Search

Ståltillverkning är en av de största källorna till växthusgasutsläpp och står globalt för 7–9 %av utsläppen. Stålspont används ofta som grundförstärkning inom Trafikverkets entreprenader. Syftet med studien är att utvärdera möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan vid användning av stålspont vid anläggningsarbeten. Detta för att ge ett underlag som kan skapa incitament för branschen att minska klimatpåverkan. Examensarbetet har utförts i samarbete med Trafikverket som är den största beställaren av infrastruktur i Sverige. Underentreprenörer som utför spontningsarbeten samt konsulter och anställda på Trafikverket har intervjuats under studien. Livscykelanalys har använts för att utvärdera klimatpåverkan från hur stålspont används idag och vid möjliga åtgärder. Profilerad stålspont samt rörspont har belysts i studien. Totalt 10 scenarion har modellerats i livscykelanalysprogrammet Simapro med data från livscykeldatabasen ecoinvent. Scenarion har även delats upp i två olika tillverkningsmetoder för att efterlikna två olika tillverkare av stålspont. Den ena liknar en generell europamarknad, den andra tillverkningsmetoden använder sig av enbart återvunnet stålskrot. Intervjusvar visar på att rörspont alltid lämnas kvar i marken och att profilerad stålspont återanvänds i snitt 6 gånger. Vid användning av rörspont används det 2,2 gånger mer stål per m2. Neddrivning av rörspont i marken är mer energikrävande än för profilerad stålspont. Livscykelanalys har modellerats för profilerad respektive rörspont som de används idag. Utöver detta har även livscykelanalys gjorts för scenarion som inbegriper återvinning, lämnas i marken, återanvändning och elektrifiering av arbetsmaskiner. Två åtgärder för att minska klimatpåverkan har även modellerats. Dessa är ihopsvetsning av obrukbara längder av profilerad stålspont och användning av profilerad stålspont med tunnare respektive grövre godstjocklek. Vid det senare scenariot antas en grövre profilerad stålspont kunna återanvändas 9 gånger och en tunnare 3 gånger. Rörspont i jämförelse med profilerad stålspont ses även som en modellerad åtgärd. Resultaten från livscykelanalysen visar att rörspont som lämnas i marken har 14 gånger större klimatpåverkan än profilerad stålspont som används 6 gånger. Ihopsvetsning av obrukbara längder av profilerad stålspont med tillverkningmetod med återvunnet stålskrot har minst klimatpåverkan av samtliga scenarion. Rörspont som lämnas i marken som är tillverkad genom tillverkningsmetod enligt en generell europamarknad har störst klimatpåverkan. Jämförelsevis 25,2 kg CO2-eq / FU respektive 650 kg CO2-eq / FU. Där FU är 1 m2 täckande yta stålspont per användning. Modelleringen visar generellt att återanvändning av stålspont genererar minst klimatpåverkan, följt av återvinning. Stålspont som lämnas i marken ger störst klimatpåverkan. Trafikverket bör överväga att ställa krav på upptag av samtlig stålspont där det är möjligt, använda profilerad stålspont i stället för rörspont där det är möjligt samt att använda stålspont som är tillverkad av stålskrot. Steel manufacturing is one of the greatest sources of greenhouse gas emissions and stands globally for 7–9 % of the emissions. Steel sheet piles are often used as ground reinforcement within Trafikverkets contracts. The scope of the study is to evaluate possibly measures to reduce the climate impact from the use of steel sheet piles within the contracts. This is to give support to create incentive to the industry to reduce the climate impact. This master thesis is written in collaboration with Trafikverket, which is the largest client of infrastructure in Sweden. Subcontractors which perform the sheet piling, consultants, and employees of Trafikverket have been interviewed during the study. Life cycle assessment has been used to evaluate the climate impact from the use of sheetpiling today and with possibly measures. Profiled sheet piles and pipe sheet piles have been treated in the study. A total of 10 scenarios have been modelled in the life cycle assessment software Simapro with data from the life cycle database ecoinvent. The scenarios have also been divided into two different manufacture processes to simulate two different manufacturers of steel sheet piles. One simulates a generic European market and the other uses only recycled steel. Answers from the interviews show that pipe sheet piles are always left in the ground and that profiled sheet piles have a reuse rate of 6 times. With the use of pipe sheet piles, 2,2 times more steel per m2 is used. Downpiling of pipe sheet piles is more energy demanding than downpiling of profiled sheet piles. Life cycle assessment has been modelled for profiled sheet pile respectively pipe sheet pile as they are used today. In addition to this a life cycle assessment for recycling, left in ground, reuse and electrification of work machines. Two measures to reduce the climate impact have also been modeled. These are welding together unused lengths of profiled sheet piles and use of steel sheet piles with thinner respectively thicker dimensions. With the later scenario, the thicker steel sheet pile is assumed to have a reuse rate of 9 times and the thinner 3 times. To use pipe sheet pile instead of profiled sheet pile is also seen as a modeled measure. The results from the life cycle assessment show that pipe sheet pile left in the ground has 14 times larger climate impact than profiled sheet pile with a reuse rate of 6 times. Welding together unused lengths of profiled sheet piles manufactured from recycled steel have the smallest climate impact of the scenarios. Pipe sheet piles manufactured according to a generic European market have the largest climate impact. In comparison 25,2 kg CO2-eq / FU respectively 650 kg CO2-eq / FU. Where FU is 1 m2 steel sheet pile covered area per use. The modelling shows that reuse of steel sheet piles generates the smallest climate impact, followed by recycling. Sheet piles left in the ground have the largest climate impact. Trafikverket should consider making demands to take up all steel sheet piles if possible, use profiled sheet piles instead of pipe sheet piles when possible and use steel sheet piles manufactured from recycled steel.

This Master Thesis project is focused on Life Cycle Analysis (LCA) of retrofit solutions for brake emission and the comparison of each solution. Background research was performed to check possible solutions to the Particulate Matter (PM) problem that non-exhaust emissions contribute to. Then four main scenarios were created, based on surface treatment by laser cladding and the addition of a filtration device: the reference brake, laser cladded brake, reference brake with filtration and laser cladded brake with filtration. Each scenario was then analyzed by using a life cycle analysis. The analysis was done with the help of ECO Audit tool which is a part of GrandaEdu pack software. After acquiring the results, a desirability function method was used in order to assess and compare each scenario. The result has shown that some solutions might be feasible, with an overall desirability increase of 55% compared to the original reference brake system. Such solutions include the laser cladded brake with the 1 kg filtration device and the filtration medium change once every two brake pads. Detta examensarbete är fokuserat på streamlined (LCA) av eftermonteringslösningar för bromsutsläpp och jämförelse av varje lösning. Bakgrundsforskning utfördes för att kontrollera möjliga lösningar på partikelproblemet (PM) som icke-avgasutsläpp bidrar till. Därefter skapades fyra huvudscenarier, baserade på ytbehandling med laser behandlig och tillägg av en filtreringsanordning: referensbromsen, laserklädd broms, referensbroms med filtrering och laserklädd broms med filtrering. Varje scenario analyserades sedan med hjälp av en livscykelanalys. Analysen gjordes med hjälp av ECO Audit-verktyget som är en del av GrantaEdu pack mjukvara. Efter att ha inhämtat resultaten användes en sammanvägningsfunktion för att bedöma och jämföra varje scenario. Resultatet har visat att vissa lösningar kan vara genomförbara, med en övergripande ökning på 55 % efter sammanvägningsanalysen jämfört med det ursprungliga referensbromssystemet. Sådana lösningar inkluderar den laserklädda bromsen med 1 kg-filtreringsanordningen och filtermediet byts varannan gång då bromsbelägg byts.

This thesis investigates how a company can implement life cycle analysis (LCA) into procurement. The thesis also explores the potential synergies between the LCA and procurement. A single casestudy was utilized for this purpose. It uses LCAs using a simplified methodology, interviews, and a literature review to carry out the study. The thesis was conducted in a global telecommunications equipment company. The thesis found that the most significant benefit of implementing LCAs into procurement would be that the case company would gain the ability to know what suppliers have more environmental products. This would, in turn, enable them to premiere those suppliers. That can be done through volume purchasing agreements, where the suppliers with greener products are awarded larger purchasing volumes. It can also be done by setting emissions requirements for products, where products that do not meet the criteria are not considered for the final business award. Additionally, using LCAs over other methods or measurables allows the case company and its sourcing managers to assess the emissions a product creates using one variable, not multiple. Introducing LCAs into sourcing has its drawbacks. LCAs are inherently resource-demanding. This means that any party that conducts LCAs, either the case company or their suppliers, will have to divert resources to perform the analyses. Additionally, at this point, few sourcing managers likely know how to interpret and use the results of an LCA. Some of these issues can, to some degree, be mitigated. The case company can try to develop an LCA tool that combines the information already gathered in current systems and integrate it into the LCA. They can also try to create the LCA jointly with suppliers; through this, they can try to develop a tool that minimizes the amount of input required by suppliers while still having a high degree of detail in the analysis and results. This would likely require a significant initial investment but only the necessary resources to maintain the tool afterward. The case company could also divert resources to educate sourcing managers on LCAs, how to interpret their results, and how to push suppliers to reduce their emissions. This would again become a cost issue, and the question of how much resources the company can dedicate to educating sourcing managers will arise. Having LCAs as a tool to assess suppliers could become a new competitive advantage to the case company. Through LCAs, the case company can show its customers they are dedicated to environmental sustainability. The case company could push its industry to adopt these tools and practices through its strong market position. Further, if adopted by all the case company’s suppliers, this could influence industries beyond telecom to adopt LCAs in procurement. Detta examensarbete undersöker om och hur ett företag kan implementera livscykelanalyser (LCA) i strategiska inköpsprocessen. Examensarbetet utforskar även de potentiella synergier mellan LCAer och strategiskt inköp. En enskild fallstudie användes för detta ändamål. Fallstudien genomfördes i ett globalt telekommunikationsutrustningsföretag. För att genomföra undersökningen användes LCAer med en förenklad metodik, intervjuer och en litteraturstudie. Examensarbetet fann att den mest betydande fördelen med att implementera LCAer i strategiskt inköp skulle var att fallföretaget skulle få möjlighet att veta vilka leverantörer som har mer miljövänliga produkter. Detta skulle i sin tur möjliggöra att premiera dessa leverantörer. Det kan göras genom volymupphandlingar, där leverantörer med gröna produkter belönas med större inköpsvolymer. Det kan också göras genom att fastställa utsläppskrav för produkter, där produkter som inte uppfyller kriterierna inte beaktas vid den slutgiltiga affärsupphandlingen. Dessutom möjliggör användningen av LCAer jämfört med andra metoder eller mätvärden att fallföretaget och dess strategiska inköpare kan bedöma utsläppen en produkt skapar med en variabel, istället för flera. Att införa LCAer i strategiskt inköp har sina nackdelar. LCAer är i grunden resurskrävande. Det innebär att vilken part som än genomför LCAer, antingen fallföretaget eller deras leverantörer, kommer behöva avsätta resurser för att utföra analyserna. Dessutom är det för närvarande troligt att få strategiska inköpare vet hur man tolkar och använder resultaten av en LCA. Vissa av dessa problem kan till viss grad mildras. Fallföretaget kan försöka utveckla ett LCA-verktyg som kombinerar informationen som redan samlats in i befintliga system och integrerar den med LCAer. De kan också försöka skapa LCAer tillsammans med leverantörer; genom detta kan de försöka utveckla ett verktyg som minimerar den mängd input som krävs av leverantörer samtidigt som de behåller en hög grad av detalj i analys och resultat. Detta skulle troligen kräva en betydande initial investering, men endast de nödvändiga resurserna för att underhålla verktyget därefter. Fallföretaget kan även avsätta resurser för att utbilda strategiska inköpare om LCA, hur man tolkar resultaten och hur man får leverantörer att minska sina utsläpp. Detta skulle återigen bli en kostnadsfråga, och frågan om hur mycket resurser företaget kan avsätta för att utbilda strategiska inköpare kommer att uppstå. Att använda LCA som ett verktyg för att bedöma leverantörer skulle kunna bli en ny konkurrensfördel för fallföretaget. Genom LCA kan fallföretaget visa sina kunder att de är dedikerade till miljömässig hållbarhet. Fallföretaget skulle kunna driva sin bransch att anta dessa verktyg och metoder genom sin starka marknadsposition. Dessutom, om samtliga av fallföretagets leverantörer antar LCA, skulle detta kunna påverka branscher utanför telekom att anta LCA i inköpsprocessen.

As sustainability becomes an increasingly critical consideration for businesses, the need for effective sustainability assessment tools and software has grown substantially. This master thesis aims to address this problem by exploring various available tools on the market which are used to measure the sustainability impact of packaging solutions and materials used in their production. The primary objective of the current work is to develop a comprehensive framework that evaluates sustainability assessment solutions based on the level of comprehensiveness and usability they possess by applying the context of small and medium-sized businesses. The findings reveal four distinct clusters within the framework: Good output, Best practice, Easy-to-use, and Best avoided. Each cluster represents a combination of comprehensiveness and usability characteristics, offering insights into the strengths and limitations of various tools. Additionally, the study identifies key factors that contribute to the comprehensiveness and usability of these tools, such as data requirements, user involvement, and assessment functionalities. The study can be used to assist organizations in making informed decisions when selecting sustainability assessment tools, while the taxonomy and the proposed framework would allow businesses to choose tools which align with their specific needs and goals, thereby facilitating effective assessments and driving sustainable change forward. Lastly, the study highlights the importance of considering the trade-off between usability and comprehensiveness, helping organizations find a balance in the software that aligns with their strategic objectives. I takt med att hållbarhet blir ett allt viktigare övervägande för företag har behovet av effektiva verktyg och mjukvara för hållbarhetsbedömning ökat avsevärt. Denna masteruppsats syftar till att ta itu med detta problem genom att utforska olika tillgängliga verktyg på marknaden som används för att mäta hållbarhetseffekten av förpackningslösningar och material som används i deras produktion. Det primära målet med det pågående arbetet är att utveckla ett omfattande ramverk som utvärderar hållbarhetsbedömningslösningar baserat på graden av övergripande och användbarhet de har genom att tillämpa sammanhanget för små och medelstora företag. Resultaten avslöjar fyra distinkta kluster inom ramen: Bra resultat, Bästa praxis, Lätt att använda och Bäst undvikas. Varje kluster representerar en kombination av heltäckande och användbarhetsegenskaper, vilket ger insikter om styrkorna och begränsningarna hos olika verktyg. Dessutom identifierar studien nyckelfaktorer som bidrar till dessa verktygs heltäckande och användbarhet, såsom datakrav, användarmedverkan och bedömningsfunktioner. Studien kan användas för att hjälpa organisationer att fatta välgrundade beslut när de väljer verktyg för hållbarhetsbedömning, medan taxonomin och det föreslagna ramverket skulle göra det möjligt för företag att välja verktyg som är anpassade till deras specifika behov och mål, och därigenom underlätta effektiva bedömningar och driva hållbar förändring framåt. Slutligen understryker studien vikten av att överväga avvägningen mellan användbarhet och heltäckande, vilket hjälper organisationer att hitta en balans i programvaran som är i linje med deras strategiska mål.

Purpose: In this project work, the purpose is to perform an LCA as well as an LCC on two concept preschools, one with a wooden frame and one with a concrete frame. The result from the LCA is going to highlight, which of the building frames have the lowest environmental impact. In addition to the environmental impact, the project work is going to include indoor climate together with energy use to get a broader view of the building’s overall performance. Method: This project work is in collaboration with Futurum Fastigheter i Örebro AB, where the authors have been instructed to perform an LCA on two concept preschools. One preschool has a wooden frame and the other has a concrete frame. The objective is to find out which of the buildings has the largest environmental footprint. In addition to this, the authors have evaluated an LCC together with an additional value tool. There are many tools to analyze the consequences from an environmental as well as an economic perspective. The report includes an LCA, LCC and an additional value tool. Result: The results show that the impact on CO2e/m2 for Bettorp was lower than Silva. Furthermore, the comparison between both preschools illustrated that Bettorp had lower emissions in all greenhouse categories except for carbon storage. The additional value tool portrays positive values for each preschool, although they differ. Conclusion: With the help of the software "One Click LCA" and "Visualisering och kvantifiering av mervärden vid energieffektivisering i offentlig sektor", the questionnaire has been answered and they all point to the wooden frame having a less environmental impacts along with a lower social cost of coal. The additional value tool was answered with the help of three employees at Futurum Fastigheter i Örebro AB. One of the participants concluded that there was no difference with regard to additional value between the preschools. The other two participants agreed that the preschool with a wooden frame provided a higher additional value compared to the other preschool.

This report has been carried out together with Bonava with the purpose to investigate the difference in climate impact and cost of both concrete and wooden frames in apartment buildings. This to investigate if it is profitable to build climate smart. To perform this, a life cycle analysis and a life cycle cost analysis were performed on two frames of different materials; a wooden frame called "Nästet 3" and a concrete frame called "Kv. Smugglaren”. The results of the life cycle analysis shows that the wooden frame “Nästet 3” has less climate impact in comparison to the concrete frame “Kv. Smugglaren”. The wooden frame had a total emission of 176 tons of CO2e which is about 65 kg CO2e per square meter of gross area. The result of the life cycle analysis on the concrete frame “Kv. Smugglaren” showed a climate impact of 793 tons of CO2e, which approximately is 229 kg CO2e per square meter of gross area. This study shows that a concrete frame in apartment buildings has a greater climate impact than a wooden frame. The results of the life cycle cost analysis shows that the wooden frame “Nästet 3” has the lowest frame material cost, about half as much as the concrete frame “Kv. Smugglaren”. However, it has the largest total construction cost, approximately 0.8% larger than the concrete frame. When all results are compared, it can be concluded that it does not necessarily cost more to build with more climate-smart materials. Using wood as a frame material is both more climate-smart and cheaper than concrete.

This project aims to examine the demands of the new NollCO2-certification from a practicalpoint of view and to identify what it would mean for a real estate company to certify newconstructions according to NollCO2. Through investigation of a case-study object, a newbuilding at ICA Fastigheter, both climate impact and possible climate compensation measuresare analyzed in order to investigate how net-zero balance can be reached by 2045. By executing life cycle assessments and sensitivity analyses, both performed using MicrosoftExcel, the carbon footprint of the case-study building is evaluated within the NollCO2-certification framework. The project examines climate compensation measures related to bothenergy efficiency measures, and grid delivered renewable electricity. In the investigation,climate compensation measures are put in relation to both the NollCO2-framwork and ongoingsustainability work at ICA Fastigheter. The results show that there are many possibilities to decrease a building’s carbon footprint. Thegreatest decrease is retrieved by choosing materials with less carbon emissions such as greenconcrete or fiberglass insulation. In comparison to the case-study building’s original 512 tonsCO2eq, effective energy usage supplied from a green energy source can reduce the climateimpact further to approximately 415 tons CO2eq. To reach net-zero balance, offsite energyproduction can be installed. A solar park would need to produce 505 – 657 MWh which woulddemand approximately 15 000 - 20 000 square meters and cost 3.8 – 4.7 million Swedishcrowns. If ICA Fastigheter instead chooses to invest in wind power, the energy productionneeded would be 486 – 634 MWh, approximately 3% of the total production of an averagewindmill in Sweden. By investing in efficiency measures in existing buildings net-zero balancewould be reached with the expected expenses being a minimum of 7.6 million Swedish crowns. When analyzing the result of this case-study it is evident that an implementation of the NollCO2-certification is possible for ICA Fastigheter. However as of now, there are too many estimatesfor the result to be reliable. When taking ICA Fastigheter’s current long-term plans into accountit is evident that the most suitable climate compensation measure is to develop their energyefficiency projects in existing buildings. Efforts to increase energy efficiency in the real estateportfolio currently has a functioning workflow but must be improved to work as a sufficientclimate compensation measure when the number of new constructions aiming for the NollCO2-certification increases.

