Search

Previous investigations into executive functions among athletes, particularly in team sports, have reported greater functioning for those in the highest level of competition. One such sport that has received less attention in research is ice hockey. The present study aimed to compare the performances of ice hockey players in different levels of competition on measures of inhibition, shifting, and updating. Furthermore, it hypothesised that athletes in higher competitive divisions would outperform those in lower divisions. With this aim in mind, 17 ice hockey players from different divisions of the Swedish national hockey league were recruited and completed a flanker task, local-global task, and 3-back task, as well as two alternate tasks featuring hockey-specific stimuli. Comparisons between high-skill and low-skill athletes were insignificant for inhibition and updating measures, while the comparison for shifting favoured low-skill athletes. This finding did not extend to a comparison between elite and non-elite players. The results do not support the given hypothesis, and future investigations should recruit a larger sample in order to further clarify the findings of low-skill outperforming high-skill athletes. Tidigare undersökningar av exekutiva funktioner hos idrottare, särskilt inom lagsporter, har påvisat bättre förmågor hos deltagande i de högsta divisionerna. En lagsport där mindre fokus har lagts inom forskningen är ishockey. Denna studie syftade att jämföra presterande av ishockeyspelare inom olika tävlingsdivisioner på test av inhibering, kognitivt växlande, och uppdatering. Studien hade som hypotes att spelare i högre divisioner bör prestera bättre i jämförelse med de i lägre divisioner. 17 ishockeyspelare rekryterades från olika divisioner inom den svenska hockeyligan och de utförde ett flanker-test, ett local-global-test och ett 3-back-test. De utförde även två alternativa uppgifter med hockeyspecifika stimuli. Jämförelserna mellan ”high-skill” och ”low-skill”-spelare var icke-signifikanta för inhiberings- och uppdateringsmåtten och jämförelsen på kognitivt växlande påvisade att ”low-skill”-spelare presterade bättre. Detta påvisades dock inte för elitspelare mot icke-elitspelare. Resultaten ger inte stöd till hypotesen, och ytterligare studier med en större datainsamling bör vidare examinera om spelare i lägre divisioner presterar bättre i jämförelse med de i högre divisioner.

I den föreliggande studien undersöktes effekten av en kort mindfulnessövning på inhiberingsförmågan hos ett urval av media-multitaskare, något som definieras som att typiskt sett använda sig av fler än en media samtidigt. Studien var ett internetbaserat experiment där deltagarna delades randomiserat in till antingen en mindfulnessbetingelse (n = 18) eller en kontrollbetingelse bestående av klassisk musik (n = 22). Deltagarna (ålder 20–60 år) rekryterades via facebook, universitet samt posters därmed enligt ett bekvämlighetsurval. De hade ingen tidigare erfarenhet av mindfulnessmeditation och hade inga psykiatriska diagnoser. Det primära utfallsmåttet var inhiberingsförmåga mätt med Eriksen flanker task. Det gjordes även mätningar av mindfulnesstillstånd samt av upplevd stress. Studiens resultat visade att båda grupperna förbättrade sin inhiberingsförmåga, men påvisade ingen skillnad mellan grupperna. Det fanns heller ingen skillnad i skattat mindfulnesstillstånd mellan grupperna. Resultatet indikerar att effekten på inhiberingsförmåga inte var beroende av nivå på självskattad stress men bör tolkas med försiktighet på grund av möjliga svagheter i metoden. Då en focused attention (FA) mindfulnessövning kontra klassisk musik inte skilde sig signifikant i mindfulnesstillstånd bör framtida forskning undersöka validiteten av konstruktet mindfulness. Nyckelord: Inhibering, mindfulness, Eriksen flanker task, exekutiva funktioner. The present study examined the connection between inhibition and a short mindfulness exercise on a sample of media-multitaskers, defined as a person using more than one media at the same time. The study was an internet-based experiment in which the partcipants were randomly assigned to a mindfulness condition (n = 18) or a control condition (n = 22) in which listened to classical music. Participants (20–60 years) were recruited through facebook, university and posters, the selection was a convenience sample. They had no former experience of mindfulness meditation and had no psychiatric diagnosis. The primary measure was the ability of inhibition measured with the Eriksen flanker task. Additional measures were state mindfulness and self-perceived stress. Both groups improved their inhibition-ability with no significant difference between groups. There was no additional difference in self-assessed mindfulnessstate between groups. Results indicate that the inhibition-ability does not depend on the level of self-assessed stress but this should in addition be interpreted with caution because of methodological shortcomings. As a focused attention (FA) mindfulness exercise to classical music didn’t significantly differ in mindfulness state future research should examinethe validity of the construct mindfulness.

