Search

This report present a graphic and statistical overview of temporal trends and spatial variations within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in Marine Biota.

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programmefor freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from32 lakes from the north to the south in Sweden.No general trend could be seen for mercury, and all samples were above the EU threshold. Lead wasgenerally decreasing and concentrations were below the target level in all lakes. Cadmiumconcentrations showed no consistent trends over the monitored period, and cadmium concentrationswere below the target level in all lakes. Chromium concentrations are below the limit of quantification(LOQ) in most lakes after 2010. For nickel, arsenic, copper, zink, silver, and aluminium there were noclear temporal trends, with both upward and downward trends. Tin concentrations were below the LOQfor most sampling sites and throughout all years of sampling.In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with afew exceptions). The chlorinated compounds generally showed a somewhat higher concentration in thesouthern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels.No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. However during the most recent 10year period, downward trends were seen in pike from Bolmen. The concentration of HBCDD was underLOQ in a majority of the samples.Several of the perfluorinated carboxylic compounds showed a non-linear increase in concentration inarctic char, while no trend was seen for PFOS. In perch, PFOS has decreased since 1980 while upwardtrends were seen for several carboxylic acids from 1980. Higher concentrations of perfluorinatedcompounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below thetarget level for all species.

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden. No general trend could be seen for mercury, and all samples were above the EU threshold. Lead was generally decreasing and concentrations were below the target level in all lakes. Cadmium concentrations showed no consistent trends over the monitored period, and cadmium concentrations were below the target level in all lakes. Nickel, arsenic, and copper showed upward trends in 30-50 % of the sampling sites. For zink, silver, and aluminium there were no clear temporal trends. Tin concentrations were below the limit of quantification for most sampling sites and throughout all years of sampling. In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally showed a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels. No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. However during the most recent 10 year period, downward trends were seen in pike from Bolmen. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples. Several of the perfluorinated carboxylic compounds showed an increase in concentration in arctic char, while no trend was seen for PFOS. In perch, PFOS has decreased since 1980 while upward trends were seen for several carboxylic acids from 1980. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below the target level for all species.

Within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in Freshwater Biota, perch, pike and Arctic char are being analysed from 32 lakes distributed all over Sweden. One of the main objectives of the monitoring has been to detect temporal trends in different areas and for different contaminants. However, the measured concentrations in biota can be affected by biological factors such as age, length, trophic position (TP), fat or dry weight content. A change in one or several of these variables over time, or even among specimens taken within the same year, is likely to result in an increased variation of the measured concentrations and hence in a lower chance of detecting a trend. The purpose of this study was to evaluate if an adjustment of contaminant time trends by primarily stable isotopes, but also other confounding factors can: A) reduce the individual and between-year variation and hence B) improve the likelihood of detecting temporal trends in time series for metals and organic contaminants. The study revealed an improvement in the likelihood of detecting a contaminant trend after adjustment of the data for almost all lakes and for all tested substances. For some lakes and substances, this improvement was substantial. Age seems to be an important confounding factor for metals and per- and polyfluoroalkyl substances. For lipophilic substances, fat content also appears to be an important factor in some lakes together with adjustments for carbon and nitrogen isotope ratios (d13C and d15N), which all reduced the variation in contaminant data. This suggests that there is a benefit of adjusting data on a regular basis in contaminant monitoring programmes in the future.

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme inmarine biota.Few trends are found for the biological variables of the biota included in the programme (age, weight,length, and fulton´s condition factor). This is expected, as samples are selectively selected to avoidtrends. However, all variables for Holmöarna in the Bothnian Bay and the fish age at the West Coastsites (Kullen, Fladen and Väderöarna) stands out for herring, cod and perch as having upward trendsover the last 10 years. Since many of the contaminants presented in this report bioaccumulate, this islikely to affect the trends presented below.For the aggregated herring data (on sub-basin scale) on chlorinated pesticides, PCBs, dioxins andfurans, brominated flame retardants and perfluorinated substances (PFAS) a general downward trendfor the last 10 years (2010-2019) is seen for all sub-basins (Southern and Northern Baltic Proper andBothnian Sea and Bay) except the West Coast. On the West Coast, changes are small and often nonsignificant. The contaminant concentrations are in general lowest on the West Coast but theconcentration difference between the West Coast and the other sub-basins has shrunken over the last10 years as the concentrations in the other sub-basins are decreasing towards West Coast levels. Theperfluorinated compound FOSA is an exception to this picture, with 2-4 times higher concentrations onthe West Coast compared to the Baltic Sea. For the metals, no common patterns are seen for theaggregated herring data across the metals or for each specific metal between sub-basins.

Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) är ett kommunalförbund som ansvarar för behandling av matavfall i åtta kommuner i Blekinge, Småland och på Öland. Matavfallet samlas in från hushåll och verksamheter, förbehandlas till ett biogassubstrat och rötas för att utvinna biogas och den näringsrika rötresten som sedan används i biogödsel. KSRR har nyligen infört en utsortering av tunga partiklar under förbehandlingen av matavfallet. Syftet med denna studien är att analysera och utvärdera halten av miljöfarliga metaller i biogassubstratet för att kartlägga hur och om det skiljer sig beroende på ursprung och storleksfraktion. Analysresultatet visade att halten av miljöfarliga metaller i biogassubstratet var långt under aktuella gränsvärden. Metallhalten skiljde sig något mellan hushåll och verksamheter; koncentrationen av framförallt bly var något högre i substratet från verksamheter. De utsorterade tunga partiklarna innebar förutom en avlägsning av oönskat material även en avlägsning av vissa metaller, vilket visar att denna nya sorteringsmetod har positiv effekt. Ett nytt författningsförslag som reglerar tillåten metallhalt i biogödsel är under bearbetning och Naturvårdsverket har lämnat förslag på nya gränsvärden. Även vid en sänkning är metallihalten i biogassubstratet långt under gränsvärdena. Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) is a municipal federation responsible for the treatment of food waste in eight municipalities in Blekinge, Småland and on Öland. The household food waste and food suppliers waste are treated in several steps into a biogas substrate; also known as ”slurry”. The energy in the substrate is converted to biogas by anaerobic digestion, whereas the nutritious residual material can be used as an agricultural fertilizer. KSRR recently installed a new process step at the waste treatment plant; a separation for heavy fragments. The purpose of this study is to analyze and evaluate the concentration of environmentally hazardous metals in biogas substrate depending on origin and fragment size. The results showed that the concentration of metals in the biogas substrate were below allowed limits. The concentration of metals, in particular lead, were slightly higher in food suppliers waste than in household waste. The separation of heavy fragments separate not only metals, but also unwanted material. A new legislation regulating the allowed concentration of metals in agricultural fertilizers is under way and Naturvårdsverket has suggested a reduced limit for all metals in focus of this study. The concentrations of metals in the biogas substrate are, nevertheless, lower then the suggested reduced limits.

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden. No general trend could be seen for mercury, and all samples were above the EU threshold. Lead was generally decreasing. Cadmium concentrations showed no consistent trends over the monitored period, and cadmium concentrations in 2017 were below the suggested threshold in all lakes. Nickel showed a general upward trend in 30% of the perch lakes. Arsenic concentrations showed no general spatial pattern and were increasing in liver from Arctic char, pike and perch from approximately 50 % of the sampling sites. Tin concentrations decreased in the majority of the perch time series during the most recent ten years. For copper, no general spatial pattern existed for concentrations in perch and about one third of the monitored lakes showed an upward trend. No general trend was observed for silver and aluminum. In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally showed a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels. No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. However an indication of decreasing concentrations of PBDEs is seen in the most recent years. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples. Several of the perfluorinated carboxylic compounds showed an increase in concentration in arctic char, while PFOS and FOSA decreased. In perch PFOS has decreased since 1995. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below the target level for all species.

On behalf of Norwegian Consumer Council, NILU has conducted analyses of organic contaminants and metals in the leachate from selected coffee-cups. The simulation of the leakage is conducted based on a compilation of the methods described within NS-EN-1186-9 and NS-EN-13130-1. The instrumental analytical methods used were already established at NILU and NIVA. A number of different organic contaminants and metals have been found in trace amounts in the different products. NILU har på vegne av Forbrukerrådet, bestemt innholdet av organiske forurensninger og tungmetaller i utlekkingsvæske fra utvalgte kaffekopper. Simuleringen av lekkasjen er basert på en sammenstilling av metodene beskrevet i NS-EN-1186-9 og NS-EN-13130-1. De instrumentelle analysemetodene som ble benyttet var allerede etablert hos NILU og NIVA. En rekke forskjellige organiske forurensninger og metaller har blitt funnet i spormengder i de ulike produktene.

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden. No general trend could be seen for mercury, and all samples were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in 50% of the perch lakes. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln. Arsenic concentrations were increasing in Arctic char and pike from all sites and in perch from a third of the sampling sites. Tin concentrations decreased in the majority of the perch time series during the most recent ten years. No general trend was observed for copper, silver, aluminum, bismuth, and cadmium. In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally showed a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels. No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in 1992/1993 and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples. Several of the perfluorinated carboxylic compounds showed an increase in concentration in arctic char, while PFOS and FOSA decreased. In perch PFOS has decreased since 1995. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below the target level for all species.

Kunskapssammanställning baserad på ämnesrapporter framtagna inom vattendirektivsarbetet. Många metaller och miljögifter kan ackumuleras i sediment och olika typer av bedömningsgrunder har etablerats i olika sammanhang för att underlätta utvärderingen av sedimentdata. Syftet med denna kunskapssammanställning är att förtydliga hur olika effektbaserade värden för sediment har tagits fram inom vattenförvaltningen, nationellt och internationellt, och hur de kan vara användbara i vattenförvaltningsarbetet. De bedömningsgrunder som Havs- och vattenmyndigheten har etablerat i föreskriftsform bygger på underlag från studier av toxicitet. Dessa bedömningsgrunder anger nivåer som, om de överskrids, kan innebära en risk för att negativa effekter kan uppstå på sedimentlevande (bentiska) organismer. Dessa bedömningsgrunder är således effektbaserade. Denna rapport återger dessa värden tillsammans med en kortfattad beskrivning av hur de har tagits fram liksom vilka osäkerheter som är förknippade med dem. En jämförelse görs även med bedömningsgrunder som baseras på fördelningen av uppmätta halter i miljön dvs. bedömningsgrunderna är i det senare fallet tillståndsbaserade och har tagits fram av Naturvårdsverket som ett prioriteringsverktyg för att kunna bedöma om en halt är hög i ett nationellt perspektiv. En motsvarande sammanställning görs för de effektbaserade sedimentvärden som ingår i de ämnesrapporter och som har tagits fram på europeisk nivå. Dessa har generellt tagits fram på annat sätt och baseras visserligen också på studier av toxicitet men inte för sedimentlevande utan vattenlevande organismer. Osäkerheterna med sådana sedimentvärden är därför normalt större men de flesta av dessa värden kan ändå användas inom vattenförvaltningen för att få en uppfattning om var uppföljande undersökningar kan behövas för att t.ex. identifiera betydande källor och klassificera status. De kallas därför här för indikativa sedimentvärden.

