Search

The field of bullying research deals with methodological issues and concerns affecting the comprehension of bullying and how it should be defined. For the purpose of designing relevant and powerful bullying prevention strategies, this article argues that instead of pursuing a universal definition of what constitutes bullying, it may be of greater importance to investigate culturally and contextually bound understandings and definitions of bullying. Inherent to that shift is the transition to a more qualitative research approach in the field and a stronger focus on participants’ subjective views and voices. Challenges in qualitative methods are closely connected to individual barriers of hard-to-reach populations and the lack of a necessary willingness to share on the one hand and the required ability to share subjective viewpoints on the other hand. By reviewing and discussing Q methodology, this paper contributes to bullying researchers’ methodological repertoire of less-intrusive methodologies. Q methodology offers an approach whereby cultural contexts and local definitions of bullying can be put in the front. Furthermore, developmentally appropriate intervention and prevention programs might be created based on exploratory Q research and could later be validated through large-scale investigations. Generally, research results based on Q methodology are expected to be useful for educators and policymakers aiming to create a safe learning environment for all children. With regard to contemporary bullying researchers, Q methodology may open up novel possibilities through its status as an innovative addition to more mainstream approaches.

I denna uppsats har vi undersökt en fotbollsförening gällande jämställdhet. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur jämställdheten ser ut i föreningen ur både ledarnas och spelarnas perspektiv, samt om det framkommer likheter och/eller skillnader beroende på exempelvis position eller kön. Vi har i denna uppsats undersökt frågeställningarna om det finns likheter mellan könsmässiga likheter och/ eller skillnader kring jämställdhet, om man kan se några bärande olikheter kring faktorerna träningsdagar och träningstider samt om det finns något samband mellan kön, trivsel och utsatthet i fotbollsföreningen. Vi använde oss av en kvantitativ undersökning i form av en enkät där vi samlade in data från spelare och ledare inom föreningen. Gällande urvalsfrågan valde vi att rikta oss mot åldern 16 år och uppåt. Vi valde även att anonymisera hela fotbollsföreningen och att de som svarade på vår enkät var anonyma. Sammanlagt fick vi in 22 svar vilket gav oss tillräckligt med information för att kunna genomföra vår undersökning. Vi hade däremot önskat några fler svar för att få en mer generell bild inom föreningen. Huvudresultatet visar att det är relativt jämställt inom föreningen men man kan se vissa faktorer som visar motsatsen. En del av spelarna anser att de har för många träningsdagar i rad där de hellre hade haft en ledig dag i veckan. Vi kan även konstatera att utsatthet har förekommit i föreningen där både ledare och spelare blivit utsatta. Vi kan däremot inte veta vilken form av utsatthet som förekommit. Det är många som trivs i föreningen, men gällande frågan om alla blir rättvist behandlade framkom svar som visar på att de har olika åsikter. De allra flesta tycker att de trivs, blir sedda och blir rättvist behandlade, medan en del av respondenterna inte tycker att de trivs eller att alla blir rättvist behandlade. Slutsatserna visar att det delvis är jämställt i föreningen, men det finns faktorer som visar att det inte är så jämställt. Exempelvis att kvinnorna inte har en önskad ledig dag, då de har tre träningsdagar i rad medan männen har en ledig dag mellan sina träningsdagar. Riksidrottsförbundets mål för 2025 är att alla ska bli lika behandlade, oavsett kön eller roll, skriver Riksidrottsförbundet (2023). Det ska vara jämställd idrott för alla, vilket denna förening behöver jobba mer på för att kunna nå det målet.

Syftet med det aktuella examensarbetet var att undersöka hur kön, social självtillit och elevens uppfattning av lärarens auktoritativa ledarskap sammanhängde med mellanstadieelevers intention att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal samt hur det sammanhängde med elevens upplevelse av hinder för att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal. I studien deltog 370 mellanstadieelever (62.4% flickor, 37.6% killar) i årskurs 4-6 på svenska grundskolor. Eleverna fick besvara en digital enkät under skoltid. Resultatet av de två hierarkiska regressionsanalyserna visade att högre grad av social självtillit och en upplevelse av att läraren är varm, responsiv och kravorienterad sammanhängde med högre intention att berätta samt minskad upplevelse av hinder för att berätta. Kön sammanhängde inte signifikant med varken intention att berätta eller upplevelse av hinder. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning och med teoretisk utgångspunkt i Banduras socialkognitiva teori och Baumrinds föräldrastilar kopplat till lärarens roll. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att elevens uppfattning om lärarens ledarskap och elevens egna sociala självtillit spelar roll för intentionen att berätta och upplevelsen av hinder. Till sist diskuterades praktiska implikationer för antimobbningsarbete i svensk grundskola.

Introduktion: Barn och unga som utsätts för mobbning i skolan löper en större risk för ohälsa såsom ångest och depression samt försämrad skolprestation vilket gör mobbning till en aktuell folkhälsofråga världen över. Syfte: Syftet med denna studien var att sammanställa lärdomar från antimobbningsprogram som implementerats och utvärderats i grundskolor i Europa. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar inhämtade från PubMed, Web of Science och CINAHL gjordes och analyserades med tematisk analys. Resultat: Fem teman identifierades som sammanfattade lärdomar, dessa teman var; Teoretisk förankring av interventionen är av vikt; Att involvera lärarna i interventionen är betydande; Att främja gruppdynamik och sociala relationer minskar mobbning; Interventionseffekten är olika för olika åldersgrupper samt; Vissa skillnader finns i interventionseffekt mellan pojkar och flickor. Slutsats: Det finns lärdomar att dra från olika implementerade och utvärderade antimobbningsprogram i Europa. Kunskap och förståelse kring dessa lärdomar kan innebära en bättre implementering, och förhoppningsvis bättre effekt, av framtida antimobbningsprogram. Introduction: Children and young people who are exposed to bullying at school are at greater risk of ill health, such as anxiety and depression and poorer school performance, which makes bullying a current public health issue worldwide. Aim: The aim of this study was to compile lessons from anti-bullying programs implemented and evaluated in primary schools in Europe. Methods: A structured literature study based on 18 scientific articles obtained from PubMed, Web of Science and CINAHL was made and analyzed with thematic analysis. Results: Five themes were identified as summarized lessons, these themes were; Theoretical anchoring of the intervention is important; Involving teachers in the intervention is significant; Promoting group dynamics and social relationships reduces bullying; The intervention effect is different for different age groups and; There are some differences in the intervention effect between boys and girls. Conclusion:There are lessons to be learned from various implemented and evaluated anti-bullying programs in Europe. Knowledge and understanding of these lessons can mean a better implementation, and hopefully a better effect, of future anti-bullying programs.

Bakgrund: Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin vardag i skolan, det som händer där har påverkan på deras hälsa och utveckling. Att utsättas för mobbning kan leda till allvarliga konsekvenser för barns hälsa. Skolsköterskan uppmärksammar elevers mående och har en viktig roll i att stärka elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelser av att arbeta med elever som utsätts för mobbning. Metod: Systematisk litteraturöversikt med metasyntes som analysmetod. Resultat: Ur analysen framkom två huvudteman; Att uppmärksamma mobbning och Att ge stöd till den utsatta eleven. I temat Att uppmärksamma mobbning framkom tre subtema: Skolsköterskans kunskap som ett redskap för att uppmärksamma mobbning, Medvetenhet om vart mobbning sker och Faktorer som påverkar skolsköterskans möjligheter att uppmärksamma mobbning. I temat Att ge stöd åt den utsatta eleven återfinns tre subtema: Att bygga en god relation, Att stärka den utsatta eleven och Att samverka med andra. Konklusion: Skolsköterskor har kunskap om mobbningens påverkan på elevers hälsa och att det finns elever med ökad risk att utsättas. De är medvetna om att mobbning kan ske i miljöer som är dolda. Att bygga en god relation med elever ses som viktigt. Skolsköterskor behöver få möjligheten att involveras mer i skolans arbete med mobbning. Background: Children and young people spend a large part of their everyday lives at school, what happens there has an impact on their health and development. Being exposed to bullying can lead to serious consequences for children's health. The schoolnurse pays attention to students' well-being and plays an important role instrengthening the student's physical, mental and social well-being. Aim: To describe school nurses' experiences of working with students who are exposed to bullying. Method: Systematic Literature Review with meta-synthesis as analysis method. Results: The analysis revealed two main themes; To detect bullying and To provide support to the vulnerable student. In the theme To detect bullying, three sub-themes emerged: The school nurse's knowledge as a tool to detect bullying, Awareness of where bullying takes place and Factors that affect the school nurse's opportunities to detect bullying. In the theme Giving support to the vulnerable student, there are three sub-themes: Building a good relationship, Strengthening the vulnerable student and Collaborating with others. Conclusion: School nurses have knowledge of the impact of bullying on students' health and that there are students with an increased risk of being exposed. They are aware that bullying can take place in hidden environments. Building a good relationship with students is seen as important. School nurses need to be given the opportunity to be more involved in the school's work with bullying.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare och lärarstudenter uttrycker sig om nätmobbning och skolors arbete mot nätmobbning. Problemet är intressant då elever i låg- och mellanstadiet är aktiva på digitala enheter och i många fall även på sociala medier. Detta medför en ny typ av mobbning, den digitala mobbningen, utöver den traditionella mobbning som alltid har funnits. Då fenomenet har vuxit fram de senaste decennierna och innebär nya utmaningar så är det intressant att veta hur yrkesverksamma lärare och blivande lärare uttrycker sig om problemet och arbetet med det. För att komma åt detta utgår studiens frågeställningar från hur begreppet nätmobbning definieras, dess omfattning och hur skolor arbetar med nätmobbning. denna studie har fyra lärare med behörighet i årskurserna F-3 eller 4–6 och fyra lärarstudenter med inriktning F-3 eller 4–6 intervjuats med kvalitativ metod. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. I den kritiska diskursanalysen analyseras en text utifrån dimensionerna text, diskursiv praktik och social praktik. I denna studie har intervjuerna analyserats utifrån textdimensionen. Resultaten visar att nätmobbning oftast beskrivs som något som sker upprepade gånger i form av elakheter och kränkningar på digitala enheter och sociala medier. Båda målgrupperna trodde även att nätmobbning eskalerar med åldern. Lärarna berättar om sina arbetssätt och det framkommer att skolorna som intervjupersonerna har erfarenhet av ofta arbetar mot mobbning genom samarbete mellan lärare, föräldrar och rektor, antimobbningsteam och anmälningar till rektor eller kommun. Ingen nämnde specifika arbetssätt mot nätmobbning, utan det handlade oftast om anmälningar och samtal mellan elever, skolpersonal och vårdnadshavare. I analysen framgår att intervjupersonerna ofta uttryckte en osäkerhet kring nätmobbning och dess omfattning, och både skolans och vårdnadshavares ansvar diskuterades också ofta. De ramfaktorer som identifierades i intervjuerna var vårdnadshavare, tid, skolans ledning och organisation samt kultur.

