Search

Aim To describe and compare the clinical learning environment in community-based home care and primary health care in postgraduate district nursing students' education. Design Cross-sectional study design. Methods A convenience sample of postgraduate district nursing students was derived from five Swedish universities in 2016 and 2017. Results The postgraduate district nursing students were generally satisfied with the clinical learning environment in their clinical placement. In clinical placement, several factors affected the students' opportunities to learn, such as sufficiently meaningful learning situations with multidimensional content. A working environment that imposed psychosocial strain and high levels of stress among the staff negatively affected the students' learning. To further improve their learning from clinical practices, the students need preceptors who have the skills and competence required to support more advanced reflections and critical thinking on caring situations. CC BY 4.0First published: 05 September 2022Correspondence: Margaretha Larsson, Institution of Health Sciences, University of Skövde, Skövde SE-541 28, Sweden. Email: margaretha.larsson@his.seNo external funding. The respective universities funded their scientists.

We try to educate for the future while dooms day scenarios pile up in the news. We insist on measuring educational outcomes while standards, realities and futures change and collapse all around us. This paper sets out to claim irony as more than a way of humorously pointing out that times are out of joint or coming to an end, and instead emphasize irony as a productive force in both educational thinking and as a didactical means. By interrogating the educative potential of irony in the Bildungs-oriented Didaktik-tradition we argue that irony can open up the tensions and dilemmas of didactic posturing, in order to facilitate a productive decentring and self-alienating critique of our anthropocentric predicament in education. The inherent distance between the content and substance of that content in education can be hard to tease out in times where educators are caught between crowded curricula and strict testing regimes, but the irony of this is rarely lost on either pupils and teachers. Irony, we argue, is more than a constant fissure in efforts to streamline ideas of the most efficient didactical approaches and instead could be an means to open up educative processes to be attentive to what didactic posturing might be missing and how self-alienation might be a premise education as formation of the self.

Research has shown that formative assessment can enhance student learning. However, it is conceptualised and implemented in different ways, and its effects on student achievement vary. A need has been identified for experimental studies to carefully describe both the characteristics of implemented formative assessment practices and their impact on student achievement. We examined the effects on student achievement of changes in formative assessment of a random sample of 14 secondary school mathematics teachers after a professional development programme. This study describes practices implemented and students’ achievement as measured by pre-tests and post-tests. We found no significant differences in achievement on the post-test, after controlling for pre-test scores, between the intervention group and control group, and no significant correlation between the number of formative assessment activities implemented and the post-test scores (controlled for the pre-test scores). We discuss characteristics of formative assessment implementations that may be critical for enhancing student achievement. This article is based on parts of a doctoral dissertation by Boström (2017). Effekter av ett omfattande lärarfortbildningsprogrami formativ bedömning på lärares undervisning och elevers motivation och kunskapsutveckling i matematik

Syftet med denna studie är att få inblick på hur lärare i årskurs 1–3 ser på användandet av digitala verktyg för att främja elevers lärande inom programmering i matematikundervisningen. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär. Deltagande lärare som har medverkat kommer från olika skolor i mellersta Sverige och är utbildade inom matematikämnet i årskurs 1–3. Den insamlade data har analyserats genom både SAMR (Substitution, Augmentation, Modification, Redefinition) - modellen som handlar om hur lärarna använder sig av digitala verktyg i undervisningen och Finger och Houguets konceptuella ramverk för utmaningar vid införande av teknologi i undervisning. Resultatet av denna studie visar att de berörda lärarna tycker att digitala verktyg är en viktig komponent till programmering och att de kan underlätta i programmeringsundervisningen på grund av de möjligheter som det digitala kan erbjuda. The purpose of this study is to gain insight into how teachers throughout grades 1 – 3 view the use of digital tools to encourage student learning about programming within the subject of mathematics in addition to possibilities and challenges. The study has been accomplished using semi-structured interviews of a qualitative nature. The contributing teachers derive from multiple schools throughout central Sweden and are trained in mathematics through grades 1–3. The collected data has been analyzed using both the SAMR (Substitution, Augmentation, Modification, Redefinition)- a model which deals with how teachers utilize digital tools to educate, and Vinnervik's translated framework for challenges when implementing technology education. The results show that affected teachers believe that using digital tools is an essential factor when learning programming due to the possibilities they provide.

Barns matematiska utveckling börjar redan i spädbarnsåldern. När eleverna kommer till skolan kommer de med skilda förkunskaper, förutsättningar och behov. Utifrån detta bör undervisningen inte utformas lika för alla elever. Begreppet matematiksvårigheter är svårdefinierat enligt flera forskare (Stockholms läns landsting, 2015; Östergren, 2013). Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse kring matematiksvårigheter. Detta gör vi genom att studera lärares tolkning av begreppet matematiksvårigheter samt hur detta gestaltar sig i undervisningen och hur det hanteras av undervisande lärare. Vi ville också undersöka vilka faktorer lärarna lyfte som de uppfattade hade en påverkan på elever i matematiksvårigheter. Syftet är också att belysa pedagogernas erfarenheter kring det specialpedagogiska stödet för elever i behov av särskilt stöd i matematik.Studien är en kvalitativ intervjustudie där elva semistrukturerade intervjuer har genomförts i olika stadier i grundskolan med lärare med olika lång yrkeserfarenhet. En tematisk analys har använts för att utröna väsentliga data och där resultatet från studien påvisar förbättringsområden i matematiklärares kunskapsbas när det kommer till samstämmighet hur matematiksvårigheter definieras och kan upptäckas. Det framkom ett varierat synsätt hur matematiksvårigheter gestaltar sig och hur ett arbete utifrån elever i matematiksvårigheter kan bedrivas. I vår studie framkom även att vissa av informanterna saknar önskvärd tillgång till specialpedagogiskt stöd som i sin tur kan bidra till en mer likvärdig utbildning för eleverna.