The textile industry is one of the most polluting industries globally and needs to change to meet the UN's Sustainable Development Goals. Cotton fabric constitutes approximately 50% of all textiles. Its production is complex, and it is crucial to map all its processes to assess the environmental impact. Life cycle assessment (LCA) is a common tool to execute this, and there are software tools to simplify the conduction. However, the complexity of textile production, especially the pretreatment process, makes the assessments time-consuming. Therefore, this thesis examined how the environmental assessment of the cotton fabric could be more efficiently organised. The study was an exploratory single case study at a large furniture company. To pursue, the literature processed the topics of designing and producing cotton fabric, environmental assessment of cotton fabric, and organising environmental assessment. The results and analysis were formulated into the three themes: organising environmental assessment, environmental data management, and circularity. Also, the environmental data from the pretreatment process was presented. The discussion of the findings resulted in some conditions to organise for a more efficient environmental assessment of cotton fabric and applicable to other products. Based on the literature and empirics, the conditions were concluded in requirement, development, and potential. In general, the need for an extended LCA tool which enables comparison of processes and includes all sustainability aspects was discovered. Further, to organise the execution of environmental assessment more efficiently, the study clarified the importance of increasing communication and transparency. Meanwhile, extending the data management authority to experts in the textile department to relieve the environmental department. Textilindustrin är en av de mest förorenande industrierna globalt och behöver förändras för att uppfylla FN:s hållbara utvecklingsmål. 50% av alla textilier består av bumull. Dess produktion är komplex och det är avgörande att kartlägga alla dess processer för att bedöma miljöpåverkan. Livscykelanalys (LCA) är ett vanligt verktyg för att utföra detta, och det finns mjukvaruverktyg för att förenkla utförandet. Komplexitet i textilproduktion, särskilt förbehandlingsprocessen, gör dock bedömningarna tidskrävande. Därför undersökte denna rapport hur miljöbedömningen av bomullstyget kan organiseras mer effektivt. Studien var en explorativ enskild fallstudie på ett stort möbelföretag. Litteraturen behandlade ämnena design och tillverkning av bomullstyg, miljöbedömning av bomullstyg och organisering av miljöbedömning. Resultaten och analysen formulerades i de tre teman: organisering av miljöbedömning, miljödatahantering och cirkularitet. Även miljödata från förbehandlingsprocessen presenterades. Diskussionen av empirin resulterade i förutsättningar för att organisera en mer effektiv miljöbedömning av bomullstyg, som även är tillämpbar på andra produkter. Baserat på litteraturen och empirin gavs förutsättningarna i form av krav, utveckling och potential. Sammanfattningsvis upptäcktes behovet av ett utökat LCA-verktyg som möjliggör jämförelse av processer och inkluderar alla hållbarhetsaspekter. Vidare, för att organisera genomförandet av miljöbedömningar mer effektivt, klargjorde studien vikten av att öka kommunikationen och transparensen. Dessutom utöka datahanteringsbehörigheten till experter på textilavdelningen för att avlasta miljöavdelningen.

Bygg och anläggningssektorn står för en stor del av Sveriges totala miljöpåverkan. År 2021 stod sektorn för 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, vilket efter inrikes transporter är störst i Sverige. Efter att IVA och Sveriges Byggindustrier släppte en rapport år 2014, infördes en lag 2022 där krav ställdes på klimatdeklaration för nya byggnader. Även om samma krav inte än gäller för anläggningssektorn, har Upphandlingsmyndigheten publicerat klimatkrav 2021 som kan användas vid upphandlingar av anläggningsprojekt. Företag inom branschen räknar också med att hållbarhetskrav kommer ställas för de flesta anläggningsprojekt inom en snar framtid. För att få en bild av ett projekts totala miljöpåverkan, används ofta metodiken hos en livscykelanalys. Livscykelanalys, även kallat LCA, är ett verktyg som beräknar miljöpåverkan under en produkts, ett systems eller ett materials hela livscykel, från vagga till grav. Det kan användas för att se i vilket skede av ett projekts livscykel miljöpåverkan är som störst och vilka ingående material/massor/produkter som är värst sett ur en miljösynpunkt. Miljöpåverkan innefattar en rad olika faktorer såsom försurning och eutrofiering, dock läggs fokus på global uppvärmningspotential (GWP) i den här rapporten. Resultatet kan sedan användas för att projektera och bygga med mindre miljöpåverkan. Det här projektet syftar till att göra en livscykelanalys på ett genomfört vägbygge i ett tätbebyggt område. Vägbygget består av vägkroppen med tillhörande gång- och cykelbana samt VA-ledningar. En genomsnittlig vägsektion på 100 m valdes ut från projektet, som skalades upp 10 gånger till 1 km för att kunna jämföras med andra studier där den funktionella enheten var densamma. Livslängden på vägen sattes till 100 år, där de olika ingående delarnas livslängd i vägen varierade. Beräkningarna utgick från en mängdförteckning över projektet med ingående mängder, och beräkningsprogrammet som användes var One Click LCA. Resultatet av projektet visade på att markförstärkning med kalk-cementpelare (KC) var värst sett ur en miljösynpunkt. När KC-pelare inklusive användningen av KC-pelarmaskin under byggfasen inkluderades ökade projektets totala miljöpåverkan med ca 200 %, och orsakade 1437 ton CO2 -Ekvivalenter av 2167. Utan markförstärkning var projektet ansvarigt för 729 ton CO2-Ekvivalenter i utsläpp. När KC-pelare exkluderades utgjorde asfaltmaterialet 41 % av projektets totala miljöpåverkan. Om resultaten från studien ska kopplas till Upphandlingsmyndigheten krav från 2021 syns det tydligt att störst miljövinster kan göras tidigt i projektering genom uppförande av livscykelanalys, samt att välja rätt val sett ur en miljösynpunkt. Bara genom att använda en grön asfalt till slitlagret kan projektets miljöpåverkan minska från 729 ton till 660 utan markförstärkning, en minskning med 9 %. Resultaten visar på att konstruktionsfasen A1-A3 orsakade störst miljöpåverkan, där stora möjligheter till förbättring finns. Fortsatt undersökning skulle behöva inkludera kostnadsaspekten, då även om ett material är bättre ur en miljösynpunkt kan det vara ekonomiskt oförsvarbart att välja det. Inom projektets systemgränser exkluderades bland annat trädplantering och vegetationsförberedning. Dessa kan ha en positiv inverkan på projektets totala miljöpåverkan då träd kan lagra koldioxid under sin livslängd, och marken kan användas som biobädd alternativt inkludera biokol. The building- and construction sector accounts for a large amount of Sweden’s total environmental impact. The year 2021 it was responsible for 21 % of Sweden’s total emission of GHG:s, which is the second largest sector after domestic transport. After a report made by IVA and Sveriges Byggindustrier was released 2014, a new law was enacted where the construction of new buildings had to be climate declared, with small exceptions. Even if the same demands don’t apply for the building- and construction sector, the Procurement Authority published climate requirements to be used in procurement’s and design. Companies within the business is counting on that climate requirements will be mandatory within construction projects in a near future. To get a picture of a projects total environmental impact, a life cycle analysis is often used. Life cycle analysis, in short LCA, is a tool to calculate the environmental impact of a project/material/product from cradle to grave. It can be used to see hot-spots where a projects life cycle has the largest environmental impact. Environmental impact includes a number of factors like acidification and ozone depletion potential, although focus will be on global warming potential (GWP) in this study. The results can be used to plan and build with a reduced environmental impact. The aim with this study was to make a life cycle analysis on a implemented road construction in a densely populated area. The analysis includes a walk- and cycle-path and water and sewage pipes beneath the road. An average road-section of 100 m was chosen from the project, where it was scaled up 10 times to easier be compared with previously conducted studies. The service life was set to 100 years, where the service life for the components in the road varied. The calculations originated from a quantity list from the project, and the calculation program used was One Click LCA. The results from the project showed that ground reinforcement with lime cement pillars was worst from an environmental standpoint. The inclusion of ground reinforcement increased the projects total environmental impact with approximately 200 %, and was responsible for 1437 ton CO2-Equivalents of a total of 2167. Without ground reinforcement the projects total environmental impact was 729 ton CO2-Equivalents. Asphalt showed to be the most contributing part in the project, with 41 % of the projects total environmental impact. If the results of the study is to be linked to the demands of the Procurement Authority from 2021, it is clear that environmental profits can be made early in the design phase. By making a LCA, the right choice can be made from an environmental standpoint. Just by choosing Green asphalt on the wear layer of the road, the environmental impact can be lowered 9 % while ground reinforcement is excluded. The results shows clearly that the construction phase A1-A3 caused the greatest environmental impact, and had great possibilities for improvement within the chain. Regarding future investigations, the cost aspect need to be included. Even if a material is better seen from an environmental standpoint, it can be economically indefensible to choose it. Within the projects system boundaries planting of trees and vegetation was excluded, which could have a positive effect on the projects total environmental impact.

Denna rapport är den första av två leveranser från ett forskningsprojekt som finansierats av Trä- och Möbelföretagen (TMF) och Stiftelsen IVL. I projektet har denna vägledning skapats som syftar till att pedagogiskt beskriva EPD, hur de skapas och hur informationen i dem kan tillämpas. Vägledningen riktar sig främst till företag som planerar eller nyligen påbörjat sitt arbete med EPD. Under projektet har även två webinarium anordnats som syftat till att ge grundläggande kunskap om LCA och EPD och där innehållet i vägledningen varit i fokus.

This report presents a life cycle assessment (LCA) case study of a mobile phone. The work is part of the POLICIA project where the overarching goal is to combine LCA and an economic-based model (POLICA CE model) into an integrated assessment. The aim of this model is to identify market failures and quantify policy effects of efficient combinations along the entire life cycle. The objective of the phone case study work is to enable the impact assessment of the LCA, to be incorporated into the POLICIA CE-model, so that environmental impacts of policies can be directly modelled and optimised. To achieve this, linear and circular variants of products were assessed to identify the components and life cycle stages that influence the environmental impact. The materials and part production stages of the life cycle contribute most to the environmental impact, for all studied impact categories. Specifically, it is the integrated circuit and other electronic components that contribute most. This is turn implies that circular business models aimed at prolonging life or decreasing use of these components can provide the largest impact reductions. Circular economy business models commonly target ways to close resource loops for a product or system. Life cycle assessment (LCA) can be used to assess if the actions also imply other environmental benefits. Using a mobile phone as a case study this report first assesses the linear product to determine hotspots in the life cycle. From these results, three circular business models targeting several circular component solutions were chosen and assessed using LCA.

Energy efficiency within the transport sector - A case study on the vehicle fleet of a companyIsak EklövThe environmental objective of zero net emissions of greenhouse gases by 2045 asdecided by the Swedish parliament establishes a framework for a standard thatimplies a demand for considerable changes within many sectors at both technical and political level. The need for long term efficiency solutions with respect tosustainability to be able to reach this goal is great and one step towards this couldpotentially be an adaption to an increased amount of vehicles with alternative fuelsin the vehicle fleet of Sweden. This thesis examined the potential for companiesto reduce their life-cycle emissions of greenhouse gases as well as the total cost ofownership (TCO) for their vehicles by changing the composition of their vehiclefleet.The project started with a literature review of a general character where data forlife-cycle emissions of greenhouse gases as well as TCO for different vehicle typeswas examined and collected. Then the life-cycle emissions of greenhouse gases andTCO were calculated for the different vehicle types through a case study on thevehicle fleet of a company. Finally a programming script was developed to increasethe efficiency of the process which was then used to create scenarios with differentcompositions of the vehicle fleet. A sensitivity analysis was also carried out to evaluate the robustness of the life cycle calculations where the parameters individuallywere altered and the effect on the final result was examined.The result of the case study showed that alternative fueled vehicles are expected tolead to lower life-cycle emissions of greenhouse gases compared to the conventionalalternatives for all vehicle types where alternative fuels are commercially available.The only exception for this was the electric fringe benefit vehicle with a 100 kWhbattery which was expected to lead to higher life-cycle emissions than its fossilalternatives. The result of the cost analysis showed a similar pattern but in thiscase the service vehicle fueled with gas was expected to lead to a higher value ofTCO than its fossil alternatives. The sensitivity analysis for life-cycle emissionsof greenhouse gases showed that production of lithium-ion batteries, vehicle base production and tailpipe emissions were the most contributing parameters forfringe benefit vehicles. The purchase cost was found to be the most contributingparameter for TCO.The result of the scenario analysis showed that there is a potential to decreaseiiilife-cycle emissions of greenhouse gases by 22 % of the total life-cycle emissionsfor the vehicle fleet according to the Base-case scenario. The potential to decreaseTCO was found to be 1,1 %. The other scenarios showed a potential decrease forlife-cycle emissions of 37 % and a cost decrease of 7 % individually.Key words: greenhouse gas emissions, alternative fuels, electric vehicles, totalcost of ownership, life cycle assessment, sustainable vehicle fleet

Det finns en oro kring konsekvenserna av ökade växthusgasutsläpp. Därför har bland annat EU:s medlemsländer tecknat avtal om att minska utsläppen. I Sverige har det lett till krav att från och med 2022 redovisa byggmaterials miljöpåverkan genom klimatdeklarationer. Byggsektorn har potential att minska klimatpåverkan. Byggnadsmaterial ger olika utsläpp av växthusgaser och valet av material är viktigt. Isoleringsmaterial med naturlig härkomst anses orsaka mindre utsläpp än konventionell isolering. Hampa är ett exempel på ett naturligt material som kan användas i småhusbebyggelse. Hampan kan bli en kolsänka då biomaterial binder kol. Tyvärr finns det idag mycket begränsad forskning på just hampfiberisolering i svenskt klimat. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap inför valet av isoleringsmaterial i ett småhus, av modellen Eneryda av Rörvikshus, placerat i Växjö. I arbetet jämförs klimatpåverkan och kostnader för isoleringsmaterialen hamp-, cellulosa- och glasullsisolering genom en livscykelanalys (LCA) och en livscykelkostnad (LCC) i en vald husmodell. I studien undersöks skedena A-D, d.v.s. från vagga till grav. Resultatet visar att byggnaden isolerad med hampfiber orsakar det lägsta nettoutsläppet på 124 följt av cellulosa 132 och glasull 139 CO₂e/m². Kostnaden för byggnaden med isolering av hampfiber är 5467, cellulosa 4830 och glasull 4861 SEK/m²BOA. Genom att välja hampfiberisolering istället för glasull kan utsläppen för husmodellen Eneryda minskas med 12 % samtidigt som kostnaden ökar med 20 %. Att välja cellulosaisolering i stället för glasullsisolering ger en minskning av nettoutsläppen med 5 % och kostnaderna förblir detsamma. Studiens känslighetsanalyser visar effekten av indata. Om råvaran till cellulosa byts ut från oanvänt papper till återvunnen råvara orsakar det att nettoutsläppen för byggnaden Eneryda minskar med 13 %. Det innebär att småhuset Eneryda isolerad med cellulosa från återvunnen produkt orsakar 15 % lägre utsläpp än glasullshuset - utan att påverka priset. Största påverkan på nettoutsläppen hade Enerydas värmesystem. Att använda bergvärme istället för Veab:s fjärrvärme ökade nettoutsläppen med 56 – 63 %. Slutligen ledde resultatet av studien till en diskussion om avsaknaden av en entydig definition och metod för användandet av biogent kol i klimatdeklarationer. Att exkludera biogent kol leder till att hampfiberisoleringen bidrar med högst utsläpp tätt följt av cellulosan och sist glasullsisoleringen som släpper ut minst. Studiens resultat påvisar vikten av vaksamhet och att Boverket borde blir tydligare kring det biogena kolet i klimatberäkningar. Enheten bör utvecklas mer av institut för standarder. Av resultaten framgår också vikten av att ta tidsaspekten av biomaterialets förnyelsetid i beaktande vid beräkningarna för att material som hampfiber binder kol snabbare än exempelvis trä. The concern of climate change has influenced the building sector in Sweden to become more climate neutral. The choice of building materials affect the emissions of carbon dioxide equivalents [CO₂e]. The purpose of the study is to provide more basis for the choice of insulation material looking into the climate- and cost implication of hemp fibre, cellulose and stone wool insulation. The study includes an accounting-LCA from cradle to grave (A – D) and an LCC. The study looks at the climate shell of a one-story single-family house, model Eneryda from Rörvikshus, in Växjö over the lifetime 50 years. The result shows that Eneryda net emissions for hemp fiber insulation is 124 CO₂e/m²BOA and the cost is 5467 SEK/m2 BOA. The result of emissions for the hempfiber-model is 12% less and the cost is 20% higher than the glass wool-model. Cellulose insulation results in net emissions of 132 CO₂e/m² and a cost of 4830 SEK/m2 BOA. Cellulose results in 5% less emissions and nearly the same cost as the glass wool building.

The need for more sustainable protein sources is growing globally due to the significant climate impact from the food system and the estimated population growth. Although vegetarian protein sources have been proven to be sustainable alternatives, there may exist additional resources that currently are not utilized but potentially could contribute as sustainable protein sources. Life Cycle Assessment (LCA) is an internationally standardized tool used to assess the potential environmental impacts of a product or service throughout its entire life cycle. The results from a recently conducted LCA for Swedish carp species showed that the average potential climate impact was 0.77 kg CO2-eq per kg of edible product, which is significantly lower than more commonly consumed protein sources. The bream is a carp fish that previously was consumed in Sweden, but now is caught only as a by-catch that is released back. This study aims to assess the potential environmental impacts of minced bream produced in Stockholm and utilizing bream caught as by-catch to wild capture fishery in Mälaren. The study also investigates how the potential environmental impacts may change in alternative systems and how the potential climate impact compares to the potential climate impact of other protein sources consumed in Sweden. The results of the study confirm many of the conclusions made in reviewed literature, such as the wild capture fishery and transports being identified hotspots. The results also show a low potential environmental impact of the minced bream in the current system but significant increases in the potential environmental impacts if the minced bream was produced in the alternative systems. In comparison to other protein sources, the minced bream shows great potential, both now and in the future when the carbon budget may be limited to 0.5 kg CO2-eq per meal if we are to limit global warming to 1.5°Cabove pre-industrial levels. Further studies are encouraged to collect more data and provide a better understanding of the environmental impacts of fish products. However, the results could function as an important benchmark that also highlights the potential of currently underutilized species of fish. Behovet av mer hållbara proteinkällor ökar globalt till följd av matproduktionens stora klimatavtryck samt uppskattningar om en snabbt växande befolkning. Även om vegetariska proteinkällor har visats vara hållbara alternativ, finns en möjlighet att även andra resurser som i dagsläget inte utnyttjas har potential att bidra som hållbara proteinkällor. Livscykelanalys (LCA) är ett internationellt standardiserat verktyg som används för att utvärdera den potentiella miljöpåverkan från en produkt eller tjänst under hela livscykeln. En nyligen genomförd LCA visar att svenska karpfiskar har ett genomsnittligt potentiellt klimatavtryck på 0.77 kg CO2- ekvivalenter per kg ätlig produkt, vilket är avsevärt mycket lägre den potentiella klimatpåverkan hos många av de proteinkällor som idag konsumeras i större utsträckning. Braxen är en karpfisk som tidigare konsumerats i Sverige men som numera fångas enbart som en bifångst som släpps tillbaka. Denna studie syftar till att utvärdera den potentiella miljöpåverkan av braxenfärs som produceras i Stockholm på braxen fångad som bifångst till gösfiske i Mälaren. Studien undersöker också hur den potentiella miljöpåverkan kan förändras i alternativa system och hur den potentiella klimatpåverkan kan jämföras med den potentiella klimatpåverkan från andra proteinkällor som konsumeras i Sverige. Resultaten från studien bekräftar många av slutsatserna i litteraturen som granskats, som att fisket och transporter identifierats som hotspots. Resultatet visar också en låg potentiell miljöpåverkan från braxenfärsen i det nuvarande systemet men en betydande ökning av den potentiella miljöpåverkan om braxenfärsen produceras i de alternativa systemen. Jämfört med andra proteinkällor visar braxenfärsen stor potential både nu och i framtiden när koldioxidbudgeten kan begränsas till 0.5 kg CO2-ekvivalenter per huvudmåltid om den globala uppvärmningen ska begränsas till 1.5 °Cöver förindustriella nivåer. Ytterligare studier uppmuntras för att samla in mer data och ge en bättre förståelse för fiskprodukters miljöpåverkan. Resultatet kan dock fungera som ett viktigt riktmärke som också belyser potentialen hos för närvarande underutnyttjade fiskarter.