Mobbning är ett omtalat fenomen i grundskolan men sällan hörs fenomenet i samma utsträckning i förskolans verksamhet, trots att forskning styrker dess relevans. Frågan blir därför om förskollärare bär med sig den kunskap som krävs för att motverka och förebygga mobbning mellan barn. De forskningsfrågor som har behandlats i studien är hur förskollärare och förskollärarstudenter beskriver deras upplevelser om konflikter och kränkande behandling mellan barn i förskolans verksamhet samt vilken kunskap förskollärare och förskollärarstudenter upplever att de fått från sin utbildning för att aktivt arbeta mot kränkande behandling mellan barn i förskolan. Syftet är att bidra med förståelse kring vilka upplevelser nyexaminerade förskollärare och förskollärarstudenter har av konflikter och kränkande behandling mellan barn, samt vilken kunskap de fått med sig från förskollärarutbildningen och dess möjliga konsekvenser för förskollärares kunskap om fenomenet mobbning i sin profession. I studien genomfördes intervjuer med åtta respondenter och datamaterialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys och med utgångspunkt i socialpsykologi och en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att det finns olika upplevelser av konflikter och kränkande behandling mellan barn, vilket även visar på olika kunskapsnivåer och erfarenheter kring ämnet. Studiens slutsats är att förskollärare önskar mer kunskap för att hantera konflikter och därmed kunna synliggöra och förebygga både kränkande behandling och mobbning mellan barn i förskolan, samt att denna kunskap kan skapa mer säkerhet i den egna professionen.

Uppsatsen analyserar Frida Nilssons bok Jagger, Jagger (2013) och R.J. Palacios bok Undret (2013), som båda behandlar ämnet mobbning. Undersökningens syfte är att dels analysera hur mobbning framställs i dessa böcker, dels hur böckerna, och skönlitteratur med motivet mobbning i allmänhet, kan användas i arbetet mot mobbning i skolan. Analysen genomförs utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, med närläsning och litterär texttolkning som metod. I den didaktiska diskussionen om hur böckerna kan användas i undervisning, kopplas egna reflektioner till Louise Rosenblatts receptionsteori och Aidan Chambers boksamtal. Analysen visar på ett flertal aspekter som berör gestaltningen av mobbning i de två barnböckerna, såsom att offren är impopulära, har få vänner samt är normbrytande. De utsätts främst för relationell och verbal mobbning. Förövarna i böckerna har hög social status och är överlägsna sina offer. Omgivningens reaktion och hantering av mobbningen är inte särskilt omfattande. Däremot skildrar Jagger, Jagger den starka inverkan som en utomstående individ kan ha på offrets hantering av mobbningen. Undret har en mer realistisk karaktär och Jagger, Jagger en mer fantastisk inriktning, vilket medför att den sistnämnda får en mer humoristisk lätthet i allvaret och samtidigt öppnar upp för tolkning hos läsaren. Den didaktiska diskussionen belyser skönlitteraturens värde i undervisningen samt hur läsning ger barn tillgång till fiktionsvärldar med skilda perspektiv, vilket i sin tur kan utveckla deras empatiska förmåga.

I denna studie har syftet varit att ta reda på hur mobbningsbegreppets komplexitet påverkar förskolans verksamhet enligt tidningsartiklar som är framtagna för utbildningsväsendet. För att ta reda på detta har vi använt oss av diskursanalys som metod samt teori och genom den analyserat olika tidningsartiklar från läraren.se, vilka är skrivna under 2000-talet. Vi har velat få syn på vilka diskurser som finns kring mobbning och kränkande behandling idag. Resultatet tyder på att den tidigare forskningen inom detta område är begränsad samt att det behövs utvecklas. Det vi har tyckt oss ana är att definitionen kring kränkande behandling och mobbning ser olika ut och hur detta kan medföra svårigheter i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers upplevelse av mobbning bland elever på skolan samt upplevelsen av deras handlingsutrymme. Syftet är även att undersöka skolkuratorers upplevelse av vilka resurser dem har i ett förebyggande arbete mot mobbning, därtill huruvida resurserna upplevs vara tillräckliga för att stödja elever som utsätts för mobbning. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma skolkuratorer från tre olika län i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska ramverken systemteori och rollteori. Resultatet visade att skolkuratorerna har skilda upplevelser av mobbning då mobbning inte förekommer i samtliga skolor. Ett ytterligare resultat visade att skolkuratorerna har tillgång till flertal resurser i arbetet mot mobbning, dock skiljde omfattningen av resurser skolor emellan beroende på skolans ekonomiska tillgångar. Resultatet indikerade även på att skolkuratorerna upplever att handlingsutrymmet är tillräckligt för att stödja elever som utsätts för mobbning. Sammanfattningsvis visar studien att skolkuratorerna erfar skilda upplevelser av mobbning och resurser däremot råder en enighet avseende handlingsutrymmet.

Cyberbullying is a phenomenon that is increasing as more children and young people use social media. This phenomenon affects the mental and physical well-being of children and young people. Previous research addresses the school's and school counselor’s responsibility for the preventive and health-promoting work around cyberbullying. The purpose of the thesis is to study how school counselors in primary and secondary schools experience cyberbullying, as well as how they work with cyberbullying and what preventive and remedial measures are taken in cases of cyberbullying. The theoretical basis of the study is partly Lipsky’s (1980) theory of space for action (discretion) and Brante's (2009) professional theory. The empirical material of the study was collected through four qualitative semi-structured interviews with school counselors which were then analyzed thematically to be reported. A literature review was also carried with the aim to find relevant research and current knowledge bases related to the area. The results of the study highlight that school counselors work with cyberbullying in much the same way as traditional bullying. Three themes that were highlighted extra when it came to the preventive work against cyberbullying were relationship building, legislation and information. However, school counselors highlight that it is more difficult to detect if students are exposed to cyberbullying because it is not possible to see cyberbullying in the physical reality. School counselors also believe that the consequences of cyberbullying can be more problematic than the consequences of traditional bullying. All interviewees also highlight that this phenomenon is something that should be given more attention in schools and in general.