On behalf of Norwegian Consumer Council NILU has conducted analyses of organic contaminants and metals in the leachate from selected drinking bottles. The simulation of the leakage is conducted based on a compilation of the methods described within NS-EN-1186-9 and NS-EN-13130-1. The instrumental analytical methods used were already established at NILU and NIVA. A number of different organic contaminants and metals have been found in trace amounts in the different products. NILU har på vegne av Forbrukerrådet bestemt innholdet av organiske forurensninger og tungmetaller i utlekkingsvæske fra utvalgte drikkeflasker. Simuleringen av lekkasjen er basert på en sammenstilling av metodene beskrevet i NS-EN-1186-9 og NS-EN-13130-1. De instrumentelle analysemetodene som ble benyttet var allerede etablert hos NILU og NIVA. En rekke forskjellige organiske forurensninger og metaller har blitt funnet i spormengder i de ulike produktene.

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota. In this report, we present time series and maps of most contaminants in various species but we only comment results that shows large differences compared to the previous year. Results show that herring from Holmöarna had elevated concentrations during the last two years of the time series for approximately half of the analysed metals, most chlorinated pesticides, polychlorinated biphenyls (PCBs) and brominated flame retardants (BFRs). The last two years’ Herring is on average one year older than the previous years’, heavier and the last years’ fat percentage is ca. 2 % higher compared to the year before. These differences in biological variables may have had an influence on the elevated contaminant concentrations. Also, herring from Väderöarna shows increasing concentrations for several chlorinated pesticides, PCBs, dioxins, and BFRs during the ten most recent years. A reason for this might be that the included fish were older during the seven most recent years, although their size was similar or smaller than previous years. Additionally, the fat percentage of the tissue has also decreased over time and might influence the results. This year’s report is also the first to show PFAS concentrations in Cod, Perch and Eelpout where Perch has the highest concentrations of most PFASs within the Baltic Proper sampling sites. This report is also the first report within the Swedish National Monitoring Programme of Contaminants in marine biota presenting environmental contaminant data in eggs of Common tern and Eurasian oystercatcher. In general, many of the compounds could be detected in Common tern and Eurasian oystercatcher. Concentrations of several of the contaminants are similar in the two species, but there are exceptions among each contaminant class and even opposing time trends for some contaminants. There are clear differences in contaminant concentrations between species for PCDD/Fs and BFRs; for most PCDD/Fs, concentrations are higher in Eurasian oystercatcher compared to Common tern, while for the BFRs concentrations are higher in Common tern, with the exception of HBCDD.

Source at http://www.miljodirektoratet.no/no/Publikasjoner/2014/Februar-2014/Kartlegging-av-miljogifter-i-sjofuglegg-fra-Sklinna-og-Rost/. I dette kartleggingsprosjektet ble analysert konsentrasjonene til en lang rekke uorganiske og organiske miljøgifter, som metaller, organotinn, polysykliske aromatiske hydrokarboner, polyklorerte bifenyler og metabolitter, klorerte parafiner, klororganiske pesticider og andre pesticider, per- og polyfluoralkylstoffer, deklorane pluss, oktaklorostyren, organofosfor flammehemmere, bromerte flammehemmere, brom- og alkylfenoler, siloksaner og ftalater i sjøfuglegg av ærfugl, toppskarv og gråmåke fra Sklinna og Røst. Totalt ble det analysert 201 forskjellige kjemiske stoffer, hvorav 53 enkel forbindelser ikke ble detektert over deteksjonsgrensen. I tillegg ble støtteparametere som stabile isotoper til δ15N og δ13C og fettprosent undersøkt. Formålet med studien var å kunne gi en oppdatert vurdering av forurensningssituasjonen i det norske havområdet. Within the present screening project concentration levels of a broad range of inorganic and organic environmental contaminants in seabird eggs of the common eider, shag and herring gull collected at the islands Sklinna and Røst were targeted for analysis ranging from metals, organotin, polycyclic aromatic hydrocarbons, polychlorinated biphenyls and metabolites, chlorinated paraffins, organochlorine pesticides and other pesticides, per- and polyfluoroalkylated substances, dechlorane pluss, octachlorostyrene, phosphororganic and brominated flame retardants, bromo- and alkylphenols, siloxanes and phthalates. In total 201 different chemical compounds were analysed, whereas 53 single compounds have not been detected over the limit of detection. Additionally other parameters as stable isotopes of δ15N and δ13C and lipid content were investigated. The purpose of this report is to provide an updated assessment of pollution present within marine environment in Norway

Det foreligger ikke tegn til at krabbene ved Mongstad anlegget har høyere innhold av metaller enn det som er gjennomsnitt for hele landet. Innholdet av metaller i krabbe var i alle tilfeller under EUs grenseverdi for menneskelig konsum. Det foreligger ikke tegn til at innholdet av PFC er vesentlig forhøyet ved Mongstad, og innholdet av NPD og PAH i krabbe er også lavt. Konklusjonen er at det på bakgrunn av denne undersøkelsen ikke er noen grunn til å anta at krabbene ved Mongstad utsettes for en uheldig belastning av de målte miljøgiftene. Det er på basis av denne undersøkelsen ingen grunn til å fraråde konsum av krabbe fra Mongstadområdet. For å beskytte de mest sårbare gruppene i befolkningen fraråder imidlertid Mattilsynet kvinner i fruktbar alder og barn i hele Norge å spise brunmat av krabbe, på generelt grunnlag. Dette kostholdsrådet vil også gjelde Mongstad uavhengig av denne undersøkelsen.