Part 1 The scientific community has identified an attitude-action gap for demographic and psychographic variables when studying sustainable purchase behaviour. By focusing on what happens during the purchase instead of the purchaser, this cross-sectional study aims to understand sustainable purchase behaviour when consumers purchase sustainable food. The scope of this study focused on the consumer’s perceived degree of Confidence and Com- promise when purchasing sustainable food products as suggested by Peattie in the Green purchase perception matrix. However, since the study included environmental and social responsibility, we renamed the matrix to the Sustainable purchase perception matrix. The focus was also on a new construct created in this study called the Sustainable lead consumer. The degree of Confidence was measured through the consumer’s own belief in the ability to have a positive sustainability impact, i.e. Perceived consumer effectiveness (PCE) and the consumer’s domain-specific sustainability interests. The degree of Compromise was measured through the consumer’s Willingness to pay (WTP) for certain sustainability attributes. The data was collected through a questionnaire (N=436), and the result showed that the correlation between consumers’ WTP and PCE was weak, positive and significant within the sustainability interests Organic food, Animal welfare and Natural resources. As mentioned, Confidence and Compromise was examined through the variables PCE, sustainability interests and WTP. To reveal if the consumers experienced other variables within Confidence and Compromise a thematic analysis of consumers’ perceived scepticism towards sustainability marketing was conducted. The result identified 15 themes that could be associated with the variable Confidence and 17 themes that could be associated with the variable Compromise. By creating a new construct, the Sustainable lead consumer, the study identified a consumer who was considered ahead of the sustainability trend and benefited greatly from solutions in this trend. The correlation between WTP and domain-specific sustainability interests for Sustainable lead consumers was non-significant but strong (n=377). When comparingSustainable lead consumers’ WTP to the remaining population, the Wilcoxon rank-sum test showed no significant evidence that the Sustainable lead consumers had a higher WTP for their domain-specific sustainability interests. A potential attitude-action gap among the Sustainable lead consumers was examined by evaluating if a high degree of Confidence and Compromise led to actual sustainable purchase behaviour. The analysis showed that only a small proportion of Sustainable lead consumers with a high degree of PCE and WTP had an actual sustainable purchase behaviour. This was likely due to the existing attitude-action gap where the consumers’ attitude is not reflected in their actual behaviour. Part 2 Food production and consumption have a major impact on the environment, primarily from agriculture, but also from the processing of food, transportation and waste management. Increased environmental awareness among consumers has led to a demand for transparency in the food production chain and thus an increased demand for knowledge about food’s environmental impact. By studying the environmental impact of the product BäR smoothie from the Finnish company Toripiha, this study aims to identify environmental hotspots in the product’s production chain. A life cycle assessment (LCA) was conducted in accordance with the ISO standards ISO 14040 and ISO 14044, to investigate the environmental impact of a bottle of BäR smoothie á 250 ml. The LCA was attributional, meaning that it aims to depict the product’s environmental impact over its life cycle. The environmental impact categories global warming, eutrophication and primary energy use were included, and measured with the impact category indicators carbon dioxide equivalents (CO2-eq), phosphate equivalents (PO4-eq) and megajoule (MJ). Inventory data were collected mainly from the database Ecoinvent version 3.7, but also from scientific articles and previous studies, as well as the calculation tool NTMCalc Basic 4.0. The results of this study highlight the parts of the production chain of BÄR smoothie that have the most significant environmental impact concerning the chosen impact categories. A bottle of BäR smoothie á 250 ml contributed to a total of 120 g CO2-eq, 0.39 g PO4-eq and 2.8 MJ. The smoothie bottle, i.e. the production of the virgin bottle grade PET granulate (vPET) and recycled bottle grade PET granulate (rPET), had the largest impact on global warming and primary energy use of all the components, and also had a significant impact on eutrophication. As most of this contribution comes from the production of vPET granulate, Toripiha was advised to purchase bottles that have a higher content of rPET granulate to decrease the smoothie’s environmental impact. It was also evident that the transportation of components was a significant contributor to global warming, eutrophication and primary energy use. Since transportation had such an impact on the result, Toripiha needs to strive towards short and efficient transport of the different components to reduce the environmental impact from transportation. Del 1 Forskare inom hållbart konsumtionsbeteende har identifierat en diskrepans mellan attityd och beteende för demografiska och psykografiska variabler. Genom att studera vad som händer hos konsumenten under ett köp, i stället för tidigare nämnda variabler, vill denna tvärsnittsstudie identifiera vad som driver hållbart konsumtionsbeteende av livsmedel. Denna studie fokuserade på konsumenters upplevda nivå av Confidence och Compromise vid köp av hållbar mat så som föreslås av Peattie’s Green purchase perception matrix. Dock så användes matrisen till att studera både miljömässig och social hållbarhet och döptes således om till Sustainable purchase perception matrix. Studien undersökte även ett nytt koncept som skapades i detta examensarbete, nämligen Sustainable lead consumer adapterat från Von Hippel’s Lead user. Graden av Confidence mättes genom att studera konsumentens tro på den egna förmågan att ha en positiv hållbarhetspåverkan, dvs. Percieved consumer effectiveness (PCE), samt domän-specifika hållbarhetsintressen. Graden av Compromise mättes genom konsumentens villighet att kompromissa genom att betala för olika hållbarhetsattribut, även kallat Willingness to pay (WTP). Data samlades in genom en enkät (N=436), och resultatet visade att det fanns en svag, positiv och signifikant korrelation mellan PCE och WTP inom hållbarhetsintressena Ekologisk mat, Djurvälfärd och Naturresurser. Vidare utfördes en tematisk analys av kvalitativ data för att studera vilka andra variabler än hållbarhetsintressen, WTP och PCE som påverkade variablerna Confidence och Compromise. Detta resulterade i 15 teman som kunde relateras till Confidence och 17 teman till Compromise. Genom att skapa ett nytt koncept, Sustainable lead consumer, identifierade denna studie en konsument som ansågs vara i framkant av hållbarhetstrenden och som drog stora fördelar av denna trend. Korrelationen mellan WTP och Sustainable lead consumer’s var stark men ej signifikant (n=377). När dessa konsumenter jämfördes med resterande population, visade Wilcoxon rank-sum test inga signifikanta bevis på att Sustainable lead consumer’s hade ett högre WTP än resterande population. Huruvida en attityd och beteende diskrepans existerade för Sustainhable lead consumers studerades genom att se om en hög grad av Confidence och Compromise ledde till en högre av hållbar konsumtionsbeteende. Analysen visade att det endast var en liten andel av Sustainable lead consumers med ett högt PCE och WTP som också hade ett hållbart konsumtionsbeteende. Detta beror troligen på diskrepansen mellan attityd och beteende där konsumenternas attityd inte reflekteras i deras faktiska konsumtionsbeteenden. Del 2 Produktion och konsumtion av livsmedel har en stor påverkan på miljön, primärt från jordbruket men även genom behandling av livsmedel, transporter och avfallshantering. En ökad medvetenhet hos konsumenter har resulterat i en ökad efterfrågan av transparens i produktionskedjan av livsmedel, och därmed ett ökat behov av kunskap gällande olika livsmedels miljöpåverkan. Genom att studera miljöpåverkan från produkten BäR smoothie från det finska företaget Toripiha är syftet med denna studie att identifiera delar i produktens produktionskedja som har en betydande miljöpåverkan, så kallade hotspots. För att studera miljöpåverkan från en flaska BäR smoothie á 250 ml utfördes en livscykelanalys (LCA) i enlighet med ISO-standarderna ISO 14040 och ISO 14044. Närmare bestämt utfördes en bokförings-LCA, vilket innebär att miljöpåverkan studeras utifrån produktens livscykel. De miljöpåverkanskategorier som inkluderades i studien var global uppvärmning, övergödning och primärenergianvändning, som mättes med kategoriindikatorerna koldioxidekvivalenter (CO2-ekv), fosfatekvivalenter (PO4-ekv) och megajoule (MJ). Den inventeringsdata som användes hämtades främst från databasen Ecoinvent version 3.7, men även från vetenskapliga artiklar och tidigare studier, samt från beräkningsverktyget NTMCalc Basic 4.0. Resultaten av denna studie belyser de delar i produktionskedjan för BÄR smoothie som har störst miljöpåverkan med avseende de valda miljöpåverkanskategorierna. En flaska BäR smoothie á 250 ml bidrog totalt med 120 g CO2-ekv, 0,39 g PO4-ekv och 2,8 MJ. Den komponent med störst miljöpåverkan med avseende på global uppvärmning och primär energianvändning och som även hade en betydande inverkan på övergödning var flaskan, dvs. produktion av PET-granulat (vPET) och återvunnen PET-granulat (rPET). Eftersom majoriteten av detta bidrag kom från produktionen av vPET-granulat, rekommenderades Toripiha att använda flaskor som har ett högre innehåll av rPET-granulat för att minska produktens totala miljöpåverkan. Det var också tydligt att transporten av komponenter stod för en betydande del av miljöpåverkan med avseende på samtliga miljöpåverkanskategorier. För att minska miljöpåverkan från transporter bör Toripiha därför sträva efter kortare och mer effektiva transporter för de olika komponenterna.

Enhanced global warming is a phenomenon international organizations collaborates tocounteract by setting international standards, stricter environmental requirements, requirements on environmental product declarations (EPD) and to make companies provide statements on how their operation affects the environment. Green building is becoming more attractive which creates higher demand for climate friendly buildingmaterials and construction projects. Steel and glulam are two of the most commonly used structural elements used for framework in hall constructions and their impact on global warming is compared in this study using life cycle analysis (LCA). As a basis for LCA a fictitious hall constructionis built with glulam respective steel framework, geographically located in Fredriksskans, Gävleborg. Indata to LCA originates from product specific EPDs, peerreview articles and other relevant research, calculations are done according to international standards. Results show that greenhouse gas emissions from the materials greatly depends on how the materials are used when recycling. Hall constructions built with steel framework produce 139 % more greenhouse gas emissions than a hall built with glulam if both materials are recycled for environmentally friendly purposes. Förstärkt global uppvärmning är ett fenomen internationella organisationer gått sammanför att försöka motverka genom internationella standarder, förhöjda miljökrav, krav påmiljövarudeklarationer (EPD) och att företag skall kunna presentera sin miljöpåverkanorsakad av den bedrivna verksamheten. Grönt byggande blir allt mer attraktivt vilket leder till ökat intresse för utveckling av miljösmarta byggnadsmaterial och byggnadsprojekt.Stål och limträ är två av de vanligaste använda bärande elementen vid hallkonstruktioner och dess bidrag till den globala uppvärmningen jämförs i detta arbete med hjälp av livscykelanalys (LCA). Till grund för LCA konstrueras en fiktiv hallbyggnad med limträ respektive stålstomme, geografiskt läge Fredriksskans i Gävleborg. Indata till LCA härstammar från produktspecifika miljövarudeklarationer, vetenskapliga artiklar och annan relevant forskning, beräkningen sker enligt internationell standard. Resultatet visar att växthusgasutsläppen av respektive material påverkas till stor del avhur materialet utnyttjas vid återvinning. Hallbyggnad konstruerad med stålstomme producerar cirka 139 % mer växthusgaser än om den skulle byggas med limträ och respektive material återvinns för miljövänliga ändamål.

From the year 2018 to 2020 Uppsala Skolfastigheter AB changed their vehicle fleet to follow Uppsala municipality’s goal of a fossil-fuel-free vehicle fleet. Fossil-fuel-free, according to the municipality’s regulations, means that a vehicle can run on fossil-free fuel. To evaluate Skolfastigheter’s initiative, this report will examine both the change in greenhouse gas emissions as well as the usage of fossil-free fuel from the year 2018 to the year 2020. The report will also evaluate what the most appropriate fuel for Skolfastigheter’s vehicle fleet is. The results showed that even though the vehicle fleet had used more fuel and traveled longer distances, the levels of greenhouse gas emissions were lower in the year 2020 than the previous two years. To compare different fuels the greenhouse gas emissions were calculated as GWP (Global warming potential) and divided by megajoule (MJ). The two fossil-free fuels, HVO100 and biogas, had the lowest quotient compared to diesel, bio diesel and petrol. The usage of fossil-free fuel increased from 35 % to 89 % between the years 2018 and 2020. As the fossil-free fuels have the lowest GWP/MJ quotient, the increasing use of these could be one of the main reasons that the greenhouse gas emissions were lower in 2020 than in both 2018 and 2019. A method was created in order to properly evaluate the fuel types mentioned in this article. Five criterions were chosen to classify the fuels; If the fuel was fossil free, its greenhouse gas emissions [GWP100/MJ], its accessibility outside urban Uppsala, and its affordability [kr/MJ]. The criterions were also weighed differently in accordance with Skolfastigheter’s request. The compared fuels were diesel, bio diesel, petrol, biogas and HVO100 as these are the ones that Skolfastigheter have used in the examined time frame of 2018 to 2020. The fuel should also be applicable to the vehicles Skolfastigheter have. With this method HVO100 was concluded to be the most appropriate fuel, however, the biogas is locally produced and more affordable which can make it more appropriate. The conclusion was that, for Skolfastigheter, gas vehicles should use biogas and diesel-powered vehicles should use HVO100. Från år 2018 till 2020 har ett aktivt arbete utförts av Uppsala Skolfastigheter AB för att i linjemed de kommunala miljömål som finns ha en fordonsflotta som är fossilfri enligt definitionerna fossilfri och förnyelsebara drivmedel. Frågeställningen som rapporten är uppbyggd kring ärutformad för att utvärdera resultatet av arbetet mot detta mål samt hur arbetet kan vidareutvecklas. Det totala utsläppet av koldioxidekvivalenter orsakat av drivmedel under åren 2018 till 2020, samthur stor del av detta drivmedel som varit fossilfritt, ger en summering av resultatet av arbetet.År 2018 vad det totala utsläppet av växthusgaser 27 ton koldioxidekvivalenter jämfört med år2020 då det hade minskat till 20 ton koldioxidekvivalenter. Och andelen fossilt drivmedel somförbrukades år 2018 var 18 % medan endast 4 % år 2020. Trots att en ökning har skett i hurmånga mil fordonsflottan har kört respektive år har den totala mängden utsläppta växthusgaserorsakade av förbränningen av drivmedel minskat från år 2018 till 2020. Det är ett resultat somberor på en ökad användning av drivmedel som enligt Uppsala kommun definieras som fossilfriaoch förnyelsebara. Dessa drivmedel, främst biogas och HVO100, har en låg kvot av koldioxidekvivalenter mätta i kg per MJ som utvinns ur bränslet. Denna kvot är den som rapportenfrämst har fokuserat på för att avgöra vilken klimatpåverkan ett drivmedel har. En låg kvotinnebär låga halter växthusgaser i förhållande till förbrukad energi och är ett rimligt sätt att kunna jämföra drivmedel med varandra när de varierar i både aggregationstillstånd samt energidensitet. Vilket drivmedel som är mest lämpligt att använda i framtiden är även det något som rapporten behandlar och lägger fram en slutsats om. Genom att ha arbetat fram en metod där olikakriterier för drivmedel vägs mot varandra går det att i slutändan få fram det drivmedel som kananses vara mest optimal med de förutsättningar som finns för Skolfastigheters fordonsflotta. För attdrivmedlet ska anses som bra ska det ha ett lågt utsläpp av koldioxidekvivalenter per energienhet,ha hög andel förnybar råvara, finnas tillgängligt på de tankstationer som fordonsflottan har tillgångtill samt vara priseffektivt. Av de drivmedel som fordonsflottan har använt sig av under åren 2018-2020 var det HVO100 samt biogas som fick bäst resultat enligt metoden och som anses vara detmest optimala drivmedel för Skolfastigheter att i dagsläget driva sina fordon med.

This report presents a life cycle assessment (LCA) case study of a motorboat. The work is part of the POLICIA project where the overarching goal is to combine LCA and an economic-based model (POLICA CE model) into an integrated assessment. The aim of this model is to identify market failures and quantify policy effects of efficient combinations along the entire life cycle. The objective of the motorboat case study work is to enable the impact assessment of the LCA, to be incorporated into the POLICIA CE-model, so that environmental impacts of policies can be directly modelled and optimised. To achieve this, linear and circular variants of products were assessed to identify the key factors and life cycle stages that influence the environmental impact. It was found that the use phase dominated the linear version of the life cycle for all studied impact categories, due to the use of fossil fuels and anti-fouling paint. It is shown that circular business models aimed at boat electrification can provide the largest impact reductions. Whilst fossil fuels remain the primary source of boat propulsion, prolonging the boat’s life, or focussing on recycling of boat materials, will not provide a significant reduction in environmental impact. This is because the use phase and its associated pollution of water and air dominates the boat’s life cycle. Circular economy business models commonly target ways to close resource loops for a product or system. Life cycle assessment (LCA) can be used to assess if the actions also imply other environmental benefits. This report is one of two case studies and utilises a motorboat as a case (another report examines a smartphone). First, the linear product is assessed to determine hotspots in the life cycle. From these results, three circular business models targeting several circular solutions were chosen and assessed using LCA.

There is a growing demand for climate reporting of digital solutions and Internet services. However, the impacts of data transmission have historically been the least studied part of the ICT sector and in the few studies that exist, the magnitude of Internet energy intensity varies by a scale as large as 20,000. This indicates that the assessment of network traffic is a complex task, and there is currently no consensus of how to correctly assess it. In an attempt to guide process development within the area, this report sought to identify and address potential challenges with assessing the environmental impact of network traffic during its life cycle. This was completed through a combination of a literature review and semi-structured interviews with experts in the field. Several areas in the form of knowledge gaps, unsolved methodological issues, and areas in need of further development were identified and addressed. Eight key challenges were identified and relate to the areas of system boundaries, data collection methods, energy intensity metrics, transparency and data availability, age of data, allocation procedures, assumptions on inventory level, and impact categories. In an attempt to address said challenges, several suggestions on how to proceed were presented, as well as areas in need of further investigation. It was furthermore found that the sector should strive to agree upon a number of parameters of significance to enable future harmonized studies of the environmental impact of network traffic during its life cycle. Efterfrågan på klimatrapportering av digitala lösningar och Internettjänster ökar allt mer. Samtidigt är effekterna av datatrafik historiskt sett den minst studerade delen av IKT-sektorn, och i de få studier som finns varierar storleken på Internets energiintensitet med en skala på 20 000. Detta indikerar att bedömningen av nätverkstrafik är en komplex uppgift, och i nuläget saknas en konsensus kring hur det bäst kan mätas. I ett försök att vägleda processutveckling inom området försökte rapporten identifiera och analysera potentiella utmaningar som kan uppstå när man bedömer miljöpåverkan av nätverkstrafik under dess livscykel. Med en kombination av en litteraturstudie och halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med experter inom forskningsområdet identifierades och behandlades ett flertal områden i form av kunskapsluckor, olösta metodologiska frågor och områden i behov av vidareutveckling. Resultatet visade att åtta utmaningar av hög relevans existerar inom områdena systemgränser, datainsamlingsmetoder, energiintensitetsmätvärden, transparens och datatillgänglighet, snabb teknikutveckling, allokering, antaganden och miljöpåverkningskategorier. I ett försök att ta itu med de nämnda utmaningarna presenterades ett flertal förslag till lösningar samt områden som behöver undersökas ytterligare i framtiden. Det konstaterades dessutom att sektorn behöver sträva efter att enas om ett antal parametrar av betydelse för att möjliggöra framtida harmoniserade studier av nätverkstrafikens miljöpåverkan under dess livscykel.

Purpose: With the help of the stricter requirements in the National Board of Housing, Building and Planning's building regulations, knowledge regarding energy consumption must be highlighted, in order to have knowledge of at what stage more focus needs to be placed on further reducing energy use. Method: The data required to perform calculations will be retrieved from case study, document analysis and literature study. Findings: The report's analysis shows that despite stricter energy requirements in BFS 2011: 6, it has no major impact on an energy ratio during a building's life cycle of 50 years.The results show that the stricter requirements for BFS 2011:6 chapter 9 are on the right track to reduce energy consumption over a period of 50 years. Implications: The survey shows that stage B1-7 still accounts for most of the energy use in a building's life cycle. It also shows that the National Board of Housing, Building and Planning is on the right track with the regulations made in BFS 2011: Chapter 6. The results also indicate that further efficiency is possible, and that research can be done on this by testing new technologies and materials in a building. Limitations: The lifespan of a building is divided into three different stages, theconstruction stage, the use stage and the final stage. This work is limited to the first two stages and will therefore not consider the final stage. Keywords: BBR, Energy, Energy consumption, Energy losses, Energy use, Environmental impact, Life cycle analysis, Sustainable construction Syfte: Med hjälp av de skärpta kraven i Boverkets byggregler har kunskap och förståelse gällande energiåtgång lyfts fram, för att vidare ha kunskap om i vilket skede mer fokus behöver läggas för att ytterligare minska på energianvändningen. Metod: Energiberäkningar har genomförts för att kunna besvara målet. Den data som krävs för att genomföra beräkningar har hämtats från fallstudie, dokumentanalys och litteraturstudie. Resultat: Rapportens analys visar att skärpta energikrav i BFS 2011:6 inte har någonstörre påverkan i ett energiförhållande under en byggnads livscykel på 50 år.Resultatet visar att de skärpta kraven på BFS 2011:6 kap 9 är på rätt spår för att minska energiåtgången under en tidperiod på 50 år. Konsekvenser: Avslutad undersökning visar att användningsstadiet, B1-7, fortfarandestår för majoriteten av energianvändningen i en byggnads livscykel och att Boverket är på rätt spår med de regleringar som gjorts i BFS 2011:6 kap 9. Resultatet tyder även på att ytterligare effektivisering är möjlig och att framtida undersökningar kan göras inomdetta område genom att testa nya tekniker och material i en byggnad. Begränsningar: En byggnads livslängd är indelad i tre olika skeden, byggskedet, användningsskedet och slutskedet. Detta arbete begränsar sig till de två första skedenaoch tar därmed inte hänsyn till slutskedet. Nyckelord: BBR, Boverkets byggregler, Byggnadslivscykel, Energi, Energianvändning, Energiförbrukning, Energiförluster, Energiåtgång, Hållbart byggande, Klimatpåverkan, LCA, Livscykelanalys, Miljöpåverkan, Nollenergibyggnad, Nollenergihus

In today’s Europe, one third of all buildings are classed as historic buildings, with three quartersof these being graded as energy inefficient. This means that there is a great potential to implementmeasures of energy efficiency while keeping the cultural value in mind. One way to reduceenvironmental impact, with respect to cultural values is according to studies to install internalinsulation. In order to calculate the environmental impact for internal insulation for the entirety ofits life cycle, a life cycle assessment can be used. It can also estimate the improvements in anenvironmental perspective when installing internal insulation. On an initiative from the EU commission, a team of researchers have developed a software called RIBuild – WP5 Software Tool with the purpose of making life cycle assessments in order to determine the environmental impact of internal insulation. The Software Tool is based on a probabilistic method which identifies uncertainties within the life cycle assessments. Therefore, the software is considered to bring something new to the field of life cycle assessments for internal insulation in historic buildings. This study means to evaluate and assess whether or not RIBuild can demonstrate the uncertainties that are linked to life cycle assessments for internal thermalinsulation in historic buildings in an accurate manner. In order to be able to analyze whether the result is reliable in regard to uncertainties, thestandardized framework for life cycle assessments SS-EN ISO 14040:2006, as well as formerstudies on RIBuild, formed the basis for the study’s method and implementation. The resultsproved that with the usage of RIBuild it is possible to detect differences in uncertainties linked tolife cycle assessments between two internal thermal insulations. It is also possible to determinewhich one of these two insulations that are best suited to make the historic buildings more energyefficient. However, it is uncertain if RIBuild can be used to show uncertainties linked to life cycleassessment in internal thermal insulation without a comparison study. This is due to the fact thatRIBuild does not consider actual sources of errors and uncertainties when calculating a life cycleassessment without a comparative study. I dagsläget är en tredjedel av alla byggnader i Europa historiska byggnader, varav tre fjärdedelar av dessa kan anses vara energiineffektiva. Detta gör att det finns en stor potential att implementera energieffektiviseringsåtgärder som samtidigt beaktar byggnadens kulturvärde. Ett sätt att minska miljöpåverkan samt energianvändningen men samtidigt bevara kulturvärdena hos historiska byggnader är enligt studier att installera invändig tilläggsisolering. För att kunna beräkna den invändiga tilläggsisoleringens miljöpåverkan under hela livscykeln samt uppskatta effekten av installationen kan livscykelanalyser användas. Ett forskarteam utifrån ett initiativ av EU-kommissionen har därav tagit fram programvaran RIBuild - WP5 Software Tool i syfte att kunna fastställa invändig tilläggsisolerings miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalyser. Verktyget baseras på en probabilistisk metod som inkluderar osäkerheter i LCA-framtagningen vilket kan anses tillföra något nytt inom området för livscykelanalyser för invändig tilläggsisolering av historiska byggnader. Denna studie syftar till att studera och utvärdera om RIBuild kan påvisa de osäkerheter som finns länkat till livscykelanalys för invändig tilläggsisolering hos historiska byggnader på ett tillförlitligt sätt. För att ha möjligheten att analysera huruvida resultatet är tillförlitligt länkat till osäkerheter har det standardiserade ramverket för livscykelanalyser SS-EN ISO 14040:2006 och tidigare studier om RIBuild legat till grund för studiens metod och genomförande. Resultatet visade att man med hjälp av RIBuild kan påvisa skillnader i osäkerheter kopplade till livscykelanalyser mellan två tilläggsisoleringar. Det går även att få fram vilken av dessa två tilläggsisoleringar som är bäst lämpade för energieffektivisering av historiska byggnader. Däremot är det otydligt om man kan påvisa osäkerheter kopplat till livscykelanalyser vid invändig tilläggsisolering med hjälp av RIBuild utan en jämförande studie. Detta grundar sig i att RIBuild inte tar hänsyn till faktiska felkällor och osäkerheter vid framtagning av livscykelanalyser. Vilket resulterar i att man kan ifrågasätta RIBuilds trovärdighet kring huruvida de osäkerheterna som är kopplade till livscykelanalys faktiskt är korrekta.