April 2006 inträdes Barn – och elevskyddslagen med utgångpunkt att främja barns och elevers välbefinnande, där varje skola gör sig skyldig till att genomföra en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen ska innehålla skolans handling och arbetsplan mot mobbning och annat kränkande beteende. Det finns en bred forskning kring mobbning både som fenomen och kring arbetsmetoder för att minska och behandla mobbning. Därför ska varje skola forma ett eget arbetssätt som utgår mer eller mindre från de olika befintliga arbetsmetoderna. Syftet med studien är att undersöka samt se vilka metoder eller arbetssätt som används av skolan som ett förebyggande och åtgärdsprogram. Studiens syfte är att få kunskap kring skolans arbetsrätt mot mobbning, samt att skolans arbetssätt presenteras i förhållande till de krav och skyldigheter som skolan har, gentemot elevhälsan och elevens välmående inom skolan. För att uppnå en djup förståelse av skolans arbetsmetoder kring mobbning, valde jag att utföra kvalitativa intervjuer med skolledningen, skolpersonal inom elevhälsoteamet och pedagogerna på skolan. För att kunna avgränsa studien utgår undersökningen endast utifrån en skola. Resultatet visar att skolan har en välformad plan kring elevens mående i allmänhet, som beskrivs i skolans likabehandlingsplan. Skolan har inget specifikt program eller tema kring mobbning, utan det går under skolans dagliga arbete för trygghet och trivsel. Resultatet visar även att det förekommer andra faktorer som gör att skolans välplanerade arbetssätt hindras i praktiken. Dessa faktorer är tid, ekonomi och stressrelaterade. Exempelvis att förebyggande arbete hindras eller får mindre uppmärksamhet av skolpersonalen. Däremot har skolan ett starkt åtgärderarbete där alla deltagarna är överens om, samt välmedvetna om vilka åtgärder som gäller vid en mobbning eller kränkande situation.

Alla vill tillhöra något och vara med likasinnade. Mobbning är ett samhällsproblem som kan få förödande effekter, inte bara för de inblandade utan för alla. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur mobbning bidrar till individers identitetsskapande hos subgrupps-medlemmar samt att undersöka vilken betydelse det har haft för individens sökande efter grupptillhörighet i subgrupper. Med en socialpsykologisk ansats studerades detta genom teorier om social identitet, konformitet, stämplingsteorin och gruppdynamik. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med individer som tidigare varit utsatta för mobbning och som sökt sig till olika subgrupper. Resultaten visar att mobbning uppstår för att andra individer anser att andra människor på något sätt sticker ut från folkmassan, att identiteter ser olika ut för olika individer och att människor söker sig till subgrupper där de kan känna sig som hemma. Everyone wants to belong to something and be with like-minded people. Bullying is a societal problem that can have devastating effects, not only for those involved but for everyone. The purpose of this qualitative interview study was to investigate how bullying contributes to individuals identity creation in subgroup members and to investigate what significance it has had for the individual's search for group affiliation in subgroups. With a social psychological approach, this was studied through theories of social identity, conformity, the labeling theory and group dynamics. Ten semi-structured interviews were conducted with individuals who had previously been exposed to bullying and who applied to different subgroups. The results show that bullying occurs because other individuals believe that other people in some way stand out from the crowd, that identities look different for different individuals and that people seek out subgroups where they can feel at home.

Introduktion: Mobbning är ett av våra största folkhälsoproblem. Mobbning är något som påverkar inte bara barn i skolåldern utan kan även leda till psykisk ohälsa och ett riskbeteende hos vuxna vilka blivit utsatta för mobbning under uppväxten.Syfte: Litteraturstudiens syfte är att undersöka vilka faktorer som får ett preventionsprogram mot mobbning i grundskolan att fungera, vilken effekt de har samt hinder vid implementeringen. Metod: En systematisk litteraturstudie har valts som metod. Totalt 10 vetenskapliga artiklar är inkluderade i studien utefter relevant information om syftet. Fyra teman har valts: Lagar, policys och engagemang, modern teknik och upplägg, tidsfaktorer och resurser. Resultat: Preventionsprogram mot mobbning har visat sig vara effektiva. Införandet av lagar och policys ger en bra grund för motverkan av mobbning i skolan. Hjälpmedel för elever, via filmer, spela spel och föra diskussioner kring mobbning har ökat empatin. Dock finns det begränsningar då inte alla länder har samma ekonomiska förutsättningar eller infrastruktur. Slutsats: Införandet av lagar och policys skapar en bra grund för länders arbete för att motverka mobbning i skolan. Preventionsprogram mot mobbning kan ses som komplement eller arbetas in som fristående program för att minska mobbning och främja den psykiska hälsan. Lärare och skolpersonal behöver få undervisning och kunskap kring mobbning, dels för att kunna vara behjälpliga i situationer när mobbning uppstår och dels för att kunna säkra och stärka en trygg skolmiljö. Introduction: Bullying is one of our biggest public health issues. Bullying affects not only children of school years but can also result in psychological ill-health and risk of developing risk behaviors in adulthood for those who were bullied while growing up.Aim: This literature review identifies factors contributing to effect prevention programme against bullying in primary and secondary school. Method: A systematic literature study has been chosen as the method for this study. A total of 10 scientific articles are included in this study, selected based on relevant information related to the aim. Four themes arose from the analyses: laws, policies and engagement, modern technology and arrangement, time factors and resources. Result: Prevention programmes against bullying can be effective. With a foundation of laws and policys helps prevent bullying in school. Learning resources for students, for example movies shown in classrooms, boardgames and conversations about bullying have increased empathy among the students. However, there are limitations as not all countries have the same economic conditions or infrastructure. Conclusion: The introduction of laws and policies offers good grounds for countries in their work to prevent bullying in schools. Bullying prevention programmes can be seen as a complement or incorporated as independent programmes to reduce bullying and promote mental health. Teachers and school staff need to be further educated and gain more knowledge about bullying, both to be of help in situations when bullying occurs and also to be able to secure and strengthen a safe school environment.

På grund av att psykisk ohälsa blir alltmer vanligt i dagens samhälle och eftersom människan spenderar mycket av sin tid på arbetet är den psykosociala arbetsmiljön väldigt viktig att arbeta med. Vår kvalitativa studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse kring chefers ledarskapsroll i den psykosociala arbetsmiljön. Våra tre forskningsfrågor är “hur påverkar chefernas ledarskap medarbetarnas upplevelse av stress i arbetet?”, “hur påverkar chefernas ledarskap medarbetarnas upplevelse av konflikter och mobbning i arbetet?” och “Hur upplever medarbetarna att chefen arbetar för att främja en god psykosocial arbetsmiljö för sina medarbetare?” Mer ingående så önskar vi att ge läsaren en större förståelse för hur ledarskapet kan påverka medarbetarnas upplevelse av riskfaktorerna som finns i arbetet såsom stress, konflikter och mobbning där vi förklara hur en ledare kan arbeta för att motverka riskerna och istället främja en god psykosocial arbetsmiljö för sina medarbetare. Studiens teoretiska referensram innehåller tidigare forskning som är en blandning av positiva och negativa ledarskapsstilar, vikten av ett gott lagarbete och kommunikation tillsammans med konflikter, mobbning och olika arbetsmodeller som kan förklara hur en dålig psykosocial arbetsmiljö i större utsträckning riskerar att uppstå. Teorin uppmärksammar i större del vilka risker som kan drabba medarbetaren negativt och att de kan uppstå om man inte tänker på att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats i vår studie och det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer av åtta personer som genomfördes på deras arbetsplats. Respondenterna handlägger olika ärenden vid en statlig myndighet i Värmlands län. Samtliga intervjuer har spelats in via ljudinspelning och är transkriberade ordagrant innan analysens början. Intervjumaterialet har sammanställts i ett exceldokument för att det ska bli lättare att jämföra där vi har gjort en datareduktion för att få fram det som verkligen är relevant utefter frågeställningarna. Studiens slutsats är att chefernas ledarskap har en stor påverkan på medarbetares upplevda psykosociala arbetsmiljö. Studien visar att chefernas ledarskap kan påverka medarbetarnas upplevelse av stress genom att bidra till hög egenkontroll och socialt stöd. Resultatet visar även här att medarbetarna tycker att deras chefer är noga med balansen mellan privat- och arbetsliv där det är stort fokus på återhämtning och att medarbetarnas hälsa är viktigare än resultat, vilket också är en faktor som hjälper dem att hantera stress. I studien framkom att respondenterna upplevde en god gemenskap och ett gott samarbete med sitt team och närmaste chef, vilket är en bidragande faktor till varför vi kan utesluta mobbning bland respondenterna, trots att vi till viss del kan se att det förekommer mindre konflikter. Summan av kardemumman blir att respondenterna i denna studie upplever att de har en god psykosocial arbetsmiljö.

