Search

Pits and mounds in pebble: A study of archaeological remains in ancient pebble beaches inthe county of Västerbotten. Pits (Sw. boplatsgropar) and mounds (Sw. boplatsvallar) in ancient pebble beaches are two types of archaeological remains that are common under the highest coastline in the county of Västerbotten, Sweden. Although common, knowledge of these archaeological remains is limited. Organic materials left in pebble formations rapidly break down and degrade due to high exposure to moisture and weather, making dating by traditional archaeological methods such as 14C or dendrochronology impossible. The data for this study consists of two parts. One part has been collected through field surveys by the author and the other part is collected from National Heritage Board´s database of archaeological sites (Sw. Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister). The result of this study suggests that the majority of smaller pits and mounds in ancient pebble beaches have been used for storage and that larger pits and mounds are big enough to have functioned as foundations for simple dwellings. It also suggests there is some spatial coherence between the type of archaeological remains known as hut foundations (Sw.tomtningar) and pits in ancient pebble beaches. Albeit this coherence is slight and may be a coincidence. Furthermore, the study suggests there is a spatial coherence between quartz and quartzite handled by humans and pits in ancient pebble beaches that is not a coincidence. Suggestively, some pits in ancient pebble beaches that can be found today have been made and used in prehistoric times, by people who used quartz and quartzite in their daily lives.

This paper will focus on the behavioral patterns around two hearths from two different settlements in Sweden during the late Mesolithic Stone Age, by studying stone tools and production waste around the hearths.

Maqolada bakterial oksidlanish jarayonida minerallarning o’zgarishi, tarkibi tahlil qilingan. Tabiatdagi qimmatbaho metallar ma’lum bo’lgan ruda minerallarining bir qismi hisoblanadi. Amaliyot shuni ko’rsatadiki, metallni boyitish va qazib olish uchun ma’dan tarkibidan maksimal miqdordagi metallni ajratib olish imkon beradigan hamda shu bilan birga minimal xarajatlarni talab etadigan texnologiyalarni yaratish talab etiladi. Maqolada minerallarning tarkibi haqida ma’lumot berilgan., В статье проанализированы cоставы изменения минералов в процессе бактериального окисления. Благородные металлы в природе находятся в составе определенных рудных минералов. Практика доказывает, что для обогащения и извлечения металла требуются технологии, позволяющие максимальном количестве извлекать металл из состава руды, но при этом расходую минимальное количество затрат. Статья дает информацию о составах минералов.

Föreskrifterna (AFS 2015:2) om kvarts – stendamm i arbetsmiljön öppnar upp för användning av så kallade referensmätningar som underlag för exponeringsbedömningar. En förutsättning för att kunna använda referensmätningar som underlag är att förhållandena är likvärdiga mellan arbetsplatsen som vill använda referensmätningarna och den arbetsplats där referensmätningar gjorts. Faktorer som kvartsinnehåll i dammet, arbetsmetoder och arbetsutrustning, hur länge dammande arbete pågår, ventilationsförhållanden o.s.v. har betydelse för om arbetsplatserna kan bedömas vara likvärdiga. Förstudien har visat att det finns flera mätningar på flera olika arbetsmoment som skulle kunna användas som referensmätningar. Arbete i kontrollrum och hytt med stängda fönster och dörrar samt med en fungerande luftrening ger en låg exponering för kvarts. Det finns många mätningar av arbetsmomentet vilket gör att det kan användas som referensmätning. Andra arbetsmoment så som läggning och sågning/kapning av mark- och kantsten visar från stor risk till viss risk och rekommendationerna är att andningsskydd ska användas. Även mätningar från dessa arbetsmoment kan användas som referensmätningar. I väg- och anläggningsprojekt förekommer många arbetsmoment där kvartshaltigt damm bildas eftersom kvarts ingår i de vanligaste förekommande bergarterna i Sverige. Alla arbetsmoment där sand, sten, cement och betong hanteras innebär risk för kvartsexponering.