År 2017 bidrog bygg- och fastighetssektorn i Sverige med cirka 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter världen över varav 12,2 miljoner ton släpptes ut inom Sveriges gränser. Detta motsvarar cirka 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn stod under samma år även för 32 procent av Sveriges totala energianvändning och under 2016 bidrog man till 31 procent av Sveriges totala avfall. Bygg- och fastighetssektorn bidrar till en betydande del av landets klimatpåverkan. En metod för att mäta en byggnads miljöpåverkan under dess livslängd är livscykelanalysen (LCA). I en LCA ingår samtliga processer som sker under dess livstid, från att naturresurser utvinns tills att rivningsmassor tas om hand. Att integrera BIM och livscykelanalyser har flera potentiella fördelar, exempelvis minska tidsåtgången för att genomföra en analys. Det här arbetets syfte är att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur man med hjälp av BIM kan genomföra klimat- och livscykelanalyser. Studien syftar även till att utreda hur man med stöd av analyser kan fatta hållbara beslut under projekteringsprocessen. I längden kommer arbetet kunna bidra till ett mer hållbart byggande. Studiens mål är att besvara följande tre frågeställningar: (1) Hur kan klimat- och livscykelanalyser integreras med en projektörs vardagliga BIM-användande? (2) Vilka möjligheter och utmaningar finns det med användandet av BIM vid klimat- och livscykelanalyser? (3) Hur kan byggnadsprojektörer använda sig av klimat och livscykelanalyser för att bygga med lägre klimatpåverkan? Arbetet är uppdelat i en litteraturstudie, en intervjustudie och en programdemonstration som syftar till att besvara ovan nämnda frågeställningar. Litteraturstudiens syfte har varit att få en djupare kunskap inom arbetets två huvudområden, BIM och livscykelanalyser, samt hur dessa kan integreras tillsammans. För att få en bättre förståelse för hur klimat- och livscykelanalyser samt BIM idag används av Arkitekter, Projektörer och specialister har semistrukturerade intervjuer med anställda på ett nordiskt konsultföretag genomförts. Resultatet från litteratur- och intervjustudien har även lett fram till valet av de programvaror som ingår i demonstrationen, Bidcon, Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM1.0) och One Click LCA. Programdemonstrationens syfte är att visa hur en arkitekt eller projektör kan utföra klimat- och livscykelanalyser med de tidigare nämnda programvarorna och hur programmen kan användas för att jämföra olika material- och konstruktionsval. Bristen på kvalitativ data är idag ett problem vid livscykelanalyser av byggnader. Det kan exempelvis ses i programvarudemonstrationerna där resultatet variera mellan de olika verktygen. Detta då de använder sig av olika databaser. Den planerade introduktionen av Boverkets databas med relevant information för beräkning av klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv kan komma att minimera denna problematik. Litteraturen poängterar vikten vid att datan, arbetsprocessen och framförallt resultatet är användarvänligt och lättolkat. Litteraturen förespråkar även ett helt automatiskt verktyg där ingen manuell handpåläggning behöver göras. Ett sådant verktyg har ej kunnat lokaliserats, och finns troligtvis idag inte. Med hjälp av BIM kan dock det manuella arbetet minskas kraftigt. Genom att använda ett eller flera av de verktyg som redovisas under programdemonstrationen kan olika material, konstruktioner eller utformningar analyseras och jämföras mot varandra med klimatpåverkan som utgångspunkt. Samtliga metodiker som redovisas bygger på en integrering med BIM-verktyget Revit som vardagligt används vid projektering av byggnader. Genom att välja de alternativ som har den lägsta klimatpåverkan kan byggnadsprojektören bidra till ett mer hållbart byggande

De senaste åren har frågan om hållbar utveckling tagit allt större plats i samhällsdebatter. När det gäller fastighetssektorn har denna fråga och miljömål främst riktats mot nybyggnationer. Samtidigt byggdes majoriteten av fastigheterna i Sverige innan 1970 och ersätts av nya byggnader i en hastighet på 1–3% per år. Med det i åtanke påträffas ett stort gap som den här studien har för avsikt att adressera. Detta genom att undersöka miljöaspekters påverkan vid renoveringar av byggnader och specifikt med hänsyn till materialval av golv. Studien undersöker tre olika perspektiv. Genom en litteraturstudie har ett urval av golvmaterial utretts med avseende på klimatpåverkan mätt som Global Warming Potential (GWP100), energiåtgång och kemiska restprodukter. Därefter har en analys gjorts över vilka krav och riktlinjer som ställs från miljöcertifieringssystemets sida genom en dokumentanalys och slutligen har miljöaspekternas betydelse vid renovering ur ett fastighetsbolags perspektiv undersökts genom en fallstudie hos fastighetsbolaget Hufvudstaden. Litteraturstudien visade på, för de undersökta miljöaspekterna, att linoleumgolv presterar bäst på en kort tidshorisont på 8 år och parkettgolv presterar bättre än de andra golvtyperna i en tidshorisont på över 20 år. Ett flertal av de inhämtade studierna undersökte även kemiska restprodukter, slutsatsen blev att de ämnen som studierna tog upp inte anses att vara farliga. Däremot bör det ej uteslutas att golven kan producera andra kemiska restprodukter som kan ha en negativ påverkan på sin omgivning. Gällande certifieringssystemen framgick det att material har en mindre roll i certifieringsprocessen, maximalt 12—14 % av de totala poängen. Det visade sig att de lägger vikt på att renoveringsarbete tidigt planeras för hållbara processer, bland annat genom att välja material med hållbarhet i åtanke och underhålla det med omsorg. Utifrån certifieringssystemens villkor och rekommendationer ses parkettgolv som det mest lämpade valet utav de undersökta golvtyperna. I fastighets- och byggbranschen premieras oftast parkettgolv utav de undersökta golven i detta arbete. Både IVL Svenska Miljöinstitutet och fastighetsbolaget Hufvudstaden anser att golvet är det mest lämpade vid renoveringar med en lång livslängd i åtanke. The issue of sustainability has been highlighted more frequently in recent years. In the case of the real estate industry the environmental objectives have primarily been set with respect to new construction. However, the majority of the properties in Sweden were built before the 1970’s and buildings are replaced at a rate of only 1-3% per year. Keeping this in mind, an important research gap is present. This study aims to contribute to the narrowing of that gap by examining the environmental impacts of renovations in existing buildings and specifically with respect to the choice of flooring materials. The study was conducted through three perspectives. Firstly, by examining literature on a selection of flooring materials with regards to Global Warming Potential (GWP100), energy consumption and chemical residues. Secondly by analyzing guidelines provided by sustainability certifications through a document analysis. The last perspective was studying the choice of flooring material from a real estate company point of view, conducted through a case study. The literature study showed, for the investigated environmental aspects, that linoleum floors perform best on a short time horizon of 8 years and parquet floors perform in a longer time horizon of over 20 years. A number of the examined studies also investigated the chemical residues from the materials that may have a negative impact on the environment, but the conclusion was that the substances were not shown to be dangerous. However, it should not be ruled out that the floors may produce other chemical residues that may have a negative impact on their surroundings. Regarding the certification systems, it was found that materials play a smaller role in the certification process, a maximum of 12-14% of the total points. It turned out that certification systems place emphasis on early planning for sustainable processes in construction, including choosing materials with sustainability in mind and maintaining them with care. Based on the conditions and recommendations of the certification systems, parquet floors are seen as the most suitable choice of the floor types examined. The real estate and construction industry commend the parquet floors out of the examined flooring types, due to its ability to be maintained and its long life-span.

Hållbarhet är något som påverkar alla. Det är en utmaning att minska överutnyttjandet av jordens resurser samtidigt som befolkningsmängden ökar. Byggsektorn har en stor påverkan på samhället och står inför flera utmaningar i sitt arbete med att minska klimat- och miljöpåverkan. Materialval är en viktig del då de största utsläppen oftast sker vid tillverkning av byggnadsmaterial.Detta arbete gjordes för att belysa hur viktig konstruktörernas del i hållbarhetsarbetet är och visa att de kan vara med och påverka beställarens beslut. Syftet med examensarbetet var att underlätta hållbarhetsarbetet i projekteringsskedet vid val av stomsystem. Konstruktörer ska kunna visa att grundläggande hänsyn tagits till minskad miljö- och klimatpåverkan. Syftet var också att utreda hur hållbarhetskonsulters analyser av konstruktörers arbete lättare kan utföras.I detta arbete utfördes semistrukturerade intervjuer tillsammans med en enkät för att utreda vilka delar som behövde utvecklas mellan projekteringsprogam och LCA-verktyg för att förenkla utförandet av en livscykelanalys (LCA). Utöver utredningen gjordes en fallstudie på ett referensobjekt i form av tre framtagna alternativ för stommar. Fallstudien utfördes genom en förenklad LCA i projekteringsprogrammet Revit. Den data som användes för de ingående materialen sammanställdes först i en lista med emissionsvärden för klimatpåverkan, ozonnedbrytning, försurning och övergödning. Dessa värden hämtades från olika miljövarudeklarationer (EPD:er) som fanns publicerade i publika databaser. Därefter formades ett ”Schedule” i Revit för att visa miljöpåverkan från de olika stomalternativen direkt i programmet. Listan utformades som en informationsguide och framtagningen av ett ”Schedule” i Revit förklaras grundligt för att konstruktörer ska kunna ta hjälp av detta vid framtida projekteringar för en minskad miljöpåverkan.Resultatet av utredningen visar att många av de utmaningar som tidigare studier har visat fortfarande är aktuella. Bland dessa är kravställandet på projekteringen en av de punkter som nämns mest. Flera förslag på hur kravställandet kan gå till nämns bl.a. genom en matris som vanligtvis används vid kravställande i projekt med BIM-samordning. Vidare ansåg intervjupersonerna att en kravställningsmall bör tas fram för att kunna användas i samtliga projekt, även om inte en LCA ska utföras.Det resultat som fallstudien visar var att stomalternativet i stål är det som påverkar miljön mest i alla kategorier som jämfördes. Träalternativet visade sig inte vara nämnvärt mycket lägre än betongalternativet ur klimatpåverkansperspektiv. Detta på grund av de avväxlingsbalkar i stål som användes för att avlasta det befintliga planet som stommen skulle byggas på. Det visas genom ett cirkeldiagram och analyseras vidare i diskussionen. Sustainability is something that affect us all. It´s challenging to reduce the over-utilization of the earth’s resources at the same time as the population is increasing. The building sector has a big impact on the society and faces several challenges in the work to reduce climate and environmental impacts. Material choice is an important part because the largest emissions comes from the manufacturing phase.This study was made to highlight the importance of structural engineer’s part in the sustainability work and the impact on the purchaser’s decision. The purpose of this degree project was to support the sustainability work in the design stage when choosing a load bearing structure. The structural engineer could show that basic consideration was taken to reduce the environmental and climate impacts. The purpose was also to investigate how to facilitate sustainability consultants’ assessments of the work delivered by structural engineers.Semi-structured interviews were conducted together with a survey to investigate the parts in need of further development between design programs and LCA-applications in the process to execute and simplify sustainability analysis. Besides the investigation, a case study was made on a reference object. The object had three alternatives of load bearing structures. The case study was performed through a simplified LCA in Revit. The data that was used for the included materials was compiled to a schedule with emission values of climate influences, ozone decomposition, acidification and overfertilization. These emission values were retrieved from different EPD:s hat was published in open access databases. After the emissions were retrieved a schedule was made in Revit that showed the environmental impact for the different structural alternatives.The schedule was designed as a guide and the development of a schedule in Revit is explained thoroughly as guidance for structural engineers in future projects to reduce the environmental impact.The results of the investigation show that a lot of challenges that former studies have shown are still valid. Among these challenges, most of the respondents mentioned the prerequisites for projects to be one of the main points. One of the many proposals on how the setting requirements would take place was through a matrix that often is used in projects with BIM-coordination. Furthermore, the interviewers felt that the requirements for data should be developed for all projects, even though an LCA-analyze is not required.The results from the case study show that structures in steel affected the environment most in all the categories that was compared. The wood option showed that it was not that much lower from a climate impact perspective compared to the concrete option. This was because of the members in steel that was used to unload the existing floor which the structure would build on. This is shown with a pie chart and is further analyzed in the chapter of discussion.

För ledningsstolpar har under senare tid nya material utvecklats då det finns en osäkerhet om träskyddsmedlet kreosot kommer få fortsätta användas. Träskyddsmedlet innehåller ämnen med hälsofarliga egenskaper och är godkänt för begränsad användning för bland annat ledningsstolpar. För att minska användningen av kreosot och förbereda energibranschen på ett eventuellt förbud efterfrågar ledningsägare och energibolag nya alternativ. Men elnätsbolag och ledningsägare behöver i samband med tillståndsprocesser känna till och kunna visa vilken miljöpåverkan de nya materialen har. IVL och Energiforsk har därför kartlagt och jämfört olika stolpmaterials miljöpåverkan i en livscykelanalys och utvärderat arbetsrelaterade risker av att exponeras för toxiska substanser för några av stolpmaterialen genom en ProScale-bedömning. Fyra material har utvärderats: trästolpe med kreosot, trästolpe med kopparbaserad impregnering, trästolpe klädd i polyeten och stolpe i komposit. Resultatet av LCAn visar att miljöpåverkan uppkommer på olika ställen längs livscykel och skiljer sig åt beroende på vilket material och vilken miljöpåverkanskategori som studeras. En stor del av stolparnas totala miljöpåverkan uppkommer vid utvinning och tillverkningen av råmaterial. Men även läckage av metaller och organiska föroreningar under bruksfasen samt hur stolparna hanteras efter livslängdens slut har stor påverkan på resultatet. I ProScale-bedömningen utvärderades tre material: trästolpe med kreosot, trästolpe klädd i polyeten och stolpe i komposit, i perspektivet vagga till grind. Resultatet visar att potentialen för den arbetsmiljörelaterad risken skiljer sig åt beroende på vilket material som studeras. Tillverkning av plast är den processen som bidar mest till den arbetsmiljörelaterad risken för stolparna bestående av plast. För trästolpen med kreosot är det impregneringen som bidrar mest till den arbetsmiljörelaterad risken. Dessa rapporter är resulten av ett forskningsprojekt som samfinansierats av Energiforsk och Stiftelsen IVL. Syftet med projektet är att ta fram miljöpåverkansdata för olika stolpmaterial och att resultaten skall kunna användas informativt som underlag vid tillståndsärenden och upphandlingar. Arbetet bygger på livscykelanalys samt en utvärdering av arbetsmiljörelaterade risker av att exponeras av toxiska substanser längs stolparnas värdekedjor.

Bygg- och fastighetssektorn står för nästan en femtedel av Sveriges klimatpåverkan, varav hälften kommer från byggverksamheten. Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har därför tagit fram en vägledning för att underlätta för bostadsföretag att ställa klimatkrav för byggprojekt. Förutsättningen för att ställa klimatkrav vid upphandling är att det finns ett enhetligt sätt att beräkna klimatpåverkan så att till exempel beräkningar från olika anbudsgivare är möjliga att jämföra. Därför har projektet tagit fram anvisningar för LCA-beräkning av byggprojekt som bland annat anger att vedertagen LCA-metodik skall användas, vilka delar av byggnaden som skall inkluderas och så vidare. Anvisningarna är en tolkning av Boverkets lagförslag på klimatdeklaration samt erfarenheter från praktiska beräkningar inom detta och andra projekt. Vägledningen presenterar förslag på konkreta informations-, förbättrings-, prestanda- och tilldelningskrav vilka kan kompletterats med negativa eller positiva ekonomiska konsekvenser. Entreprenörens uppföljning mot verkligt utförande beskrivs samt hur en beställare utvärderar och granskar beräkningar. Vägledningen kan användas av både privata och offentliga beställare och den kan användas i framtagande av upphandlingsdokument, löpande arbete under ett byggprojekt och i slutskedet av ett projekt. Den är särskilt användbar för nybyggnationer, men går att anpassa till ombyggnation. Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har tagit fram en vägledning för att underlätta för bostadsföretag att ställa klimatkrav i byggprojekt. Råd och riktlinjer baseras på aktuell forskning, samverkan mellan entreprenörer och allmännyttiga bostadsföretag i nio testpiloter samt Boverkets arbete med Klimatdeklarationslagstiftningen. Olika typer av klimatkravkrav och upphandlingstexter presenteras och råd kring anbudsutvärdering och granskning av beräkningar presenteras.

Kayaking is a watersport activity that involves paddling performed within leisure purposes. Although kayaking provides pleasure to the practitioners, there are some adverse environmental issues concerning the site used to perform kayaking due to the equipment. This paper identifies and analyzes the lifecycle stages in which negative environmental impacts are generated. Melker of Sweden is an outdoor company specialized in delivering high-quality kayaks. This study aims to present an overview of the current environmental performance of Melker of Sweden’s kayaks. For this purpose, two environmental assessment tools are applied: material flow analysis and life cycle assessment. The Material Flow Analysis (MFA) results show that the transport of material to the manufacturing unit generates a considerable amount of emissions. Additionally, hull manufacturing and assembling accessories were found to be the least resource-efficient operation among all. The Life Cycle Assessment (LCA) results identify the transport of material and the manufacturing phase as the primary sources responsible for environmental impacts. On the one hand, the use of epoxy resin and gel coat is the root cause of high contribution of the manufacturing phase. On the other hand, the use of flax fiber found to be the least contributing material to adverse environmental impacts. This report also presents a list of recommendations regarding the import of material, the efficacy of the manufacturing operations, the type of raw material, and waste treatment alternatives. Fysisk aktivitet kan innefatta olika fritidsaktiviteter, däribland friluftsliv. Kajakpaddling är en sådan friluftslivaktivitet, alltefter utövares syfte. I denna rapport är kajakpaddling en fritidsaktivitet där där utövarens naturupplevelse främjas. Oaktat fördelarna vid utövandet av denna aktivitet kan ej förbises faktum att det också kan medföras vissa negativa konsekvenser. Denna masteruppsats har som mål att identifiera och analysera den miljöpåverkan och dennes efterspel som orsakats av en kajaks tillverkning. Melker of Sweden är ett utomhusföretag specialiserat på att leverera kajaker av hög kvalitet. I linje med företagets vision syftar denna studie till att undersöka den nuvarande miljöprestandan samt kvantifiera den potentiella miljöpåverkan från en kajaks livscykel. För detta ändamål tillämpas det två miljöbedömningsverktyg, nämligen en materialflödesanalys och livscykelanalys. Materialflödesanalysen visar att mängden av utsläpp som genereras från transporten av material till tillverkningsenheten är enorm. Utöver detta var den hulltillverkning samt den montering av tillbehörsverksamheter bland de minst resurseffektiva tillverkningssteg. Livscykelanalysen identifierar import av material och tillverkningsfas som de viktigaste källorna till miljöpåverkan. Å ena sidan är användningen av epoxiharts och gelbeläggning i tillverkningen grundorsaken till huvudbidraget. Å andra sidan är användningen av linfiber det minst bidragande material då det gäller negativa miljöeffekter. I denna studie ges rekommendationer rörande import av vissa material och materialval, sätt att öka tillverkningseffektiviteten, typ av råmaterial samt avfallsbehandlingsalternativ.

