Search

An equation was constructed to estimate the stem volume of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) in 145 stands growing on former farmland in Sweden (Latitude 56-63 degrees N). The mean total age was 40 +/- 13 (range 17-91) years, the mean diameter at breast height (ob) was 15 +/- 4 (range 5-27) cm and the mean density was 1621 +/- 902 (range 100-7600) stems ha(-1). The equation which fits the data best used the diameter at breast height and total stem height as predictive variables. Merchantable volume equations for the estimation of commercial volume for any top diameter and bole length were developed. Soil types in the stands were sediments (coarse sand, fine sand and silt and heavy, medium and light clay), tills (sandy, fine sandy and silty) and peat. The standing volume was calculated; the mean was 253 +/- 103 (range 26-507) m(3) ha(-1) with a MAI (mean annual increment) of 6.9 +/- 3.5 (range 1.3-16.7) m(3) ha(-1) year(-1). There were statistically significant differences between MAI and coarse sand, sand and silt, light clay, peat and silty till soils. Spruce stands growing on silty tills had the lowest MAI (4.94 +/- 2.27 m(3) ha(-1) year(-1)) and light clay, fine sand and silt and peat the highest (7.62 +/- 4.24, 7.46 +/- 3.33 and 8.67 +/- 2.83 m(3) ha(-1) year(-1)).

Regeneration of European aspen (Populus tremula L.) by root cuttings has been studied. Regeneration of European aspen by seeds on forest land or farmland is not efficient as the seeds are small and therefore sensitive for dryness and competition in the early stage of development. Stem and root cuttings are commonly used both as seedlings with leaves and cuttings which are planted in the field. In short rotation forestry both methods are practiced for among others: Salix and Populus (poplar and hybrid aspen). In March-April roots from 5-30-year-old aspens were sampled from four localities (Lat. 60° 16’ N. Long. 15° 59’ E.; Lat. 58° 27’ N. Long. 13° 40’ E.; Lat. 57° 55’ N. Long. 12° 21’ E. and Lat. 56° 43’ N. Long. 13° 07’ E.). The roots were cut in 10 cm long cuttings. Roots were sampled from 12 stands with 4-8 aspens in the stand totally 64 aspens. In May the root cuttings were planted on abandoned farmland in southern Sweden (Lat. 57° 55’ N. Long. 12° 21’ E.). The trial was fenced avoiding damages by wild habitat (moose, roe deer and deer). The trial was examined every autumn during seven years. The plantation was seriously damaged by wild habitat and voles in the end of year 7. Then the trial was laid down. Root cuttings from all stands still produced living sprouts after seven years. The mean diameter for all suckers at 0.1 m above ground was 13.8 (12-17) mm. The mean height for all suckers was 121.2 (106-137) cm.

A triploid birch (Betula pendula f. gigas) from Valls hage, Gävle, Sweden has been cloned by micropropagation. Mini (8 cm), small (30 cm) and tall (90 cm) seedlings were produced and planted in autumn or in spring 2001-2004. Three localities were used: Hedemora (Lat. 60° 15’ N.), Sala (Lat. 59° 95’ N.) and Uppsala (Lat. 59° 58’ N.). The experiments were located on former farmland. In a parcel, 25 seedlings of triploid birch were planted in a spacing of 3x3 m. Silver birches (Betula pendula Roth) was planted between the triploid seedlings. Close to the experiment a parcel with hybridaspen (Populus tremula x Populus tremuloides) was planted. The same spacing as for triploid birch and mixed with silver birch. The percentage surviving seedlings differed between localities but also between planting years. As a mean 85-100 % of the triploid birches planted five years ago were still alive. The tallest triploid birches examined five years after planting were found on parcels planted in spring 2003: Hedemora, 297 and 323 cm tall, Sala 117 and Uppsala 162 and 202 cm. The silver birches growing on the same parcels were shorter than the triploid birches on trials in Hedemora and Sala, 284 and 306, 87 and 121 cm respectively, but taller in Uppsala: 191 and 245 cm. When the trials were examined 2014 the heights for triploid birch ranged between 5 and 10 meters in Hedemora, between 3 and 5 meters in Sala and around 8 meters in Uppsala. The tallest triploid