Sammanfattning Stendamm förekommer på alla väg och anläggningsprojekt men kunskapen om hur farligt det är att exponeras för de respirabla kvartspartiklar som stendamm innehåller är bristfällig. Det respirabla kvartsdammet kan framkalla bland annat Silikos och cancer i lungorna men även påverka hjärtat negativt då lungornas funktion blir nedsatt. Syftet med rapporten var att undersöka hur bra information och kunskap det finns om kvarts i stendamm samt hur och om olika åtgärder som exempelvis andningsskydd förekommer. Då tiden för examensarbetet är begränsat avgränsas en del informationshämtning till Skanska AB väg och anläggning i region mitt. En enkät arbetades fram och användes som metod för att ta reda på dagens kunskapsnivå hos Skanska samt hur bra Skanska informerar när det gäller kvarts. Denna skickades ut till samtliga anställda på Skanska AB väg och anläggning i region mitt. Intervjuer gjordes också med personer som har en chefsroll eller tillhör arbetsledningen inom Skanska AB. Enkätundersökningens resultat visade att kunskapen om kvarts i stendamm finns hos de flesta anställda men att informationen bör bli bättre och upprepas oftare. Resultatet visade även att användandet av andningsskydd är bristfällig då det är jobbigt att andas i och att det blir varmt att bära det en hel dag. Det framkom även att personlig andningsutrustning inte fanns att tillgå för alla som har ett behov av det. En guide togs fram som ett resultat från enkäten och intervjuer. Guiden ska hjälpa arbetsledningen med hur de kan förebygga exponering för kvartsdamm i sina projekt samt ge yrkesarbetare en information som ska påminna om de enklare sätten att skydda sig mot stendamm. Under rubriken diskussion diskuteras bland annat möjligheterna om att använda olika hygieniska gränsvärden inom olika näringsgrenar, detta för att ett sänkt gränsvärde inom väg och anläggning skulle kunna leda till hårdare arbete för en ännu bättre arbetsmiljö. Kunskapen om hur hälsan kan påverkas av respirabelt kvarts kan alltid bli bättre och det gäller särskilt yrkesarbetare som främst utsätts för stendamm. Slutsatserna för detta examensarbete blev att arbetstagare som riskerar att utsättas för stendamm bör informeras oftare, helst inför varje nyetablerad arbetsplats, samt att behovet av personliga andningsskydd med tillhörande utbildning bör överses. Vidare konstaterades att arbetsberedningen som görs i riskbedömningen bör utföras av personer som har fått en likvärdig utbildning så att tiden för arbetsberedning kan effektiviseras samt att alla arbetsberedningar blir konsekventa i sitt utförande. Stone dust exists in all road and public work projects yet the knowledge about how dangerous exposure to the respirable quartz particles that stone dust contains is lower than what could be preferred. The respirable quartz can cause silicosis and lung cancer as well as heart diseases when the capacity of the lungs is reduced. The purpose of this project was to investigate if there is sufficient information and knowledge about quartz in stone dust in this business today. The purpose was also to realize whether there are quartz-prohibiting measures, such as the usage of breathing aid, taken or not. Because of the time-limit of this project much of the gathering of information was limited to “Skanska AB väg och anläggning, region mitt”. A survey was produced and used as a method in order to get information about the level of knowledge that Skanska employees have, as well as how good Skanska is at informing their employees, about quartz. This survey was sent to all of Skanska Sweden’s staff members in road and public works, central region. In addition to this, interviews were held with supervisors and managers in the same region. The survey results revealed that most employees have some sort of knowledge about quartz but that the information should be made more extensive and be repeated more often. The results also show that the usage of personal breathing aid is inadequate, this is because the aid is hard to breathe through and during long and warm days they’re an annoyance to wear. In addition, it was also brought to light that not everyone who needs a breathing aid have access to one. As another result of the survey and the interviews a guide was made. This guide was formed as a helping hand for the staff management when they’re making risk evaluations and work preparations but also as a short information for all staff members to make it easier for them to remember the easiest and most efficient ways to avoid and protect yourself from quartz particles. In the discussion the possibilities about lowering the hygienic limits of quartz for different parts of the economy was debated. A lowering of the hygienic limit in road and public works should lead to more work, such as this, being done towards a better work environment. The knowledge about how personal health is affected by respirable quartz can always get better and that goes especially for employees that work in direct contact with stone dust. The conclusions of this project were that employees that are exposed to stone dust should be informed more often, preferably before the start of every project, and also the need for personal breathing aid with appurtenant education should be attended to. Furthermore, the work preparations made with every risk evaluation should always be made by staff members with the same qualifications and information. Thus, all work preparations will look consistent and also, the creation of them will be more time efficient.