Till följd av ökade utsläpp av växthusgaser har klimatförändringar blivit ett faktum och ett väldiskuterat ämne världen över. Parallellt med klimatfrågan behöver den allmänna folkhälsan gynnas, och med ett ständigt växande samhälle växer även efterfrågan på fler idrottsanläggningar. Då byggnader står för en betydande del av bidragen till den globala klimatpåverkan och primärenergianvändning blir idrottsanläggningars miljöpåverkan en allt viktigare fråga. Vilka typer av anläggningar som bör byggas för att främja den allmänna folkhälsan samtidigt som miljöpåverkan minimeras är en fråga som fler och fler av Sveriges kommuner börjar diskutera. Att bygga idrottsanläggningar som multihallar i flera plan är ett fenomen som undersöks allt mer och kan möjligen vara en potentiell lösning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka miljöpåverkanskategorierna klimatpåverkan och primärenergianvändningen från Hästhagens sporthall i Malmö. Hallen är byggd i två plan och innehåller därmed två fullstora gymnastikhallar staplade på varandra. Miljöpåverkan från denna multihall jämfördes sedan med den från en traditionell sporthall i ett plan. För att analysera miljöpåverkanskategorierna utfördes en livscykelanalys utifrån ISO-standarderna 14040 och 14044, och avgränsningar gjordes utifrån standarden för värdering ochberäkning av byggnaders miljöprestanda, SS-EN 15978:2011. Därmed undersöktes endast modulerna A1-A5 i byggskedet, vilka innefattar produktion av byggmaterial, transport och konstruktion, samt modul B6 som hanterar energiförbrukningen i driftfasen. Materialen som studerades var de som utgör klimatskalet av Hästhagens sporthall och består främst av betong, tegel, isoleringsmaterial och fönster. I driftfasen granskades klimatpåverkan och primärenergianvändningen av fjärrvärme samt fastighets- och verksamhetsel. Resultaten visar att det är produktionen av material i modul A1-A3, samt fjärrvärmen i B6 som har störst utsläpp av CO2-ekvivalenter och därmed bidrar mest till klimatpåverkan. Utslaget på multihallens antagna livslängd på 70 år har byggfasen en något större påverkan än driftfasen, 27 respektive 23 ton CO2-ekvivalenter per år. Vad gäller energianvändning är det driftfasen som brukar majoriteten av primärenergin, 795 GJ per år, vilket är drygt tre gånger mer per år än de 254 GJ som byggfasen använder. I jämförelsen med en traditionell sporthall i ett plan framgår att Hästhagens sporthall i två plan är något mer energieffektiv och har en lägre klimatpåverkan per tillhandahållen aktivitetstimme. Miljöpåverkan från idrottsanläggningar är dock ett förbisett område och det krävs mer forskning för att kunna dra generella slutsatser om huruvida sporthallar i fler plan är mer miljövänliga än traditionella hallar. Due to the increase in greenhouse gas emissions, the issue of climate change is now a well debated topic worldwide. Simultaneously, the municipalities in Sweden are constantly working on improving the public health and with a growing society the demand for new sports facilities is increasing. Since the construction and operation of buildings contribute to a major part of the global climate impact as well as primary energy use, the environmental impact of sports facilities is an important question. What sorts of buildings that are most beneficial to increase the health of the general public, and at the same time minimizing the environmental impact, is a question that a growing number of municipalities in Sweden are starting to discuss. The aim of this thesis was to examine the climate impact and the primary energy use of Hästhagens sporthall in Malmö. The multi-use sports facility is constructed in two levels, putting two full-sized gymnasiums on top of each other. Its environmental impact was then compared to the impact of a traditional one-level gymnasium. To conduct this analysis, a life cycle assessment was preformed according to the international standards ISO-14040 and 14044, and the definitions and boundaries of the study was set based on the standard SS-EN 15978:2011, defining the calculation method and assessment of environmental performance of buildings. Thus, modules A1-A5, which include production of building materials, transportation and construction, as well as module B6, which handles the energy use during operation, were examined. The materials that are included in the pre-use phase make up the shell of the building and consists mostly of concrete, brick, insulation and windows. In the operational or use phase, district heating and electricity use were studied. The results show that the production of materials, modules A1-A3, as well as the district heating have the highest emissions of CO2-equivalents and that, if divided upon the total life expectancy of 70 years of the building, the pre-use phase has a slightly higher climate impact than the use phase, 27 versus 23 ton CO2-equivalents per year. Regarding primary energy use, the use phase require 795 GJ per year, and has thus more than a three-fold impact than the pre-use phase, which only requires 254 GJ per year. Compared to a traditional one-level gymnasium, Hästhagens sporthall is somewhat more energy efficient and has a lower climate impact per hour performed activity. However, more research is needed to make more general conclusions about the possibility of multi-use facilities in multiple levels to be more environmentally friendly than one-level establishments.

Markanvändning och förändringar i markkol kan ha en stor påverkan på klimatpåverkan från livsmedelsproduktion. En vanlig metod för att beräkna klimatpåverkan av livsmedel är livscykelanalys (LCA). Här räknar man ihop alla utsläpp från produktionskedjan till ett tal. Det finns idag dock ingen konsensus kring hur vi bör räkna med markkol i LCA vilket innebär att många studier helt enkelt inte tar med markkol eller gör väldigt olika val vilket försvårar tolkning av resultaten. Det finns också en begreppsförvirring som gör det svårt att kommunicera kring markkol och dess effekter. I denna rapport ger vi en bakgrund till problemen, varför det är så svårt att räkna med markkol. Vi gör ett försök att reda ut begreppen, och att ge några råd för hur markkol kan inkluderas i LCA. Rapporten vänder sig till utförare av LCA men även till dig som vill veta mer om markkol i LCA på ett generellt plan och för att kunna tolka resultat. I rapporten delar vi upp markkolsförändringar som kan ske på fyra principiellt olika nivåer:1. Ändring mellan olika kategorier av markanvändning, till exempel från skog till jordbruksmark.2. Odling av en mark som inte är i jämvikt, till exempel att bruka en torvmark eller mark som bytt kategori för länge sen men som fortfarande inte kommit i jämnvikt.3. Ändring i marknyttjande, till exempel byte av gröda från ettåriga till fleråriga grödor.4. Att ändra eller införa skötselåtgärder, till exempel tillförsel av organiskt material. För att inkludera markkolsförändringar i LCA, behövs tre steg (1) uppskatta ändringen i markkol (2) fördela påverkan över tid och (3) beräkna klimatpåverkan. I rapporten går vi systematiskt igenom dessa tre steg och pekar ut vilka svårigheter som finns.Det är svårt att ge specifika råd kring markkol, då alla val är tätt kopplade till syftet med studien som ska utföras. Vi tycker att det viktigaste är, att LCA-utövaren är medveten om de olika alternativen i varje steg och tydligt beskriver och motiverar sina val, så att det för slutanvändaren av resultaten är tydligt vad som ligger grund för resultaten.

Purpose: The housing demand remains high in Sweden and according to Boverket (2017) approximately 600 000 homes need to be built from 2017 to 2025. In order to make this a value-creating investment, the focus should be on trying to meet sustainable social, economic and environmental goals. The life cycle perspective should be the starting point for analyzing buildings. Analyzes such as LCA and LCC can be good tools for examining buildings from an environmental and cost perspective. These analyzes can be used to provide a broader basis for decision making in the future. The analyzes can also increase the likelihood of meeting the aforementioned social, economic and environmental goals. The aim of the study is to investigate which roof type that performs best from an environmental and a cost perspective between the ceramic roof tiles and sedum roof. The goal is also to provide a basis for companies and customers in the construction industry for decision making. The research questions in the study are as following; How does ceramic roof tiles and sedum roofs perform from an environmental perspective? What does the cost of ceramic roof tiles and sedum roofs look like during construction versus their entire service life? What does a comparison of both roof types look like based on the above analyses? Method: To reach the goal, the methods literature studies, document reviews and interviews has been used. These have then been supplemented with a life cycle analysis (LCA), a life cycle cost analysis (LCC) and a multi-criteria analysis (MKA). Findings: From an environmental perspective, the sedum roof had lower carbon dioxide emissions and used primary energy than the ceramic roof tiles, in contrast, the ceramic roof tiles performed better with the emissions that affects the ozone layer. From a cost perspective, the sedum roof performed better at the time of construction while the ceramic roof tiles performed better when considering the whole life cycle. When comparing the roof types with the help of weightings from an expert group in Europe, the ceramic roof tiles performed better and was ranked number one among the alternatives. Implications: Conclusions drawn from the study is that sedum roof performs better in a life cycle analysis and thus have a less negative impact on the environment. Sedum roofs are cheaper compared to ceramic roof tiles in the first two years, then the ceramic roof tiles become cheaper until the year 30. From year 30 until demolition, the sedum roofs are cheaper and finally after demolition the ceramic roof tiles becomes the cheapest. In a multicriteria analysis, the ceramic roof tiles perform a bit better from an environmental and cost perspective. Limitations: The study is limited to only two different roof types and doesn´t consider the differences required for the construction under the roofing felt. Transport is not included in the calculations while the working hours to climb the roof for maintenance of the sedum roof and the costs for repairs to irregular damage to the ceramic roof tiles are also not included in the lifecycle cost analysis. Keywords: Lifecycle Analysis, LCA, Lifecycle Cost Analysis, LCC, Multicriteria Analysis, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP. Syfte: Bostadsbehovet är fortsatt stort i Sverige och enligt Boverket (2017) behövs det byggas cirka 600 000 bostäder från år 2017 till 2025. För att byggnaderna ska kunna bli en värdeskapande investering bör fokus vara på att försöka uppfylla hållbara sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsmål. Livscykelperspektivet bör vara utgångspunkten för att analysera byggnader. Analyser som LCA och LCC kan vara bra verktyg för att undersöka byggnader ur ett miljö-och kostnadsperspektiv. Dessa analyser kan användas för att ge ett bredare underlag för beslutsfattning i framtiden. Analyserna kan också öka sannolikheten att de tidigare nämnda samhällsmålen uppfylls. Målet med studien är att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet är också att kunna ge ett underlag till företag och kunder inom byggbranschen. Frågeställningarna i studien är följande; Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv? Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden? Hur ser en jämförelse ut mellan båda taktyperna utifrån ovanstående analyser? Metod: För att nå målet har metoderna litteraturstudie, dokumentgranskning och intervjuer använts. Dessa har sedan kompletterats med en livscykelanalys (LCA), en livscykelkostnadsanalys (LCC) samt en multikriterieanalys (MKA). Resultat: Ur ett miljöperspektiv presterar sedumtak bättre för koldioxidutsläppet samt för den primära använda energin, däremot presterar tegeltak bättre för utsläpp som påverkar ozonlagret. Ur ett kostnadsperspektiv presterar sedumtak bättre vid uppförandet medan tegeltaket presterar bättre för en livscykelkostnad. Vid en jämförelse av taktyperna med hjälp av en viktning från en expertgrupp i Europa presterade tegeltak bättre och blev rangordnad nummer ett av alternativen. Konsekvenser: Slutsatser som dras av studien är att sedumtak presterar bättre i en livscykelanalys och har därmed en mindre negativ påverkan på miljön. Sedumtaket är billigare jämfört med tegeltak de två första åren, därefter blir tegeltak billigare fram till år 30. Från år 30 till rivning är sedumtaket billigare och slutligen efter rivning är tegeltaket billigast. Vid en multikriterieanalys presterar tegeltak lite bättre utifrån ett miljö- och ett kostnadsperspektiv. Begränsningar: Studien är begränsad till enbart två taktyper och tar inte heller hänsyn till skillnader som krävs för konstruktionen under underlagspappen. Transporter är ej inkluderade i beräkningarna medan arbetstimmar för att klättra upp på taket vid underhåll av sedumtaket samt kostnader för reparationer till oregelbundna skador på tegelpannor är ej medräknat i livscykelkostnadsanalysen. Nyckelord: Livscykelanalys, LCA, livscykelkostnadsanalys, LCC, multikriterieanalys, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP.

Den här uppsatsen handlar om fönsterunderhåll. Undersökningsmaterialet är intervjuer med hantverkare, fastighetsägare och verksamma byggnadsantikvarier. Tre fallstudier från Stockholmsförorterna Kärrtorp och Gröndal har också gjorts. Resultatet av studien visar att äldre fönster som är tillverkade fram till och med 60-talet innan industrialiseringen av byggprocesserna tog fart generellt sätt håller en god kvalitet. U-värdet på ett genuint äldre träfönster kan sänkas till 1,8 vid byte av innerglaset till ett lågemissionsglas (LE-glas). Med en ny isolerruta kan man komma ner till 1,3 på befintlig fönsterbåge om bågen klarar tyngden av den nya rutan. Boverkets byggregler förespråkar ett U-värde på 1,2. Där finns ett dilemma för byggnadsantikvarien. Studien visar att många äldre fönster av god kvalitet byts ut till nya aluminiumfönster med ett U-värde som närmar sig 1,0. Antikvariens främsta argument blir då att hänvisa till livscykelanalyser och hållbarhetstänkande vid sidan av estetiska och kulturhistoriska värden. I studien framgår det att fönster från framförallt 40- 50 och 60-talet befinner sig i ett kulturhistoriskt gränsland. Deras kulturhistoriska värde är inte alltid så högt värderat att de får vara kvar, ofta forslas de iväg till förmån för nya aluminiumfönster med ett lägre U-värde. Detta trots att redan genomförda livscykelanalyser visar att den totala miljöpåverkan som ett sådant fönsterbyte innebär är högre än den miljöpåverkan som uppstår vid renovering av befintliga fönster. Vidare slutsatser från studien är att valet mellan att byta fönster eller inte ofta är avhängigt av den rådgivare som fastighetsägaren anlitar.

Den globala uppvärmningen ökar ständigt och en djupare förståelse över projekt och produkters klimatpåverkan över dess livscykel är nödvändig för att sänka uppvärmningen. Sverige är idag en av de nationer med lägst koldioxidutsläpp per capita och har som mål att sänka sitt utsläpp ännu mer. I Sverige är en av de största sekterorna byggsidan, som står för nästan 19 % av Sveriges totala utsläpp. För att sänka Sveriges totala utsläpp måste åtgärder göras och krav ska sättas för att de ska införas. Trafikverket ansvarar för Sveriges nätsystem efter vägar och järnväg och har som mål att alla nya infrastrukturprojekt ska vara klimatneutrala år 2045 men redan idag efterfrågas information om projekts koldioxidutsläpp. Åtgärder har vidtagits för att sänka utsläppen i samband med produktionen av produkter som ger upphov till stora utsläpp, till exempel asfalt. En produkt som i detta avseende ofta faller mellan stolarna är nybyggnationer av de viltstängsel som följer med vägar och järnvägar. Ramboll vill ha möjligheten att kunna ta fram värden för olika alternativ på viltstängsel för att klara de krav på redovisade klimatpåverkan som deras projekt har. I denna rapport skapas ett dokument som möjliggör för beräkning av olika stolptyper och deras respektive garantitid. Efter projektets slutförande är förhoppningen att det har skapats en djupare förståelse kring den miljöpåverkan viltstängslet har över sin livscykel från vagga till grav och hur denna beräknas. Detta projekt avgränsar sin undersökning till att endast beakta miljöaspekten från de olika stängseltyperna och lämnar därmed den ekonomiska delen utanför granskningen. De olika typerna av stolpar har en garanterad levnadstid, 20 år på trästolpar och 30 år på stålstolpen. Oavsett vilken produkt som har det större utsläppsvärdet måste den miljö stolparna ska stå i beaktas då beroende på stolptyp kan salt och väta förhindra att full levnadstid på produkterna uppnås. Vid resultatet visade det sig att stålstolpe och stålnät har nästan dubbel så mycket koldioxidutsläpp gentemot trästolpe med stålnät. Vid montage för de båda produkterna landar det totala utsläppet på 8,45 ton koldioxidekvivalenter för stålstolpen och 3,09 ton koldioxidekvivalenter för trästolpe. På en period över 60 år så har det totala utsläppet för stålstolpen ökat till 26,21 ton koldioxid med två byten av staket och trästolpen får ett totalt utsläpp på 13,68 ton koldioxid med 3 byten. Global warming is constantly increasing and a deeper understanding of projects and products' climate impact over its life cycle is necessary to mitigate this change. Sweden is today one of the nations with the lowest carbon dioxide emissions per capita and aims to reduce its emissions even further. In Sweden, one of the largest sectors for carbon dioxide emissions is the construction industry, accounting for almost 19% of Sweden's total emissions. To reduce Sweden's total emissions, measures and requirements must be taken. The Swedish Transport Administration is responsible for Sweden's network system of roads, rail, and ways for all new infrastructure projects to be climate neutral by 2045, but already there are requests asking about the carbon dioxide emissions in projects. Measures have already been taken today to reduce emissions associated with the major emissions of products such as asphalt. One product that is often overlooked when a new road is being developed is the game/wildlife fences. Ramboll wants the opportunity to be able to develop values for different options on wildlife fences to be able to meet the demands on the reported climate impact that their project has. This report creates a document that allows for a rapid calculation of different types of post and warranty period. After the project's completion, it is hoped that a deeper understanding of the environmental impact of the game/wildlife fence has been created over its path from cradle to grave and how it is calculated. This project limits its study to considering only the environmental aspect of the different types of fences, leaving the financial part out of the audit. The different types of posts all differ with their guaranteed lifetime of 20 years on wooden posts and 30 years on the steel post. Regardless of which product has the higher emission value, the environment in which the posts are to be placed needs to be in consideration, as depending on the type of post, salt and wetness can prevent the full life of the products from being obtained. The result showed that steel post and steel mesh have almost twice as much carbon dioxide emissions evenly against wooden post with steel mesh. When the two products are mounted, the total emissions became 8,45 ton of carbon dioxide equivalent for the steel post and 3,09 ton of carbon dioxide equivalent for the wooden post. If you look at a period over 60 years, the total emissions for the steel post have increased to 26,21 tons of carbon dioxide equivalent with two changes of fence and the wooden post gets a total emission of 13,68 tons of carbon dioxide equivalent with 3 changes.

