Search

Bakgrund: Ett barn som drabbas av ett hjärtstopp är något av det mest traumatiska en barnsjuksköterska kan ställas inför på barnakutmottagningen. Brist på teamsamarbete är en starkt bidragande faktor till ökad stress hos akutpersonalen. Vid ett hjärtstopp krävs effektivt teamsamarbete mellan olika professioner och att teamets kompetenser kompletterar varandra. Det är barnsjuksköterskans ansvar att tillgodose omvårdnadsbehovet hos barnet och dess familj. Syfte: var att utforska barnsjuksköterskans upplevelser av teamsamarbete vid hjärtstopp hos barn på barnakutmottagning. Metodbeskrivning: En kvalitativ metod valdes för att utföra denna studie. Genom ett strategiskt urval intervjuades tio sjuksköterskor som arbetar på barnakutmottagning. Analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Barnsjuksköterskans upplevelse av teamsamarbete identifierades som att involvera föräldrarna, uppleva trygghet genom erfarenhet, hantera utmanande situationer, föra en dialog genom ord och handlingar samt att finnas där för varandra. För att uppnå en väl fungerande teamsamverkan menade barnsjuksköterskorna att övning, förberedelse, samarbete, tydligt ledarskap och rollfördelning var viktiga aspekter. Slutsatser: För att få samskapande omvårdnad och genom interaktioner skapa teamsamarbete utmärkte sig två begrepp genom hela studien vilka var trygghet och kommunikation. Background: A child suffering from a cardiac arrest is one of the most traumatic things a paediatric nurse can face at the paediatric emergency department. Lack of teamwork is a strong contributing factor to increased stress among emergency personnel. In the event of a cardiac arrest, effective team collaboration between different professions is required and the team´s competencies complement each other. It is the paediatric nurse´s responsibility to meet the child´s and their family´s need for care. Aim: Was to explore paediatric nurse´s experiences of teamwork in cardiac arrest on children in paediatric emergency departments. Method: A qualitative method was chosen for this study. Through a strategic selection, ten nurses working at the paediatric emergency department were interviewed. The analysis was made with the help of qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The paediatric nurse´s experience of teamwork was identified as involving the parents, feeling safety through experience, managing challenging situations, conducting a dialogue through words and actions and being there for each other. In order to achieve a well-functioning team collaboration, the paediatric nurses believed that training, preparation, cooperation, leadership, and division of roles were important aspects. Conclusion: In order to receive co-creative nursing and through interactions create team collaboration, two concepts stood out throughout the study, which were safety and communication.

Introduktion: Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn innebär en lång påfrestande behandlingstid, en hel familj drabbas vid fastställd diagnos och skapar problem fysiskt, psykiskt och emotionellt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser av när deras barn har leukemi. Metod: Litteraturstudien är byggd utifrån Polit & Beck (2017) niostegs flödesschema. 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar valdes ut med huvudfokus på föräldrarnas upplevelser. Resultat: Vid fastställd diagnos drabbas föräldrarna av en känsla av total förlust, chock och rädsla att förlora sitt barn. Till en början har föräldrarna väldigt svårt att ta till sig ny information och det krävs mycket repetition ifrån vårdpersonalen. Vardagen blir helt upp- och nervänd vilket innebär en förändring i föräldrarnas livssituation som påverkar dem på olika sätt. Slutsats: Information visas vara ett av de viktigaste som föräldrarna behöver genom hela sjukdomsförloppet, det kan tilldelas ifrån olika vårdpersonal om det så handlar om sjukdomen i sig, vem dom kan vända sig till eller hur de kan söka emotionell support.