Vejledningen er henvendt til alle ansatte og studerende, der udfører arbejder i de geotekniske laboratorier ved Institut for Byggeri og Anlæg.

Kvartsdamm är ett arbetsmiljöproblem som kan leda till allvarliga konsekvenser för de exponerade yrkesarbetarna. De sjukdomar som ligger till följd för en hög exponering av kvartsdamm är framförallt silikos, KOL och lungcancer. Kvartsdammet uppstår då byggmaterial som innehåller kvartshaltigt material bearbetas, tillexempel betong. De små respirabla partiklarna av kvarts som uppstår vid bearbetningen bildar ärrvävnader i lungorna, vilket leder till att dem tappar sin kapacitet. Tidigare har krav ställts att arbetsplatserna ska utföra egna mätningar av kvarts, men inte längre. Nya författningssamlingen, AFS 2015:2 gör det möjligt för byggarbetsplatserna att använda sig av referensvärden och kringgå faktiska mätningar vid riskbedömningen av kvartsdamm. Examensarbetet redovisar några utav de hjälpmedel som används för en minskad exponering av dammet, där syftet är att hitta de största bristerna hos fallföretaget i byggproduktionen samt se hur den övergripande kunskapen ser ut på byggarbetsplatserna.Informationen till arbetet har samlats in från olika informationskällor, bland annat kvantitativa enkätundersökningar, semistrukturerade intervjuer samt informationssökning via internet där primärkällor prioriterats. Alternativa fakta har sorterats ut för en minskad avgränsning då examensarbetet enbart inriktar sig på den praktiska hanteringen av kvartsdamm.Examensarbetets resultat förväntas göra företagets riskbedömningsmall för kvartsdamm mer hanterbar genom den förenkling som tagits fram under arbetets gång. Diskussionerna har i huvudsak kretsat kring självkritisk bedömning av informationsinsamlingen samt hur utfallet av rapporten hade ändrats om fokus lades på andra delar vid arbetets början.Fallföretaget arbetar konstant med riskbedömning av kvarts för att uppnå en fullgod arbetsmiljö. En rotorsak var svårigheter kring just hanteringen av referensvärdena som gör att företaget inte använder riskbedömningsmallen som ett hjälpmedel. Då kvartsdamm ska bedömas i arbetsberedningarna är tanken att riskbedömningen som utförts i ett tidigare skede ska underlätta arbetet. Även kunskapen om kvartsdamm var varierande, där de anställda hos de större företagen har goda kunskaper medan de mindre underentreprenörerna har bristfälliga kunskaper., Quartz dust is a health and safety problem that has serious consequences for the exposed workers. The diseases that are due to excessive exposure of silica are silicosis, COPD and lung cancer. The quartz dust occurs when building materials that containing quartz are processed, such as concrete. The small respirable quartz dust particles that occur during processing form scar tissues in the lungs, causing them to lose their capacity. In the past, demands have been made that workplaces should carry out their own measurements of quartz, but no longer. The new regulation, AFS 2015:2, enable construction sites to use benchmarks and circumvent actual measurements in the risk assessment of quartz dust. The study reports some of the tools used to reduce exposure to the dust, where the purpose is to find the biggest shortcomings of the case company in the construction production and see how the overall knowledge looks at the construction sites.The information for the work has been collected from various sources of information, including quantitative surveys, semi structured interviews and information retrieval via the Internet where primary sources have been prioritized. Alternative facts have been sorted out for a reduced demarcation as the degree project focuses solely on the practical handling of quartz dust. The discussion mainly revolved around self-critical assessment of information gathering. The discussion has also investigates how the outcome of the report have been changed if the focus had been other parts at the start of work.The case the company is constantly working with risk assessment of quartz to achieve an acceptable working environment. A isolating was a problem in dealing with the reference values, which means that the company does not use the risk assessment template as an aid. When quartz dust is to be assessed in the working preparations, the idea is that the risk assessment template facilitates the work. The knowledge of quartz dust was also variable, where the employees of the larger companies had good knowledge while the smaller subcontractors had inadequate knowledge.