Det foreligger ikke tegn til at krabbene ved Mongstad anlegget har høyere innhold av metaller enn det som er gjennomsnitt for hele landet. Innholdet av metaller i krabbe var i alle tilfeller under EUs grenseverdi for menneskelig konsum. Det foreligger ikke tegn til at innholdet av PFC er vesentlig forhøyet ved Mongstad, og innholdet av NPD og PAH i krabbe er også lavt. Konklusjonen er at det på bakgrunn av denne undersøkelsen ikke er noen grunn til å anta at krabbene ved Mongstad utsettes for en uheldig belastning av de målte miljøgiftene. Det er på basis av denne undersøkelsen ingen grunn til å fraråde konsum av krabbe fra Mongstadområdet. For å beskytte de mest sårbare gruppene i befolkningen fraråder imidlertid Mattilsynet kvinner i fruktbar alder og barn i hele Norge å spise brunmat av krabbe, på generelt grunnlag. Dette kostholdsrådet vil også gjelde Mongstad uavhengig av denne undersøkelsen. Statoil Petroleum Mongstad

Målet med den foreliggende undersøkelsen var å kvantifisere tilførslene av metaller til vannmassene og sedimentene i indre del av Sørfjorden, herunder: 1) transport av tungmetaller fra dypere lag i sedimentene til overflaten og videre spredning til vannmassene, 2) transport av tungmetaller tilført fra bekker og elver, inkludert Tysso og 3) transport av tungmetaller via det kommunale avløpssystemet. Prosjektet skulle være en del av grunnlaget for vurdering av tiltak for å begrense spredningen av miljøgifter fra området. I elver og bekker var konsentrasjonen av de fleste metallene lave og på et nivå som man ofte finner i upåvirkede lokaliteter. Innholdet av sink varierte fra klasse I (Bakgrunn) til klasse IV (Dårlig) og V (Svært dårlig) i to mindre bekker som løper inn i Eitrheimsvågen. Nivåene av kvikksølv var på eller like over deteksjonsgrensen. Likevel blir tilførslene betydelige når konsentrasjonene multipliseres med årlig avrenningsvolum. Resultatene må derfor benyttes med forsiktighet i forbindelse med transportberegninger. Tilførslene gjennom det kommunale nettet ble beregnet fra stikkprøver tidligere innsamlet ved Almerket pumpestasjon og ved utslippet ved Holmen nedstrøms Eitrheim industriområde. Fra 48 % til 99 % av transporten av tungmetaller kom på mellom disse to målepunktene som følge av uhellspåslipp av spillvann fra Boliden som pågikk i deler av 2010 og 2011. Det var relativt stor utlekking av metaller fra sedimentene i Sørfjorden. Normalt vil bare en liten del av metallene som tilføres sedimentet ved sedimentasjon av partikler resirkuleres til vannmassen. For kadmium var imidlertid utlekkingen fra sedimentene mer enn dobbelt så stor som de totale tilførslene fordelt over det samme arealet. Det er stor usikkerhet knyttet både til estimerte tilførsler og utlekking fra sedimentene, men resultatet tyder likevel på at det kan være betydelige kilder (f.eks. avrenning fra tette flater, dreneringsledninger, atmosfærisk deposisjon) som ikke er kvantifisert. Undersøkelsen støtter konklusjonen fra fylkesvise tiltaksplaner om at det per i dag ikke kan sies å være tilstrekkelig kildekontroll for å gå i gang med sedimenttiltak. Fylkesmannen i Hordaland, Klif, Boliden Odda AS, Eramet Titanium & Iron

På oppdrag av Klima- og forurensningsdirektoratet (Klif) er prøver av etasjemose innsamlet i 2010 på 20 lokaliteter spredt over det norske fastlandet analysert for utvalgte komponenter av PCB, DDT, HCH, PAH, bromerte flammehemmere og perfluorerte forbindelser. Formålet med undersøkelsen er i første rekke en vurdering av terrestrisk mose som et egnet prøvemedium ved framtidig overvåking av disse forbindelsene. Denne rapporten presenterer analyseresultater samt en foreløpig vurdering av dataene.