birches were growing on parcels planted in spring 2003. Silver birches were taller or had the same height as triploid birches on all localities. The height of hybridaspens ranged between 4 and 11 meters in Hedemora, 3.5 and 4 meters in Sala and 6 and 8 meters in Uppsala. Silver birches mixed with hybridaspens growing in Hedemora and Sala had the same height as hybrid aspens but were taller than hybridaspens in Uppsala (10 m). Diameter at breast height ranged between 40 and 78 mm for triploid birch and 29 and 81 mm for silver birch in Hedemora; between 13 and 33 mm and 22 and 29 respectively in Sala and 58 and 60 mm and 72 and 84 mm respectively in Uppsala. The diameter and height of older triploid birches (28-51 years of age) was measured and compared with a silver birch tree. A triploid birch (51 years old) micropropagated from a birch in Edsbyn had a site index of 28 m (H50), a triploid birch from Ekebo 32 m and a 30-year-old silver birch 34 m. Over all the studies did not reveal any differences in growth between triploid birch and silver birch. Key words: Farmland, growth, hybrid aspen, micro propagation, plantation, silver birch, survival, triploid birch, height

In this study, stem volume models for hybrid aspen were developed. The study was based on 29 stands located in middle and southern Sweden (latitudes 55 – 60° N.). The mean total age of the hybrid aspen was 22 years (range 15 – 50 years) with a mean stand density of 1006 stems ha-1 (90 – 2402) and a mean diameter at breast height (over bark) of 19.7 cm (8.5 – 40.8 cm). A number of equations were assessed for modeling stem volume. Standing volume was examined in relation to soil type. Multiple samples were collected for three types of soils: sediments of light clay and medium clay and till soils. A power equation, V = β0Dβ1Hβ2, fits the data best. This model explained 99% of the observed variation in prediction of observed data and exhibited no apparent bias across the range of predicted stem volumes. Merchantable volume equations for the estimation of commercial volume for any top diameters and bole length were developed. They explained 99% of the observed variation in prediction of observed data. Soil types in the stands were light and medium clays and tills. The standing volume was calculated, the mean was 301±167 (range 111-701) m3 ha-1. Mean annual increment was also calculated, the mean was 14.6±8.0 (range 2.8-36.9 m3 ha-1 year-1. There were no significant differences between the soil types and MAI.

In 2012 three experiments on fertilization of poplar stumps was established on former farmland in southern Sweden where trial no. 1 was located at lat. 58° 08’ N., long. 12° 40’ E. and trial nos. 2 and 3 at lat. 55° 29’ N., long. 13° 39’ E. The poplar stands were 20-year-old when they were harvested in 2011. The number stems per hectare was 1250, 707 and 707 with a mean diameter at breastheight (DBH) of 24.6±0.4, 25.1±0.3 and 25.1±0.3 respectively. The diameter at 0.1 m height above stump for the sprouts was 7.5 mm in trial no.1 and 11.1 and 13.2 mm respectively for trial nos. 2 and 3. Around the stumps with a radius of 5 m the ground was fertilized in autumn 2012 with 75 and 150 kg N per hectare. Totally 30 stumps were included in each trial: 10 as a control, 10 fertilized with 75 and 150 N ha-1 each. Next year in spring 5 stumps of the fertilized stumps with 75 and 150 kg ha-1 were fertilized again with 75 and 150 kg N ha-1. The trials have been revised 2012, 2013 and 2014. The number of sprouts stump-1 three years after treatment (2014) ranged between 9 and 17 for trial no. 1. For trial nos. 2 and 3 the number ranged between 9 and 14 and 12 and 15 respectively. Fertilized stumps produced taller sprouts with higher DBH than unfertilized. Mean diameter at breastheight (DBH) was 20.7 mm for trial no. 1 and 29.9 and 33.4 mm respectively for trial nos. 2 and 3. Sprouts in trial no. 1 were shorter than in the other two trials. In trial no. 1 sprouts with repeated fertilizing 150 kg N ha-1 were tallest, 415 cm, compared with unfertilized, 335 cm. In trial nos. 2 and 3 sprouts with repeated fertilizing (150 kg N ha-1) were tallest, 592 and 584 cm compared with 516 and 548 cm for unfertilized.