This thesis was created to ensure the quality of the rock which would be crushed to base layer construction material, in a road cut at Swedish highway 51, and to find a possible link between the rock's abrasion resistance and its mineralogy. Rock samples were collected, and among other things, several ball mill tests were carried out. The design of the road project was carried out by Loxia Group AB with NCC Group as contractor.A total of 18 rock samples and 2 base layer samples were taken in the area and they were all tested in a ball mill. The results showed that of the 18 rock samples, 2 samples had a ball mill value of less than 16 on the scale, 10 samples had values from 16 to 20, in addition to this, 3 samples had values from 20 to 21 and 3 samples had values in excess of 21 on the Swedish ball mill scale.Of the 3 samples with a ball mill value higher than 21, all contained a larger amount of biotite. Biotite did not appear to the same extent among the samples that ended up further down the ball mill scale. This link was so clear that a conclusion was subsequently drawn from this. The samples taken on the prefabricated base layer both had a ball mill value between 16 and 20. Overall, both the base layer and the rock material passed the Swedish Government’s Transport Administration’s requirements according to "TRVKB 10, Obundna lager". The rock type that was on the south part of the rock cut, adjacent to a deformation zone, had way too poor quality to undergo a ball mill test and therefore there are no values taken from that area.The conclusion of the work is that the rock material overall meets the Swedish Government’s Transport Administration’s requirements for base layer construction materials according to "TRVKB 10 Obundna lager", that a clear link between the proportion of biotite in a rock material and its abrasion resistance exists, and that the broken rock in the south should not be used as construction materials since the rock has insufficient mechanic capacity.

Notatet beskriver en utvidelse av den makroøkonomiske modellen KVARTS, som omfatter Statens pensjonsfond utland og den strukturelle, oljekorrigerte budsjett¬balansen.

Dette notatet dokumenterer lønnsrelasjonene i KVARTS og MODAG slik de forelå våren 2016. Hovedfokuset er å gjøre rede for det økonometriske arbeidet knyttet til atferdssammenhengene som utgjør kjernen av lønnsblokken i modellene. Notatet gir også en kort innføring i den teoretiske bakgrunnen for modelleringen av lønnsdannelsen. Lønnsdannelsen er redegjort for i tre hovedgrupper av næringer; industri, offentlig sektor og markedsrettet tjenesteyting på fastlandet, og skisserer samspillet mellom disse og andre deler av KVARTS/MODAG. Ligningene i modellen er estimert enkeltvis og ved hjelp av minste kvadraters metode på nye data etter hovedrevisjonen av nasjonalregnskapet i 2014. I tillegg er nye data innhentet og teorien bak relasjonene er vurdert på nytt, se Boug og Dyvi (2008) og Gjelsvik, Nymoen og Sparrman (2013) for tidligere modellversjoner. Estimeringsresultatene er implementert i modellene KVARTS 2012 utgave D (KV12d) og MODAG 2012. Reestimeringen har ikke avdekket noen vesentlige endringer i lønnsdannelsen sammenlignet med Gjelsvik, Nymoen og Sparrman (2013). Lønnsomheten, målt ved lønnsandelen, er fortsatt viktig for lønnsdannelsen i industrien. Analysen gir ikke støtte til potensielle smitteeffekter fra lønnsomheten i petroleumsnæringen til lønnsutviklingen i industrien. Finansdepartementet

KVARTS er en makroøkonomisk modell for norsk økonomi, utviklet i Statistisk sentralbyrå. Modellen benyttes til framskrivninger og politikkanalyser av sentrale størrelser i økonomien, blant annet i forbindelse med Statistisk sentralbyrås kvartalsvise konjunkturanalyser av norsk økonomi (publiseres i Økonomiske analyser) og av Det tekniske beregningsutvalget for inntektsoppgjørene. SSB benytter også modellen til ulike egne forskningsprosjekter og i noen utstrekning til beregninger for ulike offentlige og private oppdragsgivere. Dette notatet vil i hovedsak dreie seg om rutiner for å oppdatere databanker, simulere modellen, lage tabeller etc., men her presenteres en enkel skisse av hvordan hele KVARTS-systemet fungerer.