1,2,5,6,9,10-hexabromocyclododecane (HBCDD) is one of the most frequently used brominated flame retardants (BFR) and is considered as an emerging environmental pollutant. Recently, high levels of HBCDD were reported in five different fish species from Etnefjord, which is a branch of the Hardangerfjord at the southwest coast of Norway. This report raised some serious concerns and the Norwegian Climate and Pollution Agency (Klif) therefore initiated a survey of HBCDD in cod and flounder from Etnefjorden in order to confirm the findings. In addition to HBCDD, the levels of other environmental pollutants were analyzed in the fish, namely polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), polychlorinated biphenyls (PCBs), hexachlorocyclohexane (HCH), dichlorodiphenyltrichloroethane (DDT), mercury (Mg), lead (Pb), cadmium (Cd) and arsenic (As). The fish muscle filet and livers were prepared and analyzed using recognized and previously published methods. The levels of HBCDD in the fish were low, representing expected background concentrations. HBCDD was only detected in the cod livers with concentrations ranging 0.3-5.7 ng/g wet weight, corresponding to 1.3-8.2 ng/g on a lipid weight basis. Previously, it was reported a level of 30 000 ng/g lipid weight in cod filet, which is, as far as we know, the highest HBCDD concentration ever reported in cod. Our study could, therefore, not confirm the recent findings that showed high HBCDD concentrations in fish from the Etnefjord area. Also, the levels of the other pollutants were low. For example, the concentrations of DDT, PCB, HCH and Hg can, according to Klifs system for classification of environmental state, be regarded as background levels (class 1, slightly/negligible polluted). In conclusion, there are no recons to believe that cod and flounder in Etnefjorden is exposed to considerable amount of environmental pollutants, neither of HBCDD nor other contaminants. Only further analysis of sediments from the inner site of the fjord can, however, positively reveal a possible HBCDD source. The Norwegian Climate and Pollution Agency. TA-2821/2011. Contaminants in fish from Etnefjord, Norway

Det er gjennomført målinger av sedimenterende partikler i Hanneviksbukta ved hjelp av sedimentfeller over en periode på 5 måneder fra mai til oktober 2009. Formålet med målingene har vært å kvantifisere sedimentasjonen (fluksen) av dioksiner og metaller i Hanneviksbuktområdet. Det sedimenterende materialet kan karakteriseres til å ha god miljøtilstand med hensyn på PCB7 og moderat miljøtilstand med hensyn på dioksiner. Tilsvarende kan materialet bedømmes til å ha god miljøtilstand med hensyn på kadmium, krom, kvikksølv og sink, men dårlig til svært dårlig miljøtilstand med hensyn på arsen, kobber, nikkel og bly. Resultatene for sedimentasjonsberegningene stemmer bra overens med de kjente tilførselsdataene, men indikerer en resuspendering, transport og sedimentasjon av dioksinholdige sedimentpartikler som enten har sitt opphav i Hanneviksbukta som sådan eller fra området utenfor, alternativt at der er ukjente diffuse forurensningskilder i området. Fylkesmannens miljøvernavdeling

Påvirkning av polysykliske aromatiske hydrokarboner (PAH) har vært hovedproblemstillingen i de vanndige resipientene til aluminiumsverkene. I den senere tiden har det imidlertid blitt en økt oppmerksomhet på utslipp av metaller. Selv om metallforurensning ikke har vært prioritert i overvåkingsprogrammene for resipientene til aluminiumsverkene, er slike målinger ofte inkludert. Aluminiumsbransjen har derfor ønsket en sammenstilling av eksisterende data over metallkonsentrasjoner i resipientene til verkene. Som en overordnet konklusjon, er det generelle bildet at forurensningsnivået av tungmetaller i resipientene til aluminiumsverkene er lavt, med konsentrasjoner ofte svarende til Klifs tilstandsklasser ”I, Bakgrunn” til ”II, God” miljøtilstand. I enkelte resipienter er imidlertid påvirkningen slik at miljøtilstanden må karakteriseres som ”moderat” til ”Dårlig” (også ”Svært dårlig”) for enkelte metaller. Norsk Hydro, på vegne av hele aluminiumsbransjen.

Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har förändrats i Kvädöfjärden sedan undersökningarna startades. Siktdjupet har minskat med tiden samtidigt som vattentemperaturen har ökat. Fisksamhället domineras av abborre men även mört, björkna och sarv har fångats i stor omfattning. Två andra arter som återfunnits i fångsten är ål och vimma som är rödlistade av Artdatabanken, samt regnbåge som är en för området främmande art. Abborrarnas individtillväxt har ökat väsentligt under provtagningsperioden, vilket till stor del kan kopplas till den stigande vattentemperaturen. Hälsoundersökningar av abborrar visar för de flesta mätvariabler inga förändringar under tidsperioden 1988–2006. För två biomarkörer finns dock tydliga tidstrender. Det gäller avgiftningsenzymet EROD i levern som visar en successivt ökad aktivitet och den relativa gonadstorleken som blivit allt mindre hos abborrhonor under tidsperioden. Dessa observationer kan vara tidiga tecken på en försenad könsmognad eller hämmad gonadutveckling orsakad av miljögiftsexponering. Flera av de övervakade metall- och miljögiftskoncentrationerna minskar dock i både abborre och tånglake. Ett exempel är PCB-koncentrationerna, vilka har minskat tydligt, men som fortfarande betraktas som förhöjda i Östersjön. Detta är en av orsakerna till rekommendationer till begränsad konsumtion av fet fisk för kvinnor i fertil ålder. Åldersanalyser av tånglake visar en tendens på vikande tillväxthastighet med åren. Under de senaste tre åren har dessutom antalet vita blodceller ökat. En sådan ökning signalerar att immunförsvaret och hälsotillståndet hos fisken är påverkat. Det är därför viktigt att följa upp och kartlägga orsakerna till dessa förändringar på tånglake och ovannämnda effekter på abborre i undersökningsområdet.