This study was about performing an LCA on a portable flash unit, C1, made by Profoto. The goal was to get an overview of the environmental impact of the C1 and to investigate hotspots in the production and/or use phase of the C1. The results from the LCA would then be compared by LCAs made on similar products such as the C1, and in this LCA study the comparison was made on two different lamps, LED and CFL lamps. The reason for this is because no other LCA could be found on portable flash units and therefore LED and CFL lamps were chosen instead being the second closest product with the same function as the C1, to create light. The functional unit chosen in this LCA was 1 lumen-hour, which was the same functional unit used by the LED/CFL lamps, and CML 2001 method was used for life cycle impact assessment. In this study only the production and use phase were analyzed and no further investigation were made on the end of life phase of the C1.The whole LCA system has been analyzed and designed by using the GaBi LCA software, and literature studies on both other LCAs and datasheets was used to gather key manufacturing steps of each component of the C1 and rescaled to fit inside the given system boundaries. From the results given, a conclusion can be made that the battery and the reflector, being two components found in the C1, had the highest contribution in environmental impacts, which is mainly due to the fact that these two components had the highest consumption of electricity. The production phase was the phase with the highest impact in all the chosen impact categories, and stood for 88-99% of the total impacts, while the use phase had an overall low contribution.A scenario analysis was also made where the use phase was changed to three different countries, changing the electricity grid mix used during the use phase. This was done to see whether these changes would influence the overall results of the LCA, and to see whether the use phase still had a low impact compared to the production phase. The results achieved showed a very small change in the overall results in all the chosen impact categories for this study, only increasing the results with 1-3%. With this a conclusion was made that changing the use phase would not affect the overall results of this LCA, the fact being that the production phase stood for the higher contribution in all of the impact categories.Looking at the comparison part, the C1 had a lower impact in 3 out of the 5 chosen impact categories, compared to the LED/CFL lamps. Here the C1 had a lower impact in the Global Warming Potential- (GWP 100), Eutrophication Potential-(EP) and Ozone layer Depletion Potential-(ODP) impact category, while having a higher impact in the Human Toxicity Potential- (HTP) and Acidification Potential- (AP) impact categories, concluding that the C1 has an overall lower impact compared to CFL/LED lamps. The reason for the higher impacts in these two categories was mainly because of the usage of the aluminum reflector, which was the reason for the high impact in the HTP impact category.For future studies Profoto could look over the possibility to exchange the reflector, which was made out of aluminum, for another material, since this could reduce both the cost and environmental impact of the C1. The possibility of exchanging the battery would also be a possible future investigation, since it is the battery which decides the life span of the C1. Being able to exchange the battery would improve the life span of the C1. Investigations regarding the end-of-life phase of the C1 would also be recommended, since many of the components are made out of plastic, which could be recycled. Profoto should also continue making LCAs on their other products and compare the results to the C1, since this would give a better comparison to the C1 with products more similar to itself. Detta examensarbete handlade om att utföra en Livscykelanalys på Profoto’s produkt C1. Denna produkt är en portabel blixtenhet som kan kopplas tillsammans med mobiltelefoner och producera professionella bilder, genom att producera blixtljus för att skapa mer levande bilder med telefonen. Målet var att ge Profoto en bättre förståelse kring hur deras produkt påverka miljön utifrån produktionsfasen och användningsfasen, samt hur dom i framtiden kan arbeta för att få ner dessa miljöpåverkningar. Dessa resultat jämfördes också med andra livscykelanalyser som gjorts på liknande produkter, men eftersom ingen analys kunde hittas på portabla blixtenheter, blev jämförelsen med C1:an istället med LED och CFL lampor. Detta eftersom dessa produkter har samma funktion som C1:an, vilket är att producera ljus. Dessutom användes en godtycklig funktionsenhet i analyserna kring LED/CFL lamporna som kunde appliceras på C1:an. I denna livscykelanalys användes programmet GaBi där databaser och processer användes för att återskapa produktionskedjan av diverse komponenter, vilka alla produceras i Kina. Dessutom återskapades användningsfasen, vilket utspelade sig i Sverige. Den metod som använts i denna livscykelanalys var CML 2001 metoden. Denna metod valdes för de analyser som gjordes på LED och CFL lampor använde denna metod. Resultaten visade att de komponenter som tillförde mest till miljöpåverkan var batteriet och reflektorn då dessa krävde mer konsumtion av el än de andra. Det visade sig också att C1:an hade lägre påverkan på tre utav de fem kategorier som valts från CML 2001 metoden. Dessa tre kategorier var Global Warming Potential- (GWP 100), Eutrophication Potential-(EP) and Ozone layer Depletion Potential- (ODP) kategorierna, medan de kategorier där C1:an hade en högre påverkan var Human Toxicity Potential- (HTP) och Acidification Potential.

Byggindustrin har i dagsläget en negativ klimatpåverkan och infrastrukturen likaså. Många länder har därför försökt undersöka möjligheten att hitta ett långsiktigt och hållbart alternativ till det konventionella reparationsmaterialet. Olika material undersöks, olika optimerade betongrecept testas för att förstå hur miljöpåverkan har minimeras för att förlänga livslängden hos betongkonstruktioner. Vid reparation av en bro är det viktigt att ta hänsyn till både kostnader och miljöpåverkan under hela dess livscykel. Kostnader som uppstår är investeringskostnader samt drift- och underhållskostnader. Miljöpåverkan från betongkonstruktioner i produkt skedet består av materialframställning, byggtransporter och produktion på byggarbetsplatserna. totala växthusgasutsläppet summeras och beräknas i kg CO2-ekv. Syftet med detta examensarbete är att studera den långsiktiga hållbarheten hos UHPC med hjälp av beräkningsmodeller såsom livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys med avsikt att applicera reparationstekniken. Flera UHPC recept ställs mot det konventionella reparationsmaterialet detta för att kunna bedöma miljöpåverkan och kostnadseffektiviteten hos materialen. Dvs om det går det att minska klimatutsläppet och kostnaderna. De jämförda recepten är olika UHPC-recept samt traditionell betong. Recepten appliceras slutligen på en befintlig bropelare för att undersöka de olika receptens tillämpbarhet som reparationsmaterial ur ett hållbarhetsperspektiv. Det saknas tillräckligt med kunskap om UHPC:s långtidseffekter, speciellt om reparationsintervall. Med åtanke på materialets höga draghållfasthet och beständighet tillsammans med UHPC:s strukturella egenskaper har antaganden gjorts att materialet är reparationsfri under konstruktionens livslängd. Det vill säga att bropelaren som undersökts med UHPC i studien inte behövt repareras under sin livslängd. Resultatet från livscykelkostnadsanalysen visar att UHPC är dyrare i både kubikmeter (m3) och kvadratmeter (m2) med tanke på täckskiktets tjocklek än traditionell betong i materialpriset. Men med tanke på att UHPC är underhållsfritt har den en mindre livscykelkostnad. Resultatet från livscykelanalysen visar att UHPC blandningarna har större miljöpåverkan per kubikmeter. Då de olika täckskiktetstjocklek relateras till pelarens längd erhålls resultat där UHPC medför slankare konstruktioner och besparingar upp emot 50% mindre betongvolym (för den 6 m långa pelaren i fallstudien). Med UHPC som reparationsmaterial medför det till att bron inte behöver repareras under dess livslängd. Bropelaren som repareras med UHPC kommer därför ha en mindre miljöpåverkan än den traditionella betongen. Långsiktig hållbarhet och mindre totala växthusgasutsläpp (som är i riktlinje med EU:s och regeringens klimatkrav) erhålls för anläggningskonstruktioner med UHPC. The construction industry has a negative climate impact and so does the infrastructure. Which is due to frequent repairs that are not sustainable. Many countries have therefore tried to explore the possibility of finding a long-term and sustainable alternative to conventional repair materials. Different materials are examined, different optimized concrete recipes are tested to understand how the environmental impact can be minimized and the service life of concrete structures extended. When repairing a bridge, it is important to take into account both costs and environmental impact throughout its life cycle. Costs that arise are investment costs as well as operating and maintenance costs. The environmental impact from concrete structures in the product phase consists of material production, construction transports and production at construction sites. The total greenhouse gas emissions are summed up and calculated in kg CO2 eq. The purpose of this thesis is to study the long-term sustainability of UHPC using calculation models such as life cycle analysis and life cycle cost analysis with the intention of applying the repair technique. Several UHPC prescriptions are set against the conventional repair material in order to be able to assess the environmental impact and cost-effectiveness of the materials. That is, if it is possible to reduce climate emissions and costs. The compared recipes are different UHPC recipes and traditional concrete. The recipes are finally applied to an existing bridge pillar to investigate the applicability of the various recipes as repair materials from a sustainability perspective. There is a lack of knowledge about the long-term effects of UHPC, especially about repair intervals. Given the high tensile strength and durability of the material together with the structural properties of the UHPC, it has been assumed that the material is repair-free for the life of the structure. That is, the bridge pillar examined with UHPC in the study did not need to be repaired during its lifetime. The results from the life cycle cost analysis show that UHPC is more expensive in both cubicmeters (m3) and square meters (m2) given the thickness of the cover layer than traditional concrete in the material price. However, given that UHPC is maintenance free, it has a lower lifecycle cost. The results from the life cycle analysis show that the UHPC mixtures have a greater environmental impact per cubic meter when the cover layer varies. As the thickness of the different cover layers is related to the length of the pillar, results are obtained where UHPC leads to slimmer constructions and savings of up to 50% less concrete volume (for the 6 m long pillar in the case study). With UHPC as repair material, this means that the bridge does not need to be repaired during its service life. The bridge pillar that is repaired with UHPC will therefore have a smaller environmental impact than the traditional concrete. Long-term sustainability and smaller total greenhouse gas emissions (which are in line with EU and government climate requirements) are obtained for plant constructions with UHPC.

I den här studien har en beräkningsmodell byggts för hur PHA skulle kunna produceras av substrat i avloppsvatten från Gruvöns bruk. Därefter har en jämförande livscykelanalys utförts där PP-sugrör inom Europa ersätts med PHA-sugrör från bruket. Målet med studien är att utvärdera och jämföra miljöpåverkan för en engångsprodukt av PHA med en engångsprodukt av PP. Syftet är att undersöka ett alternativt material till PP på grund av att fossila resurser är ändliga samt att alternativa material kommer krävas i och med europeiska kommissionens förbud mot engångsplast som träder i kraft 2022. Arbetet utförs också för att bidra med mer forskningsunderlag gällande PHA från restströmmar. Livscykelanalysen utfördes med ISO-standard: 14040 och 14044 som riktlinje för utförande. 1 ton sugrör valdes som funktionell enhet och hela produktens livscykel undersöktes med undantag för användningsfasen. PHA-produktion på bruket beräknades teoretiskt där mass- och energiflöden från modellen sedan användes för miljöbedömning. SimaPro valdes som programvara för LCA-beräkning, miljödata hämtades från databasen Ecoinvent 3 och ELCD där 10 av 18 miljöfaktorer inom metoden ReCiPe midpoint (h) undersöktes kompletterat med kumulativt energibehov (CED). Resultaten i studien visar en minskning av miljöpåverkan med 99 % om sugrör av PP skulle ersättas med sugrör av PHA från Gruvöns bruk. Samtidigt beräknades CED öka med cirka 50 %. Analyser av resultatet visar att giftighet för ekosystem i sjöar och hav vid materialframställning för PP är de största faktorerna för PP-sugrörets påverkan, motsvarande cirka 85 % av den totala miljöpåverkan. Inkludering av fler produktionsvariationer indikerar också att det finns potential att ytterligare sänka miljöpåverkan från PHA-sugrör samt att få en lägre energianvändning än för PP-sugrör genom att ändra metod för extraktion samt temperatur i fermenteringsprocessen. Resultaten är osäkra på grund av LCA-verktygets osäkerheter, brist på miljödata samt brist på studier. Resultaten kan dock användas för att se trender och potential. Ett exempel är att ingen större skillnad ses mellan engångsprodukter av PP och PHA när enbart klimatpåverkan och energi för produktion undersöks men när hela livscykeln undersöks med fler miljöfaktorer så verkar PP ha klart högre miljöpåverkan än PHA. Slutsatsen som dras är att engångsprodukter av PHA från varma restströmmar har potential att ersätta engångsprodukter av PP på ett för miljön hållbart sätt. Det kan vara en möjlig lösning till att fortsätta producera engångsprodukter som berörs av plastförbudet samt att lätta på en del av problematiken kring utarmning av fossila resurser. Mer studier gällande möjliga användningsområden samt en småskalig pilotanläggning på Gruvöns bruk rekommenderas som vidare steg för att utforska potentialen av PHA från restströmmar. In this study, a calculation model has been built on how PHA could be produced from forest industrial wastewater at Gruvöns pulp- and paper mill. Subsequently, a comparative life-cycle analysis has been carried out where production of PP-drinking straws in Europe is replaced with PHA-straws from the mill. The objective of the study is to assess and compare the environmental impact of a disposable PHA product with a disposable PP product. The purpose of the study is to examine an alternative material for PP due to the finite nature of fossil resources and the fact that alternative materials will be required when the plastic ban from the European Commission on disposable products comes into force 2022. An additional purpose is to provide more research data on PHA from residual streams. The lifecycle analysis was performed with ISO standard: 14040 and 14044 as a guideline and 1 ton of straw was selected as the functional unit. The entire life cycle was examined with an exception of the usage phase. PHA production at the mill was theoretically calculated and mass and energy flows from the model was then used in the environmental assessment. SimaPro was selected as the software for LCA calculation, environmental data was retrieved from the Ecoinvent 3 database and ELCD database. 10 out of 18 environmental factors within the ReCiPe midpoint (h) method were investigated complemented with cumulative energy demand (CED). The results of the study show a 99 % reduction in environmental impact if drinking straws of PP would be replaced with straws from PHA from Gruvön's mill. At the same time, CED was estimated to increase by about 50 %. Analyses of the results show that the toxicity of material production to marine and freshwater ecosystems is the most influential factor in the impact of PP straws, representing around 85 % of the total environmental impact. Expansion of the calculation model showed that there is potential to further reduce the environmental impact of PHA straws as well as the energy requirements to a level that is lower than that of PP straws by changing method of extraction and fermentation. The results are uncertain due to the uncertainties of the LCA tool, lack of environmental data and lack of studies. However, the results can be used to see trends and potential. One example is that no major difference is seen between disposable PP and PHA products when only climate impact and energy for production are examined, but when the entire life cycle is examined with more environmental factors, PP appears to have a significantly higher environmental impact than PHA. The conclusion drawn in the study is that disposable PHA products from hot residual streams have potential to replace disposable PP products in an environmentally sustainable manner. This may be a possible solution to continue producing disposable products that are affected by the plastic ban and to alleviate some of the problems surrounding depletion of fossil resources. Further studies on possible uses and a small-scale pilot plant at Gruvön's mill are recommended as further steps to explore the potential of PHA from residual streams.

Carbon dioxide is released by natural and anthropogenic processes, such as the production and combustion of fossil fuels. Production of biogas also generates carbon dioxide, but of biogenic origin. The global, yearly emissions of greenhouse gases are regularly increasing, although agreements such as the Paris Agreement is signed by parties globally. Sweden has the goal to reach net-zero emissions by 2045, and thereafter to only obtain negative emission levels. To reach these goals the biogenic version of Carbon Capture and Storage (CCS) called Bioenergy with Carbon Capture and Storage (BECCS) is considered to be an essential strategy. Using carbon dioxide, through Carbon Capture and Utilization (CCU), in for example products, can complement BECCS since the strategy can increase the value of carbon dioxide. These strategies make it possible to reduce the climate impact of biogas production. This master thesis aimed to chart different techniques in CCS and CCU to examine how they can be used to utilize or store carbon dioxide from biogas plants. What technical demands different solutions create was explored. The different techniques were assessed through a multi criteria analysis by a technological, environmental, marketable and economical standpoint to investigate which ones were the most suitable for a specific, studied case – Tekniska verken’s biogas plant. One suitable technique within CCU was analyzed through a screening of actors in the region. An environmental assessment of one technique in CCS and one in CCU were compared with the reference case Business as usual, to explore how a simulated biogas plant’s climate impact can change through the implementation of CCS and CCU. The charting of literature gave findings of 42 different techniques, which were sifted down to 7; algae farming for wastewater treatment, BECCS in saltwater aquifers, carbon dioxide curing of concrete, bulk solutions, production of methanol, production of methane through Power To Gas and crop yield boosting in greenhouses. The multi criteria analysis pointed out carbon dioxide curing of concrete and BECCS in saltwater aquifers as suitable solutions for the studied case. The implementation of these techniques requires a liquefaction plant, infrastructure for transportation as well as business partners. A life cycle assessment of the studied cases climate impact was given through modelling and simulation of a model plant of the studied case, with the functional unit 1 Nm3 biomethane. The reference case Business as usual had a climate impact of 0,38 kg CO2 eq, which corresponds to approximately one eighth of the climate impact of fossil fuels such as gasoline or diesel. By storing the carbon dioxide through BECCS in saltwater aquifers the climate impact decreased to - 0,42 kg CO2 eq. By utilizing the carbon dioxide through curing of concrete the biomethane’s climate impact decreased to -0,72 kg CO2 eq. The results thereby evince that Swedish biogas producers can improve their climate performance through CCS and CCU. Koldioxid släpps ut av såväl naturliga som antropogena processer, exempelvis vid produktion och förbränning av fossila bränslen. Även vid biogasproduktion uppkommer koldioxid, men av biogent ursprung. Årliga globala utsläpp av växthusgaser ökar regelbundet, trots överenskommelser som Parisavtalet som syftar till att begränsa klimatförändringarna. Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045 och därefter ha negativa utsläppsnivåer. För att uppnå detta mål anses en biogen version av Carbon Capture and Storage (CCS), det vill säga avskiljning och lagring av koldioxid, kallad Bioenergy with Carbon Capture and Storage (BECCS) vara en essentiell strategi. Tillvaratagande av koldioxid, genom Carbon Capture and Utilization (CCU), kan ge ett bra komplement till BECCS eftersom det nyttiggör koldioxid i produkter och kan öka värdet av koldioxid. Tekniker inom CCS och CCU möjliggör minskad klimatpåverkan inom biogasproduktion. Detta examensarbete syftade till att kartlägga olika alternativ inom teknikerna CCS och CCU för att undersöka hur dessa kan användas för att nyttiggöra eller lagra koldioxid från biogasanläggningar, samt att undersöka vilka tekniska krav som ges av lösningarna. Utifrån en multikriterieanalys bedömdes vilka lösningar som var tekniskt, miljömässigt, marknadsmässigt och ekonomiskt motiverade för tillvaratagande av koldioxid. Bedömningen genomfördes genom att studera specifikt fall som var Tekniska verken i Linköpings biogasanläggning. Den lösning som valdes ut som lämplig inom CCU analyserades ur ett marknadsmässigt perspektiv genom en översiktlig kartläggning av aktörer i regionen. Därefter studerades klimatpåverkan från en förenklad modell av Tekniska verkens biogasanläggning för att undersöka hur denna förändras vid implementering av en lämplig lösning inom CCS respektive CCU. Genom en screening av lösningsförslag identifierades 42 lösningsförslag inom CCS och CCU som sållades ner till sju stycken; algodling vid vattenrening, BECCS i saltvattenakviferer, betong härdad av koldioxid, bulklösning, metanoltillverkning, tillverkning av metan genom Power To Gas samt växthusodling. Multikriterieanalysen visade att koldioxidhärdad betong inom CCU och BECCS i saltvattenakviferer inom CCS var lämpliga lösningar för det studerade fallet. För implementering av förslagen krävdes bland annat en förvätskningsanläggning, infrastruktur för transport och samarbetspartners. De studerade scenariernas klimatmässiga livscykel erhölls genom modellering och simulering av en modellanläggning av det studerade fallets biogasanläggning i programvaran SimaPro med användning av den funktionella enheten 1 Nm3 fordonsgas. Resultatet visade att fordonsgasen i referensfallet har en klimatpåverkan på 0,38 kg koldioxidekvivalenter. Fordonsgasens klimatpåverkan var cirka en åttondel av fossila bränslen såsom bensin och diesels klimatpåverkan. Vid lagring av koldioxid genom BECCS i saltvattenakviferer förändrades klimatpåverkan till - 0,42 kg koldioxidekvivalenter. När koldioxid användes till härdning av betong förändrades fordonsgasens klimatpåverkan till -0,72 kg koldioxidekvivalenter. Detta innebär att svenska producenter av biogas kan förbättra sin klimatpåverkan genom såväl lösningar inom CCS som CCU.

Människan ger upphov till avloppsvatten varje dag. Kommunalt avloppsvatten är rikt på kol, kväve och fosfor, vilka har en stor miljöpåverkan. Vattenrening är i och med detta en nödvändighet för att minimera den antropogena inverkan på naturen och den biologiska mångfalden. Genom att rena vatten i avloppsreningsverk så kan halterna av dessa ämnen reduceras markant. Ett av många reningsverk är Himmerfjärdsverket som är beläget i Sverige, som bland annat använder deammonifikation vilket är en vattenreningsmetod för att rena ammoniumrikt avloppsvatten. I det här examensarbetet genomförs en livscykelanalys för att utvärdera hela reningsverkets miljöprofil under år 2019 och år 2015. Dessa två år använder sig utav två olika deammonifikationsmetoder, nämligen DEMON och DeAmmon. Resultaten utvärderas enligt följande miljöpåverkanskategorier: växthuseffekt, övergödning i marina- och sötvattensekosystem, humantoxicitet, ozonnedbrytning och försurning. Livscykelanalysen genomfördes i mjukvaran GaBi med ecoinvent version 3.3 som databas och ReCiPe som metod. Resultaten tyder på att de största bidragande orsakerna till miljöpåverkan beror på anaerob rötning av slam, vilket är en process som stabiliserar slam och även från utsläpp till mark som uppkommer genom deponering av rötat slam. Andra faktorer som bidrar till miljöpåverkan är kemikalier, utsläpp av det behandlade avloppsvattnet och övriga uppkomna utsläpp från olika processer. Inom analysens gränser så dras även slutsatsen att det inte är någon markant skillnad på de två reningsmetoderna. We, the humans, give rise to wastewater everyday. Municipal wastewater is rich in carbon, nitrogen and phosphorus, of which have large impacts on the environment. Wastewater treatment is therefore a necessity to minimize the anthropogenic impacts on both nature and biodiversity. To reduce the content of these substances, the wastewater is treated in wastewater treatment plants. One of them is Himmerfjärdsverket located in Sweden that uses, among others, deammonification of which is a biological technology for treating ammonium rich wastewaters. In this thesis, a life cycle assessment is conducted in order to do an overall evaluation of the environmental profile of this entire plant during two different years, 2019 and 2015. These years also have different deammonification technologies implemented, DEMON and DeAmmon. The results are evaluated upon the following impact categories: climate change, freshwater and marine eutrophication, human toxicity, ozone depletion and acidification.The impact assessment is conducted in GaBi software with the database ecoinvent version 3.3 and ReCiPe as method. Results indicate that the main contributors to pollution are due to anaerobic digestion, which is a process that stabilize sludge and also from emissions to soil that arise from disposal of digested sludge. Other large impacts come from chemicals that are added to the process, the effluent and other arising emissions from the different processes. It is further concluded that there are no major differences between the two deammonification technologies within the boundaries of this assessment.