Bakgrund: I Sverige insjuknar ca 2000 personer i hjärntumör varje år. En hjärntumör kan vara antingen elakartad eller godartad, varav den förstnämnda är den vanligaste. Symtomen och prognosen vid en hjärntumör varierar beroende av vilken typ av tumör det handlar om och var i hjärnan tumören sitter. Att drabbas av en hjärntumör kan innebära att personens mening och sammanhang blir påverkat. Sjuksköterskans uppgift är att ge personcentrerad vård för att främja hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med en hjärntumör. Metod: En litteraturöversikt genomfördes i enlighet med Fribergs metod. Tio vetenskapliga artiklar hämtades från de tre olika databaser Cinahl Complete, Medline och Psycinfo. Artiklarna var av både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra teman som belyser upplevelsen av att leva med en hjärntumör. De fyra temana var: anpassningsstrategier,information, relationer och hopp. Anpassningsstrategier tillämpades i vardagslivet och arbetslivet för att tillvaron skulle fungera. Informationen som gavs av vårdpersonalen upplevdes som bristfällig. Det framkom att närstående var ett viktigt stöd genom hela sjukdomsprocessen, vidare beskrivs tryggheten i att få träffa samma vårdpersonal. Trots sjukdom framkom att deltagarna hade ett inneboende hopp. Diskussion: Diskussionen är uppdelad i en metoddiskussion och en resultatdiskussion. Litteraturöversiktens styrkor och svagheter diskuterades i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuterades resultatet utifrån Katie Erikssons vårdvetenskapliga begrepp hälsa, lidande och vårdande. Background: About 2000 people get diagnosed with brain tumor each year in Sweden. A brain tumor can be either malignant or nonmalignant where the formeris most common. Symptoms and prognosis varies depending on type of brain tumor and where in the brain it is located. The diagnosis of brain tumor could result in impact a person's meaning and purpose. The responsibility of a nurse is to give person-centered care to promote the health of the patient and relieve suffering. Aim: The aim of the study was to elucidate the experience of living with a brain tumor. Method: A literature review was made accordingly with Friberg’s method. Ten scientific articles were collected from three different databases; Cinahl Complete, Medline and Psycinfo. The articles were of both in qualitative and quantitative design. Results: The literature review as a result showed four themes that would enlighten the experience of living with a brain tumor. Those four themes are: Adjustment strategies, information, relations and hope. Adjustment strategies were used in daily life and work situations, to make the everyday life work. Furthermore, the review showed that the information that were given by the nurses were inadequate. The review described that close relatives were an important support throughout the entire process, further describe the confidence of meeting the same health professionals. Regardless of the tumor the participants describe having an inner hope. Discussion: The discussion is divided into a method discussion and a result discussion. The strengths and weaknesses of the literature review is discussed in the method discussion. The result was discussed from Katie Eriksson’s scientific terms Health, Suffering and Care.

Bakgrund: Förlossningsvården har under senare år centraliserats mer och mer. Detta leder i sin tur till att de prehospitala förlossningarna med ambulanssjuksköterskor närvarande ökar, vilket även ställer högre krav på ambulanssjuksköterskor. Trots en ökning är det ändå en händelse som ambulanssjuksköterskan sällan upplever. Därmed föreligger svårigheter att skapa en praktisk rutin gällande handhavandet av en prehospital förlossning. Risken för komplikationer finns i samband med en prehospital förlossning och rätt kunskap och utrustning kan saknas. En prehospital förlossning kan ge upphov till en stressfull situation för ambulanssjuksköterskan. Samtidigt är det för den födande modern en livsomvälvande upplevelse och trygghet och en god relation till sin vårdare är av stor vikt. Syfte: Syftet med studien är att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av prehospitala förlossningar. Metod: För att kunna svara på syftet har semi-strukturerade intervjuer genomförts med åtta ambulanssjuksköterskor. En intervjuguide användes som stöd. Insamlat material har transkriberats för att därefter analyseras enligt en kvalitativ innehållsanalys.med