar. Förväntningarna blir sedan avgörande för hur olika barn bemöts i olika situationer. En diskussion förs avslutningsvis kring vad detta kan ge för pedagogiska konsekvenser för ett jämställdhetsarbete, där även alternativa diskurser och handlingsmönster skrivs fram.

Bakgrund: TV-reklam är något som de allra flesta kommer i kontakt meddagligen, och det är ett vanligt samtalsämne. Diskussioner kan fokusera på den roliga reklamfilmen som du kan se på TV just nu eller hur irriterande det är när en spännande film stannar för ett reklamavbrott. Vad vi kan säga är att de flesta människorna har en uppfattning om TV-reklam och en del människor tycker att reklam är något positivt och en del människor ser det som något negativt. TV är en av de största marknadsföringskanalerna, men samtidigt ett av de reklamformat som uppfattas mest negativt. Detta innebär ett problemför företag som väljer denna reklamkanal då de tilltänkta mottagarna väljer att byta kanal vid reklampauserna. Hur ska reklamfilmerna utformas för att minska risken att det problemet uppstår? Syfte: Författarna vill, utan att generalisera, öka förståelsen för hur de olikakommunikationsstrategierna, den rationella strategin, den känslomässiga strategin, den repetitiva strategin och den sociala strategin uppfattas. Med hjälp av studien vill författarna bidra till att ta reda på hur en reklamfilm kan utformas för att minska risken för att den tilltänkta konsumenten zappar förbi reklamfilmen. Metod: I studien använde sig författarna av fokusgruppsundersökningar föratt se tendenser kring ungdomars åsikter om reklamfilm. Författarna använde också semiotik för att genomföra analyser av reklamfilmer. Resultat: Alla kommunikationsstrategier innehåller delar som deltagarna uppskattar, men det är tydligt vilken av kommunikationsstrategierna som uppskattades mest. Det visar sig också tydligt, efter undersökningen, hur en effektiv reklamfilm kan utformas. Television advertising is something that the vast majority comes in contact with every day, and it is a common topic of conversation. Discussions may focus on the funny commercials that you can see on TV at the moment or how annoying it is when an exciting movie stops for a commercial break. What we can say is that people have an opinion about television advertising; some people think that advertising is something positive and some people see it as negative.A thesis from 2008 made at Gothenburg University showed that only 14% of the population perceive television advertising as something positive. Despite this, television remains one of the largest advertising forums in Sweden. 2006, the investment in television advertising stood for 15% of the total investment in advertising. Is it possible to receive TV advertising to become popular with most? Or at least reduce the negativity of television advertising? There have been four different communication strategies to adapt marketing to the audience that is most interesting. These communication strategies are developed based on the audience thinking, rational or emotional. They are also based on how motivated the audience is in their buying behavior. These strategies are the basis of our study. Our study raises the question if one of the communication strategies is more appreciated than the others, and in that case, what does that strategy contain that the other strategies lack? A response to this could lead to the conclusion that not all television advertisements are perceived as equally negative, and thus, by using the most positively perceived communication strategy, it would be easier for a company to get its message across. Many companies spend large sums on televisionadvertising and they want to feel sure that their message gets across. Now their intended consumers change channel during the commercial break because the advertising is seen as boring and annoying.