Polymetallic (Pb-Zn-Cu-Ag-Au-Sb-As-Bi-Cd-Te-Se-Ge…) quartz veins occur in an area from Eidsvoll in southeastern Norway to west of LakeVänern in southwestern Sweden. They most likely formed during the waning stage of the c. 1 Ga Sveconorwegian orogeny. In Värmskog parish, Värmland county, several mineralized quartz veins of different types are known. Of these, three of the larger vein deposits, Vegerbol, Karlsbol and Södra Gärdsjön, have been investigated. Despite a history of mining activities (mostly for silver) and exploration from the mid-1800s up until the present day, details about their ore mineralogy have remained essentially unknown. In order to classify and characterize them better, the present study was undertaken. The main ore minerals in the veins are galena, sphalerite, chalcopyrite, tetrahedrite sensu lato and pyrite. Additionally, this investigation showed the occurrence of an array of silver-bearing phases such as argentian tetrahedrite to freibergite, native silver, polybasite, pyrargyrite, jalpaite, aguilarite, cervelleite, hessite and matildite. These are the main and accessory silver carriers in the studied deposits. Gold (argentiferous) was also found, as well as the nickel-cobalt sulphide siegenite. The silver contents of the tetrahedrites may vary within one deposit, ranging from tetrahedrite sensu stricto to freibergite. A weak positive correlation occurs between silver and iron in the tetrahedrites. Cadmium was found both in the tetrahedrites and in the sphalerites. Many sphalerites, however, are very pure ZnS. The complex accessory ore mineralogy, including native gold as well as tellurium and selenium-bearing phases (Vegerbol), makes these vein deposits comparable to mineralized veins to the west and southwest of the Värmskog area. Combining mineralogical and textural observations with previous studies, the vein mineralizations most likely formed during a change in tectonic regime, in recurrently active brittle structures, at temperatures ranging from c. 350 down to below 100°C. The occurrence of pyrite and hematite and the lack of pyrrhotite and magnetite points to an oxidizing ore-forming environment with relatively high sulphur activity. Finally, in order to assess the possibility of connecting two of the mined vein systems, VLF (Very Low Frequency) electromagnetic measurements were performed across the strike of a possible continuation between the Vegerbol and Karlsbol deposits. The VLF survey showed a significant anomaly where such a continuation was to be expected, thus indicating an overall strike length of at least 1 km for that vein system. Sammanfattning Polymetalliska (Pb-Zn-Cu-Ag-Au-Sb-As-Bi-Cd-Te-Se-Ge…) kvartsgångar förekom­mer inom ett område från Eidsvoll, Norge i norr, till sydväst om Vänern i Sverige. De tros ha bildats under den svekonorvegiska orogenesens (ca 1 Ga) slutskede. I Värmskogs socken, Värmland, förekommer mineraliserade kvartsgångar av flera olika typer. Bland dessa har tre undersökts med avseende på malmmineralogi. Dessa kallas för Vegerbol, Karlsbol och Södra Gärdsjön, och de har brutits i huvudsak på silver. Trots att brytning och prospekteringsarbeten pågått från 1800-talet fram till i dag har det saknats detaljerade mineralogiska beskrivningar över fyndigheterna. Denna studie har genomförts för att bättre kunna karakterisera och klassificera dessa mineralis­eringar. Huvudmalmmineral vid dessa förekomster är blyglans, zinkblände, koppar­kis, pyrit och för Södra Gärdsjön även tetraedrit. Denna undersökning har påvisat förekomsten av silverförande faser som silverhaltig tetraedrit till freibergit, gediget silver, polybasit, jalpait, aguilarit, cervelleit, hessit och matildit, vilka utgör både huvudsakliga och accessoriska silverbärare i de undersökta förekomsterna. Guld (silverhaltigt) har också hittats, samt ett Ni-Co-förande mineral, siegenit. Silverinnehållet i tetraedriterna varierar inom en och samma förekomst, några analyser har givit freibergitsammansättningar. En svag positiv korrelation finns mellan silver och järnhalt i tetraedrit. Kadmium förekommer både i tetraedrit och i zinkblände. Många zinkbländen består dock av rent ZnS. Förekomsten av relativt komplexa accessoriska mineral inklusive guld och Se-Te-faser (Vegerbol) visar att dessa gångar är jämförbara med liknande förekomster väster och sydväst om Värmskogs­området. Genom att sammanföra data från denna undersökning med sådana från tidigare studier gjorda på gångarna kan man anta att de bildats vid vid en förändring av den tektoniska miljön, i upprepat aktiva spröda strukturer och vid temperaturer mellan ungefär 350 till under 100 °C. Förekomsten av pyrit och hematit samt avsaknad av magnetkis och magnetit tyder på att malmbildningen skett under oxiderade förhållan­den och relativt hög svavelaktivitet. Elektromagnetiska mätningar i VLF-bandet (Very Low Frequency) utfördes tvärs över den förmodade strykningsriktningen för en möjlig fortsättning av gången mellan Karlsbol och Vegerbol. Mätningarna gav en tydlig anomali där en sådan fortsättning kan förväntas vilket skulle kunna betyda att det finns en sammanhängande mineralisering med ca 1 kilometers längd.