Luktämnen i omgivningen kan utgöra distraktorer som försämrar den kognitiva prestationen. Detta gör luktens påverkan till en viktig arbetsmiljöfråga. De flesta vänjer sig vid lukter i omgivningen – de habituerar. Men ibland sker inte denna tillvänjning. Syftet var att undersöka ifall det finns ett samband mellan skillnad i habituering till ett luktämne och arbetsminne och inhibering. En grupp av 40 individer i åldrarna 19 till 64 exponerades för n-butanol under 45 minuter. Deltagarna gjorde upprepade skattningar av luktämnets intensitet och delades in i grupperna: icke-habituerare och habituerare. Före och under exponeringen utförde deltagarna 3-back, ämnat att mäta arbetsminne, och Stroop, ämnat att mäta inhibering. Gruppen icke-habituerare tenderade att prestera sämre på 3-back både före och under exponeringen. Oförmåga till habituering kan vara ett beteendeuttryck för sämre arbetsminneskapacitet och eventuellt andra sårbarhetsfaktorer. Dessa faktorer bör undersökas vidare. Odorants in the environment can serve as distractors that impair cognitive performance. The impact of odors constitute an important occupational health issue. Most people get used to smells in the environment – they habituate. But occasionally habituation does not occur. The aim was to investigate whether there is a correlation between difference in habituation to an odorant and working memory and inhibition. A group of 40 individuals between the ages of 19 to 64, were exposed to n-butanol for 45 minutes. Participants made repeated ratings of intensity of the odorant. Two groups were created based on non-habituation and habituation. Before and during the exposure, the participants performed 3-back, used to measure working memory, and Stroop, used to measure inhibition. The group who did not habituate showed a tendency to perform worse on 3-back, before and during exposure. Inability to habituate may be a behavioral expression of poorer working memory capacity, and possibly other vulnerability factors. These factors should be further investigated.

Traditionellt utvärderas effekter av kognitiv träning med objektiva prestationsmått. Syftet med uppsatsen var att undersöka självskattad exekutiv funktion som ett alternativt mått för att utvärdera effekter av kognitiv träning. Som utfallsmått valdes The behavior rating inventory of executive functioning - self report (BRIEF-SR). Vidare användes blandad design med för- och eftermätning samt tre oberoende grupper. Gymnasieelever (n = 63) delades in i; aktiv träningsgrupp, aktiv placebogrupp och passiv kontrollgrupp. Tränings- och placebogruppen genomförde datoriserad kognitiv träning med respektive utan adaptiv svårighetsgrad. ANCOVA med arbetsminneskapacitet som kovariat visade inga signifikanta träningseffekter på självskattade exekutiva funktioner, oavsett grupptillhörighet. Sammantaget kan BRIEF-SR vara ett lämpligt instrument vid utvärdering av kognitiv träning när ekologisk validitet prioriteras. Resultaten diskuteras avseende inverkan av tid mellan för- och eftermätning, population och förväntanseffekter. Performance based measures have been the Golden standard when evaluating effects of cognitive training. By using The Behavior Rating Inventory of Executive Functioning-Self Report (BRIEF-SR), this thesis aimed to explore self- rating scales as an alternative when evaluating effects of cognitive training. A sample of high school students (n = 63) and a mixed- effect model with pre- and post-measurements were chosen. The students were divided into three groups: active training, training with placebo or passive control. The two groups in training practiced with a computerized cognitive training program. The two training groups practiced with an adaptive and non-adaptive computer program, respectively. With working memory as covariate ANCOVA reported no significant effects on self-rated executive functions independent of group condition. In sum, if ecological validity is of priority BRIEF-SR can be considered when measuring effects following cognitive training. In addition the results are discussed with regards to time between pre- and post-measurements, population and effects of expectancy. Effekter av kognitiv träning på skolprestationer och självreglering av beteende (dnr 1,2009/0 018,5-0)