Skolskjutningar eller andra skolattacker är tack och lov inte så vanliga i Sverige men då och då sker attacker, senast i Malmö i mars 2022. Det förväntade kunskapsbidrag som detta examensarbete är tänkt att bidra med är att presentera vad forskningsfältet säger om skolattacker runt om i världen mellan 1999–2021. För att kunna presentera forskningsfältet var syftet med detta arbete att göra en litteraturöversikt om skolattacker mellan 1999 – 2021 utifrån begreppen: School shooting, social exclusion, social isolation och bullying. Via denna sökning var syftet att försöka kartlägga vilka anledningar som förklaras ligga bakom attackerna, presentera om det finns en koppling mellan marginalisering och skolattacker samt sammanställa vad forskningen beskriver som framgångsfaktorer i skolors arbete kopplat till området. Ytterligare en aspekt som detta arbete syftade till att presentera i litteraturöversikten var vad forskningen säger om den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen. Ansatsen till syftet tas genom följande frågeställningar: Vilka kopplingar mellan skolattacker och marginalisering presenteras i forskningen mellan 1999 – 2021?Vad visar forskningen för framgångsfaktorer i skolors arbete med att på individ-, grupp- , organisations- och samhällsnivå, motverka marginalisering av elever i skolan?Hur beskriver forskningen den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen? För att göra litteraturöversikten användes SMART-metoden av Claes Nilholm som utgångspunkt för att sammanställa och på ett tydligt presentera resultatet. För att analysera resultatet och besvara de tre olika forskningsfrågorna användes tre olika teoretiska perspektiv som utgångspunkter: kritisk eller kategoriskt perspektiv, pragmatiskt perspektiv och verksamhetsteori. Resultatet visade att uttrycket marginalisering inte är vanligt förekommande och när, används det för att beskriva individer. I resultatet framkommer inte heller något om det specialpedagogiska perspektivet och inga beskrivningar av specialpedagogers arbete. Inte heller presenteras det några framgångsfaktorer som vilar på en vetenskaplig grund. De framgångsfaktorer som presenteras är främst riktade till individen genom psykologer och kuratorer. Vidare ges ett exempel på framgångsfaktor i form av förebyggande arbete som spänner hela vägen från samhälls- till individnivå genom möjligheten att ge anonyma tips. De specialpedagogiska implikationer som detta arbete är tänkt att bidra med är insikt om ett tomrum i informationen om hälsan för elever i skolan och betydelsen av specialpedagogens arbete. Denna uppsats är ett bidrag till forskningsfältet genom att sätta fingret på ett område som behöver utvecklas. Det blir synligt att resurser behövs för översyn och förändring av den psykosociala skolmiljön och här har specialpedagogen en roll att fylla.

Utifrån styrdokumenten gällande arbete mot skolmobbning finns det angivet att varje skola skall ha enhandlingsplan. Men det finns i nuläget inga tydliga anvisningar eller krav på hur en skola skall förhållasig till hur de ska motarbeta fenomenet kränkning och mobbning. Det finns således ingen form av mallatt förhålla sig till för Sveriges grundskolor. Det är således upp till varje huvudman och respektive skolasrektor att avgöra form och innehåll. Således framkom studiens syfte att beskriva och förstå läraresuppfattningar om skolans arbete som ett självupplevt framgångsfyllt antimobbningsarbete. Studienpresenterade också vilka roller de som arbetar på skolan spelar i detta processarbete och vad just debidragit med. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med skolans verkställande hälsoteamsom ansvarar för arbetet mot mobbning, vilka också är skaparna och de drivande bakom skolans aktuellahandlingsplan. Det innefattade intervjuer av skolans rektor, skolans kurator (huvudansvarig i hälsoteamet),två klasslärare och en fritidspedagog vilka är personalgruppen bakom gruppen. Resultatetvisade framkom uppfattningar om att framgångarna till stor del handlar om att skolan arbetar långsiktigtmed prioritering av värdegrundsrelaterade metoder som drivs av personal som har goda erfarenheterav att arbeta mot mobbning. Studien utgick från två forskningsfrågor; Vilka faktorer uppfattarpersonalen har bidragit till att göra antimobbningsarbetet framgångsrikt (?) och Vad uppfattar personalenbehöver motverkas genom ett mobbningsarbete (?). Resultat från studien är att hälsoteamet utvecklatett arbete som skulle kunna tas från vetenskaplig litteratur om fenomenet mobbning och förebyggandearbete. En annan slutsats som gjorts från studien är att även om svaren överraskande upplevdeslika så finns det skillnader mellan uppfattningarna om hur personalen ska kunna ”överföra” sinakunskaper och kompetenser till ny personal, och hur detta ”framgångsarbete” ska följa med skolansfortsatta utveckling i linje med människor i samhällets framtida utveckling. Jag drog slutsatsen att skolankan ha en möjlig framgång och ha arbetsmetoder som är unika, men som inte kan bekräfta att skolanverkligen har ”mobbningsfritt” baserat på denna studie. Betygsdatum: 220118

Denna studie utforskar sexuella trakasserier, mobbning och kränkningar i akademisk miljö. På uppdrag av Luleå tekniska universitet har en sekundäranalys av data från en nationell prevalens­studie genomförts i syfte att beskriva före­komsten av kränk­ningar inom lärosätet samt analysera skillnader i utsatthet. För att synliggöra hur maktordningar i akademin är närvar­ande i de kränk­ningar som sker har skillnader i utsatthet under­sökts utifrån kön, ålder samt de olika organisa­toriska positioner som anställda, doktorander och stu­denter har inom lärosätet. I syfte att sätta resultaten i en kontext har också jämförelser gjorts med aggregerade data för högskole­sektorn. Särskilt fokus har lagts på att kartlägga före­komsten av sexuella trakass­erier, mobb­­­ning och andra former av kränkande behandling men stud­ien utforskar därtill en samlad teo­retisk förstå­else av kränk­ningar för att belysa mångfalden och komplexiteten i utsattheten. Resultaten visar att Luleå tekniska universitet i stort följer trenden för högskolesektorn som helhet; totalt 4 procent vid lärosätet upp­ger att de utsatts för sexuella trakasserier och totalt 8 pro­cent uppger att de utsatts för mobbning. Ungefär dubbelt så många uppger att de har varit åskådare, det vill säga fått kännedom om andra som utsatts. De närmre analyser som gjorts av vilken typ av kränkningar som sker visar att de beteenden som är mest utbredda inom läro­sätet kan beskrivas som mer subtila och normal­iserade former av kränkningar. Resul­taten visar också att det finns betydande skillnader i utsatt­het. De övergr­ip­­ande trenderna indikerar att kvinnor, yngre ålders­grupper och studenter rapp­orterar högre utsatt­het för sexuella trakasserier medan främst kvinnor, äldre ålders­grupper och anställ­da rapp­orterar att de utsatts för mobbning. Sam­tidigt finns några trendbrytande resultat som indi­ker­ar att män i högre utsträckning utsätts för vissa beteenden som kan förknippas med en masku­lin och kränkande jargong. Dessa kunskapsbidrag har flera implikationer för ett vidare förändringsarbete inom läro­sätet. Bland annat finns behov av att tillämpa ett brett arbets- och studiemiljö­arbete som kan adressera även de subtila och mer var­dagliga former av kränkningar som är mest utbredda. Arb­ets- och studie­miljö­­arbetet bör dessutom utformas med grund i kunskap om vilka grupper som är särskilt ut­satta; kvinnors situ­ation bör beaktas särskilt men även insatser för att före­bygga sexuella traka­sserier bland yngre och stu­denter samt mobbning bland äldre och anställda bör vara en målsätt­ning. Avslut­ningsvis pekar studien på att det fortsatt finns kun­skaps­luckor som behöver utforsk­as vidare, bland annat krävs upprepade mätningar för att avgöra vilken påverkan covid-19-pandemin haft på utsattheten samt ytterligare studier kring doktoranders situation inom lärosätet. This study explores sexual harassment, bullying and violations in academic environment. On behalf of Luleå University of Technology, a secondary analysis of data from a national preva­lence study has been conducted in an aim to describe the incidence of violations within the uni­­versity and to analyse differences in exposure. To shed light on how power relations within the Aca­demy are present in violations, differences in exposure have been examined based on gender, age and the different organi­za­tion­­al positions of employees, doctor­al students and other stud­ents. In an aim to contextualize the results, comparisons have also been made with aggre­gated data for the higher education sector. Primarily, focus has been to examine the incidence of sexual harass­ment, bullying and other vio­lations, but the study also explores an interweaved theoretical under­standing of violations to emphasize the diversity and complexity of abuse. Results show that Luleå University of Technology largely follows the trend for the higher education sector as a whole; a total of 4 percent state that they have been subjected to sexual harassment and a total of 8 percent state that they have been subjected to bullying. About twice as many reports being bystanders. The closer analysis made concer­ning the type of violations that occur show that behav­iours that are most widespread within the university can be described as more subtle and everyday-like violations. Furthermore, results show that there are signi­ficant differ­ences in who is subjected to violations. The overall trends indi­cate that women, younger age groups and students report higher exposure to sexual harassment, while mainly women, older age groups and employees report being subjected to bullying. However, there are also some trend-breaking results, indicating that men are more exposed to certain behaviours that can be associated with a masculine and offensive jargon. These knowledge contributions have several implications for further development work within Luleå University of Technology. Among other things, there is a need to apply a broad app­roach to improvements of the work and study environment that can address also the subtle and more everyday-like forms of violations that are most widespread. Actions should also be based on an aware­ness of which groups are particularly vulnerable; the situation of women should be given special con­sider­ation, but eff­orts to prevent sexual harassment among young people and stud­ents and bullying among older age groups and employees should also be an objective. Finally, the study indicates that there are still considerable knowledge gaps that need to be explored further, including repeated measurements to determine the impact of the covid-19 pandemic as well as further studies on doctoral students' situation within the university.