Syftet med denna studie är att förstå den erfarenhet och kunskap om samverkan som deltagarna i Må bra på äldre dar - projektet fått i det hälsofrämjande samverkansprojektet. Studien fokuserar på framgångsfaktorer och hinder för samverkansprocessen, hur projektet påverkat maktförhållandena mellan de ideella och offentliga organisationerna, deltagarnas organisatoriska erfarenheter av samverkan, deras uppfattning av arbetsklimatet och upplevelse av KASAM i projektet. Forskning kring hälsofrämjande samverkan bland äldre är sparsam. En kvalitativ ansats användes med fokusgrupper som datainsamlingsmetod. 11 fokusgrupper genomfördes med 62 deltagare. Intervjuade var representanter för de deltagande organisationerna, äldre och blivande äldre som deltagit. Projektledarens svar på intervjufrågorna redovisades skriftligt. Analys av materialet genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Nio teman framkom vid analys av framgångsfaktorerna: 1. Ledare, eldsjälar, mål, varaktighet, att lyssna mm, 2. offentliga organisationer har störst betydelse, men alla är viktiga, 3. människor möttes och skapade en process som gav flow, 4. delaktighet, 5. gränsöverskridande ett nytt sätt att arbeta, 6. människor och organisationer lärde sig av varandra, 7. nätverksbyggandet ökade i samhället, 8.helhet och sammanhang samt 9. positivt arbetsklimat och ingen stress. Nio teman framkom vid analys av de hinder de olika organisationerna upplevt inom projektet (de äldre och blivande äldre omfattades av fem av dem och projektledarens av sju): 1.bristande stöd och legitimitet, 2. bristande resurser och resursutnyttjande, 3. bristande organisatoriska förutsättningar, 4. ojämlik makt och ekonomiska förutsättningar, 5. otillräcklig förankring, 6. revir och konkurrens, 7. bristande delaktighet och tillit, 8. bristfälliga metoder och 9. stressande arbetsklimat. Deltagarna upplevde delaktighet inom projektet. Både offentliga och ideella företrädare upplevde inte att projektet påverkat de offentliga organisationernas arbetssätt. Projektets legitimitet minskade under projekttiden. Deltagare i projektet fick ny kunskap om att arbeta i samverkan, ny kompetens om att arbeta gränsöverskridande, om vikten av att bygga relationer och skapa nätverk. Projektets arbetsklimat uppfattades både som hälsosamt och stressande. Formuläret SOC 13 användes för att mäta deltagarnas KASAM. Resultatet visare en relativt hög känsla av sammanhang i projektet bland deltagarna. Studien visar på svårigheter att bedriva hälsofrämjande arbete bland äldre. Tecken finns att den offentliga sektorn inte är redo för detta paradigmskifte. Det finns dock mycket att vinna på att initiera hälsofrämjande arbete, social gemenskap utvecklas i ett demokratiarbete med empowerment som metod, ytterst för en hållbar utveckling. The aim of this study is to understand the experience and knowledge of intersectoral collaboration of the participants in the health promotional project “Feel good in the old age”. The study focuses on successful factors and barriers in the collaboration process, how the project have affected the power between the non governmental and the public organisations, the participants organisational experiences of collaboration, their view of the working climate in the project and their experiences of SOC in the project. Research in intersectoral collaboration in health promotion among elderly is sparse. The methodology is a qualitative study with focus groups. 11 focus groups was made with 62 participants from the different organisations – non governmental and public- and old and people becoming elderly. The project leader wrote the answers before the focus groups were made. Content analysis was used. As successful factors nine themes appeared: 1. leaders, energizers, duration, listen, 2. the public organisations are the most important but all are valuable, 3.people met and created a process with flow, 4. participation, 5. working over boundaries is a new way of working, 6. people and organisations learned from each other, 7. building of networks increased in the society, 8. sense of coherence and 9. positive working climate and no stress. Nine themes appeared in the analysis of barriers (elderly and becoming elderly was grasping five of them and the project leader seven): 1. insufficient support and legitimacy, 2. insufficient resources and use of available resources, 3. insufficient organisational conditions, 4. unequal power and economical conditions, 5. insufficient anchoring, 6. preservations and competition, 7. insufficient participation and trust, 8. insufficient methods and 9. the work in the project was under stress. The participants experienced participation in the project. Both public and nongovernmental representatives did not think the project had influenced the public organisations. The legitimacy of the project decreased during the run. The participants got new knowledge in how to work in collaboration, new competence of how to work over the boundaries and of the importance of building relationships and networks. The working climate was seen as healthy and as with stress. The SOC 13 formula was used to measure the participant’s sense of coherence in the project. The score was relatively high. The study shows difficulties in intersectoral collaboration. There are some signs that the public sector is not yet ready to change the paradigm. There are though a lot to win to initiate health promotion. A social fellowship develops in a democracy process with empowerment as the method, farthest out to reach a sustainable development ISBN 91-7997-145-8

Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hälsa där unga tjejers situation är sämre än unga killars. Bakgrunden till denna studie är att det saknas kunskap om hur detta mönster är relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte är att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hälsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hälsa. Materialet är analyserat enligt metoden för innehållsanalys. Resultatet visar att för ungdomarna betydelsefulla livsvillkor är: Krav i form av prestationer, utseende, ansvar, relationer och bemötande samt utsatthet för sexuella trakasserier och våld. Det finns könsskillnader i erfarenheterna av dessa livsvillkor. Den genusteoretiska analysen synliggör hur såväl materiella/reella levnadsförhållanden som diskursiva aspekter av genusordningen bidrar till genusmönstren i psykisk hälsa. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är: a) ungdomarna anser att livsvillkor som krav, relationer, sexuella trakasserier och våld har betydelse för psykisk hälsa; b) innebörden och erfarenheterna av dessa är genusrelaterade; samt c) framtida folkhälsovetenskapliga forskning inom fältet bör uppmärksamma de livsvillkor ungdomarna har betonat, anlägga ett genusperspektiv i studier av dem samt utveckla sina metoder. Detta i syfte att skapa kunskap utifrån vilken hälsofrämjande och förebyggande arbete kan utformas. Title: ”The most important thing is how the environment surrounding me is, and how I am treated” – A gender perspective based interview study on the importance of the living conditions for the mental health of adolescentsThere is a consistent gender pattern in the mental health among adolescents, where young women report more of mental ill-health than young men do. The background to this study is the lack of knowledge about the relation between this pattern and the living conditions of adolescents. From a gender perspective, this study aims to shed light on, and increase the knowledge about, the relevance of living conditions for the mental health among adolescents. Gender is the main analytical concept. The study is based on focus group interviews with senior high school adolescents, discussing what factors determine mental health. The main factors are, according to the interviews: demands concerning achievements, physical appearance and responsibility, relations, social contact and exposure of sexual harassment and violence. The experiences of these living conditions among female and male adolescents differ. The gender-theoretical analysis shows how both factual and discursive aspects of the gender structure contribute to gender patterns in mental health. The main conclusions are: a) Adolescents believe that living conditions like demands, relations, sexual harassment and violence influence mental health; b) the meaning and experience from these conditions are gendered; and c) future public health research in this field should consider these living conditions, use a gender perspective when analysing them and refine the methods. The purpose for this should be an increase in knowledge, from where health-promoting and preventive measures could be taken.