Syftet med studien är att öka kunskapen om vårdnadshavares uppfattningar och förväntningar på barns användande av digitala verktyg, i hemmen och i förskolan. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju vårdnadshavare från en landsbygdskommun i Mellansverige. Studien utgick från ett fenomenografiskt perspektiv och analysmodell. Resultatet visar att vårdnadshavare har en positiv attityd till digitala verktyg samtidigt som de värdesätter en variation mellan digitala och analoga verktyg i förskolans undervisning. De betonar att barnen behöver få kunskap om användandet av och med digitala verktyg. De menar att vuxna inte kan skydda barnen från alla risker som finns med digitalt användande, men att barnen kan ges förutsättningar som kan öka deras säkerhet. Exempelvis ett kritiskt förhållningssätt. Detta menar vårdnadshavarna att barnen kan erbjudas i förskolan med hjälp av digitala verktyg och kompetenta pedagoger. Vårdnadshavarna menar att eftersom barnen växer upp i ett digitaliserat samhälle så behöver de ges möjlighet att utveckla den digitala kompetens som behövs för att klara vardagen. The aim with this study is to increase the knowledge of legal guardians' perceptions and expectations of children's use of digital tools at preschool and at home. This was done through semi-structured interviews with seven guardians from a rural municipality in central Sweden. The study was based on a phenomenographic perspective and analysis model. The results show that guardians' have a positive attitude towards digital tools while also valuing a variation between digital and analogue tools in preschool teaching. They emphasize that the children need to gain knowledge about the use of and with digital tools. They believe that adults cannot protect children from all the risks that exist with digital use, but that children can be given conditions that can increase their safety. For example, a critical approach. The guardians believe that this can be offered to the children in preschool with the help of digital tools and competent pedagogues. The guardians believe that because the children are growing up in a digitalized society, they need to be given the opportunity to develop the digital skills needed to cope with everyday life.

En stor fråga i samhället av idag är den om hur en god framtid på planeten möjliggörs och optimeras. Otaliga diskussioner och forskningar i ämnet finns och det är en brännande fråga för politiker och ledare världen över. Ett viktigt led i en hållbar utveckling – som frågan kommit att begreppsliggöras som – handlar om utbildning. För att möjliggöra en hållbar framtid krävs utbildade och ansvarsfulla människor, men det aktuella området ses ofta på med olika ögon och på olika sätt. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur undervisande mellanstadielärare förhåller sig till en hållbar utveckling, vilka perceptioner de har på begreppet och vilka didaktiska tillvägagångssätt som framträder som lyckosamma i strävan att utveckla medborgare med hållbarhet i fokus. Genom kvalitativa intervjuer med sex mellanstadielärare i norra Sverige och efterföljande tematisk analys framträder en bild av begreppet som svårtolkat med, för lärarna, vissa kunskapsluckor vilket påverkar en praktik som därmed inte når upp till lärarnas egna förväntningar på sin undervisning. En undervisning som idealt är holistiskt och består av autentiska och reflekterande element och där barnet ses som den utvalde i önskan om en hållbar framtid. A subject of importance in todays’ society is that of how a good future on the planet is enabled and optimized. Countless discussions and research exist and is a prevailing matter for politicians and leaders around the world. An important part of sustainable development – which is what the subject has come to be referred to – is about education. To enable a sustainable future educated and responsible people are of importance, but the matter in question is often differently viewed by different individuals. This study aims to increase the understanding of how middle school teachers relate to sustainable development, their perceptions of the concept and some didactic approaches viewed as successful in the pursuit of developing citizens with a sustainability in mind. Through qualitative interviews with six middle school teachers in the north of Sweden and subsequent thematic analyses, a picture of the concept as difficult to interpret emerges, along with some knowledge gaps affecting the practice which in relation does not meet the teachers’ expectations of their own teaching. A teaching that, ideally, is holistic and consists of authentic and reflective elements and where the child is seen as the chosen in the quest for a sustainable future.

Studiens syfte är att åskådliggöra hur de fyra förmågorna, skriva, höra, läsa och tala är fördeladei engelskläromedel för åk 3, men även hur utmanande uppgifterna är för eleverna. I enkvantitativ metod granskades läromedlen, Magic! 3, Join the quest 3, Champ 3 och LearnEnglish: Third book. Uppgifterna i läromedlen observerades, därefter granskades ochkategoriserades uppgifterna mellan förmågorna och olika övningstyper. Resultatet visade attläromedlen såg olika ut, där något läromedel hade jämn fördelning mellan förmågorna, medanett annat hade ojämn fördelning. Som helhet visade det sig att förmågornas fördelning varojämn och uppgifterna i läromedlen inte krävde mycket av eleverna. Med hjälp av denna studiekan lärare göra ett val av läromedel som passar deras klass, men även se vad som behöverkompletteras utanför läromedlet för att eleverna ska uppnå målen i engelskundervisningen.

Denna studie syftar till att kartlägga framställningen av shia-islam i fyra undervisningsfilmer som berör revolutionen i Iran år 1979. Undersökningen utgår från ett postkolonialt perspektiv med Edward Saids orientalism som teoretisk utgångspunkt. Materialet studeras utifrån dessa fyra frågor; vem eller vilka representerar islam? Hur framställs kvinnor jämfört med män i islam i dessa filmer? I vilken mån förekommer det identitetsbärande dikotomier och hur kan dessa förstås? Hur kan dessa framställningar av shia-islam förklaras utifrån andrafiering? Materialet har undersökts med hjälp av en diskursanalys och bildanalys, vilket har medfört att studiens resultat visar på att ayatolla Khomeini och islamister framställs som representanter för islam. Männen skildras ofta i stora grupper som uppretade sympatisörer till Khomeini och kvinnorna framställs utifrån temat kvinnoförtryck med fokus på slöjtvång. Framställningen av islam bygger på avståndstagande dikotomier som väst, demokrati, sekularism i motpol till islam. I framställningen andrafieras islam som en militant och aggressiv religion som ett direkt hot mot västvärlden. Dessa framställningar kan förstås utifrån det kristna protestantiska lutherska arvet som återfinns i samhället och läromedel. Resultatet av denna undersökning går i linje med tidigare läromedelsforskning som visar att islam stereotypiseras och framställs negativt utifrån återkommande teman.