Förekomsten av organiska antropogena substanser i slam från sju (åtta) svenska avloppsreningsverk; Stockholm, Göteborg, Umeå, Borås, Eslöv, Alingsås, Floda och Bollebygd, har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien: antibiotika (fluorokinoloner), ftalater, butylhydroxytoluen, klorfenoler, triclosan, organotenn-föreningar, metaller, perfluoroalkylsubstanser, polyklorodibenso-p-dioxiner och -dibensofuraner, polyklorbifenyler, organofosfater, klorbensener och polybromerade difenyletrar. Fluorokinolonerna norfloxacin och ciprofloxacin påvisades i relativt höga halter (ca 5 mg/kg TS) i alla reningsverk och ofloxacin förekom i något lägre halter eller under detektionsgränsen, vilket korrelerar väl med förskriven massa inom human medicin i Sverige. Ftalaterna: di-(2-etylhexyl)ftalat, di-iso-decylftalat och di-iso-nonylftalat samt butylhydroxytoluen förekom i detekterbara halter (10-220 mg/kg TS och ca 1,5 mg/kg TS, respektive) i alla reningsverk. Övriga ftalater var under detektionsgränsen. Klorfenoler som förekom i detekterbara halter i vissa reningsverk var; 2-monoklorfenol, 2,6-diklorfenol och 2,4 + 2,5-diklorfenol. Triclosan påvisades i relativt höga halter (ca 4 mg/kg TS) i alla reningsverk. De tre butyltennföreningarna; monobutyltenn, dibutyltenn och tributyltenn påvisades i alla reningsverk, med monobutyltenn och dibutyltenn i betydligt högre halter (ca 200 ng Sn/g TS) än tributyltenn (ca 10 ng Sn/g TS). De tre fenyltennföreningarna förekom i halter under eller nära detektionsgränsen. Av de metaller som har analyserats så uppmättes koppar och zink i de högsta halterna och kadmium och kvicksilver i de lägsta halterna i alla reningsverk. Fem perfluorerade ämnen; perfluoroktansyra, perfluorooktansulfonat, perfluoroktan-sulfonamid, perfluordekansulfonat och telomer 8:2 sulfonat, påvisades i alla reningsverk år 2004. I Gässlösa reningsverk förekom 93 % av de 15 substanserna i detekterbara halter. För år 2005 kunde mer än hälften av de 11 stycken analyserade perfluorerade ämnena detekteras i alla reningsverk, där samtliga påvisades i Gässlösa reningsverk. Generellt uppmättes de högsta halterna av dessa substanser i Gässlösa reningsverk, vilket förmodligen beror på att reningsverket processar avloppsvatten från textilindustrin. Oktaklordibenso-p-dioxiner och -dibensofuraner återfanns i samtliga reningsverk i signifikant högre halter än övriga polyklorodibenso-p-dioxiner och -dibensofuraner. Polyklorereade bifenyler # 105, 118 och 156 förekom i alla reningsverk. Tre av de fyra dioxinlika plana polyklorbifenylerna, # 77, 126 och 169, påvisades i stort sett i alla reningsverk, där # 77 detekterades i signifikant högre halter. Gässlösa reningsverk hade de högsta halterna av de detekterade klorbensenerna, där 1,2-diklorbensen återfanns i högst halt. De högklorerade bensenerna, penta- och hexaklorbensen, påvisades i alla reningsverk. Sammanfattningsvis kan sägas att klorbensener i slam förekommer i låga ng/g-området. Halterna av organofosfater i slam förekom i ng/g-området, där tris(2-kloroisopropyl) fosfat och trifenylfosfat var de dominerande substanserna. DecaBDE, som tillhör gruppen polybromerade difenyletrar, är ett av de bromerade flamskyddsmedel som har använts mest och förekom även i de högsta halterna i det analyserade slammet (ca 25 μg/g TS) och i alla reningsverk.

Moss kommune

As part of Work Package 5 of the EU FP5 EMECAP project, dispersion model calculations have been carried out in order to determine the concentration and deposition of Mercury in the region surrounding 3 selected Mercury Cell Chlor-Alkali (MCCA) plants. This report details the dispersion and chemistry modelling that has been carried out on the Rosignano Solvay plant in Italy. The meteorological model TAPM, coupled to the off–line chemistry and dispersion model EPISODE, has been used to calculate concentrations of Gaseous Elemental Mercury (GEM) around the MCCA plant. A chemical scheme describing transformations and deposition rates has been developed and applied. Comparisons are made with measurements made during the EMECAP campaigns and average concentration and deposition fields are calculated. In addition a ventilated box chemistry model has been applied to simulate reactions within the MCCA plants themselves. The aim is to determine if simple homogenous gas phase chemistry can explain the measured concentrations of Reactive Gaseous Mercury (RGM) in the plants.

Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar. Fisksamhället domineras av abborre och mört. Tånglake, som återfunnits i fångsten, är rödlistad av Artdatabanken. Abborrarnas individtillväxt har ökat väsentligt under provtagningsperioden, vilket till stor del kan kopplas höga vattentemperaturer under senare år. Hälsoundersökningar av abborrar visar för de flesta mätvariabler inga signifikanta förändringar under tidsperioden 1993-2007. För en av biomarkörerna finns dock en tydlig tidstrend. Det gäller den relativa gonadstorleken, som blivit allt mindre hos abborrhonor under tidsperioden. Detta skulle kunna tolkas som ett tecken på en försenad könsmognad eller hämmad gonadutveckling orsakad av miljögiftsexponering. Flera av de övervakade metallerna och organiska miljögifterna minskar hos abborre. Ett exempel är PCB-koncentrationerna, vilka har minskat tydligt, men som fortfarande betraktas som förhöjda i Östersjön. I tånglake fluktuerar halterna av miljögifter över åren, med undantag för kadmium, som ökat och α-HCH, som har minskat sedan 1995. Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder men har en långsammare tillväxttakt än i andra referensområden i egentliga Östersjön och på Västkusten. Missbildade eller döda yngel förkommer mycket sällan i Holmön och inga tidstrender har noterats, vare sig för frekvensen yngel eller andelen honor med missbildade eller döda yngel. Den positiva yngelstatusen indikerar goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön.