The growth and production in shelter stands of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and birches (Betula pendula Roth and Betula pubescens Ehrh.) were studied at nine areas in southern and middle Sweden (Lat. 56 – 60° N.). The spruces and birches were 25 (20 – 32) years old. Before the study was established, the stands evaluated were dense with planted spruces under self-generated birches. A birch shelter with 500 stems per hectare was created. The shelter was cut after ten years. In one stand per locality, 100 birches were left at harvesting time for further growth and development of timber quality. The MAI 20 years after treatment for pure spruce stands was 4.71 and 4.38 m3 ha-1 year-1 for spruces growing in mixed stands. The MAI for shelter birches was 4.13 m3 ha-1 year-1 and then the MAI for spruces and birches in mixed stands was 8.1 m3 ha-1 year-1. When the study was established the volume and biomass weight of the harvested birches was 107 m3 ha-1 or 84 ton d.w. ha-1 when all birches was removed and 75 m3 ha-1 or 44 ton d.w. ha-1 when a shelter of 500 birches ha-1 was left. The harvested wood could be used as biofuel. Timber could be harvested in stands where 50-100 birches ha-1 in the shelter are left. Among the remaining 100 birches per hectare in shelters examined 30 years after establishment of the study the standing volume ranged between 54 and 67 m3 ha-1.

Hybridaspen har odlats i Sverige i liten skala på skogsmark sedan 1940-talet. Den är begärlig för vilt under de första tjugo åren varför stängsel är nödvändigt.Hybridaspens snabba tillväxt gör den till en viktig producent av biomassa.Liksom aspen skjuter hybridaspen rotskott i stor mängd efter avverkning.En kort rotationsperiod, 10–15 år, med åtföljande rotskottsproduktion gör hybridaspen till ett effektivt och lättskött trädslag för produktion av biobränsle.Timmer av hybridasp fås efter en rotationsperiod på 20–25 år.

European aspen (Populus tremula L.) is an inherent species in Sweden and other Nordic countries. Products from aspen are timber, pulp wood, biofuel and veneer for furniture and matches. Aspen is damaged by fungi, insects and wild habitat. Two main forms of rot are root rot (Armillaria mellea (Vahl.) Quel.) and stem rot or white heartwood rot (Phellinus tremulae (Bondartsev) Bondartsev & P.N. Borisov). But discolored wood is the most frequent form of changes in the aspen wood. In the report an overview of the factors causing discolored wood as well as the industrial use and quality of the end products is presented. The study was made at eight locations in Sweden (Lat. 65° N. Long 20° E.; Lat. 64° N. Long 19° E.; Lat. 62° N. Long 15° E.; Lat. 60° N. Long 16° E.; Lat. 60° N. Long 17° E.; Lat. 58° N. Long 14° E.; Lat. 58° N. Long 12° E.; Lat. 57° N. Long 13° E. At each of the locations five stands were evaluated. In the stand ten aspens were sampled, totally 400 aspens. Stand parameters such as stem number, diameter at breast height, height, age, forest type and soil type was registered. The age, height and diameter at breast height of the felled stem was measured. The stem was cut in sections of 1 meter. Age and diameter of the sections was registered. The stem area was examined and the diameter of discolored wood or rot was registered. The mean total age was 33±10 range 12-63 years, the mean height was 16.0±3.3 range 8.2-25.2 meter and the mean diameter at breast height was 172±28 range 81-340 mm. Most of the stands were growing on light clay till or sandy till. Among the studied 400 aspens 91 % of the stems were discolored. At 1% of stem height 91 % was discolored and 56 % at 75 % of stem height. Part of the stem, 28 %, had a discolored radius of 21 range 5-51 mm at 25 % of stem height (≈ 4 meters). The discolored volume increased with increasing breast height diameter; 10.3 % at 153 mm and 19.1 % at 350 mm. Equations describing discolored volume, %, by total stem volume were constructed. A table was also presented. These might be helpful for estimating the percentage of fresh wood in a stem.