Background: More students state that they are exposed to bullying and the mental illness among adolescents increases. Previous research states that there is a connection between bullying and reduced well-being, where social factors have been emphasized as risk and protective factors for both bullying and well-being. However, it is not well studied which social factors who has the biggest impact on well-being based on positive and negative aspects. Social capital was used as a theoretical frame to explain the social factors’ influence on adolescent’s well-being. Aim: The aim of the study was to study bullying and which social factors who has the biggest impact on well-being among adolescents in the County Council of Västmanland. Method: Based on the Survey of Adolescent Life in Västmanland 2012, a quantitative approach was applied with a cross-sectional design. A total of 4226 students from 9th grade of compulsory school and the 2nd year of upper secondary school in the County Council of Västmanland were included. Descriptive analyzes and multiple linear regression analyzes were performed. Results: Positive influences showed greater variety in well-being and future optimism than negative influences. Negative experiences had a greater influence than positive experiences while physical, verbal and psychological bullying had a low influence. Conclusion: A majority of students had not experienced any form of bullying where physical bullying was least common while mental bullying was most common. Students’ well-being was highly rated, boys rated their well-being as better than girls. School well-being and negative experiences had the greatest influence in well-being and future optimism.

Författare, forskare och lärare har länge lyft fram skönlitteraturs förmåga att låta läsare förstå sina egna liv och erfara andras till en grad utan motsvarighet bland pedagogiska och didaktiska redskap. Vad gäller verk som simultant kan imponera med litterär kvalité och värdegrundsfrämjande potential kan få konkurrera med Oima Yoshitokis manga Koe no katachi (sv. (En) Tyst Röst), ett påstående som denna uppsats syftar att bevisa. Genom att analysera mangan i förhållande till skolans vädegrund, gymnasiesvenskämnets kunskapskrav, samt forskning om didaktisk potential, litterär kompetens, mobbningsbekämpning och diskriminering framhäver denna studie hur väl mangan lämpar sig i gymnasiesvenskarbete. Resultaten visar att Koe no katachi kan utmana elever på sätt likvärdiga med mer konventionell litteratur (epik, lyrik och dramatik), att den har god didaktisk potential, och att den överensstämmer väl med forskares tankar om verk som utvecklar elevers litterära kompetens. Mangan ger god inblick i mobbning och diskriminring som fenomen (med specifikt fokus på diskriminering utifrån funktionsvariation, kön och könsöverskridande identiteter och uttryck), och innehåller viktiga budskap om medmänsklighet och förståelse. Slutsatsen är således att mangan skulle fungera utmärkt både för gängse skönlitteraturundervisning och värdegrundsfrämjande klassrumsarbeten, men att mangas fallande status och svåråtkomlighet i Sverige likväl gör gymnasieanvändning av den opraktisk i dagsläget.

School bullying occurs when a student is repeatedly exposed to negative actions by other students. The victim is often at some form of a disadvantage. Bullying can take many forms, such as physical, verbal, and relational. It can also occur online. With social cognitive theory as a theoretical framework, this dissertation examined some of the (individual and collective) moral processes that underlie bullying. More specifically, the aim was to enhance the understanding of the association between moral disengagement (MD) and bullying in early adolescence. Self-reported survey data was collected and analyzed using various statistical methods, such as multivariate regression and multilevel analysis. The results show that MD (individual and collective) is associated with bullying perpetration, both in a school context and online. The results also show that individual MD varies over time, and that changes are related to changes in bullying perpetration. The results also indicate that the mechanisms of MD are differentially associated with different forms of bullying. For instance, diffusion of responsibility is (positively) associated with assisting and reinforcing bullying, while moral justification is (positively) associated with indirect bullying. Overall, the results point to the importance of taking into account and analyzing both individual and contextual factors when examining the role that moral disengagement plays in bullying. Skolmobbning är när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar av andra elever. Den som utsätts är ofta i någon form av underläge. Det kan handla om att bli retad, utesluten eller slagen. Mobbning kan också ske på nätet. Med utgångpunkt i den socialkognitiva teorin studerades i den här avhandlingen några av de (individuella och kollektiva) moraliska processer som är involverade i skolmobbning. Mer specifikt var syftet att öka kunskapen om hur moraliskt disengagemang (MD) hänger samman med mobbning bland elever i åldrarna 10–14 år. Självrapporterad enkätdata samlades in och analyserades med hjälp av olika statistiska metoder, så som multivariat regression och flernivåanalys. Resultaten visar att individuellt och kollektivt MD hänger samman med att utsätta andra, både i en skolkontext och på nätet. Resultaten visar också att MD (individnivå) varierar över tid och att dessa förändringar sammanhänger med förändringar i att utsätta andra. Resultaten pekar också på att de olika mekanismerna av MD delvis sammanhänger med olika former av mobbning. Exempelvis sammanhängde ansvarsdiffusion (positivt) med att assistera och förstärka i mobbningssituationer, medan moraliskt rättfärdigande sammanhängde (positivt) med indirekt mobbning. Sammantaget pekar resultaten på betydelsen av att ta hänsyn till och analysera såväl individuella som sociala och kontextuella faktorer när man studerar mobbning.

Mobbning påverkar en stor del av skolors elever negativt, förekomsten av det kan förstöra livet för de som blir utsatta för det och mobbning som fenomen förändras och utvecklas över tid. Med det sagt är det väsentligt att forskning inom ämnet fortsätter att bedrivas för att synliggöra hur mobbning tar sig uttryck i skolans miljöer. Denna studie har utformats som en kvalitativ intervjustudie, där åtta respondenter, fyra lärare från skolor i icke utsatta områden och tre lärare samt en kurator från skolor i utsatta områden. Dessa har intervjuats med syftet att undersöka om respondenter från icke utsatta och utsatta områden skiljer sig åt i synen på mobbning samt synen på hur man bäst motverkar mobbning. Resultaten visar att det inte är någon tydlig skillnad mellan respondenter i utsatta jämfört med icke utsatta områden, även om det förekommer vissa avvikelser. En avvikelse är att majoriteten av respondenterna från skolor i icke utsatta områden visade sig ha ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på orsakerna till att mobbning uppstår, medan de från skolor i utsatta områden visades ha ett individualpsykologiskt perspektiv gällande det. Det framkom även att respondenterna som arbetar på skolor i utsatta områden har bättre kännedom om sina skolors handlingsplaner än respondenterna som arbetar på skolor i icke utsatta områden, där majoriteten berättade att de antingen inte har en handlingsplan eller att de inte är insatta i den. Avslutningsvis skiljde sig respondenterna från skolor i icke utsatta samt utsatta områden åt gällande synen på det främjande arbetet mot mobbning. Respondenter från skolor i utsatta områden ansåg där värdegrunden som central medan de från skolor i icke utsatta områden beskrev olika typer av relationsfrämjande och trygghetsskapande aspekter.

Kränkning är ett vanligt förekommande problem i samhället och det förekommer trots att detbåde i skollagen och diskrimineringslagen finns förbud mot mobbning och alla former avdiskriminerande eller kränkande behandlingar. Syftet med denna studie var att undersöka hurskolpersonal uppfattar och förhåller sig till mobbning och kränkande behandling som uppståri skolsituationer bland elever, samt hur de arbetar med mobbning. Datainsamlingen skeddegenom kvalitativa intervjuer i olika grundskolor med fem skolpersonal som var skolkuratorer,lärare och socialpedagoger. Resultatet visade att mobbning i överlag är som ettparaplybegrepp som innefattar olika typer av kränkningar och att det är principen om allamänniskors lika värde som kränks. Skolpersonalen ansåg att ett förebyggande ochrelationskapande arbete är av stor vikt i arbetet mot mobbning. Vidare visade resultatet att allapå respektive skola har en så kallad trygghetsplan och att det finns handlingsplaner för hurarbetet mot mobbning ska se ut.

Vi är sociala individer, relationer med andra är drivkraften, det centrala i mänsklig anpassning och också grunden till lycka, vi som människor behöver känna tillhörighet och uppskattning (Rudolph, Lansford och Rodkin, 2016). Att inte få vara med är smärtsamt, att känna att man inte duger kan leda till en maladaptiv utveckling och sämre psykisk hälsa. Att få uppleva att man aktivt exkluderas, att man knuffas, eller kallas namn, sådant gör ont och kan skapa långvariga sår i själen. Om detta dessutom sker ofta, att det sker av personer som är mer gillade i den kontext man är i, eller att de är flera skapar också en känsla av maktlöshet. Att detta är fallet och att det är något många bearbetar länge kan nog också ses i den mängd med böcker och filmer där offer och förövare på olika sätt porträtteras. Sverige har länge stoltserat med att vi har låga nivåer av mobbning i skolan, lägre än i andra länder. På sistone har andelen individer som upplever att de blir mobbade i svenska skolan ökat (Bjereld, Augustine och Thornberg, 2020). Detta kan bero på flera saker, medvetenhet, hur man mäter, men sannolikt så visar det på en verklig förändring som skett. Detta då svenska studier över lag, användande olika studier och olika definitioner alla pekar på en uppgång de senaste 10 åren (Bjereld med fler, 2020), även om ökning är från låga nivåer och Sverige fortfarande ses som ett föredöme rörande frågor rörande mobbning (UNESCO, 2019).