Litteraturstudien undersöker hur allmänna skrivsvårigheter relaterar till utvecklingen av fonologisk medvetenhet hos elever i grundskolans yngre åldrar. Litteraturstudien lyfter fram hur lärare kan strukturera sin undervisning för att främja den tidiga skrivutvecklingen. Genom bearbetning av forskningsartiklar inom området skapades en översikt som utgjorde en grund för en sammanställning av forskningsresultatet. Forskningen visar att elever i skrivsvårigheter behöver möta en välstrukturerad undervisning med fokus på att utveckla deras fonologiska medvetenhet. Läraren behöver en god förståelse för hur elevernas skrivförmåga utvecklas för att tidigt kunna stötta de elever som möter hinder. Lärarens inställning visar sig även ha en stor inverkan på elevernas motivation för att skriva. En elev som är motiverad i sitt skrivande tenderar att fortsätta utmana sig själv även vid motgångar. Utifrån de analyserade forskningsartiklarna konstateras att skrivande behöver få en mer central roll i den tidiga undervisningen, trots att läsning och skrivande samspelar.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur lärare i förskoleklass beskriver att de använder sig av lek i matematikundervisningen i förhållande till lärare i årskurs 1. Vidare har undersökningen syftat till att undersöka lärares beskrivningar av den kollegiala samverkan för lek och matematik mellan de olika verksamheterna. För att få svar på lärares beskrivningar av lek, dess organisering i matematiken och deras kollegiala samarbete användes semistrukturerade intervjuer, som grundar sig i en kvalitativ metod. Resultaten visade att majoriteten av samtliga lärare i matematikundervisningen använde sig av styrda och strukturerade lekar. I förskoleklass visade resultatet att lärarna främst använde sig av organiserade lekar, medan lärarna i årskurs 1 använde sig mer av spel. Vidare visade resultaten en avsaknad och önskan till ett större samarbete mellan de olika verksamheterna. Utifrån resultatet går det däremot att se en enighet av lärares beskrivningar av lek och lekens betydelse för elevernas lärarande. Det här visar en god grund att stå på i ett samarbete till att utveckla lekens möjligheter i matematikundervisningen.

Sveriges fem nationella minoriteter (samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar) omskrivs i såväl skolans styrdokument som i svensk lagstiftning. Aktuell studie syftar till att utifrån en fenomenografiskt inspirerad metodologi, genom intervjuer, undersöka hur lärare uppfattar sin kompetens om de nationella minoriteterna, hur man didaktiskt arbetar med området samt hur man förhåller sig till den nya läroplanen och samhällsansvaret. Studien genomförs i ett förvaltningsområde i norra Sveriges inland med intervjuer som enda datainsamlingsmetod. Inom fenomenografin och variationsteorin är uppfattningsbegreppet centralt och i resultatet presenteras lärares uppfattningar kopplat till studiens frågeställningar. Genom tiderna har personer tillhörande de nationella minoriteterna utsatts för både kränkningar och annan diskriminering, företeelser som av studiens deltagare kopplas samman med bristande kunskap inom området. Samstämmighet råder gällande den uppfattat låga kompetensen och universitet och högskolor kritiseras för att inte lyfta området. Samhällskunskapsämnets relevans för att skapa goda samhällsmedborgare lyfts och ämnets status gentemot andra teoretiska ämnen ifrågasätts. Didaktiska förfaranden som vuxit fram ur känslan att inte kunna ge eleverna tillräckliga kunskaper presenteras samt att de för lärarna kända analoga läromedlen kritiseras. Sweden's five national minorities (Sami, Roma, Jews, Swedish Finns and Tornedalians) are described in both the school's governing documents and in Swedish legislation. The study aims to use a phenomenographically inspired methodology, through interviews, to investigate how teachers perceive their competence about the national minorities, how to didactically work with the area and how to relate to the new curriculum and social responsibility. This study is conducted in an administrative area in northern Sweden's inland with interviews as the only data collection method. In phenomenography and variation theory, the concept of perception is central and the result present teachers’ perception linked to the study’s questions. Through the ages, people belonging to the national minorities have been subjected to both violations and other discrimination, phenomena that are linked by the study's participants to a lack of knowledge in the field. There is a consensus regarding the perceived low level of competence and universities and colleges are criticized for not highlighting the area. The relevance of the social science subject for creating good citizens is highlighted and the subject's status compared to other theoretical subjects is questioned. Didactic procedures that have emerged from the feeling of not being able to give the students sufficient knowledge are presented and that the analogue teaching materials known to the teachers are criticized.

I läroplanen för den svenska grundskolan står det tydligt utskrivet att skolan ska bedriva ett aktivtarbete för jämställdhet och motverka könsmönster som kan komma att begränsa barnens liv. Trotsdet så osynliggörs kvinnor och begränsande könsmönster framträder ihistorieundervisningsmaterial. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lärareserfarenheter kring hur läromedel och andra lärresurser används och kombineras, detta utifrån ettgenusperspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser undersöks läraresperspektiv på att undervisa för jämställdhet, och kvinnors roll i lärresurser. Det framkommer attansvaret att kvalitetssäkra undervisningsmaterial faller på lärarna, vilket bidrar till en högarbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen kan i sin tur vara anledningen till att lärare föredraratt använda licensierade webbsidor när de väljer digitala lärresurser i sin undervisning, då dessaredan granskats av andra kunniga. Dessutom är läromedlet och lärresurserna mansdominerade, ochatt det råder stora skillnader i lärares engagemang att kompensera för detta. In the curriculum for the compulsory school, it is clearly stated that the school shall conduct anactive work for equality and counteract gender roles that could come to be restrictive in thechildren’s lives. Despite this, women are made invisible and restrictive gender roles are presentedin the history teaching materials. This qualitative study aims to investigate teachers experiences ofhow teaching materials and other educational resources is used and combined, from a genderperspective. Through semi structured interviews and document analysis, teachers’ perspective ofteaching for equality, and women’s role in teaching materials are investigated. It emerges that theresponsibility for evaluating teaching materials is placed on the teachers, which constitutes to ahigh workload. The high workload might be the reason why teachers prefer licensed websites whenchoosing digital educational resources in their teaching, since these websites have already beenreviewed by other knowledgeable. This study also confirms that the teaching materials are maledominated, and there are significant differences in teachers’ commitment to compensate for this.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om 1-3-lärares erfarenheter av att väcka och främja elevers läslust genom gemensam och enskild läsning. Därigenom skapas en bild av vilka för- och nackdelar det finns med de olika lässätten. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 8 verksamma 1-3-lärare. Resultatet visar att lärare arbetar på flera sätt där de använder gemensam och enskild läsning på varierande sätt. Det finns flera faktorer som påverkar elevers läsintresse och läslust, exempelvis lyfts vikten av läsarförebilder och en god och stimulerande läsmiljö. Dessutom visar studiens resultat och slutsats vilka för- och nackdelar det finns med gemensam och enskild läsning samt att en gemensam läsning skapar en läsargemenskap.