http://www.ester.ee/record=b4602911*est

Vid husbyggnation har byggtiderna blivit kortare och det byggs idag betydligt torrare och mer inkapslat. I projektets etapp 1 konstaterades att dammhalterna ofta var höga och få åtgärder vidtagna för att minska dammhalterna. Syftet med etapp 2 var att identifiera och utvärdera befintliga åtgärder.För de flesta arbetsmoment finns åtgärder som kan minska exponeringen. Åtgärderna är ofta inte tillräckliga för att klara gällande gränsvärden men minskar exponering och spridning av damm. Eftersom åtgärderna minskar exponeringen så bör de användas. Andningsskydd med P3-filter behövs som komplement vid de flesta arbetsmoment som studerats. När dammande arbete utförs ska endast den som utför arbetet vara i lokalen.På byggarbetsplatser kan dammhalten vara så höga att även de som inte utför dammande arbetsmo-ment exponeras över gällande gränsvärden. Med ökad användning av utsug minskar även bakgrundshalterna. Används dammsugare för städning efter avslutat dammande arbete kan spridningen av damm hållas på en acceptabel nivå. Bakgrundshalterna kan minskas ytterligare om allmänventilationen är i drift i större omfattning. Ett alternativ till allmänventilation är luftrenare. Det sker en utveckling av verktyg anpassade för integrerade utsug. Förhoppningen är att det på sikt kommer verktyg som med marginal klarar gällande gränsvärden. Det är viktigt att värdera hur effektiva dessa nya verktyg är.När större manskiner används vid rivning finns idag inga effektiva åtgärder. För dessa arbeten gäller inplastning och undertryck så att damm inte sprids till omgivande arbetsplatser alternativt att arbetet sker när inga andra vistas i lokalerna. Under och efter rivning kan dammhalterna reduceras genom sprayning med en liten mängd vatten. Med försiktig sprayning kan vattenskador undvikas.De verktyg som används behöver vara försedda med integrerade utsug. Detta i kombination med in-kapsling av arbeten där åtgärder saknas och städning med dammsugare efter varje dammande moment minskar dammhalterna i arbetsmiljön. Andningsskydd behövs dock vid flera dammande arbetsmoment.

Jordens innandöme är uppdelat i flera olika delar, vilket beror på gravitationen och kemisk differentiering. Skillnaden i tryck, temperatur och kemi mellan jordens skorpa, mantel och kärna är en förklaring till varför mineral ändrar karaktär längre ner i jorden. Djupare ner i jorden ökar trycket, men också temperaturen. Ökat tryck gör att atomerna packas tätare, medan ökad temperatur å andra sidan gör att mineralen expanderar. Detta är en av anledningarna till varför det är så svårt att bestämma stabilitetsområden för mineral, det vill säga vid vilka tryck och temperaturer de är stabila. En annan anledning till att det är svårt att ta reda på hur det ser ut inne i jorden är att man inte kan ta prov så väldigt djupt ner. Istället får man förlita sig på experimentella metoder som diamantcellen. Denna uppsats bygger på litteraturstudier av ett antal artiklar som behandlar högtrycksmineral. Syftet är att beskriva vilka mineral som finns i jordens inre, och hur dessa mineral förändras med ökat tryck. De mineral som tas upp är kvarts, olivin, granat, grafit och järn, och deras kristallstrukturer, högtryckspolymorfer och fasomvandlingar förklaras. Med ökat tryck går mineral oftast från komplicerade och relativt öppna strukturer till enklare och symmetriska tätpackade strukturer. Med detta följer en betydande minskning av volymen och därmed också en ökning av densiteten. Med ökat djup blir också ofta den kemiska sammansättningen enklare. Sara Eklöf