• Poppel är snabbväxande med hög tillväxt. • Arten kan odlas med kort omloppstid. • Poppel får grova stamdimensioner efter odling under kort tid (15–20 år). • Antalet stubbskott per stubbe varierar mellan 30 för ettåriga till 5 för 5–7 åriga skott. • Diagram för bestämning av biomassan hos stubb-, rotoch stubbskott i Sverige presenteras. • Praktiska rekommendationer för skörd av stubbar och stubbskott redovisas.

The amount of biomass for fractions and distribution of sallow trees growing on forest land was studied. The allometric relationship between breast height diameter (DBH) and the weight of total tree, stem, branches and leaves was quantified. The studied trees were 37±14 (5-66) years old and the stem number 1030±727 (222-3000) stems ha-1. Equations for estimating the tree weight or the fractions from diameter at breast height (DBH) are presented. The mean total standing dry weight above stump level (» 200 mm) for sallow was 95±50 tonnes ha-1 with a range of 4-203 tonnes ha-1. In addition to estimating conventional dry weights of trees and tree components, SLA and PLA, among other measures, were estimated

Under senare delen av 1900-talet har stora arealer jordbruksmark tagits ur drift. En första större nedläggning, delvis följd av granplantering skedde under senare delen av 1960-talet. Under en andra period i decennieskiftet mellan 1980- och 90-talen utgick bidrag för att mark togs ur jordbruksdrift kombinerat med bidrag för plantering av lövträd. Den gran från 1960-talet som överlevt etableringen blev högproducerande och har gallrats och delvis slutavverkats. Historiskt såväl som för framtiden sker stora förändringar i Europas jordbrukspolitik. Nu är det möjligt att få gårdsstöd också för odling av energigrödor, till vilka räknas Salix, hybridasp och poppel förutsatt att avverkning sker inom 20 år. Gårdsstödet uppgår till 1 200-2 800 SEK/ha och år beroende på läge i landet. Stängsling kan också stödjas till en kostnad av 12 000 SEK/ha. Jordbruksstödet, vilket år 2007 utgjorde 50 % av EU:s budget, förväntas hamna på 40 % år 2013 och kanske ännu lägre i nya planen för 2014-2020. Det här redovisade projektet har som övergripande syfte att samla kunskap från redan genomförd skogsodling på svensk jordbruksmark och förmedla den till dem som avser att beskoga den bästa skogsodlingsmarken, den som blir över när jordbruket minskar sin areal. Den samlade arealen som blir tillgänglig för beskogning under en 30-årsperiod har av Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och SLU gemensamt uppskattats till 400 000 ha. Arealerna är ofta fragmenterade vilket påkallar småskaliga lösningar. Kapitel 2 ”Åtgärder vid anläggning och skötsel” syftar till att beskriva åtgärder för bestånd på jordbruksmark, såsom de presenterats i inhemsk och övrig europeisk litteratur. Här behandlas åtgärderna var för sig, medan åtgärder sammankopplade till skötselsystem för omloppstider, tas upp i kapitel 8, ”Analyser av alternativ för beskogning av jordbruksmark”. Litteraturuppgifterna ställs mot utvärderingar av planteringar från Omställning-90, samt mot iakttagelser från exkursioner till bestånd från samma tid. Trädslagens ståndortskrav har uppmärksammats, speciellt där man i praktiken inte tillräckligt beaktat dessa krav. Andra exempel på brister vid Omställning-90 är försummad markbehandlig, ogräsbekämpning samt skydd mot vilt. Brist på litteratur som direkt berör beskogning av jordbruksmark har kompenserats med material omfattande hög bonitet på vanlig skogsmark. För flera av de exotiska trädslagen saknas det ofta inhemska erfarenheter och produktionssiffror. I kapitel 3, ”Plantmaterial, överlevnad och produktion i studerade planteringar” redovisas resultat från planteringar på 131 