Årsliste 2007 Målet med dette prosjektet var å bestemme utlekking av metaller fra en prøveproduksjon av betongsylindre basert på ilmenitt-holdig borekaks. Dette ble gjort ved å plassere hele og knuste sylindre i bokser med gjennomstrømmende brønnvann, mettet med oksygen (O2) og nøytral pH. Konsentrasjonen av metaller ble målt i bokser med og uten betong og differensen ble benyttet til å beregne utlekking og opptak av metaller. Ilmenitt-holdig borekaks inneholder lite kvikksølv. Prøvene ble derfor ikke analysert for dette metallet. Resultatene viste opptak av bly, kopper og sink fra vann til betong og utlekking av arsen, krom, vanadium, mangan og nikkel fra knust betong til vann. Utlekkingen fra knust betong var større enn fra hel betong, men også fra knust betong ble utlekking vurdert å være liten. ACT - Advanced Cuttings Treatment

Att följa kemiska ämnens förekomst i miljön över tid är en central del av den nationella miljögiftsövervakningen. De senaste ca 10 åren har såväl screeningsundersökningar som andra studier visat att ett stort antal kemiska ämnen förekommer i både påverkade områden och i bakgrundsområden. Det har därför förts en diskussion om vilka av dessa ämnen som bör följas över tiden. Eftersom resurserna är begränsade finns behov av att kunna prioritera mellan olika ämnen. På uppdrag av Naturvårdsverket har WSP utvecklat ett förslag på modell för att kunna bedöma vilka ämnen som bör övervakas genom tidsserier. Förutom detta förslag kan andra aspekter som t.ex. internationella rapporteringskrav också styra valet av ämnen. Dessa aspekter diskuteras inte i denna rapport. Modellerna beskrivs separat för utvärdering av befintliga tidsserier respektive för infasning, och är baserade på tre aspekter: 1. Risk 2. Tidstrend 3. Ämnens egenskaper Tidstrender har mindre betydelse för infasning än vid värdering av befintliga tidsserier. Vi föreslår att utvärdering av befintliga tidsserier kan ge tre resultat: 1) fortsatt mätning; 2) utglesat mätprogram; 3) utfasning/provbankning. Utifrån syftet med respektive programområde har förslag på kriterier för ämnens egenskaper definierats. Kriterierna utgår från miljömålet Giftfri miljö. I rapporten beskrivs riktlinjer för hur de tre aspekterna kan bedömas och modeller för sex delprogram inom olika programområden presenteras. Modellerna har testats med befintliga dataserier och med några ämnen från tidigare screeningundersökningar, och visar att modellerna är inbördes kompatibla. Utfallet i testerna är i stora delar i linje med nuvarande inriktning på miljögiftsövervakningen och de senaste årens infasningar, men ger också vissa förslag till minskade mätningar.

En utvärdering har gjorts avseende Vänerns vattenvårdsförbunds miljöövervaknings-program av miljögifter i fisk. De ämnen som regelbundet har mätts i abborre sedan 1996 är As, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg, PCB samt DDT vid fyra lokaler (Torsö, Millesvik, Åsunda samt Köpmannebro) samt Hg i gädda vid en lokal. Dessutom har punktinsatser gjorts avseende vissa andra ämnen såsom dioxiner, pesticider samt vattendirektivets prioriterade ämnen. Trender har analyserats och visar på ökande halter av Hg, Zn och Cu i abborre vid 1-2 stationer, samt minskande halter av PCB, Ni, och DDT i abborre vid 1-2 stationer. I jämförelse med andra svenska lokaler uppvisar Vänern likartade eller lägre koncentrationer av Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn samt DDT och något högre halter av As samt PCB. Halterna av PCB ligger långt under det uppsatta gränsvärdet, medan Hg och dioxiner ligger i närheten av eller strax över gränsvärdet. Vattendirektivets prioriterade ämnen i vänerfisk ligger i allmänhet under detektionsgränsen, eller under nivåer som kan betraktas som säkra för konsumtion. En analys har även gjorts avseende möjligheten att detektera trender förutsatt förändringar i programmet. Rekommendationer för framtida övervakning presenteras också. En utvärdering har gjorts avseende Vänerns vattenvårdsförbunds miljöövervaknings-program av miljögifter i fisk. De ämnen som regelbundet har mätts i abborre sedan 1996 är As, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg, PCB samt DDT vid fyra lokaler (Torsö, Millesvik, Åsunda samt Köpmannebro) samt Hg i gädda vid en lokal. Dessutom har punktinsatser gjorts avseende vissa andra ämnen såsom dioxiner, pesticider samt vattendirektivets prioriterade ämnen. Trender har analyserats och visar på ökande halter av Hg, Zn och Cu i abborre vid 1-2 stationer, samt minskande halter av PCB, Ni, och DDT i abborre vid 1-2 stationer. I jämförelse med andra svenska lokaler uppvisar Vänern likartade eller lägre koncentrationer av Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn samt DDT och något högre halter av As samt PCB. Halterna av PCB ligger långt under det uppsatta gränsvärdet, medan Hg och dioxiner ligger i närheten av eller strax över gränsvärdet. Vattendirektivets prioriterade ämnen i vänerfisk ligger i allmänhet under detektionsgränsen, eller under nivåer som kan betraktas som säkra för konsumtion. En analys har även gjorts avseende möjligheten att detektera trender förutsatt förändringar i programmet. Rekommendationer för framtida övervakning presenteras också.