Hur vi människor förhåller oss till dåtid, framtid och nutid avspeglar vår personlighet och kan länkas samman till vårt psykiska mående. Denna studie syftade till att studera sambanden mellan tidsperspektiv, depression och ångest samt oro och ältande. Vidare ämnade studien att undersöka om en bristande inhiberingsförmåga kan förklara oro och ältande. I studien deltog 65 personer från en icke-klinisk grupp; 44 kvinnor och 21 män i åldrarna 19 till 40 år. De instrument som användes var självskattningsformulären Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory, Beck Depression Inventory-II, Beck Anxiety Inventory, Response Style Questionnaire, Pennstate Worry Questionnaire samt Strooptestet Serialt färgordtest. Resultaten visade att oro men även ältande bäst predicerar en negativ framtidsorientering medan ångest och negativ framtidsorientering bäst förklarade oro. Ältande förklarades bäst av negativ framtidsorientering. Gällande inhiberingsförmåga var resultaten motstridiga, vilket tolkades som att fler undersökningar kring exekutiva funktioner, oro och ältande behövs i framtida forskning. Författarna argumenterar för att ännu tydligare samband för ångest och depression skulle kunna hittas i kliniska grupper. Att öka kunskapen om de underliggande mekanismerna kring depression och ångest argumenteras vara av stor betydelse för effektivare klinisk behandling. The way we humans relate to the past, present and future reflect our personality and can be linked with our mental health. The aim of this study was to examine the relations between time perspective, depression, anxiety, worry and rumination. The aim was also to study if a deficient capacity of inhibition could be explained by worry and rumination. The study consisted of 65 participants from a non-clinical sample; 44 women and 21 men in the age of 19 to 40 years. The self report inventories included in the study was Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory, Beck Depression Inventory-II, Beck Anxiety Inventory, Response Style Questionnaire and Pennstate Worry Questionnaire, a Colour-Word test measured the Stroop effect. The result indicated that worry but also rumination was the best predictors to a negative future orientation while anxiety and negative future orientation best predicted worry. Rumination was mainly explained by a negative future orientation. The results of the inhibition processes was contradictory. Further research of executive funcions, worry and rumination are needed. The authors are arguing for a stronger relationship between anxiety and depression could be found in a clinical sample. More knowledge about the underlying mechanisms of depression and anxiety is of importance for a more effective clinical treatment. Time Perspective Project

The microbial transformation of ammonia to nitrate, the nitrification, is a central process in the nitrogen biogeochemical cycle. In a modern wastewater treatment plant, the nitrification process is a key process in the removal of nitrogen and inhibitory compounds in sewage can seriously affect the nitrogen removal. A major sewage cleaning plant in the southern part of Denmark is a recipient of industrial sewage from a major fish meal industry. Severe nitrification inhibition was observed in scrubber water from an incineration of process air, and the processes that lead to the production were stopped. In order to investigate the relation between incineration temperatures and the production of inhibitory compounds, the process air was burned at temperatures from 800°C to 1000°C. The termically affected condensate was collected and the nitrification inhibition effect of the condensate was tested using active sludge from the municipal wastewater cleaning plant. The investigation showed that it is possible to reduce the nitrification inhibition effect considerably by raising the incineration temperature from 800°C to 850°C and in some cases to 900°C. The investigation also showed that a further rise in the temperature beyond 850°C and in some cases 900°C, is unnecessary.