lokaler belägna framför allt i södra och mellersta Sverige. Dessa har inventerats under åren 2006-2009. Arter som studerats är: glasbjörk (Betula pubescens Ehrh.), vårtbjörk (Betula pendula Roth), gråal (Alnus incana (L.) Moench.), klibbal (Alnus glutinosa (L.) Gaertner), fågelbär (Prunus avium L.), hybridasp (Populus tremuloides Michx. x Populus tremula L.), hybridpoppel (Populus sp.), hybridlärk (Larix x eurolepis A. Henry) och gran (Picea abies (L.) Karst.). Även ett fåtal planteringar med lind (Tilia sp.) och tall (Pinus sylvestris L.) har inventerats. Resultat, från tidigare inventeringar av 157 granplanteringar, har tillförts studien. Spontan inväxt av lövträd (asp, björk och sälg) på nedlagd jordbruksmark har studerats i 7 bestånd. Många planteringar har uppvisat hög tillväxt samt är oskadade och välslutna. Överlevnaden har efter fem år varit mellan 70 och 90 % för björk- och alarterna samt granen. Hänsyn har dock inte kunnat tas till planteringar som helt gått ut och som därmed inte kommit med i studien. Hybridlärken har låg överlevnad, 20 %, huvudsakligen beroende på viltbetning. Volymtillväxten varierar starkt mellan olika arter. De mest högproducerande är hybridasp och poppel, 13-19 m3sk per år och ha samt gran, 13 m3sk per år och ha, medan övriga arter producerar mellan 3 och 7 m3sk per år och ha. Plantering av gran på jordbruksmark är idag en väl fungerande metod där det finns lämpliga provenienser samt utarbetade markbehandlings- och planteringsmetoder. Kapitel 4 ”Virkeskvalitet i studerade planteringar” tar upp ämnet kvalitets-påverkande faktorer. Sådana faktorer har utvärderats hos provträd i planteringar anlagda på tidigare jordbruksmark. Studien omfattar 10 trädslag (poppel, hybridasp, vårt- och glasbjörk, klibbal, lind, fågelbär, hybridlärk, gran och tall). Totalt ingår 141 planteringar i detta material. En majoritet av planteringarna är 20 år eller yngre. Brösthöjdsdiametern hos inmätta provträd varierar från 3 till knappt 50 cm beroende på trädslag, ålder och lokal. Objektens nuvarande status med avseende på stamskador (stambrott, flerstammighet och viltskador) och övriga virkeskvalitetsfel (stam- och rotkrok, sprötkvist, klyka och grengrovlek) har registrerats. Den totala andelen provträd med någon typ av stamskada och/eller kvalitetsfel var högre än 50 % för alla trädslag utom gran. Högst andel provträd med stamskador hade lind, följt av hybridasp, klibbal och poppel. Bland övriga trädslag hade mindre än 15 % av provträden någon typ av stamskada. Flerstammighet var den dominerande stamskadan hos lind och klibbal. Viltskador i form av älgbetning och fejning registrerades för alla trädslag utom fågelbär, gran och tall. Hybridaspen hade högst frekvens provträd med viltskador. Lind hade även högst andel kvalitetsfel. Bland alla trädslag utom hybridasp och gran hade mer än hälften av provträden ett eller flera kvalitetsfel. Slängkrok var den vanligaste typen av kvalitetsfel hos glasbjörk, klibbal, tall, fågelbär, hybridlärk och gran. Sprötkvist förekom i högst andel hos lind följt av glasbjörk. Klykor förekom endast hos en liten andel av provträden hos alla trädslag utom glasbjörk. Bland dessa registrerades klyka hos knappt vart tredje provträd. Variationen mellan planteringar med samma trädslag är dock stor, både vad gäller förekomst av olika typer av stamskador och kvalitetsfel. De varierande resultaten, både inom och mellan trädslag, pekar på att det finns potential att skapa god virkeskvalitet för flera olika trädslag på bördig mark i Sverige. Kunskap och engagemang, rätt plantmaterial, anpassad skötsel och inte minst väl underhållet viltskydd möjliggör produktion av olika sortiment. De inventerade planteringarna är idag dock relativt unga och