Oppdragsgiver: Bryne Industripark AS This report is one from a total of three excavation reports derived from the excavations in Hålandsmarka. The present account is referred to the excavation of a large circular barrow dated to LRA / MP in Hålandsmarka, Time Kommune, Rogaland. The excavation took place during 17 weeks in the months of July to October 2008 a team of three assistants and one field supervisor. The same amount of time was assigned for the post excavation tasks, including the report writing carried out by the authors of the report. Initially, the mound appeared to be a partially damaged 21 round structure measuring 21 meters in diameter by ca. 2 meters high. The excavation revealed a monumental structure consisting in a core cairn of 13m in diameter by 1,5 m high. The stones in this cairn were beautifully arranged in layers, according size. This cairn had been covered by a fine sand layer deposited in two phases. Central to the core cairn, a 2m long by 0,7m grave chamber also showed indications of having been reutilized at least two times being the last an inhumation grave. Among the recovered artifacts in this grave we highlight a spearhead from the transition period between MP/ MvP and a fragment of fibula typologically dated to MP. Around the mound indications of a partially preserved boundary trench and stone clusterings of uncertain character were documented. These structures did not provide any diagnostic finds.

Under senare år har få exponeringsmätningar för byggdamm utförts. Vid husbyggnation har förändringar skett, bland annat är byggtiderna mer pressade, det byggs idag betydligt torrare och mer inkapslat. I en studie för några år sedan konstaterades att KOL är mer vanligt bland byggnadsarbetare än andra arbetare. I syfte att kartlägga dagens situation på byggarbetsplatserna utfördes mätningar vid främst ROT men även nybyggnation. Höga dammhalter har uppmätts, ofta över hygieniska gränsvärden. Mätningarna kompletterades med en litteraturgenomgång över utförda mätningar på byggarbetsplatser. Dessa mätdata hämtades huvudsakligen från rapporter som skickats in till Arbetsmiljöverket. Även i de inskickade rapporterna redovisas ofta höga dammhalter. De höga dammhalterna är sannolikt förklaringen till överfrekvensen av KOL bland byggnadsarbetare. Tekniska åtgärder behöver vidtas vid flera arbeten. Maskinell bearbetning i kombination med avsaknad av dammreducerande åtgärder är huvudorsaken. Det finns åtgärder som tidigare har utvecklats för byggarbetsplatserna. Dessa åtgärder måste anskaffas och användas. För att få en ändring till stånd måste samtliga aktörer som kan påverka byggprocessen bidra till en förändring; det gäller inte bara utförare utan också maskinuthyrare och maskintillverkare. Dessutom finns det behov att ta fram rekommendationer för hur olika arbeten skall utföras för att dammhalterna skall vara acceptabla. De olika tekniska lösningarna behöver utvärderas. Det finns behov av nya tekniska lösningar som både är effektiva och lätta att flytta på arbetsplatsen. Det räcker inte med tekniska åtgärder, de måste också komma ut på byggena och användas. Här är beställaren viktig. I avtalet måste beställaren ta upp arbetsmiljön så att företagen konkurrerar på lika villkor. Det är viktigt att arbetsmiljöåtagandena är kontrollerbara så att de inte blir en pappersprodukt. Under senare år har få exponeringsmätningar för byggdamm utförts. Vid husbyggnation har förändringar skett, bland annat är byggtiderna mer pressade, det byggs idag betydligt torrare och mer inkapslat. I en studie för några år sedan konstaterades att KOL är mer vanligt bland byggnadsarbetare än andra arbetare. I syfte att kartlägga dagens situation på byggarbetsplatserna utfördes mätningar vid främst ROT men även nybyggnation. Höga dammhalter har uppmätts, ofta över hygieniska gränsvärden. Mätningarna kompletterades med en litteraturgenomgång över utförda mätningar på byggarbetsplatser. Dessa mätdata hämtades huvudsakligen från rapporter som skickats in till Arbetsmiljöverket. Även i de inskickade rapporterna redovisas ofta höga dammhalter. De höga dammhalterna är sannolikt förklaringen till överfrekvensen av KOL bland byggnadsarbetare. Tekniska åtgärder behöver vidtas vid flera arbeten. Maskinell bearbetning i kombination med avsaknad av dammreducerande åtgärder är huvudorsaken. Det finns åtgärder som tidigare har utvecklats för byggarbetsplatserna. Dessa åtgärder måste anskaffas och användas. För att få en ändring till stånd måste samtliga aktörer som kan påverka byggprocessen bidra till en förändring; det gäller inte bara utförare utan också maskinuthyrare och maskintillverkare. Dessutom finns det behov att ta fram rekommendationer för hur olika arbeten skall utföras för att dammhalterna skall vara acceptabla. De olika tekniska lösningarna behöver utvärderas. Det finns behov av nya tekniska lösningar som både är effektiva och lätta att flytta på arbetsplatsen. Det räcker inte med tekniska åtgärder, de måste också komma ut på byggena och användas. Här är beställaren viktig. I avtalet måste beställaren ta upp arbetsmiljön så att företagen konkurrerar på lika villkor. Det är viktigt att arbetsmiljöåtagandena är kontrollerbara så att de inte blir en pappersprodukt.