induktiv ansats. I analysfasen har fyra kategorier tagits fram och under dessa finns ytterligare 16 sub-kategorier som beskriver ambulanssjuksköterskors upplevelser i samband med prehospitala förlossningar. Resultat: De fyra kategorierna som framkommit under innehållsanalysen är: en emotionell upplevelse för ambulanssjuksköterskan, upplevelsen av trygghet, känslan av att vilja finnas där för modern, betydelsen av kunskap. En prehospital förlossning är en känslomässig upplevelse för ambulanssjuksköterskan och framkallar även stress. Det finns en osäkerhet som är relaterad till okunskap och en känsla av att inte kunna hantera de eventuella komplikationer som skulle kunna uppstå. Trots den stress som ambulanssjuksköterskan kan känna vill denne förmedla en trygghet till den födande modern och gör detta genom en lugn yttre fasad. Det finns en önskan hos ambulanssjuksköterskan till ökad kunskap och hospitering på förlossningsavdelning. Slutsats: En bristande kunskap kan finnas hos ambulanssjuksköterskan och detta leder till en ökad osäkerhet och känsla av stress. Trots denna känsla av stress är det viktigt för ambulanssjuksköterskan att visa sig professionell och vara en trygghet för den födande modern. Vad som under denna stressfyllda situation kan inge trygghet för ambulanssjuksköterskan var kollegan i ambulansen och relationen till denne. Den största kunskapsbristen som förelåg innebar de komplikationer som skulle kunna uppstå och här efterfrågar ambulanssjuksköterskor mer kunskap. Genom ökad kunskap som kan leda till en ökad trygghet för ambulanssjuksköterskan kan patientsäkerheten förbättras. Background: In recent years, maternity care has been centralized more and more. This leads to an increase in the number of cases of prehospital deliveries for the ambulance nurses to take care of, which also requires higher demands on the ambulance nurse. Nevertheless, despite an increase, it´s still a case that the ambulance nurse experience rarely and because of that it's hard to create a practical routine regarding a prehospital delivery. There is a risk of complications associated with a prehospital delivery and the proper knowledge and equipment may be missing. A prehospital delivery may cause a stressfull situation for the ambulance nurse. At the same time, it's a life changing experience for the nurturing woman and a feeling of security and a good realtionship with their caregiver is of ultimate importance. Aim: The purpose of the study is to illustrate ambulance nurse's experiences of prehospital deliveries. Method: Eight semi-structured interviews with eight ambulance nurses have been completed in order to responde to the aim. An interveiw guide was used as support. Collected material has been transcribed and then analyzed according to a qualitative content analysis with an inductive approach. During the analysis phase, four categories have been developed and below these 16 subcategories describing ambulance nurse´s experiences of prehospital deliveries. Results: The four categories found in the content analysis are: an emotional experience for the ambulance nurse, the experience of safety, the feeling of wanting to be there for the mother, the importance of knowledge. A prehospital delivery is an emotional experience for the ambulance nurse which also develops stress. There is an uncertainty that is related to lack of knowledge and a feeling of being unable to cope with complications that might arise. Despite the stress that the ambulance nurse may feel, the ambulance nurse want´s to create a feeling of safety for the nurturing mother and to do this through a calm outer facade. There is a wish for the ambulance nurse for increased knowledge and hozpitalisation at a maternity ward. Conclusion: A lack of knowledge can be experienced by the ambulance nurse and this leads to an increased uncertainty and a sense of stress. Despite this feeling of stress, it is important for the ambulance nurse to be professional and create a feeling of security for the nurturing mother. In this stressfull situation the colleague in the ambulance was proven to increase a sense of safety for the ambulance nurse and this relationship was of importance. The greatest lack of knowledge involved the risk of complications that might occur and the ambulance nurse requests more knowledge about this. Through increased knowledge that can lead to an increased feeling of safety for the ambulance nurse, patient safety can also be improved.