“You just say ‘yes!’ Say something more!” A study of pupils participation, active involvement, motivation and development through student discussion of factual texts about the concepts of climate and sustainable development. The purpose of this study is to investigate whether student-led text conversations about concepts in the subject of geography, with the help of support structures, can be designed in a way that promotes discussion between pupils. The further aim is to investigate how support structures for increased participation affect the dialogue in text conversations for pupils in upper primary school. The research questions in this study were: How is pupils' participation in text conversations affected by different support structures? How are pupils' participation in text conversations affected by different support structures? How is pupils' dialogue in text conversations affected by different support structures? How do pupils experience structured text conversations as a form of work? As this is a practical study based on the model of a lesson study, where the aim is to increase participation and promote dialogue between a group of pupils, a hermeneutic approach is used in the analysis. Hermeneutics is about interpreting meaning and actions by subjectively trying to put yourself in the place of a text author or participant. This is done by moving in the analysis between partial perspectives and holistic perspectives. In this study, conversation analysis has been used as an analysis tool. It focuses on detailed transcriptions of conversations and studies various aspects of the interaction, including overlaps, turn-taking and conversational structure. By analysing these elements, one can identify social norms, conventions and strategies used by participants to create meaningful interactions. The result of the study can be interpreted as that with a high level of participation and active involvement from the pupils, the dialogue between the pupils was convulsive and bordering on monologic, however, in a dialogically well-functioning text conversation, instead, the participation and active involvement were low.

Studiens syfte var att granska hur grundlärare i årskurs 4–6 uppfattar och förhåller sig till begreppet formativ bedömning i arbetet inom ramen för svenskämnet. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning lärare använde formativ bedömning i sin undervisning samt ifall den fortsatta undervisningen baserades på informationen om elevens nuvarande kunskaper. Utforskandet av lärares tankar kring den formativa bedömningens fördelar och utvecklingsmöjligheter var också en central aspekt som studien ämnade att undersöka. Kvalitativa intervjuer med sex svensklärare som undervisade i åk 4–6 genomfördes, med strävan att uppnå studiens syfte. De intervjuade lärarna kom från tre olika skolor och resultatet visar att formativ bedömning inte används fullt ut i undervisningen av alla lärarna, men att de ändå anser att formativ bedömning gynnar elevernas lärandeutveckling. En samstämmig svårighet som lärarna upplevde med tillämpningen av formativ bedömning var att det är tidskrävande. Däremot anser lärarna att fördelarna som de upplever med formativ bedömning överväger nackdelarna, och därför ställer de sig positiva till användandet av bedömningsformen. The purpose of the study was to review how primary teachers in years 4–6 perceives and relates to the concept of formative assessment in work within the framework of the Swedish subject. The aim was also to find out to what extent teachers used formative assessment in their teaching, and if the continued teaching was based on the information about the student's current knowledge. The exploration of teachers' thoughts about the benefits and development opportunities of formative assessment was also a central aspect that the study intended to investigate. Qualitative interviews with six Swedish teachers who taught grades 4–6 were conducted, with the aim of achieving the purpose of the study. The interviewed teachers came from three different schools and the results show that formative assessment is not used fully in the teaching by all the teachers, but that they still believe that formative assessment benefits the students' learning development. A consistent difficulty teachers experienced with the application of formative assessment was that it is time consuming. However, the teachers believe that the advantages they experience with formative assessment outweigh the disadvantages, and therefore they are positive about the use of the assessment form.

Tidigare forskning visar att matematiklärares kunskaper om adhd är låg och att det finns flera utmaningar att bemöta i matematikundervisningen hos elever med diagnosen. Den aktuella studien eftersträvar att belysa hur verksamma matematiklärare bemöter elever med diagnosen adhd, vilka strategier och metoder som fungerar och vilka utmaningar som finns i klassrumsundervisningen. Studien genomförs inom det teoretiska ramverket för lärares pedagogiska innehållskunskap (PCK, pedagogical content knowledge) och huruvida lärare ser ens egen del i att förkovra sig i kunskaper om elever med adhd och deras situation i undervisningen. Det vill säga, hur lärare utmanar och växer i sitt hantverk som pedagogisk ledare i undervisningen av matematiska ämneskunskaper. Metodvalet för datainsamlingen i studien var semistrukturerade intervjuer med tre verksamma matematiklärare från norra delen av Sverige. Alla tre lärare har en gedigen yrkeserfarenhet inom undervisning på mellanstadiet och så även inom matematikämnet. Likt den tidigare forskningen kan även denna studie belysa en låg kunskapsnivå om adhd hos undervisande matematiklärare på mellanstadiet. Studien visar också på svårigheter som uppkommer i samband med elever inom diagnosen och matematikundervisningen samt metoder och strategier som kan tänkas möta dem på ett framgångsrikt sätt. Previous research shows that mathematics teachers' knowledge of adhd is low and that there are several challenges to be met in teaching mathematics to students with the diagnosis. The current study aims to shed light on how effective mathematics teachers deal with students diagnosed with adhd, which strategies and methods work, and which challenges that exist in classroom teaching. The study is carried out within the theoretical framework of teachers' pedagogical content knowledge (PCK) and whether teachers see their own part in improving their knowledge of students with adhd and their own teaching. That is, how teachers challenge and grow in their craft as pedagogical leaders in the teaching of mathematical subject knowledge. The method chosen for the data collection in the study was semi-structured interviews with three active mathematics teachers from the northern part of Sweden. All three teachers have solid professional experience in middle school teaching and so also in mathematics. Like the previous research, this study can also highlight a low level of knowledge about adhd among middle school mathematics teachers. The study also shows difficulties that arise in connection with students in diagnosis and mathematics teaching, as well as methods and strategies that can be thought of to meet them in a successful way.