Studien belyser ett problemområde inom hanteringen av mobbning i fritidshem och skola utifrån kvalitativa intervjuer med lärare och elever på två olika skolor. Tidigare forskning visar att många lärare väljer att inte ingripa för att hjälpa elever vid mobbningssituationer medan andra lärare menar att det är lärarens ansvar att göra detta. Detta visar på en oenighet bland lärare när det kommer till hur mobbning hanteras vilket ledde författarna av studien till att granska hur lärare och elever upplever och ställer sig till detta. Undersökningen utgår ifrån elever och lärares utsagor samt ställningstaganden till att elever själva hanterar mobbningssituationer respektive tar hjälp av vuxna. Det framgår att antimobbnings-insatser med fokus på att uppmuntra elever att hjälpa varandra vid mobbningssituationer har visat goda resultat. Flera av dessa elev-baserade ansatser att minska förekomsten av mobbning utgår ifrån ett teoretiskt perspektiv byggt på social inlärningsteori och begrepp som betingning, förstärkning och självtilltro. Dessa teorier och begrepp utgör arbetets teoretiska ramverk och förklaringsgrunder. För att belysa lärare och elevers perspektiv på frågan om elev-ingripande vid mobbningssituationer intervjuades lärare och elever från två olika fritidshem. Resultaten visar att lärarna i skolorna som undersöktes anser att elever bör uppmuntras till att hjälpa varandra med vuxen översyn. Om eleverna inte lyckas att hantera situationen väl så ses det som lämpligt att läraren ingriper för att hjälpa dem. Att elever får erfara konflikthantering upplevs som gynnsamt av respondenterna då det anses förebygga mobbning samt främjar elevernas konflikthanterings-förmåga och självtilltro, men vuxet ingripande anses att krävas när en situation inte hanteras på ett konstruktivt sätt av eleverna och eventuellt eskalerar till mobbning. Resultatet lyfter även fram metoder lärarna i skolorna använder för att förebygga och hantera mobbningssituationer.

This doctoral thesis examines schools' responsibility to prevent degrading treatment of children and students under the Swedish Education Act. With the support of empirical studies, the aim is to examine and problematize whether the provisions in the Education Act against degrading treatment can be regarded as effective. The purpose also includes reflecting on factors that could potentially increase the effectiveness of the degrading treatment provisions. Using a theory of effective legislation, the thesis argues that effective laws should be a central objective in all legal systems. If laws are ineffective, there is a risk that the shortcomings they are intended to remedy remain unfulfilled and the goals they are designed to meet are not realized. The word "effectiveness" referred to in the thesis is based on three criteria, namely: Purpose (what goals the law is expected to achieve); Context (how well the law fits into a legal system in general); Design (how the goals are intended to be realized, by what means this will take place, and how this information is communicated). It is argued in this thesis that the purpose of the Education Act’s provisions against degrading treatment are three in total, namely: 1) to work actively to prevent degrading treatment, 2) to educate children about their human rights, and to 3) bring about a school environment with zero tolerance against degrading treatment, bullying and harassment. It is also argued that one of the provisions - the goal of zero tolerance against degrading treatment - does not lend itself to effectiveness, as it is impossible to fulfil. Whilst the Education Act fits well into the international legal context framed by the United Nations Convention on the Rights of the Child, there are several contextual problems in relation to the Swedish Discrimination Act and the Swedish Constitution (Sw Regeringsformen) that lead to ineffectiveness. The context flaws regarding the Swedish Discrimination Act and the Swedish Constitution mainly concerns norm collisions and overlapping regulations. Finally, certain design flaws affect the overall effectiveness of the provisions against degrading treatment contained in the Education Act. For instance, the fundamental concept of degrading treatment is not explained, and the width of the responsibility for Swedish schools is not made clear. Regarding the factors that could potentially increase the effectiveness of the degrading treatment provisions it is argued in the thesis that it should be made clear by the legislator that there is no goal of zero tolerance against degrading treatment in the Education Act, but a responsibility for the schools to work actively to prevent degrading treatment and to educate children about their human rights. It is also argued that the Education Act should be merged with the Discrimination Act when it comes to provisions against degrading treatment and harassment in schools, mainly to avoid norm collisions within the legal context of the Education Act. Lastly it is argued that the design of the Education Act could be improved by explaining important concepts such as degrading treatment and responsibility.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare på fritidshem tänker kring mobbning och på vilket sätt de arbetar för att förebygga mobbning i sin verksamhet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts på två fritidshem och fyra fritidslärare har intervjuats. Informanterna i studien är valda utifrån snöbollsmetoden. Studien utgår ifrån en tematisk analys med färgkodning. Det resultatet visar är att dessa fyra fritidslärare har olika erfarenheter av mobbning, vissa har personliga erfarenheter och vissa har det genom yrket. Samtliga lärare arbetar med att förbygga mobbning på fritidshemmet, men de använder sig av olika metoder för att förhindra mobbning. Informanterna arbetar målmedvetet för att förebygga mobbning, bland annat genom att vara synliga och deltagande i aktiviteterna. På ett av fritidshemmen har man också inrättat ett trygghetsteam.

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera hur ämnet mobbning gestaltas i de skönlitterära böckerna Handbok för superhjältar, del 1 och 2. Böckerna är skrivna av Elias & Agnes Våhlund. Uppsatsen svarar på frågeställningarna: Hur gestaltas mobbning i de första två böckerna av serien Handbok för superhjältar? Hur kan litteraturen användas i undervisningen?Vi använder oss av hermeneutiken för att tolka, förstå och förmedla våra upplevelser av fenomenet mobbning. Ulla Rhedins avhandling Bilderboken- på väg mot en teori (2001) används också som stöd för att utföra analyser av samspelet mellan både text och bild. Detta för att få en djupare förståelse för hur mobbningen avbildas genom karaktärer och situationer som vi får se och läsa om. Analysen delas in i nio kategorier där vi undersöker de olika delar som gör boken till en helhet. Resultaten från analyserna visar att den vanligaste typen av mobbning är både verbal och fysisk och att det oftast sker i miljöer i anslutning till skolan. I avsnittet slutsatser svarar vi på vår första frågeställning genom att använda oss av relevanta kategorier från analysavsnittet och den tidigare forskningen. Vi svarar på vår andra frågeställning i diskussionsavsnittet där vi diskuterar litteraturens didaktiska användning i svenskundervisningen för årskurserna F–3 samt dess relevans till läraryrket.

Mobbning sker ofta i närvaro av fler personer än förövaren och offret. Det är ett socialt fenomen där även deltagarroller såsom den passiva åskådaren och försvararen bevittnar mobbningen, varav den passiva åskådaren håller sig undan och försvararen väljer att ingripa för att hjälpa offret. Trots att forskning om barns och ungas perspektiv på mobbning visar att de anser det vara både omoraliskt och fel så ökar mobbningen i de svenska skolorna och många elever som bevittnar mobbning förblir passiva. Med bakgrund av detta syftade aktuell studie till att identifiera och undersöka hur gymnasieelever, i sina naturliga kompisgrupper och med egna ord, resonerar kring varför vissa elever ingriper medan andra förblir passiva i en mobbningssituation trots att tidigare forskning visat att elever generellt tycker att mobbning är fel. Deltagarna bestod av 51 gymnasieelever inom åldersspannet 16 till 21 år (34 flickor, 17 pojkar) och kom från 14 skolor lokaliserade i åtta orter i Sverige. Datainsamling skedde genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer om 3–5 elever i vilka två vinjetter (en med flickor och en med pojkar) som illustrerade fiktiva mobbningssituationer innehållandes flera deltagarroller fungerade som utgångspunkt för samtalen. Data analyserades genom konstruktivistisk grundad teori och utmynnade i en grundad teori. Analys av deltagarnas utsagor visar på att elever beräknar vilka konsekvenser som kan komma av ett potentiellt ingripande, och om dessa anses allt för negativa så resulterar det i vidare passivitet. Studien erbjuder en djupare förståelse för hur gymnasieelever motiverar och förklarar deltagarrollernas beteende och kan fungera som ett ramverk för framtida antimobbningsarbete som syftar till att få åskådare att kunna agera i linje med sina moraliska värderingar. Bullying often takes place in the presence of more people than the perpetrator and the victim. It is a social phenomenon where participant roles such as the passive bystander and the defender also witness the bullying, of which the passive bystander stays away and the defender chooses to intervene to help the victim. Although research on children’s and youth’s perspective on bullying show that they consider it both immoral and wrong, bullying is increasing in Swedish schools and many students who witness bullying remain passive. Based on this, the current study has aimed to identify and investigate how upper secondary school students, in their natural groups of friends and with their own words, reason about why some students intervene while others remain passive in a bullying situation, despite previous research showing that students generally consider bullying as wrong. The participants consisted of 51 upper secondary school students in the age range 16 to 21 years (34 girls, 17 boys) and came from 14 schools located in eight counties in Sweden. Data was gathered through semi-structured focus group interviews consisting of 3-5 students in which two vignettes (one with girls and one with boys) that illustrated fictitious bullying situations containing several participant roles served as a starting point for the conversations. The data was analyzed through constructivist grounded theory and resulted in a grounded theory. Analysis of the participants’ statements shows that students calculate the consequences that can come from a potential intervention, and if these are considered too negative, it results in further passivity. The study provides a deeper understanding of how upper secondary school students motivate and explain the behavior of participant roles and can serve as a framework for future anti-bullying work aimed at enabling bystanders to act in line with their moral values.