uppföljande studier av skadebild och virkesegenskaper bör därför göras när stammarna nått gagnvirkesdimension. Kapitel 5 har titeln ”Teknik och ekonomi vid beskogning av jordbruksmark”. Tekniskt sett erbjuder tidigare jordbruksmark, som vanligen ligger på plana sediment, speciella möjligheter för avancerade system som inte alltid är tillämpbara på exempelvis normal sandig-moig morän. Planteringsplogen sänker anläggningskostnaden påtagligt, kostnaden för stängsling blir likaså lägre på jordbruksmark. Biomassaskörd av såväl hela stående träd som avverkningsrester och stubbar kan ofta drivas med god marknadsavsättning, med begränsade negativa tillväxteffekter samt mer rationellt jämfört med normal skogsmark. Drivarens ekonomiska fördelar ser ut att ofta komma till sin rätt på beskogad jordbruksmark. I framtiden kan man väl tänka sig att en mer utvecklad teknik och metodik för exempelvis stamkvistning samt produktionsoptimering och automation kommer att tillämpas långt tidigare än på den kuperade och mindre homogena normala skogsmarken. Ekonomin är viktig vid beskogning av jordbruksmark, inte minst på grund av de höga anläggningskostnaderna. Skogsbrukets speciella betingelser som beskattningen (reglerna för skogsdrift avviker i vissa avseenden starkt från annan beskattning), den långa tidshorisonten och produkternas mångsidiga användning måste beaktas vid analys av ekonomin när ny skog anläggs. Skogsägarens egen finansiella situation är avgörande för det kapital-avkastningskrav, som bör ställas på en investering i beståndsanläggning. Markvärde och årlig markersättning (vid jämförelse med jordbruksgröda) som beslutskriterier ger möjlighet att ställa utfallet från en specifik anläggning mot andra placeringsalternativ. Möjligheten till bioenergiuttag har förbättrat lönsamheten generellt och bidrar till att finansiera den intensiva skötseln av till exempel ädellövskog. Det vanligaste alternativet på lämnad jordbruksmark, att inget göra, ger både utmaningar inför en kostsam nyanläggning och möjligheter genom att befintlig naturlig föryngring både kan utgöra produktionsalternativ och skydd åt ett nytt underbestånd. ”Markägarnas attityder till beskogning av jordbruksmark”, som beskrivs i kapitel 6, har undersökts via litteraturstudier, intervjuer och diskussioner med forskare och handläggare samt 15 djupintervjuer med markägare. Planteringarna i samband med Omställning-90 blev ofta eftersatta, inte sällan beroende på att de initierades av finansiellt stöd snarare än av företagarintresse. Vid EU-inträdet 1995 återinfördes ett jordbruksstöd och mycket av den omställda marken återgick till jordbruksproduktion. Ägare av större fastigheter, aktiva lantbrukare i åldern 40-65 år och innehavare av stor andel egen mark (få arrenden) är de som främst tagit jordbruksmark ur produktion genom att plantera Salix. Regelverket kring utarrendering av jordbruksmark utgör genom sin konstruktion ett hinder för beskogning, vilket blir kännbart eftersom ca 45 % av jordbruksmarken är utarrenderad. Markägarna har löst sitt rådgivningsbehov dels via olika organisationer och företag dels via Internet, som uppgavs fungera bra enligt ca hälften av respondenterna. Argument för plantering som nämnts vid intervjuerna är: önskan att skapa bättre arrondering genom att plantera igen insprängda åkerplättar och jämna till åkerkanter, ren nyfikenhet och ambitionen att minska arbetsintensiteten i jordbruket. Planteringsbeslut tas inte sällan vid övertagande av fastigheten, eller när arrenden upphör. I ett fall har man insett att det varit fullt möjligt att plantera poppel eller hybridasp med bibehållet gårdsstöd. Man är ofta beredd att ta hänsyn till både grannars och allmänhetens synpunkter på hur marken brukas