Bakgrund: Vårdandet handlar om att främja patientens hälsa trots sjukdom och inte minst blir det centralt i det palliativa vårdandet. Den palliativa vården innebär för sjuksköterskan att förebygga och lindra lidande samt att förbättra livskvaliteten. Detta kan leda till ett ökat välbefinnande och en upplevelse av hälsa trots att patienten befinner sig i livets slutskede. I det palliativa vårdandet kan sjuksköterskan använda sig av vårdmodellen ”de 6 S:n”. Syftet med vårdmodellen är att främja patientens delaktighet i livets slutskede med patientens perspektiv i fokus. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativt i livets slutskede. Metod: Den valda metoden var en litteraturöversikt med en innehållsanalys av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkommer det att sjuksköterskan upplever ett behov av att vara närvarande och finnas där för patienten. För sjuksköterskan skapas det känslor och tankar i det palliativa vårdandet som kan upplevas både som positiva och negativa. För att utföra en så god palliativ vård som möjligt upplever sjuksköterskan inte ha tillräckligt med kunskap och klinisk erfarenhet. Konklusion: Sjuksköterskan upplevde sig ha bristande kunskap och lite klinisk erfarenhet av den palliativa vården som gjorde att sjuksköterskan kände sig otillräcklig och fick svårt att hantera sina känslor Background: Nursing is about upholding patient health despite illness and not least when it comes to palliative care. For the nurse, palliative care intend to improve quality of life and prevent and relieve suffering, which in turn can lead to increased well-being and a feeling of health even though the patient is in the end of life. The nurse can use “the 6S” care model, which aims to make the patient involved in the palliative care, focusing on the patient’s perspective. Aim: The purpose of this study is to describe the nurse’s experience of palliative care in the end of life. Method: The selected method is a literature review with a content analysis of nine qualitative scientific articles. Results: The results show that the nurse feels a need to be present and to be there for the patient. For the nurse, palliative care generates emotions and thoughts, which can be both positive and negative. The nurse experiences a lack in knowledge and clinical experience, which is an obstacle in achieving good palliative care. Conclusion: The nurse felt that insufficient knowledge combined with few clinical experiences of palliative care made the nurse feel insufficient and unable to cope with arisen emotions.

Background: Many people within the health care system experience uncertainty. Uncertainty can be described as a feeling, a condition or as a phenomenon. Uncertainty is often associated with stress and an emotional burden among patients. It’s important for the nurse to have knowledge about the expressions of uncertainty to get a higher appreciation for the patients’ situation. Aim: The aim of this study was to describe how uncertainty expresses itself among people in an uncertain situation. Method: The study was based on 20 narratives about uncertainty, written by students. A manifest content analysis was applied. Result: The study resulted in two main categories. The category The invisible expressions of uncertainty describes that many feelings aroused. Many thoughts and questions were also evoked whilst in uncertainty. In the category The visible and physical expressions of uncertainty the expressions appeared as varied behaviour and actions. The body also showed physical reactions. Conclusion: Many of the expressions of uncertainty have a negative impact on people and can therefore be seen as a threat against their wellbeing and health. Despite of the individual expressions of uncertainty, this study shows that uncertainty could be discovered among people. Increased participation and person-centred care could alleviate the uncertainty among patients., Bakgrund: Inom vården upplever många människor någon gång ovisshet. Ovisshet kan beskrivas som en känsla, ett tillstånd eller som ett fenomen. Ofta är ovisshet associerat med stress och känslosam påfrestning för patienter. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha kännedom om hur ovisshet kan uttrycka sig hos personer för att få en ökad förståelse för patientens situation. Syftet: Syftet var att beskriva hur ovisshet kan uttrycka sig hos personer som befinner sig i en oviss situation. Metod: Studien baserades på 20 berättelser om ovisshet, skrivna av studenter. Berättelserna bearbetades genom manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier. Kategorin Ovisshetens osynliga uttryck handlar om att många känslor föddes när personer var i ovisshet. Det framkom också att många tankar och frågor väcktes. I kategorin Ovisshetens synliga och fysiska uttryck framkom det att ovisshet kunde uttrycka sig som beteenden och handlingar, samt att kroppen reagerade fysiskt. Slutsats: Många av ovisshetens uttryck påverkar personer negativt och kan därför ses som ett hot mot personers välbefinnande och hälsa. Trots att ovisshet uttrycker sig individuellt visade studien att ovisshet skulle kunna upptäckas hos personer. Ökad delaktighet och personcentrerad omvårdnad skulle kunna lindra ovisshet hos patienter.