Obesity and depression are known to often go hand in hand, but is this due to our genetic heritage, environmental factors or a combination thereof? With a neuroscientific approach, I have investigated the relationship between obesity and depression with the aim of bridging the different levels of research available in order to better understand this complex topic. Using data from a longitudinal cohort with adults, we analysed the genetic contribution to antidepressant response in Study I. The association between antidepressant treatment and changes in body mass index, waist circumference and fat mass was assessed in Study II. In Study III, the importance of bullying victimization for the relationship between obesity and depression was analysed using a longitudinal cohort with adolescents. Lastly, the moderating effect from breastfeeding duration on the relation between a known obesity associated gene and body mass index among adolescents and young adults was examined in Study IV. The bidirectional relationship between obesity and depression is derived from several joint processes and mechanisms such as the stress system and symptomatology overlap with strong environmental influences affecting both disorders, plausibly through epigenetic processes. Even though overweight and obesity were associated with depressive symptoms, one even more important environmental factor for the development of symptoms was bullying victimization – a risk factor that persisted after six years of follow-up. The genetic contribution to these complex disorders from individual variations is small in most cases, but with a credible additive effect and with environmental factors as important moderators of these relationships. One such moderator is breastfeeding duration, which was found to contribute to the relationship between FTO and future BMI with different patterns for the individual variants, which supports the differential susceptibility hypothesis. Finally, when AD treatment is used, the patient should be monitored regularly, both regarding depressive symptoms as well as obesity-related measurements. Overall, it is of high importance to focus on prevention because the frequently chronic course of obesity, as well as depression, has a high burden on individuals, as well as on society. Om det är våra gener eller vår livserfarenhet som avgör om vi får en sjukdom eller inte är en vanlig fråga. Vi vet att fetma och depression ofta går hand i hand, men beror det på vårt genetiska arv, miljöfaktorer eller en kombination därav? Med ett neurovetenskapligt tillvägagångssätt kommer jag att undersöka och försöka överbrygga de olika forskningsnivåer som finns tillgängliga i detta komplexa ämne och förhoppningsvis kasta lite ljus på det i denna avhandling. Den ökade förekomsten av fetma sett de senaste decennierna kan inte tillskrivas förändringar i genpoolen. Det är mer troligt på grund av förändringar i miljön som ökar sannolikheten för stillasittande beteende och överdrivet intag av energi; en så kallad obesogen miljö. Även förekomsten av depression har setts öka i samhället. Båda dessa åkommor är förknippade med stora konsekvenser för individen i form av nedsatt hälsa och förkortat liv, men även för samhället i stort. De behandlingar som finns är i många fall ineffektiva och förebyggande åtgärder är därför angelägna, samt att vi behöver öka kunskapen om de individuella skillnader som påverkar uppkomsten av dessa sjukdomar och behandlingsresultaten. Tidigare studier har visat att genetiska varianter kan påverka både risken för att dessa sjukdomar uppstår, men också för hur effektiv behandlingen är, framför allt när det gäller antidepressiv behandling vid depression. Till exempel har FTO-genen visat sig vara viktig för kroppsmasseindex, troligen genom reglering av andra gener. Annan forskning visar att det är viktigt att ta hänsyn till miljöfaktorer som kan påverka sambandet mellan våra gener och sjukdom; så kallade interaktionseffekter. En viktig faktor för uppkomsten av depression är långvarig stress. Syftet med denna avhandling var att undersöka det komplexa dubbelriktade sambandet mellan depression och fetma. I studie I undersökte vi genetiska varianter som visats ha påverkan på läkemedelsbehandling, en genetisk riskskala utformad från dessa, och betydelsen för behandlingssvar vid antidepressiv behandling hos vuxna personer med depression. Sammantaget visade resultaten att de enskilda genetiska varianternas effekt på depressiva mått var liten, medan den genetiska riskskalan hade ett större samband med de depressiva måtten. I studie II analyserade vi förändringen i kroppsmasseindex, midjemått och fettmassa under en 5,5-årsuppföljning i förhållande till olika typer av antidepressiv behandling hos en vuxen befolkning. Antidepressiv behandling var kopplat till större ökning av både kroppsmasseindex och midjemått jämfört med hos de som inte fick behandling. Vid undersökning av olika behandlingsgrupper visade sig så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, vara förknippade med en större ökning i kroppsmasseindex så väl som kroppsfettsmassa under uppföljningen. SSRI-behandling var också förknippat med ökat midjemått hos män. Resultaten visar att det är mycket viktigt med uppföljning vid antidepressiv behandling, inte bara för att se symptomförändring, utan för att förhindra kraftig viktuppgång, som kan ge upphov till andra problem över tid. I studie III bedömde vi sambandet mellan BMI, utsatthet för mobbning och deras eventuella interaktionseffekt för framtida symptom på depression bland ungdomar. Vi undersökte även om det fanns några könsskillnader. Vi fann att övervikt hade en viss effekt på framtida symptom, men framför allt hade mobbning en effekt vilken kvarstod även sex år senare. Generellt verkade det finnas en additiv effekt så att med ökande kroppsmasseindex ökade även de depressiva symptomen, fast på en högre nivå för de som hade utsatts för mobbning. Detta mönster skiljde sig dock åt för tjejer och killar och indikerade en större risk för framtida depressiva symptom hos unga killar med fetma som hade utsatts för mobbning det senaste året. Resultaten visar att det är viktigt att förebygga mobbning som en del av det förebyggande arbetet mot psykosocial ohälsa. I studie IV undersökte vi den modererande effekten från amningstid i månader på förhållandet mellan en genetisk variant i FTO-genen och kroppsmasseindex i tonåren och hos unga vuxna. Vi fann att både väldigt kort och mycket lång amningstid påverkade kroppsmasseindex hos ungdomarna olika beroende på vilken variant av FTO-genen de hade. Den variant som normalt är förknippad med ökad risk för fetma överensstämde för de med kort amningstid; desto fler kopior av riskvarianten desto högre kroppsmasseindex. För de som hade ammats länge var sambandet istället det motsatta; varianten var förknippad med lägre kroppsmasseindex. Resultaten ger stöd för att denna variant inte är en riskvariant, utan snarare en variant som är mer känslig för både negativ så väl som positiv miljöpåverkan. Resultaten härstammar från två olika longitudinella studier med flera mätpunkter, vilket är en stor styrka för att kunna uttala sig om samband över tid. Avhandlingen inkluderar flera olika angreppssätt vilket är en förutsättning för att bilda sig en övergripande bild av dessa samband. Risken att bortfallet över tid eller den låga svarsfrekvensen i SALVe-kohorten har påverkat resultatet måste tas i beaktande när det gäller tolkningen av resultat och slutsatser. Det dubbelriktade förhållandet mellan fetma och depression härrör från flera gemensamma processer och mekanismer såsom stressystemet och överlappande symptom med stark miljöpåverkan för båda dessa åkommor, troligtvis genom processer som påverkar genregleringen. Sammantaget är det av stor betydelse att fokusera på förebyggande åtgärder eftersom det är vanligt med kroniska förlopp, vilket är en stor börda för individer som drabbas, såväl som för samhället.

Bakgrund: Att mobbning förekommer i skolvärlden är inget nytt, men hur mobbning tar sin form har varit mål för många studier sedan Olweus öppnade ögonen för fenomenet på 70-talet och framåt. Den etablerade definitionen av mobbning fokuserar på maktobalans, skada eller förtryck samt upprepning över tid. Mobbning kan huvudsakligen kategoriseras i direkt eller indirekt samt fysisk, verbal eller relationell. Syfte: Att ge ökad kännedom genom att sammanfatta forskning rörande förekomsten av olika typer av mobbning i skolan för att se eventuella samband mellan mobbningstyp och faktorerna kön och ålder. Metod: Litteraturstudie av tolv källor som ställs mot tidigare forskning där vårt fokus har legat på skolungdomars utsatthet för mobbning snarare än den utövande parten. Resultat: Flera, men inte alla, källor visar en samsyn med tidigare forskning på området vad gäller både kön och ålder, det vill säga att det finns typiska mobbningsformer baserat på de två vanligaste kategoriserande faktorerna; kön och ålder. Pojkar blir generellt sett utsatta mer för fysisk mobbning, bland flickor är det vanligare med relationell mobbning, och oavsett könstillhörighet så ser man en nedåtgående mobbningsfrekvens med ökad ålder.