Årsliste 2001 Den sterke metallforurensningen i Sørfjorden vedvarte også i 2000. I filet av torsk fra indre fjord ble det registrert den høyeste konsentrasjonen av kvikksølv etter 1992, sannsynligvis forårsaket av et større uhellsutslipp ved Norzink A/S vinteren 1999-2000. Utslippet synes ikke å ha gitt utslag i fisk fra Hardangerfjorden ved Strandebarm. Den ekstraordinære kvikksølvtilførselen ble også gjenspeilet i blåskjell, med et maksimum for perioden 1989-2000 i skjell fra innerst i fjorden. Tilstanden var ellers omlag som tidligere, bl.a. preget av høyt innhold av bly og kadmium i skjell og med tydelig sporbare overkonsentrasjoner ut i Hardangerfjorden. Analyse av tang viste også generell overkonsentrasjon av sink i fjorden. Til dels meget høye, men individuelt sterkt varierende konsentrasjoner av PCB ble konstatert i lever av torsk fra indre fjord, i likhet med enkelte tidligere år. Bakgrunnen for fenomenet med varierende grad av PCB-forurensning i fisk er ikke forstått, men sporing av PCB-kilder pågår. Kontamineringen med DDT og nedbrytningsprodukter i skjell varierte fra moderat til meget sterkt påvirket, med maksimum ved Kvalnes. Orienterende analyser av miljøgifter i dypvannsfisk viste høyt til ekstremt høyt innhold av kvikksølv, henholdsvis i filet og lever av brosme. I brosmelever ble det også funnet meget høy konsentrasjon av DDE og markert påvirkning med PCB. Statens forurensningstilsyn (SFT)

I akvatiska miljöer utgör sedimenten en mycket viktig sänka för metaller och organiska miljögifter, och halterna i sedimenten återspeglar i hög grad halter och flöden i vattenmassan. Sediment av olika åldrar kan därför användas för att bestämma hur belastningen av dessa ämnen varierat över tiden. Det föreligger också en risk att metaller och organiska miljögifter sprids från sedimenten till vattenmassan, exempelvis genom bioturbation eller oxidation. Kunskap om fördelning av miljöstörande ämnen i sediment är därför av stor vikt. I denna studie har sediment vid 117 stationer i Stockholmsområdet provtagits och analyserats på tio metaller (As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb, och Zn), PAH, PCB, och totalkolväten vid olika sedimentdjup. De områden som provtagits är Saltsjön ut till lilla Värtan, Mälaren ut till Mälarhöjden samt Brunnsviken och 12 småsjöar utanför centrala Stockholm. I 13 av innerstadsstationerna har sedimenten daterats. I akvatiska miljöer utgör sedimenten en mycket viktig sänka för metaller och organiska miljögifter, och halterna i sedimenten återspeglar i hög grad halter och flöden i vattenmassan. Sediment av olika åldrar kan därför användas för att bestämma hur belastningen av dessa ämnen varierat över tiden. Det föreligger också en risk att metaller och organiska miljögifter sprids från sedimenten till vattenmassan, exempelvis genom bioturbation eller oxidation. Kunskap om fördelning av miljöstörande ämnen i sediment är därför av stor vikt. I denna studie har sediment vid 117 stationer i Stockholmsområdet provtagits och analyserats på tio metaller (As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb, och Zn), PAH, PCB, och totalkolväten vid olika sedimentdjup. De områden som provtagits är Saltsjön ut till lilla Värtan, Mälaren ut till Mälarhöjden samt Brunnsviken och 12 småsjöar utanför centrala Stockholm. I 13 av innerstadsstationerna har sedimenten daterats.

1993-prøvene av blåskjell og tang fra Sørfjorden viste fremdeles sterk grad av metallforurensning og foreløpig ingen vesentlige utslag av tiltakene i Eitrheimsvågen som ble iverksatt høsten 1992. Sammenlignet med 1992 viste kvikksølv oppgang i både skjell og tang, mens innholdet av kadmium, bly, sink og kobber (tang) var omtrent som tidligere eller med en usikker tendens til nedgang. Også den sterke forurensningen med DDT i blåskjell fra midtre fjord vedvarte. Derimot var nivåene av kvikksølv, øvrige metaller og DDT/PCB i fisk blant de lavest registrerte (overkonsentrasjoner av kvikksølv og klororganiske forbindelser på mindre enn 2 -3 ganger). Statens forurensningstilsyn (SFT)

The report is a compilation of data used in the Norwegian contribution to the North Sea Task Force Monitoring Plan and the joint Monitoring Programme monitoring of contaminants (mainly: selected metals, organochlorines, polycyclic aromatic hydrocarbons) in sea bed collected 1990. The samples were collected by gravity cores and crab/box samplers in the North Sea, Skagerrak and Kattegat region. The raw data and the mean and standard deviations of parallel samples (if relevant) is presented. Norwegian Department of Fisheries Norwegian State Pollution Control Authority (SFT)