Syftet med denna kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare resonerarkring sitt arbete gentemot barn med autism, samt utmaningar och möjligheter med att arbetainkluderande. I syftet ligger även att belysa möjligheter respektive svårigheter somförskollärare ser för barnet med autism. Det empiriska materialet i studien har insamlatsgenom samtalsintervjuer med sju verksamma förskollärare i Sverige. Det insamladematerialet har kategoriserats med hjälp av en innehållsanalys. Vidare har materialetanalyserats med hjälp av tidigare forskning och våra valda teoretiska perspektiv. Studiensteoretiska perspektiv är två av Nilholms (2020) perspektiv på specialpedagogik, detkompensatoriska perspektivet och dilemmaperspektivet. Studien innehåller även detsociokulturella perspektivet.Studiens huvudsakliga resultat visar en samsyn kring vikten av anpassningar i verksamhetenför att möjliggöra en fördelaktig inkludering för barn med autism. Det framkommer även atten inkluderad verksamhet bidrar med möjligheter för barnet med autism, såsom utvecklinggenom social interaktion och imitation. Däremot påvisar studiens resultat att förskollärareupplever svårigheter i inkluderingsarbetet, i förhållande till brist på kompetens, tidsbrist, storabarngrupper och svårigheter att anpassa aktiviteter som intresserar det autistiska barnet.Ytterligare ett fynd i studiens resultat är att förskollärare upplever att alla barn kan ta fördelav en inkluderad verksamhet, i relation till utveckling av sociala färdigheter och anpassningarsom bidrar till tydlighet och struktur i förskolans vardag.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar sin delaktighet i barns utevistelse, samt hur de beskriver betydelsen av leken utomhus. Studiens berörda frågeställningar är: Hur uppfattar förskollärare lärandet utomhus? Hur uppfattar förskollärare sitt deltagande i leken på utevistelsen? En kvalitativ metod har använts och studien utgår från en fenomenografisk ansats. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där sammanlagt åtta förskollärare deltagit. Resultatet visar att förskollärare har en stor önskan att delta och vara närvarande i barns lekar, för att tillsammans kunna utforska lärande i utemiljön. I förskollärarnas uppfattningar beskrivs samband mellan närvaro i barns lekar i utemiljön med utformningen av förskolans gård, där gårdens storlek är en faktor, som både kan begränsa samtidigt som den skapar möjligheter för barns lärande. Det lyfts även andra faktorer som material, ålder, årstid och förhållningsätt är faktorer som påverkar hur mycket, om och när vuxna är delaktiga i barns lekar. Vi hoppas studien kan bidra med diskussioner kring delaktighet och pedagogers närvaro, men samtidigt ge en djupare förståelse kring vilka uppfattningar som finns om lek och lärande i utemiljön.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om de effekter lärare som deltagit i det regeringsinitiativ i form av kompetensutvecklingssatsningen Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) upplever att satsningen har haft på användningen av ämnesspråk i svenskundervisningen. Detta har undersökts genom att samla in och analysera exit tickets som de deltagande lärarna fått fylla i, i anslutning till de träffar som genomförts under satsningen, samt genom att genomföra kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var av semistrukturerad form där informanterna givits möjligheten att svara fritt för att på bästa sätt få förmedla sina egna erfarenheter och upplevelser av SKUA. Allt material från datainsamlingen har analyserats och bearbetats med hjälp av den vetenskapliga analysmetoden fenomenografi och studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i läroplansteoretiska perspektiv på kunskap, samt begreppet scaffolding. Med stöd i tidigare forskning skildras ämnesspråkets betydelse vid bedömning och betygssättning, där ökade ämnesspråkliga kunskaper anses bidraga till elevers ökade måluppfyllelse. Studiens resultat synliggör att lärare upplever att SKUA har bidragit tillatt de har utvecklat en medvetenhet om det samband som finns mellan språk- och kunskapsutveckling. Denna medvetenhet förväntas enligt lärarna bidra till ett på sikt ökat användande av ämnesspråk i svenskundervisningen. The purpose of this study is to contribute knowledge about the effects that teachers who participated in the governmental competence development initiative Language- and knowledge development methods (SKUA), experience that this initiative has had on the use of subject specific language in swedish language education. This has been investigated by analyzing exit tickets that the participating teachers was asked to fill in, in the end of the meetings during the initiative, as well as through qualitative interviews. The semi-structured interviews gave the participants the opportunity to answer freely, in order to best convey their own experiences of SKUA. All material from the data collection has been analyzed and processed through thescientific analysis method phenomenography, and the study’s theoretical framework are based on curriculum theory perspectives, as well as the concept of scaffolding. Based on earlierresearch, the importance of the subject specific language in assessment and grading is stated, where increased knowledge of subject specific language is considered to contribute to students’increased goal achievement. The results of the study show that teachers experience that SKUA has contributed to their develop of an increasingly growing awareness of the connection between subject specific language and knowledge development. According to the teachers, this awareness is expected to contribute to an increased use of subject specific language in swedish language education in the long term.