och menar att detta styr mot lövträd. I ett fall har granplantering gett upphov till uttalat missnöje. Det tidigare trädesbidraget som krävde årlig ansning av marken motverkade såväl aktiv beskogning som naturlig igenväxning (vilket också varit avsikten). Djurhållning, inte sällan kopplad till ”jordhunger”, motverkar även den beskogningen av jordbruksmark. På tätortsnära, men även på mindre fastigheter i skogsbygd, finns ofta tanken att beskogning sänker fastighetsvärdet. Det finns också en generell – och ofta stark – skepsis till att plantera igen marker som brutits av tidigare generationer. Markägarnas situation är idag inte stabil, jordbrukspolitiken står inför stora förändringar. Ofta är ersättningsfrågan central för markägaren. Flera av dagens markanvändningsalternativ skulle falla om stöden för dessa togs bort. Om flera större markägare får kunskap om de ekonomiska incitamenten för att odla energigrödor kan exempelvis poppel komma att planteras i långt större utsträckning än idag. I kaptitel 7 beskrivs ”Allmänhetens attityder till beskogning av jordbruksmark”. Attityderna till beskogning, framför allt med gran har i stort sett varit negativ. Staten har anpassat sig därtill och vid den andra nedläggningsvågen vid decennieskiftet mellan 1980- och 1990-talen enbart gett bidrag för beskogning med lövträd. En fråga har därför varit att utreda hur denna förändring mottagits och om det finns konkreta åtgärder, för att öka acceptansen för fortsatt beskogning av jordbruksmark. Genomgången litteratur och en enkät innehållande beståndsbilder och påståenden om beskogning av jordbruksmark, riktad till personer i åldern 16-75 år, har använts i projektet. Lövskog visar sig avsevärt mer uppskattad än gran eller lärk. Barrskog kan dock accepteras i avskilda lägen. Björk, hybridasp och ek upplevs ganska lika i jämförbara utvecklingsstadier. De två förra arterna utvecklas emellertid snabbt och når den mer uppskattade uppvuxna stamskogen fortare än exempelvis ek och gran. Eken, som får stå länge i stamskogsstadiet, innebär å andra sidan liten årlig föryngringsareal, vilket uppfattas positivt. Motsatsen är hybridasp som på grund av kort omloppstid i genomsnitt ger hög tidsandel i ungdomsstadiet. Valet mellan produktionsalternativ (trädslag och skötselsystem) bör ske från flera utgångspunkter. Viktigt är att det uthålligt kommer att finnas kunskap, organisation och ekonomi för valt alternativ. Avancerad skötsel av ädellövskog är realistisk endast för en mindre andel av skogsägarna. Odling av ovanliga trädslag kan medföra svårbedömd virkesavsättning, vilket kräver en marknadsinriktad skogsägare. Snabbväxare som hybridasp, poppel, hybridlärk och douglasgran kan erbjuda mycket hög lönsamhet, men de, i synnerhet douglasgranen, kräver också avancerad skötsel och hög kunskapsnivå. Bland traditionella svenska trädslag är björken svår att få lönsam, men denna är i gengäld överlägsen från rekreationssynpunkt. Det säkraste alternativet som dessutom ger god lönsamhet och som bäst passar en normal skogsägare är gran, gärna genetiskt förädlad. Sitkagranen som till skötsel och virkesegenskaper liknar vanlig gran, är ett intressant snabbväxande alternativ, dock fortfarande relativt lite prövat i landet. Olika strategier för gran (vanlig vitrysk gran, förädlad gran respektive sitkagran) har prövats mot virkesprismässigt sämre respektive bättre framtidsscenarier. Generellt kan man konstatera att satsning på snabbväxande trädslag och provenienser och på relativt glesa anläggningar ger såväl stabil ekonomi vid sänkta virkespriser som offensiva möjligheter vid höjda priser. En fem- till tio- och i något fall femtonfaldig ökning av markvärdet relativt satsat kapital erhålls vid 20 % virkesprishöjning.