Diss. Stockholm : Univ., 2004

Validerat; 20101217 (root)

De kemiska riskerna vid takpappstillverkning kan främst hänföras till exponering för kvarts, som emanerar från strömaterialen sand eller skiffer. En stor del av det kvartshaltiga dammet frigörs vid ströverken. De åtgärder som är aktuella är punktutsug och i möjligaste mån inbyggnad av ströverken. Dessutom är oljering av skiffern viktig. En undermålig oljering kan leda till kraftigt förhöjda damm- och kvartshalter. Kraftigt dammande strömaterial kan även leda till höga kvartshalter vid upprullningen, varför ventilationstekniska åtgärder bör vidtas där. Två andra moment som kan ge förhöjd kvartsexponering respektive onödig spridning av kvarts är: -beströing av ändarna på kapade rullar med strömaterial, ofta returmaterial som därigenom innehåller extra mycket fint dammutmatning av returströmaterial till öppen behållare i lokalen. För dessa moment bör åtgärder vidtas för att minska dammalstringen och -spridningen. Siktar används för att sikta strömaterialet. Siktarna alstrar damm och god inbyggnad av dem i kombination med ett regelbundet och förebyggande underhåll samt ventilationsteknisk åtgärder är därför av vikt. Vid arbete intill sikten, som förekommer någon gång i veckan, bör personlig skyddsutrustning användas. De kemiska riskerna vid takpappstillverkning kan främst hänföras till exponering för kvarts, som emanerar från strömaterialen sand eller skiffer. En stor del av det kvartshaltiga dammet frigörs vid ströverken. De åtgärder som är aktuella är punktutsug och i möjligaste mån inbyggnad av ströverken. Dessutom är oljering av skiffern viktig. En undermålig oljering kan leda till kraftigt förhöjda damm- och kvartshalter. Kraftigt dammande strömaterial kan även leda till höga kvartshalter vid upprullningen, varför ventilationstekniska åtgärder bör vidtas där. Två andra moment som kan ge förhöjd kvartsexponering respektive onödig spridning av kvarts är: -beströing av ändarna på kapade rullar med strömaterial, ofta returmaterial som därigenom innehåller extra mycket fint dammutmatning av returströmaterial till öppen behållare i lokalen. För dessa moment bör åtgärder vidtas för att minska dammalstringen och -spridningen. Siktar används för att sikta strömaterialet. Siktarna alstrar damm och god inbyggnad av dem i kombination med ett regelbundet och förebyggande underhåll samt ventilationsteknisk åtgärder är därför av vikt. Vid arbete intill sikten, som förekommer någon gång i veckan, bör personlig skyddsutrustning användas.