Den 1 juli 2021 kom det nya direktiv från Skolverket att sexualitet, samtycke och relationer (SSR) nu har en större del i skolans värdegrund. Skolverket ger inget konkret material på hur de nya direktiven ska användas i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur skönlitteratur kan utöka elevers förståelse och kunskap om SSR och detta görs genom feministisk analys ur ett maktperspektiv av Stephen Chboskys Wallflower - konsten att titta på och sedan genom en didaktisk analys med utgångspunkt i resultatet av den litterära analysen och utifrån begreppet föreställningsvärldar. Tidigare forskning visar att värdegrunden inte alltid är något svensklärare prioriterar och att i läromedel i ämnet svenska finns en brist på representation av kvinnor och nationella minoriteter. Den tidigare forskningen visar även att fantasygenren kan bidra till undervisning om värdegrundsfrågor. Den tidigare forskningen presenterar även att utbildningen om SSR kan ske genom exempelvis animationer och att detta bidrar till ökad förståelse hos eleverna. Den tidigare forskningen visar också på vikten att undervisa om texter som inkluderar flera aspekter inom SSR och att Wallflower - konsten att titta på ger läsaren en bild av exempelvis sexualitet inom SSR på ett realistiskt sätt. Resultaten i denna studie visar att i Wallflower - konsten att titta på finns det diverse händelser, karaktärer och motiv kopplat till SSR och den didaktiska analysen av det resultatet pekar på att elever kan bli påverkade av det de läser och därför lär de sig något om SSR när de läser denna roman. Eleverna kliver in i en föreställningsvärld och genom den upplevelsen påverkar skönlitteraturen dem. Denna studie visar därmed att genom att elever läser skönlitteratur som inkluderar ämnen inom SSR, kan de lära sig något om detta. Deras erfarenheter och kunskaper påverkar hur de ser på verket och skönlitteraturen ger dem en möjlighet att få lära sig om SSR genom karaktärer och händelser i verket.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om och förståelsen för hur F-3 lärare anser att grupparbeten och pararbeten påverkar elevers läs-, skriv- och språkutveckling. Studien är av kvalitativ karaktär. Data har samlats in från semistrukturerade intervjuer med 7 legitimerade F-3 lärare. Även ett webbaserat frågeformulär utformades av kvalitativ karaktär och delades i lärargrupper på sociala medier. 31 informanter besvarade frågeformuläret. Resultatet av studien visar att det finns för- och nackdelar med både par- och grupparbete. Fördelarna är dock fler än nackdelarna. Ett exempel på en fördel är att eleverna ser varandra som lärkamrater i läs-, skriv- och språkutveckling. Att de ser varandra som lärkamrater kan även ses som en nackdel då elevernas kunskapsnivåer kan ha stor variation. För att par/grupparbeten ska fungera krävs en god lärmiljö, att eleverna är motiverade samt att sammansättningen av par/grupp är välplanerad. The purpose of the study is to increase knowledge and understanding of how F-3 teachers believe that group work and pairing affect students' reading, writing and language development. The study is of a qualitative nature. Data has been collected from semi-structured interviews with 7 licensed F-3 teachers. Even a web-based questionnaire was designed of a qualitative nature and shared in teacher groups on social media. 31 informants replied to the questionnaire. The results of the study show that there are advantages and disadvantages to both couple and group work. However, the advantages outnumber the disadvantages. An example of an advantage is that students see each other as learning companions in reading, writing and language development. The fact that they see each other as learning peers can also be seen as a disadvantage as the students' knowledge levels can have great variation. In order for couples/group work to work, a good learning environment is required, that the students are motivated and that the composition of the couple/group is well planned.

Studiens syfte är att undersöka speciallärares och lärares förhållningssätt, om lågaffektivt bemötamde och högaffektiv pedagogik används i den anpassade grundskolan och vad innebär en god lärandemiljö för att möta alla elever. Studien baserades på en kvalitativ forskningsansats med det relationella perspektivet som teoretisk utgpngspunkt. Genom en kvalitativ studie har sju speciallärare och tre lärare inom anpassad grundskola i olika kommuner i mellansverige intervjuats, antingen via telefon eller Google meet. Framträdande i resultatet är informanternas benägenhet att hantera utmanande beteende med lågaffektivt förhållningssätt och kunskapsförmedling med främjandet av positiva känslor hos eleverna.

Skolans uppdrag har sedan länge formats av behov och krav som samhället ställer på sina medborgare. Önskvärda kunskaper från samhället och makthavare ger incitament för revideringar av kursplaner och där olika ämneskunskaper flätas samman och sammanfogas till medborgerlig kompetens, blir samhällskunskapsämnet spjutets spets gällande vår civilisations sammansättning och funktion. Kunskaper som både är abstrakta och svårbegripliga avkrävs av unga elever där förkunskapers betydelse för nästkommande steg inom ämnet är elementära, men svårförstådda. Forskningen som presenteras framhåller vikten av didaktiska moment som tillåter elever att vara aktiva i undervisningen för att på ett pragmatiskt vis utveckla en grundförståelse för samhälleliga instanser och funktioner. Den kommunikativa aspekten av lärande framhålls som en nyckel för demokrati och delaktighet som en förutsättning. Samtidigt menar kritiska teoretiker att språkets konstruktion kan ses som ett hinder för förståelse där beslutsfattare i samhället skapat normer i språket, vilka blir hinder för individer med lägre språkligt kapital. Informanter i studien vittnar om ett ständigt föränderligt ämne som ses som en spegel av vår tid, ett ämne som engagerar och inkluderar de allra flesta med sin diskursiva karaktär. Ämneskarakteristiska begrepp och ett svårt språk ses dock som en utmaning för förståelsen, där elever med svenska som andraspråk riskerar att falla ur ramen.