Under senare delen av 1900-talet har åkermark lagts ned vid två perioder. Den första större nedläggningen och åtföljande plantering av framför allt gran skedde under senare delen av 1960-talet. Vid den andra större nedläggningen i slutet av 1980 och början av 1990 kunde markägaren få bidrag för att marken togs ur bruk. Vidare fick man bidrag vid plantering av lövträd på åkermarken. Granbestånden från 1960-talet är idag högproducerande granbestånd som har gallrats en eller två gånger. Men erfarenheterna under denna period och idag är dock att allmänheten har en mycket kritisk syn på de s.k. granåkrarna som anses mörka och otillgängliga. Våra inventeringar 2006-2009 visar på varierande resultat. Vi har inventerat planteringar på 131 lokaler belägna framför allt i Göta- och Svealand. De arter som ingick i inventeringen var: glas- (Betula pubescens Ehrh.) och vårtbjörk (Betula pendula Roth), grå- (Alnus incana (L.) Moench.) och klibbal (Alnus glutinosa (L.) Gaertner), fågelbär (Prunus avium L.), hybridasp (Populus tremuloides Michx. x Populus tremula L.), hybridpoppel (Populus sp.) och hybridlärk (Larix x eurolepis A. Henry ). Vi inventerade även ett fåtal planteringar med lind (Tilia sp.) och tall (Pinus sylvestris L.). Överlevnad och tillväxt samt stamform hos lind var dålig och har därför inte redovisats. Tallbestånden var få och redovisas inte. Resultat från tidigare inventeringar av 157 granplanteringar har tillförts studien. I studien ingick också att studera resultat efter en spontan inväxt av lövträd (asp, björk och sälg) på nedlagd åker. Studien omfattar endast sju bestånd. Erfarenheter från våra inventeringar visar att många bestånd har hög tillväxt är oskadade och välslutna. I medeltal har överlevnaden efter fem år varit mellan 70 och 90 % för björk- och alarterna samt för granen. Hybridlärken hade en låg överlevnad, 20 %. Volymtillväxten varierade mellan de olika arterna. De mest högproducerande är hybridasp och poppel (13-19 m3sk ha-1 år-1), gran (13 m3sk ha-1 år-1) medan övriga arters tillväxt varierade mellan 3 och 7 m3sk ha-1 år-1. Planteringar av gran på åkermark är idag en väl fungerande metod då det finns lämpliga provenienser, utarbetade markbehandlings- och planteringsmetoder. Orsakerna till en mindre lyckad plantering är flera. En avgörande faktor är hur åkern behandlats före plantering. En mark som är brukad fram till plantering är idealisk för att lyckas med etableringen, medan en åker som legat obrukad i flera år kräver en intensiv markbehandling med åtföljande försening av planteringsarbetet för att effekterna av mekanisk och kemisk behandling skall hinna verka. En annan viktig faktor är att anlägga någon form av skydd mot vilt. I första hand är stängsel att föredra eftersom det är lättare att underhålla och billigare än plantskydd. Stängslet måste underhållas och behållas under lång tid, 10-20 år, beroende på trädart och vilttryck.

Results of precommercial thinning (cleaning) by brush saw and by a machine-mounted device, consisting of a hydraulically-driven heavy disc with two short steel flails mounted in a journal bearing, are presented. Plots were laid out in middle and south Sweden in 1983, some being observed annually until 1989. There were significant differences between the two methods as regards the number of sprouts on European aspen (Populus tremula L.) and birch (Betula pendula Roth and Betula pubescens Ehrh.) stumps six years after cleaning. Plots cleaned by machine had a larger number of birch or aspen sprouts, than plots cleaned by brush saw. Mean height of stumps was significantly greater on plots cleaned by machine. Stumps cleaned by machine under snow conditions were 30-70 cm high. There were no significant differences in the number of sprouts or in the height of sprouts, between high and low stumps. Cleaning by machine damaged 7-13 per cent of conifers classified as main stems, as compared to no damage caused by brush saw cleaning. Practical recommendations are given: cleaning by machine under a snow cover is not recommended in most cases.