This thesis answers how a circular economy-based offering can be designed for increased value creation and decreased environmental impact, compared to a current offering. The study concerns a case company and their current offering of a fire safety solution, namely a 6 kg powder fire extinguisher. The concept Product-Service Systems is used as a base for the research and a foundation of the result.Throughout the study, the method Life Cycle Assessment (LCA) is used as a tool to evaluate and compare the current and the suggested solution in the sense of environmental sustainability amongst different impact categories. It provides a holistic perspective within the study which has been proven by theory to be an important factor when providing a circular economy-based offering. Another important factor is customising the offering to the specific case. This is attended to through an investigation of the company characteristics, the current offering and provider and customer values to find opportunities for the suggested solution. Opportunities found was e.g. a demand for an environmentally sustainable solution and existing infrastructure which can create valuein the future.The process includes, apart from the LCAs, interviews, a workshop at the case company and a survey addressed to end users. The use of visualisation tools such as actors map and Product-Service Blueprint benefits the understanding of both current and suggested solution and provides insights, evaluation and possible improvements. A cost calculation is made to evaluate if the solution is financially making business sense to the provider. Through this thesis, a circular economy-based solution which designs out waste is found. It is proven through the study and LCAs that this solution decreases the investigated environmental impact categories compared to the current existing solution. The suggested solution is based on a refilling process for circulating material which is established through the thesis to be theoretically feasible, hence needs consideration in order to be implementable in reality and make business sense to the provider. Den här studien svarar på hur ett erbjudande baserat på cirkulär ekonomi kan designas för att öka värdeskapande och sänka miljöpåverkan i förhållande till ett existerande erbjudande. Studien baseras på ett företagsfall och deras nuvarande brandsäkerhetslösning, nämligen en 6 kg pulversläckare. I studien involveras teori om Product-Service Systems som en bas för forskningen och en grund för resultatet. Genom studien har metoden Livscykelanalys (LCA) använts som ett verktyg för att utvärdera och jämföra den nuvarande lösningen med den föreslagna i ett miljömässigt sammanhang och med flera olika påverkanskategorier. Detta skapar ett holistiskt perspektiv, vilket teorin visar är en viktig faktor under utvecklingen av ett erbjudande baserat på cirkulär ekonomi. En annan viktig faktor är att anpassa designen av erbjudandet till ett specifikt fall. Detta uppmärksammas genom en undersökning av företagets egenskaper, det nuvarande erbjudandet och leverantörs- och kundvärde för att finna möjligheter till en föreslagen lösning. Sådana möjligheter var till exempel en efterfrågan på miljömässigt hållbara lösningar och en existerande infrastruktur som kan gagna företagets värdeskapande i framtiden. Processen inkluderar, förutom LCA, intervjuer, en workshop, och en kundundersökning adresserad till slutanvändare. Användandet av visualiseringsverktyg, sådana som aktörskarta och Product-Service Blueprint, gynnar förståelsen för både den nuvarande och den föreslagna lösningen och skapar insikter kring utvärdering och möjliga förbättringar. En kostnadskalkyl görs för att utvärdera om lösningen är finansiellt bra för företaget. Genom denna avhandling upptäcks en cirkulär ekonomi-baserad lösning. Studien visar att denna lösning minskar miljöpåverkan för de valda påverkanskategorierna jämfört med den nuvarande lösningen. Den föreslagna lösningen är baserad på att återfylla brandsläckare och därigenom cirkulera material vilket är teoretiskt genomförbart. Dock behövs ytterligare övervägande för att lösningen ska vara implementerbar och för förföretaget realiserbart.

Västlänken i Göteborg är ett tunnelprojekt för järnväg som skall byggas under centrala Göteborg. Tunneln byggs genom både berg och lera, projektet kommer att använda sig av ett flertal tekniker och konstruktionslösningar. Västlänken är ett av de första stora infrastrukturprojekt i Sverige där slitsmurar används som permanenta konstruktioner. På uppdrag av Trafikverket har två olika typer av stödmurskonstruktioner undersökts med avseende på deras klimatpåverkan. Konstruktionslösningarna är en temporär spont med tillhörande tunnelvägg och en slitsmur. Slitsmuren används både som en temporär konstruktion under byggskedet och en del i den permanenta tunnelväggen. Slitsmurar har först nyligen blivit godkända att användas som delar av permanenta konstruktioner av Trafikverket. Av denna anledning finns det inte mycket information om konstruktionens klimatpåverkan. Syftet med rapporten är att undersöka klimatpåverkan från de två olika konstruktionslösningarna. Jämförelsen har gjorts med hjälp av livscykelanalyser för att få den mest övergripande analysen. En livscykelanalys (LCA) är ett verktyg för att synliggöra en produkts totala miljöpåverkan under dess livstid. Detta åstadkoms genom att alla de olika delprocesser som krävs för att skapa produkten inventeras och analyseras. LCA har utförts med datorprogrammet SimaPro och databasen Ecoinvent. I SimaPro har båda konstruktionslösningarna modellerats och deras miljöpåverkan sedan beräknats med ReCiPe 2016. Indata till LCA har samlats in från ritningar och diskussioner med experter på området. Resultatet från livscykelanalysen visar att slitsmurarna i detta projekt har större klimatpåverkan än konstruktionslösningen med spont och en platsgjuten betongmur. För slitsmuren står armering samt betong för den största delen av klimatpåverkan och för sponten är det den stora mängden stål som krävs vid de kraftiga dimensionerna. Då en del av konstruktionerna inom projektet ej var färdigprojekterad när denna rapport författades rekommenderas ytterligare studier på ämnet för att validera resultaten The West Link Project is as tunnel project for the railroad that will be constructed below central Gothenburg. The project is built through clay and solid rock thus making use of several techniques and structural solutions. The West Link Project (Västlänken) is the first major infrastructure project in Sweden where diaphragm walls are used as a part of the permanent structure. Two different structures have been examined on behalf of the Swedish Transport Administration, with regards to their climatic impact. The two structures examined are a temporary sheet pile with a cast-in-place concrete wall that is used as a part of the tunnel wall, and a diaphragm wall. The diaphragm wall is used as an earth retaining wall during the construction stage and as a part of the permanent tunnel wall. Diaphragm walls have just recently been approved as parts of permanent structures by the Swedish Transport Administration. Due to this there isn’t a lot of information available on their climatic impact. The purpose of this paper is to examine the climatic impact of these two different structures. The comparison has been performed by the use of a lifecycle analysis to get the most comprehensive analysis. A lifecycle analysis (LCA) is a tool that helps to get a perspective on a product’s total environmental impact over the course of its lifetime. This is accomplished by doing an inventory of all the different processes involved in its production. For the LCA the computer program SimaPro, and the database Ecoinvent were used. In SimaPro both of the structure have been modelled and their environmental impact has been calculated with ReCiPe 2016.Input for the LCA have been gathered from drawings and communication with experts. The result of the LCA shows that in this project the diaphragm walls have a higher climatic impact than the sheet pile and concrete wall. With regards to the diaphragm wall the majority of its climatic impact is from the large amounts of reinforcement and concrete used. For the sheet pile the steel used to manufacture sheets of the dimensions used in the project is the largest contributing factor. Due to the fact that some of the structures in the project are still being at the design stage at the time of writing further studies are recommended to validate the results.

This study investigates how Swedish municipalities work to reduce the climate change impact of building construction. It focuses on current practices related to promoting the use of sustainable construction materials and on barriers to environmental requirements in construction, in particular environmental performance requirements based on LCA procedures. Municipalities were surveyed about the existence of municipal policies dealing with environmental issues in construction, the knowledge level about these issues, and the measures and requirements used to promote materials with low climate change impact. The survey was followed by semi-structured interviews about current practices and barriers to environmental requirements in construction. Results show that large municipalities are more likely to have dedicated policies and implement more measures than their smaller counterparts. However, willingness to implement future measures and knowledge of sustainable construction do not vary significantly with municipality population. Efforts are often limited to procurement, municipal construction projects and discussions with stakeholders. When requirements are set, they are almost always based on prescribing a technical solution (e.g. use of timber) rather than assessing environmental performance (e.g. calculating greenhouse gases emissions with a LCA tool). Measures that municipalities can take as public authorities are restricted by the law, which remains ambiguous as to the legality of environmental performance requirements. Legal issues, limited knowledge and resources appear to be the main barriers to environmental performance requirements in construction. A strategy is proposed to o​v​e​r​ QC 20190218

Sedan 2016 har flera politiska incitament genomförts för att undersöka möjligheten för att få den nordiska vätgasmarknaden att växa. Vätgas är en energibärare med potential att användas som ett miljövänligt drivmedelsalternativ för transportflottan eftersom utsläppen vid användning med bränslecell är rent vatten och bränslecellsbilar har en hög energieffektivitet i jämförelse med bilar med traditionella förbränningsmotorer. De enda utsläppen som förknippas med vätgas är de som sker i samband med produktionen av gasen. Det finns flera olika sätt att producera vätgas ur olika substrat. Idag produceras den mesta vätgasen från naturgas på raffinaderier för användning i bensin- och dieselproduktion. Det planeras en expansion av tankstationer för vätgas i Sverige, men då det finns få producenter så finns det ett intresse för Tekniska verken i Linköping AB att undersöka vad olika produktionsvägar för vätgas har för fördelar och nackdelar i jämförelse med andra biodrivmedel som fordonsgas och elektricitet. Studiens syfte var att undersöka tekniskt lämpliga produktionsvägar för vätgas som är kompatibla med biogasproduktion eller vindkraftsel, och jämföra de olika produktionsvägarna med biogas och vindkraftsel i relation till klimatpåverkan och energieffektivitet då drivmedel för 100 km körsträcka produceras. Efter en teknisk screening av vätgasproduktion, biogasproduktion och elektricitet från vindkraft konstanterades att vätgasproduktion viaångreformering av biogas, tvåstegsrötning av organiskt avfall och PEM-elektrolys är de produktionsvägar som har bäst potential för miljövänlig vätgasproduktion hos Tekniska verken i Linköping AB. Vidare kartlades viktiga parametrar för modellering och simulering av klimatpåverkan i programvaran simaPro. För jämförelse av produktionsvägarna för vätgas från rötning av matavfall användes WTW-metodik. För jämförelsen mellan elektricitet och elektrolys användes modifierad LCA-metodik med klimatpåverkan för hela livscykeln för vindkraftverket men för resterande processteg användes endast klimatpåverkan för driften för produktionen. Resultaten för jämförelsen mellan produktion av biogas, ångreformering och tvåstegsrötning visar ingen tydlig skillnad i varken klimatpåverkan eller energieffektivitet. Studien påvisar däremot att ångreformering av fordonsgas behöver mindre mängd matavfall för produktion av drivmedel för 100 km körsträcka (38 kg/100km) i jämförelse med tvåstegsrötning (44 kg/100km) och biogas (54 kg/100 km). För jämförelsen mellan produktion av vätgas via elektrolys och vindkraftsel visades systemet för vindkraftsel (23,6 kWh/100 km) vara dubbelt så energieffektivt jämfört med systemet för elektrolys (50,9 kWh/100 km), medan systemens klimatpåverkan förhöll sig till en liknande ratio med 0,154 kg CO2-eq utsläpp/100 km i jämförelse med 0,343 kg CO2-eq utsläpp/100 km. Studien visar att vid analys av energieffektivitet och klimatpåverkan för närbesläktade produktionssystem så spelar energieffektiviteten i använd bil stor roll för resultatet. Studiens resultat är framförallt intressant för svenska energibolag som vill veta mer om vätgasproduktion och hur dess klimatnytta och energiproduktion förhåller sig till andra fossilfria drivmedel.

Impacts from climate change are affecting all life on earth and the building sector is a great contributor of greenhouse gases. A transformation of the building sector is one part of the solution to limit impacts from human-driven climate change. In Sweden approximately one fifth of all emissions of carbon dioxide comes from the building sector. In this report a comparison of emissions of greenhouse gases and storage of carbon dioxide has been done for two different building systems of a house with three floors and 12 apartments. In the result it appears that emissions from the wooden building is near 0 carbon dioxide equivalent (9 000 kg CDE) when the storage of carbon dioxide in wooden products are considered. The value for the concrete building is almost 20 times higher, 164 000 kilogram CDE. Comparisons of each construction like exterior walls, interior walls and floors show that emissions of greenhouse gases from the concrete building are bigger for each part. Also when the captured carbon dioxide in wooden products is not considered. Floors in both buildings stand for most of the greenhouse gas emissions. For all wooden products the captured carbon is about ten times higher than the emissions of CDE in productions of the products. These values could be interpreted that wooden buildings have potential to work as efficient carbon storage. Klimatfrågan är en av vår tids ödesfrågor. Majoriteten av forskarkåren är enig om att mänskligheten måste minimera utsläpp av växthusgaser för att inte riskera kraftiga förändringar i klimat och ekosystem som på sikt utgör ett hot mot hela vår civilisation. En omställning av byggbranschen är nödvändig som en del av lösningen. Sveriges byggsektor står för cirka en femtedel av landets totala koldioxidutsläpp. 85 procent av alla nyproducerade lägenheter i Sverige byggs med betongstomme medan motsvarande siffra för trästomme är 13 procent. I rapporten har två alternativ av stommar analyserats ur ett klimatperspektiv för ett lägenhetshus med 12 lägenheter. Där ena stommen är projekterad i trä och den andra i betong. De klimatperspektiv som beaktas är utsläpp av växthusgaser i produktion av varje enskilt material och det bundna kolet i alla träprodukter. Den enhet som använts för utsläpp är koldioxidekvivalenter (CO2e) som är en sammanvägning av främst växthusgaserna koldioxid, metan och kväveoxid. Det bundna kolet i träprodukter är inräknat som koldioxidupptag (CO2u). Utsläpp av CO2e och upptag av CO2u har beaktats för varje material i respektive stomme. En förenklad livscykelanalys har använts där de utsläpp som genereras från utvinning av råmaterial till färdig produkt är medräknade. Det innefattar steg A1-A3 i en livscykelanalys. Dessa tre produktionssteg i livscykelanalysen bidrar till klart störst utsläpp i en byggprocess lik den som analyerats. Genom projektering av en och samma byggnad med två olika stommar har mängden byggmaterial för respektive stomme räknats fram med hjälp av ritningar, materiallistor och kalkylprogram. Egenskaperna för de olika stommarna har eftersträvas att matcha varandra gällande ljudklasser, brandskydd, hållfasthet och värmeisoleringsförmåga. Fukt och andra byggtekniska egenskaper har lämnats utanför. Resultatet visar att nettoutsläppen för byggnaden med trästommen är nära 0 (9 ton CO2e). För betongstommen är klimatpåverkan nästan 20 gånger högre, 164 ton CO2e. Om inte upptaget kol i träprodukter tas med blir utsläppen från trästommen cirka 171 ton CO2e och för betongstommen hamnar utsläppen på cirka 212 ton CO2e. Jämförelser har utförts på varje byggnadsdel och resultatet visar att betongstommens koldioxidpåverkan är större i alla byggnadsdelar, även då inte koldioxidupptaget beaktas, men skillnaden i bjälklagen är små. Bjälklagen som är den byggnadsdel i respektive stomme som står för störst utsläpp av koldioxidekvivalenter med 34 procent i betongbyggnaden samt 40 procent i träbyggnaden av de totala utsläppen från vardera stomme. Betongen står för klart högst klimatpåverkan av materialen i betongstommen med cirka 129 ton CO2e. I trästommen står isoleringen i form av mineral och stenull samt cellplast för störst klimatpåverkan med utsläpp av 93 ton CO2e. Samtliga resultat presenteras utförligt i diagram och tabeller. Ingen av stommarna är projekterade med mål för en liten klimatpåverkan. Förbättringspotential hos vardera konstruktion är därmed stor. Ytterväggarna i betongstommen skulle med fördel vara byggda av lättbetong för att nämna en koldioxidbesparande åtgärd. Isolering med mineralull och stenull står för cirka 50 % av utsläppen i träbyggnaden, hade träfiberisolering används skulle den posten av CO e minskat samtidigt som koldioxidupptaget ökat. För samtliga träprodukter överstiger det bundna kolet utsläppen av koldioxid som skapas vid produktionen av varan. Upptaget av koldioxid är cirka 1,6 kg per kilo material medan träprodukter i framställning släpper ut mellan 0,1-0,2 kg per kilo material. Detta visar potentialen hos träbyggnader ur ett klimatperspektiv om virket kommer från ett hållbart skogsbruk där återplantering är ett krav och den totala virkesvolymen bibehålls, vilket är fallet i Sverige. Den vetskapen visar att trähus kan fungera som effektiv koldioxidlagring och att sveriges husbyggnadsbransch har möjlighet att vara klimatneutral vid mer byggande i trä.

This study assesses the primary drivers of CO2e footprint for three types of water damage resolution methods and identifies relevant focus areas to support a reduced environmental footprint from water damage restoration. To face the global challenge of climate change, mitigation actions need to be taken on a broad level, with the reduction of greenhouse gas emissions from buildings being a key part. Although the number of environmental assessments of buildings is increasing, there is a lack of scientific literature quantifying the CO2e footprint of water damages, which makes it difficult for stakeholders in the industry to make sound decisions in order to combat climate change. In particular, this relates to the various methods that can be applied to resolve water damages. Therefore, this study conducts an attributional life cycle assessment of the CO2e footprint of three actual water damages, resolved using different methods requiring various degrees of material replacement. The study finds that both the total CO2e footprint and its main drivers vary significantly depending on the selected method. It further finds that the choice of method is crucial in order to reduce the CO2e footprint from water damage restoration, more specifically that a higher degree of material reuse, enabled by drying of damaged materials, appears to be preferred where applicable. Denna studie undersöker de huvudsakliga faktorerna som påverkar det koldioxidavtryck som kan kopplas till tre typer av hanteringsmetoder av vattenskador, samt identifierar relevanta områden att fokusera på för att minska den miljömässiga effekten från vattenskadehantering. Flertalet åtgärder behöver genomföras för att möta utmaningen med klimatförändringar, och att minska växthusgaser kopplade till byggnader är att anse som en viktig del av detta. Trots att antalet miljöstudier relaterade till byggnader ökar är antalet vetenskapliga studier kopplade till CO2e från vattenskador begränsat, vilket gör det svårt för intressenter i industrin att fatta välgrundade beslut. I synnerhet är detta relaterat till de olika metoder som kan användas för att hantera skadorna. Av den anledningen genomför denna studie en livscykelanalys med bokföringsmetodik för att undersöka koldioxidavtrycket från tre faktiska vattenskador. Dessa har åtgärdats med olika hanteringssmetoder vilket medför en variation i den mängd material som behöver bytas ut. Studien konstaterar att både det totala avtrycket samt de huvudsakliga drivarna varierar betydligt beroende på vilken metod som använts. Vidare konstateras att valet av metod är avgörande för att kunna minska mängden CO2e från vattenskadehantering, mer specifikt att en högre grad av materialåteranvädning, möjliggjort av torkning av skadade delar, förefaller vara att föredra när det är tillämpbart.

Klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige. I och med att utsläppen från energianvändningen i användningsskedet av en byggnad minskar behöver fokus flyttas till bland annat byggskedet. I byggskedet står den bärande stommen för en betydande del av en byggnads klimat- och miljöpåverkan. Inom Lokalförvaltningen i Göteborgs innovationsprojekt Hoppet syftar examensarbetet till att utreda olika träkonstruktioners klimatpåverkan och miljöprestanda. De stomkonstruktioner som kommer att jämföras är bärande ytterväggar med bärande element i LVL, konstruktionsvirke, lättviktsregel och KL-trä. För bjälklag kommer konstruktioner med bärande element av LVL och lättviktsbalk att analyseras. Metoden som används för att utreda träkonstruktionernas miljöprestanda är livscykelanalys. Livscykelanalysen genomförs på tvärsnitt av de olika träkonstruktionerna som är framtagna i dialog med leverantörer av träteknikerna, för att uppfylla den funktionella enheten i analysen. Resultatet av livscykelanalysen indikerar att för bärande ytterväggar har tvärsnittet med KL-trä lägst miljöpåverkan i flest kategorier. Tvärsnittet med KL-trä har även lägst klimatpåverkan. För bjälklag har tvärsnittet med lättviktsbalk lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier. Resultatet tyder även på att det framförallt är isolering och gips som står för majoriteten av tvärsnittens miljöpåverkan i samtliga miljöpåverkanskategorier. Efter en känslighetsanalys av tvärsnitten blir det även tydligt att om miljöpåverkan från isolering minskas, förändras fördelningen av resultatet i de olika miljöpåverkanskategorierna. Det vill säga andra träbyggnadstekniker får lägst respektive högst påverkan än vid tidigare jämförelse. Slutsatsen i arbetet blev i enlighet med resultatet att tvärsnittet med KL-trä har lägst klimatpåverkan och även lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier för bärande ytterväggar. För bjälklag är klimatpåverkan från LVL och lättviktsbalk mycket lika, lättviktsbalken har däremot lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier. För att minska miljöpåverkan från ett tvärsnitt är det däremot framförallt isolering och gips som bör uppmärksammas. De livscykelstadie som bidrar till störst miljöpåverkan är produktionen av material, därefter bidrar användningsskedet i form av utbyte av material till stor miljöpåverkan. In Sweden, the building sector is responsible for approximately one-fifth of the emissions contributing to climate change. Emissions from the use-stage have decreased the last 30 years and therefore the importance of reducing the emissions from the product and construction stage increases. The structural elements in a building contribute with a significant part of the emissions from the product and construction stage. Within the local administration of the City of Gothenburg’s innovation project “Hoppet” this thesis aims to investigate different wooden constructions impact on climate change and six other environmental impact categories. The wooden constructions that are included in the thesis are load-bearing walls with laminated veneer lumber (LVL), building timber, lightweight beam and cross-laminated wood (CLT). The investigated wooden constructions that are included for the floor construction are LVL and lightweight beam. The method that is used to calculate climate- and environmental impacts is life cycle assessment(LCA). The LCA is performed on cross-sections of the different wooden constructions. The cross-sections have complied with the suppliers of each wood construction supplier to fit the functional unit. The result of the LCA indicates that, for the load-bearing wall, the cross-section with CLT has the lowest environmental impact in most impact categories. The cross-section with CLT also has the lowest impact on climate change. For the floor construction, the cross-section with a lightweight beam has the lowest impact in most impact categories. Although the impact on climate change is very similar between the two cross-sections. The result also indicates that it is mainly the insulation and gypsum that contributes with the majority of the environmental impact in all categories. After a sensitivity analysis, it is clear that the environmental impacts from the cross-sections vary depending on the environmental impact from insulation.