Studiens huvudsyfte var att undersöka effektriktningen på relationen mellan moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden hos elever i högstadiet. Ett andra syfte var att undersöka hur relationen såg ut ifall analyser gjordes med killar och tjejer separat. Studien hade en longitudinell design med 1376 elever från 42 skolor varav 128 klassrum. Eleverna besvarade självskattningsenkäter om moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden vid två tillfällen, först i årskurs sju och därefter omkring ett år senare när de gick i årskurs åtta. Multipla regressionsanalyser för hela stickprovet visade att effekten var dubbelriktad: moraliskt disengagemang i årskurs sju predicerade mobbningsbeteenden i årskurs åtta, och mobbningsbeteenden i årskurs sju predicerade moraliskt disengagemang i årskurs åtta. När identiska regressionsanalyser utfördes för killar och tjejer separat, visade resultatet att effekten var dubbelriktad för killar, medan mätningen för tjejer visade att mobbningsbeteenden predicerade moraliskt disengagemang, men inget stöd gavs för motsatt effekt. Sammantaget belyser resultatet att det kan vara av intresse att ta hänsyn till både moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden vid mobbningsförebyggande arbete, samt att aspekter som kultur och könsnormer kan ha en betydelse för relationen mellan moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden.

I inledningen till denna uppsats understryks det att mobbning är ett ofta förekommande problem ute i samhället och på våra skolor. Därför är det inte heller otänkbart att fenomenet skildras i filmer som skall lära grundskolelever om mobbning och på så sätt förebygga det. Syftet med denna studie är att undersöka hur mobbning skildras i dessa utbildningsfilmer menade att användas i samhällskunskapsundervisningen på grundskolan. Fortsättningsvis avser arbetet ta reda på hur fenomenet porträtteras och ifall mobbningen som skildras i filmerna kan knytas till utbildningsmålen och kunskapskraven för ämnet samhällskunskap. För att åstadkomma det använder sig uppsatsen därför av ett analyserande perspektiv för att kunna identifiera hur mobbning skildras, vad skildringarna syftar till och vilken didaktiska relevans för undervisning om mobbning som skildringarna innehar. Uppsatsen börjar med en redogörelse för hur olika forskare valt att definiera mobbning för att kunna ge en bra bild av fenomenet. Dessa definitionspunkter används sedan för att konstruera frågor att utgå ifrån när filmanalysen påbörjas. Efter att mobbningens olika delar har definierats sker en redogörelse av tidigare forskning och studiens metod. Därefter sker analysen av materialet och resultaten av analys presenteras och diskuteras utifrån uppsatsens frågeställningar. Studien avslutas med att presentera undersökningens slutsatser. Studiens resultat visar att mobbning är ett svårt fenomen att porträttera på ett tydligt sätt och att ifall filmer om mobbning skall kunna användas i samhällskunskapsundervisningen krävs en större och bredare tydlighet i skildringen av mobbning och även i motiveringen gällande kopplingen till ämnesplanen. Betygsdatum: 2021-05-10

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorns roll i det förebyggande arbetet mot mobbning i kommunala grundskolor. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med skolkuratorer på kommunala grundskolor söder om Stockholm. Intervjuerna analyserades med hjälp av tre teoretiska ansatser: empowerment, KASAM och systemteori samt tidigare forskning. Under analysens gång framkom två huvudteman: upplevelse av rollen som skolkurator och arbetet som skolkurator. Med dessa huvudteman framkom underteman som: förväntningar på rollen, samverkan med andra yrkesverksamma, hinder i arbetet som skolkurator och det förebyggande arbetet mot mobbning. Resultatet visade på hur viktigt det är med en skolkurator i skolan i och med att denne besitter det psykosociala perspektivet. Detta perspektiv används sedan i form av att samverka med andra yrkesverksamma i skolan för att forma en god och trygg skolmiljö för elever. Avslutningsvis betonas betydelsen av att arbeta förebyggande mot mobbning då detta fenomen uppträder i skolans miljö. För att förebygga mobbning krävs det bland annat att samverka med skolpersonal, kartlägga riskmiljöer i skolan och utföra workshops med elever.

Syftet med denna studie är att se hur tilliten gestaltas mellan elever och klasslärare samt elever och övrig skolpersonal när mobbning uppstår. Jag vill få fördjupade kunskaper om tilliten mellan elever och klasslärare samt annan skolpersonal när en elev blir utsatt för mobbning, då tillitsfulla relationer mellan elever och vuxna är förebyggande mot mobbning. Tidigare forskning har visat att tillitsfulla relationer är framgångsrikt för att förebygga mobbning samt att tillitsfulla relationer bidrar till stödjande relationer i barns utveckling och mående. Tillitsfulla relationer ger även bättre möjlighet att vara motståndskraftig gentemot kränkningar och mobbning i skolan. I denna studie har en kvantitativ metod använts i form av webbenkäter, då syftet var att samla in en större mängd svar för att mäta tilliten mellan elever och lärare samt skolpersonal vid mobbningssituationer i skolan. Resultatet från studien visar att större andelen av eleverna känner tillit till klasslärare och annan skolpersonal i skolan men att det fortsatt finns elever som inte känner tillit till vuxna i skolan.

Syftet med studien är att ge en kritisk belysning av hur superhjältemotivet och genus presenteras i bokserien Handbok för superhjältar som är populär bland barn och används i skolorna. Bokserien har även en tillhörande lärarhandledning där det finns tips och idéer för hur en kan jobbar med böckerna i skolan. Även böckernas normer med tyngdpunkt på genus och underliggande budskap undersöks. Vidare undersöker vi hur hjältemotivet påverkar elever i grundskolan. Tidigare forskning som är relevant för studien är M May Naraharas litteraturöversikt som behandlar barnböcker hur de förr var riktat till respektive kön och hur könsrollsstereotyper påverkar barn. Vidare används Maria Nikolajevas artikel Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter där hjältens betydelse och förutsättning diskuteras samt vuxenormaliteten i barnlitteraturen. Till sist presenteras Birgitta Henes avhandling som är relevant för studien där hon undersökt ett 20-tal olika böcker hur pojkar respektive flickor tar plats litteraturen.Resultatet visar att bokserien inte förhåller sig könsneutralt. Mobbning som ska vara en utgångspunkt för böckerna tar lite plats och det saknas konsekvenser för vad mobbning både orsakar och konsekvenser för de som mobbar. Genom det intersektionella perspektivet kan vi se att en vithetsnorm präglar böckerna med olika typer av makthierkier. I och med superhjältetemat blir böckerna mer abstrakta och elever kan förhoppningsvis se att alla har en superhjälte inom sig. Däremot anspelar det på att du behöver bli någon annan för att vara speciell och bli bekräftad av samhället, vilket kan vara problematiskt.

Barn tillbringar under sin barndom mycket av sin tid i skolan. För att barnen ska kunna utbilda sig och lära sig att hantera vad det som krävs av dem, är det viktigt att skolmiljön är en trygg och säker plats att befinna sig i. Skolan är även en plats där barn med olika bakgrunder samlas och skillnaderna mellan eleverna kan få ojämlikheter, vilket bland annat kan leda till mobbning och kränkande behandling. I fall där sådant förekommer krävs det att skolan agerar, inte bara för att eleverna ska må bra men för att skolan enligt svensk lag är skyldiga till det. Syftet med denna uppsats är att fokusera skolkuratorns förebyggande arbetet mot kränkande behandling i skolor. Eftersom mobbning ständigt ökar är det viktigt att det pågår ett arbete för att förhindra det. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och dessa har analyserats utifrån studiens syfte samt frågor. Studiens huvudsakliga slutsats resulterar i att mobbning behöver arbetas mot inom olika förebyggande åtgärder. Children spend a lot of their time in school during their childhood. To be able to learn and manage what is required of them, it is important that the school is a safe place to be in with a good environment. The school is also a place where children from different backgrounds come together and the differences can make inequalities occur. This can lead to bullying and offensive treatment. In these cases, it is required that the school acts, not only for the students to feel good but the school is also obliged to do that by the Swedish law. The aim with this essay is to focus on the school counselor’s prevention against offensive treatment in schools. Since bullying is on the rise, it is important that there is ongoing work to prevent it. Data collection has taken place through interviews and analyzed based on the purpose of the study and issues. The main conclusion that has been seen as an important inference is that bullying needs to work against different preventions.