This thesis explores the impact of previously acquired or learned background languages (BL) on the learning of Italian as a third language (L3) among undergraduate students in the Swedish context. Focusing on the learning of past tense-aspect (TA) inflectional categories in Italian, the thesis investigates the influence of Swedish, English and Romance languages, French or Spanish, in light of four factors. The typology factor entails the linguistic similarity between the L3 and the BLs. The language status factor examines the different roles played by first (L1) and second (L2) languages. The proficiency factor refers to proficiency in both the L2s and the L3. The prototype factor deals with different combinations of grammatical and lexical aspect, defined as prototypical and non-prototypical. Eight Italian native speakers and 36 undergraduate students learning Italian in Sweden were included in the studies making up the thesis. The learner group had knowledge of Swedish and English. A majority had additional knowledge of a Romance language, which allowed for a distinction to be made between a non-Romance and a Romance group. The participants completed a background questionnaire and a test battery of seven tests consisting of three C-tests (French, Spanish, and Italian), three interpretation tests of aspectual contrasts (English, French, and Italian), and an oral retelling story test in Italian. The data were analyzed quantitatively, by means of descriptive and inferential statistics, and qualitatively, through content analysis. Study I probed the impact of typology, L3 proficiency and prototypes on oral production data. At low-proficiency levels, prior L2 knowledge of a Romance language favored the emergence of imperfective morphology in L3 Italian while learners at high-proficiency levels were sensitive to prototypes. Based on interpretation data, Study II went further into the role of typology, L2 proficiency and prototypes, revealing a beneficial effect of English and Romance languages, except with non-prototypical associations. Study III looked into typology and L2/L3 proficiency. Four categories, differently distributed depending on L2/L3 proficiency, unfolded from written introspection data submitted to qualitative content analysis: explicit rules, intuition, other languages and uncertainty/unknown. Study IV, closely examining three participants with different acquisition orders of Swedish, English and French, showed an interaction of the language status with L3 proficiency, typology and prototypes. Overall, the results indicate that all BLs impact the learning of prototypical associations, while the L1 alone influences learning of non-prototypical associations. Further, the typology factor and the L2 proficiency factor are crucial for transfer of forms and transfer of meanings, respectively. The influence of the BLs is prevalent at early acquisition stages while advanced stages are uniformly shaped by prototypes. Also, learners gradually add different layers of information to their explicit knowledge of tenses. The results align with L3 accounts arguing for property-by-property hybrid transfer. The thesis further connects L3 transfer research focusing on linguistic and conceptual transfer to research on learning TA morphology. In light of the above contributions, the thesis recommends explicit crosslinguistic instruction aiming to foster positive transfer through tailor-made use of the learners’ BLs.

I denna forskningsrapport presenteras en omfattande studie av hur lärare verksamma inom komvux olika skolformsdelar tolkar och tillämpar de läroplansanknutna styrdokumenten i sin undervisning. Med hjälp av läroplansteoretiska begrepp diskuteras resultat från en enkät som har besvarats av 1321 lärare och intervjuer som har genomförts med 63 lärare. Studien visar att de läroplansanknutna styrdokumenten utgör en ram som tolkas och tillämpas av lärare i relation till en rad andra ramar som exempelvis tid, elevsammansättning, läromedel, marknadsorganisering och fragmentisering. Sammantaget pekar resultaten på ett behov av en översyn av komvux styrdokument likväl som villkoren för lärarnas undervisning med syfte att få dem mer samstämmiga.

Syftet med denna studie är att få en bild över hur matematiklyftet har påverkat verksamma förskolepedagoger i Sverige. Metoden som nyttjats är en kvalitativ enkät, med kvantitativa inslag. Enkäten har publicerats i ett flertal olika förskolefora samt mejlats ut till rektorer i Sörmland. Studien har analyserats utifrån Albert Banduras (1977) teori Self-efficacy (självförmåga) samt teorins tillhörande begrepp. Studiens resultat påvisar hur olika förskolepedagoger känner kring matematikundervisning både före och efter matematiklyftetsamt vikten av ett individanpassat kompetenslyft. Studiens slutsats är att matematiklyftet gör stor skillnad för verksamma pedagoger men att mer forskning kring hur matematiklyftet kan individanpassas samt långsiktigt följas upp behövs för en bestående kompetensutveckling.

Idrottsämnet i skolverksamheten innehåller mängder av olika aktiviteter. Bakgrunden till denna studie grundar sig i tidigare forskning som bekräftar att dansundervisningen kommer i skymundan för mer populära aktiviteter och bollspel. På grund av dansens påvisade svaga genomslag i undervisningen samt att en ny läroplan har implementerats i skolan, finns vetenskapliga tomrum kopplat till dansundervisningen över tid. Syftet med denna studie är att fokusera på dansen och uppmärksamma tre olika dansformer såsom de träder fram i samtliga kursplaner mellan 1962-2022. Denna studies tillämpade metod är en kvalitativ innehållsanalys av dokument, vilket har möjliggjort granskningen av LGR62, LGR69, LGR80, LPO94, LGR11 och LGR22. Textinnehållet i samtliga kursplaner är i sin tur avgränsat till idrottsämnets centrala innehåll och betygskriterier. Resultatet visar att dansen har haft ett varierat genomslag i kursplanerna och att framställningen av dansformerna har förändras över tid. Vidare jämförs likheter och skillnader i hur dansformerna träder fram, för att då kunna synliggöra mönster. Den kulturella formen tenderar att avta med tiden medan den expressiva formen synliggörs mest och finns med i alla kursplaner. Träningsformen träder i sin tur fram minst, men kan tänkas få ett ökat utrymme i framtiden. I diskussionen redogörs en sammanfattande tolkning av denna studies resultat. Genom att utgå från studiens syfte och frågeställningar ställs dessa i relation till tidigare forskning. Med hjälp av läroplansteorin motiveras tolkningar och ställningstaganden där förklaringsmodeller i första hand kopplas mot bland annat samhället och dansens genomslag i undervisningen. Physical education in school contains many different activities. The background for this study is based on previous science and research, which confirms that dance lessons are reduced by more popular activities and ball games. Since the dance demonstrated as a weak impact in school, there are scientific gaps connected to dance lessons over time. The purpose of this study is to focus on dance and then pay attention to three different forms of dances, as they appear in all curricula between 1962-2022. This study´s method is a qualitative content analysis of documents, which made it possible to review the content in LGR62, LGR69, LGR80, LPO94, LGR11 and LGR22. The content in all curricula is in turn limited to physical educations syllabuses and specific the core content and grading criteria. The results of this study confirm that dance has had a varied impact in the syllabuses and the forms of dance represents changes over time. Furthermore, did a comparison show similarities and differences of how the forms of dances appear over time, which made patterns noticeable. The culture dance tends to decline over time, while the expressive dance is most visible and the only one that is included in all syllabuses. The training dance, fore’s the least, but could conceivably get an increased space in the future. The discussion presents a summarized interpretation of the results of this study. Based on the study's propose and questions, these are placed in relation to previous research. With the help of curriculum theory, interpretations and positions are justified where explanatory models are primarily linked to society and the impact of dance in physical education.