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av växthusgaser är ett globalt problem. I Sverigestår byggbranschen för en stor del av landets klimatpåverkan och det i kombination meden expansiv samhällsbyggnad utgör en stor utmaning för framtiden. Kunskap om hurbyggbranschen kan minska sina växthusgasutsläpp är därför relevant. I den här studienanalyseras befintliga livscykelanalyser utförda på byggnader för att avgöra hur den totalaklimatpåverkan för en byggnad fördelas över dess livscykel. Studien innefattar ävennärmare analys kring vad som orsakar betydande klimatpåverkan i olika skeden av enbyggnads livscykel. En inventering av befintliga studier utfördes med metoden för ensystematisk litteraturöversikt som grund där ett sökprotokoll utformas med sökord ochsökstrategier. Materialet har sedan systematiskt gallrats enligt satta kriterier tills detslutgiltiga urvalet resulterade i 17 studier till analys. Dessa studiers resultatsammanställdes enligt moduluppdelningen i standarden Hållbarhet för byggnadsverk SS-EN 15978:2011, både i absoluta tal och andel av byggnadens totala klimatpåverkan.Modulerna, som motsvarar skeden i en byggnads livscykel, jämfördes med varandra föratt utröna hur klimatpåverkan var fördelad över livscykeln. Bidragande faktorer inomvarje modul studerades för att identifiera faktorer med betydande klimatpåverkan somorsakade en stor skillnad mot övriga moduler. Analysen visar på två skeden som harbetydligt större klimatpåverkan än övriga: produktion av material och konstruktionsdelarsamt drift av byggnaden. Faktorer som är betydande för dessa två skeden är användandetav betong, byggnadens beräknade livslängd samt andelen fossil el som används viddriften av byggnaden framförallt för uppvärmning. Analysmaterialet innehöll storavariationer i syfte och därmed tillvägagångssätt vilket försvårade analysen och visar påbristen av ett gemensamt arbetssätt. Denna studie synliggör behovet av fortsatta studiersom berör biomaterial som kolsänka, framtida arbetssätt med livscykelanalyser, andrafaktorer som markanvändning, skogsbruk och ekonomi samt miljöpåverkanskategorierutöver klimatpåverkan. Detta kan leda till ett utvecklat arbete med att minskabyggbranschens klimatpåverkan. Climate change as a result of greenhouse gas emissions is a global issue. A large part ofSweden’s climate impact originates from the construction industry and in combinationwith an expansive urban planning it constitutes a big challenge for the future. Knowledgeof how the construction industry can reduce its greenhouse gas emissions is thereforerelevant. In this study, previous life cycle assessment studies on buildings were analyzedto determine how the total climate impact of a building is distributed over its life cycle.Included in this study is also a closer look on what causes considerable climate impact inthe different stages of a building’s life cycle. An inventory of previous studies wasperformed based on the method of a systematic literature review were a search protocolwith search phrases and strategies are constructed. The material went through a systematicscreening process according to certain criteria that resulted in 17 studies used for analysis.A matrix was made of the result of these studies according to the modules in the Europeanstandard Sustainability of construction works EN 15978:2011, with both absolutenumbers and share of total impact. The modules, which represents different phases in abuilding’s life cycle, were compared to each other to establish how climate impact wasdistributed over the life cycle. Contributing factors in each module were examined toidentify factors with considerable climate impact causing modules to differ. The analysisshowed two phases with noticeably bigger impact than the rest: production of materialsand construction parts and the buildings use phase. Factors important for the impact fromthese two phases were the use of concrete, the buildings assumed life span and the amountof fossil electricity used during the use phase, in particular for heating. The analyzedmaterial contained big variations in goal and scope and therefore also assessmentapproach which complicated the analysis and shows the lack of a unified assessmentprocedure. This study shows the need for more studies concerning embodied carbonemissions and the use of bio-based materials, strategies for using life cycle assessmentsin construction, other factors with impact on a building’s sustainability such as land use,forestry, economy and environmental impact categories besides climate change. Thiscould lead to further developed work on reducing climate impact from construction.

Syfte: En betydande del av Sveriges totala växthusgaser kommer ifrån bygg- och fastighetssektorn. Då livscykelperspektivet är ett högaktuellt ämne är det intressant att implementera LCA i bygg- och fastighetsbranschen och genomföra en analys på de isoleringsmaterial som anses vara de traditionella inom branschen. För att resultatet av LCA ska vara applicerbart för företag i branschen är det också av intresse att veta hur LCC skiljer sig mellan de jämförda isoleringsmaterialen. För att resultatet ska vara lätt att identifiera är en sammanställning av kostnad i kontrast till koldioxidutsläpp av intresse. Målet med studien är att bidra med kunskap om olika isoleringsmaterials miljöpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Likaså att se hur stor skillnad det blir i kostnad mellan isoleringsmaterial med mer eller mindre koldioxidutsläpp, där en förutsättning är att U-värdet är detsamma för de jämförda materialen. Metod: De vetenskapliga metoderna för studien har varit litteraturstudie, fallstudie och dokumentanalys. Som komplement till dessa har beräkningar, livscykelanalyser och livscykelkostnadsanalyser genomförts. Resultat: Lösull av cellulosa minskar koldioxidutsläppet för isoleringen i vindsbjälklag med 94,6 procent till en kostnadsökning motsvarande 30 procent jämfört med stenull. En skiva av cellulosa minskar koldioxidutsläppet för isoleringen i yttervägg med 94,4 procent till en kostnadsökning motsvarande 7 procent jämfört med stenull. En bottenplatta av cellglas minskar koldioxidutsläppen med 65,1 procent till en kostnadsökning motsvarande 55,2 procent jämfört med en bottenplatta av cellplast och betong. Konsekvenser: • Isolering av cellulosa har ett betydligt lägre koldioxidutsläpp än stenull. • Livscykelkostnad för cellulosa är något högre än för stenull. • Utifrån denna studie rekommenderas att prioritera miljö framför kostnad och därför använda cellulosa som isolering i byggnader. • Cellglas är ett miljömässigt hållbart alternativ till cellplast och betong vid grundläggning. • Cellglas har en högre livscykelkostnad än cellplast och betong vid grundläggning. • Utifrån denna studie rekommenderas att prioritera miljö framför kostnad och därför överväga att använda cellglas vid grundläggning av byggnader. Begränsningar: Undersökningen har inte tagit hänsyn till transporter av material. Livscykelanalyserna är gjorda på 1 m2 material med en bestämd tjocklek. Endast två isoleringsalternativ per byggnadsdel har jämförts och hänsyn till materialens fukt-, ljud och brandegenskaper har inte beaktats. Studien är kvantitativ. Purpose: A big part of the greenhouse gases from Sweden comes from the construction and real estate sector. Since the life cycle perspective is a high currant subject it is interesting to implement LCA to the building industry and perform such an analysis on the insulation materials that are traditionally used in the building industry. To make the result of the LCA applicable for companies in the industry it is also of interest to know how the LCC differs between the compared insulation materials. For the result to be easy to identify it is necessary to make a compilation of the cost in contrast to the carbon dioxide emissions. The goal of this study is to contribute with knowledge about the environmental impact from a life cycle perspective of different insulation materials. As well to see how the cost might change between different insulation materials with more or less carbon dioxide emissions, where a presumption is that the U-value is the same for the compared materials. Method: The scientific methods for the study have been literature study, case study and document analysis. As a complement, calculations, life cycle assessments and life cycle cost analysis have been made. Findings: Loose fill insulation of cellulose reduces the carbon dioxide emissions for insulation in the attic with 94,6 percent to a cost increase of 30 percent compared to stone wool. A board of cellulose reduces the carbon dioxide emissions for insulation in the external wall with 94,4 percent to a cost increase of 7 percent compared to stone wool. A foundation with foamglas reduces the carbon dioxide emissions with 65,1 percent to a cost increase of 55,2 percent compared to a foundation of EPS and concrete. Implications: • Insulation of cellulose have much lower carbon dioxide emissions than stone wool. • Life cycle cost for cellulose are a bit higher than for stone wool. • From this study the recommendation is to prioritize the environment above the cost and therefor use cellulose as insulation in buildings. • Foamglas is a more sustainable alternative to EPS and concrete for foundations. • Foamglas have a higher life cycle cost than EPS and concrete for foundations. • From this study the recommendation is to prioritize the environment above the cost and therefore consider to use foamglas for foundations. Limitations: The study has not included transportations of the materials. The life cycle assessments are made on 1 m2 of material with a fixed thickness. Only two insulation materials in each building part have been analyzed and no regards have been taken to the materials moist, sound, and fire attribute. The study is quantitative.

Purpose: There is a severe housing shortage in Sweden, with a deficiency of schools and preschools. At the same time, carbon dioxide emission is measuring higher than ever and the realization of environmental crisis is clear. The building sector is responsible a high percentage of carbon dioxide emissions. Calculation for the climate impact can be implemented through life cycle assessment (LCA), directives are requested on how to build through an LCA perspective. The study investigates modular buildings that constitute an efficient and flexible way of managing the building shortage. The aim of this research was to get answers from an ecologically sustainable perspective to what provides more advantageous to process modules when the time- limited building permit expires and a module is needed somewhere else, with or without extra isolation. Method: A quantitative methodology was used to accomplish the aim. The climate impact of four different types of lifecycles simulates by using the software Anavitor. Other methods used for data acquisition was document analysis, calculation of specific energy use and transmission loss. Findings: The results present advantageous choices for stakeholders to pick after the time-limited building permits expire and a new module is demanded at another place. The study shows that less carbon dioxide emission is produced when reusing the module rather than demolish and produce a new module. Energy savings can be made which reduces the total climate impact of the module that are additionally insulated. Implications: The conclusion the group could deduct was that the production and manufacturing stage has a significant impact on the total climate impact that a renovation and non-manufacturing scenario is always more advantageous. By adding additionell isolation savings on total carbon dioxide emission can be made despite increased material use. Limitations: The results are limited to a life cycle assessment based on a module’s envelope as the interior and technical equipment is the same for all scenarios. The study was based on a standard module in which the equipment has no effect on the results. The result was initially specific, but with the help of calculation of the breakpoint for independent transport distances, a general validity could be given. Syfte: I Sverige råder det brist på bostäder, skolor och förskolor, samtidigt uppmäter koldioxidutsläppen högre än någonsin och insikten om ett miljöhot är påtaglig. Byggnadssektorn ansvarar för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp. Beräkning av klimatpåverkan kan utföras genom livscykelanalyser (LCA), däremot efterfrågas direktiv på vad som bör göras vid byggnation kring ett LCA-perspektiv. Undersökningen har genomförts på en modulbyggnad som utgör ett effektivt och flexibelt sätt att hantera byggnadsbristen på. Målet med arbetet var att ur ett ekologiskt hållbart perspektiv få svar på vad som är mer fördelaktigt att behandla moduler på när det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en modul behövs på en annan plats, med eller utan en tilläggsisolering. Metod: För att uppnå målet med studien användes en kvantitativ undersökningsstrategi. Klimatpåverkan för fyra olika typer av livscykler simulerades i mjukvaruprogrammet Anavitor. Andra metoder som används för datainsamling var dokumentanalys, beräkningar av specifik energianvändning och transmissionsförluster genom vägg vid tilläggsisolering. Resultat: Det genererade resultatet presenterar vad som är fördelaktigt att välja efter att det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en ny modul behövs på en annan plats. Studien visar att det genererar mycket mindre koldioxidutsläpp att återanvända modulen än att kassera och bygga ny modul. En energibesparing kan ges som sänker den totala klimatpåverkan för modulerna som tilläggsisoleras. Konsekvenser: Slutsatsen av arbetet är att produktions och tillverkningsstadiet har så pass stor inverkan på den totala klimatpåverkan då utfallet att renovera och spara in på en tillverkningsfas är att föredra. För att göra valet av att tilläggsisolera eller inte krävs en LCA. Den koldioxidökningen som tillkommer på grund av volymökning av en tilläggsisolering får inte överskrida den minskning som genereras av energibesparing. Begränsningar: Studien är avgränsat till livscykelanalys gjord på modulens klimatskal då den invändiga och tekniska utrustningen är densamma för alla utfall, därför kan modulen även tillhöra en annan slags funktion. Resultatet blev till en början specifikt men med hjälp av beräkning av brytpunkt för oberoende transportsträckor kunde en generell giltighet ges.

Renoveringar i syfte att energieffektivisera byggnader är en stor ekonomisk investering som kräver ett grundligt underlag innan val av åtgärd. I dagsläget står uppvärmningen av byggnader för omkring en femtedel av Sveriges totala energianvändning. Då endast en procent av det totala fastighetsbeståndet består av nybyggnationer betyder det att det är de redan existerande byggnaderna som står för majoriteten av energianvändningen. De nationella målen som är satta gällande energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser berör således de befintliga byggnaderna i större utsträckning. Då cirka en tredjedel av dem kommer att vara i behov av att renoveras inom de kommande åren är det därför viktigt att undersöka vilka energieffektiviseringsåtgärder som är mest lämpade utifrån ett miljöperspektiv. Projektet har baserats på en referensbyggnad lokaliserad i Umeå där fyra åtgärder, i olika varianter, har undersökts. De har hanterat: byte av fönster och balkongdörrar, tilläggsisolering av fasad, tilläggsisolering av vind, en kombination av tidigare nämnda åtgärder samt installering av solcellspaneler. Dessa åtgärder har sedan kombinerats med olika energitillförselsystem som används för att värma byggnaden. Syftet är att utröna ifall den mest miljömässigt lämpliga åtgärden kan vara beroende på energitillförselsystem. De undersökta energitillförselsystemen har varit: bergvärmepump, fjärrvärme, elpanna och pelletspanna. Metoden som har tillämpats har varit en förenklad livscykelanalys (LCA). Det har innefattat utvinning av råvaror, produktion och transport av färdig produkt från fabrik till Umeå. Både mängden energi och utsläpp av ekvivalent koldioxid har undersökts. Syftet har varit att ge fastighetsägare en uppfattning om vilken energieffektiviseringsåtgärd som passar bäst till deras byggnad. Målet har varit att få fram värden på de energimängder och de ekvivalenta koldioxidutsläpp som åtgärderna orsakar, samt hur lång tid det skulle ta att tjäna in dem när de väl implementerats. Resultatet av studien visar betydelsen av att undersöka miljöbesparingarna under en längre tid då det annars kan ge missvisande slutsatser, samt vikten att beakta transportens inverkan på miljön. Generellt kan det sägas att ju högre emissionsfaktor en byggnads energitillförselsystem har desto större incitament ur ett miljöperspektiv finns för att genomföra en renovering av byggnaden så att värmebehovet minskar. I dagsläget är det elektricitet som har den största emissionsfaktorn och installering av solceller skulle ha kunnat ge den största minskningen av ekvivalent koldioxidutsläpp om det inte vore för utsläppen som skedde vid transporten av dem, då de inte kan tjänas in på en livstid. Sett till enskilda renoveringsåtgärder var fönster och balkongdörrar som den mest lämpliga åtgärden vid båda synsätten. Tilläggsisolering av fasaden tjänade in sig på direkten, utifrån minskningen av ekvivalent koldioxid, på grund av att det krävdes ett byte till träfasad; åtgärden kräver därför ytterligare undersökningar för att kunna komma till en definitiv slutsats. Studien har dock endast genomförts på en referensbyggnad som sedan tidigare genomgått en renovering med syfte att energieffektivisera., Därför skulle resultaten kunna skilja sig åt om de utfördes på en byggnad som var kvar i sitt originalskick. Renovations meant to make buildings more energy efficient is a considerable economic investment that requires a thorough collection of data before a choice regarding a specific solution can be made. At present, around a fifth of Sweden’s total use of energy goes to provide heating for buildings. Only around one percent of the total collection of property consists of new constructions, therefore the ones that stand for the majority of the energy usage are the already existing buildings. The national goals that have been set regarding energy efficiency and a decrease of greenhouse gases are therefore more applicable with the existing buildings. Since around a third of them are going to be in need of renovations within the next few years it is therefore of importance to examine which energy efficient renovation that is most suited based on an environmental perspective. This project is based on a reference building located in Umeå where four different kinds of renovation strategies have been examined. They have been: change of windows and balcony doors, extra insulation of the façade, extra insulation of the attic, a combination of the previously mentioned renovations as well as installation of solar panels. These renovation strategies have then been combined with different energy supply systems. The studied energy supply systems have been: geothermal heat pump, district heating, electric heating and a pellet stove. The method that has been applied have been a simplified lifecycle analysis (LCA) that has looked at the extraction of raw materials, production and transport of the finished product from manufacturing to Umeå. Both the amount of energy required and the emission of greenhouse gases from the process have been taken into account. The scope of this project has been to give property-holders an idea of which renovation stages that is most sustainable for their specific building. The goal has been to acquire values of the amount of energy used and the amount of greenhouse gases released for each renovation stage, as well as the pay-back time required after implementation. The result of this study shows the importance of investigating the environmental savings for a longer time period. Otherwise it can give misdirecting conclusions. As well, it is important to include the effect that transportation has on the environment. Generally speaking, it can be said that the higher the emission factor is for a buildings energy supply system the higher incitement there is, based on an environmental perspective, to carry through a renovation, so that its energy requirements are lessened. At present electricity has the highest emission factor and installment of solar panels would make the biggest reduction of released equivalent carbon dioxide if it weren’t for emissions made during the transportation of them. But it is not possible to get back the emissions released during a whole lifetime. Regarding individual renovations, a change of windows and balcony doors was the most suited based on both views. Extra insulation of the façade had earned itself in immediately, based on the decrease of equivalent carbon dioxide. That is because the façade to be made of wood was required. That renovation is therefore in need of more studies in order to find a definite conclusion. The study has only been done on one reference building which has previously undergone a renovation with the purpose of making it more energy efficient. Thus, the results that are presented here could differ if they were made on a building that was still in its original form.

Vasakronan has produced an office building were seven of the floors are mainly made in concrete and two floors are mainly made of wooden materials. As Vasakronan had little previous experience with wooden construction works they were interested in comparing the different production methods from an environmental and economic perspective. The main purpose of the project was to analyze the long-term environmental impact of different building methods with alternative design and production as well as material choice and on-site systems. A secondary purpose was to assess the economic consequences of different construction solutions. The goals were to: provide advice and suggestions on how different material choice, construction solutions and assembly methods can be used from their environmental and economic properties. find environmental hot-spots in the building process. contribute with knowledge and experience to develop methods regarding life cycle assessment (LCA) and calculation of life cycle cost (LCC) for building projects. compare differences between constructions in concrete and wood. An LCA was carried out on the whole building and LCA and LCC calculation were conducted to compare the environmental impact and cost of concrete and wooden constructions. The results include global warming potential, eutrophication potential, acidification potential, stratospheric ozone depletion potential, photooxidants creation potential and present costs. The data were collected by the contractors during production to ensure that the results are based on the finished building and not assumptions made during the design stage. The report shows the difficulties that arise during life cycle studies of buildings but also provides guidance how to solve them in this particular case, which can be used as a base for continued development of methods. Ändringar: Rapporten publicerad 2018-12-21. Rapporten/fulltexten reviderad 2019-04-04 med följande ändringar:Rapporten har uppdaterats fr o m 2019-04-04 efter att beräkningarna för miljöpåverkan korrigerats, vilket främst påverkade resultaten för ODP och POCP. Påverkan på resultaten har justerats i resultat- och diskussionsdelarna av rapporten. Framtidens Biobaserade Byggande och Boende

Bokföringsberäkning eller konsekvensanalys, marginal eller medel, allokering? Begreppen är många när det gäller miljöbedömning av energi och beslut krävs i många olika metodfrågor. I denna rapport reder IVL ut några centrala begrepp kring miljöbedömning av energi i ett livscykelperspektiv. Där det är möjligt ger vi också rekommendationer för några av de viktigaste metodvalen. Stora delar av diskussionen är giltig också för livscykelanalyser av annat än energibärare.