This study aims to investigate the representation of Latin America in verbal and visual text in Swedish textbooks for Spanish teaching. More specifically, this analysis examines how much of the text is represented by Latin American people in comparison to European people, how Latin Americans are represented and how large the prevalence of each form of representation is, as well as which verbal and visual patterns are present in the textbooks. A quantitative content analysis was used to examine the study's question regarding the extent of the different text forms. The method of the analysis for the remaining questions surrounding the representation of Latin Americans was based on a multimodal critical discourse analysis with a social semiotic approach. The result indicates that Latin Americans comprise a smaller proportion of the extent of text than Europeans. Based on the results of the analysis of representation, the textbooks differed to some extent in the representation of Latin Americans, but the common patterns made visible were that Latin Americans are most often portrayed as impersonal and socially distanced in relation to the recipient. Finally, the result of analysis is problematized in relation to the didactic implications that can be brought about while teaching and the importance of teachers having and teaching critical literacy is highlighted.

Syftet med studien är dels att undersöka och få en större uppfattning om hur lärare upptäcker elever som har en särskild begåvning i matematikämnet. Men även undersöka hur lärare utmanar och stimulerar elever med särskild begåvning i matematikundervisningen. Enligt Skolverkets undersökning beräknas 5% av Sveriges skolelever vara särskild begåvade men studier som är gjorda av andra forskare visar att särskilt begåvade elever inte fått tillräckligt stöd för att de ska kunna utveckla sin fulla kunskapspotential, vilket grundar sig i att de inte har blivit uppmärksammade och identifierade som särskilt begåvade av lärarna (Persson, 2010). I en forskningsstudie kom det fram att lärare kan bli osäkra på deras ämneskunskaper i jämförelse med vad eleverna redan kan. Vidare menar hon att detta kan leda till att dessa lärare förminskar elevernas förmågor när de ser att de kan mer än dem själva. De teoretiska ramverken som denna studie förhåller sig till är forskaren Renzullis egna teori om identifiering av särskild begåvade som han kallar för The three conception of giftedness och differentieringsmetoden som forskaren och författaren Liljedahl benämner ABC-metoden. Till studien har en kvalitativ metod använts och undersökningen genomfördes genom digitala semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma matematiklärare från olika grundskolor runt om i landet. Den insamlade data har genom en tematisk analys bearbetats och det visar att matematiklärarna som deltog använde egna observationer och iakttagelser i undervisningen för att upptäcka särskilt begåvade elever. Den mest vanliga metoden som lärare använde för att identifiera elevernas kunskapsnivå är genom att testa av dem i olika moment i matematiken för att veta varifrån de ska utveckla sin kunskap ännu mera. Iakttagelserna var baserade på lärarnas egna kunskaper om hur en särskilt begåvad elev ter sig, vilka egenskaper de har och hur de beter sig i undervisningen. Vidare visar studien att matematiklärarna som deltog i undersökningen hade ett tillvägagångssätt för att utmana särskilt begåvade elever. Detta i form av accelerering och berikning som till exempel att ge dem extra material, låta dem arbeta i matematikböcker för högre årskurser eller låta dem vidareutveckla sina befintliga kunskaper inom ett matematisk område med hjälp av digitala verktyg, så som programmering. The purpose of the study is to get a deeper understanding of how teachers discover gifted pupils mathematics in Swedish primary schools. But also how teachers challenge and stimulate gifted pupils in mathematics. According to Skolverket it have been discovered that 5% of Sweden's school pupils are gifted, but according to a study it shows out that gifted pupils have not received enough support to develop their giftedness, and that is because of that they have not been identified as gifted by their teachers. Another study shows that teachers can become unsure of their knowledge in comparison to what the gifted students know. Due of that it can lead to these teachers diminishing the pupils' abilities, when they see that the gifted pupils can solve more advanced math tasks than themselves. The theoretical approach from this study is Renzulli's own theory in order to identify the gifted pupils, which he calls The three conception of giftedness and also a differentiation method from Liljedahl which is called the ABC method. A qualitative method has been used for the study and the survey was carried out through digital semi-structured interviews of five mathematics teachers from different primary schools around the country. The collected data has been processed through a thematic analysis and it shows that the mathematics teachers who participated in this study uses their own observations to discover particularly gifted students. The observations were based on the teachers' own knowledge of how a particularly gifted student behaves, what character they have and how they behave. The most common method that teachers used when they want to see how long their gifted pupils have come in their knowledge is by testing them in different areas of mathematic and therefore develop their knowledge even more. Furthermore, the study shows that the mathematics teachers who participated in the survey had a teaching method in order to challenge the gifted pupils. The teaching method is that they use acceleration and enrichment, such as giving them extra material, letting them work in mathematics books for higher grades or developing their existing knowledge furthermore with digital tools.

En kvalitativ analys om hur F-3-lärare beskriver hur läsläxor används som en del av läsinlärningen, hur de motiveras och följs upp samt hur de uppfattas och beskrivs av vårdnadshavare och elever. Uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare arbetar med läsläxor som en del av läsinlärningen samt hur de motiverar, informerar om och genomför läsläxor. Dessutom undersöks hur vårdnadshavare och elever uppfattar och beskriver läsläxorna. Uppsatsens hypotes är att det kan råda en diskrepans mellan lärares syn på läxor och den som vårdnadshavare och elever har. En kvalitativ analys har gjorts med hjälp av intervjuer med fem lärare, fem vårdnadshavare och tio elever. Vid analysen har ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Vygotskijs teorier använts. Det resultat som framkommer är att de intervjuade lärarna är positiva till läsläxor och att de intervjuade vårdnadshavarna är detsamma och att både vårdnadshavare och elever är informerade om läsläxans funktion. Uppsatsens hypotes har inte kunnat befästas.