Search

I en värld som ständigt blivit mer digitaliserad, där marknadskrav och affärsbehov reformeras samt tekniken går framåt i en allt snabbare takt, är det viktigt att organisationer följer den digitala utvecklingen för att överleva på en allt mer konkurrensutsatt marknad. Till följd av coronapandemin har många organisationer tvingats in i en snabb digital transformation, en transformation som varit nödvändig men delvis även oundviklig. Många organisationer har därför initierat en ansats till att anpassa och omstrukturera sin verksamhet genom att transformera sina normala arbetssystem för att bli mer digitaliserade. Många av dessa förändringar misslyckas av olika anledningar. I många avseenden är dessa anledningar unika vid varje förändringsarbete. I denna kvalitativa studie undersöks därför vilka organisatoriska utmaningar som skapas när digital transformation är påtvingad och hur förändringsledningen anpassas för att effektivt hantera motstånd vid förändringsarbete. Genom studien kunde teori som ansågs viktig för studiens syfte identifieras och denna gav oss ökad kunskap om ämnet. Empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med både chefer och medarbetare och denna data analyserades sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultatet av studien är mångfacetterade. De utmaningar som identifierades under studiens gång kring förändringsarbeten inom organisation till följd av en påtvingad digital transformation var oro, osäkerhet, kompetensbrist och motstånd. Dessutom fann vi att bristande nivå på vision och kommunikation var de största möjliga orsakerna till uppkomsten av de nämnda utmaningarna. För att möta dessa utmaningar har vi konstaterat att ett planerat tillvägagångssätt för förändringsledning kan vara fördelaktig för att skapa en tydlig och gemensam vision och tillit som genomsyrar hela organisationen. In a world that has become increasingly digitized, where market demands and business needs are reforming and technology is advancing at an ever-faster pace, it has become more important for organizations to keep pace with digital developments in order to survive in an increasingly competitive market. As a result of the corona pandemic, many organizations have been forced into a rapid digital transformation, a transformation that has been necessary but also partly unavoidable. Many organizations have therefore started an initiative to adapt and restructure their operations and transform their normal working systems to become more digitalized. Many of these changes fail for several reasons, however, these reasons are often unique to each transformation effort. This qualitative study therefore explores the organizational challenges that are created when digital transformation is imposed and how change management is adapted to effectively manage resistance in change efforts. Through the study, a theory that was considered important for the purpose of the study was identified and this gave us more knowledge about the topic. Empirical data was collected through semi-structured interviews with both managers and employees and this data was then analyzed using the theoretical frame of reference. The results of the study are multifaceted. The challenges identified during the course of the study around organizational change due to an imposed digital transformation were worry, uncertainty, skills shortages and resistance. In addition, we found that lack of level of vision and communication were the two main possible causes for the emergence of the mentioned challenges. To address these challenges, we found that a planned approach to change management can be beneficial in creating a clear and shared vision and trust that permeates the entire organization.

Studiens syfte är att undersöka hur förändringsmodellen ADKAR har använts bland enhetschefer på Försäkringskassan och vilken betydelse den har haft för de under en organisationsförändring. För att uppfylla studiens syfte har en organisationsförändring studerats utifrån ett första linjens chefsperspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på teori och begrepp relaterat till översättning och meningskapande. Utgångspunkterna har använts för att studera hur ADKAR- modellen översatts och skapat mening kring förändringen. Studiens metod är kvalitativ med fokus på fyra semistruktuerade intervjuer och fyra textdokument. Resultatet av studien påvisar att förändringsmodellen ADKAR internaliserats hos cheferna i samband med deras chefsintroduktion. Modellen har blivit ett etablerat sätt att kommunicera och tänka utifrån vid förändring. ADKAR- modellen idientifieras genomgående under förändringen som en vattenfallsmodell. The purpose of this thesis is to investigate how the change model ADKAR has been used among section directors at the Swedish Social Insurance Agency and what significance it has had for them during an organizational change. To fulfill the purpose of the study, an organizational change has been studied through the perspective of a first line director. The thesis theoretical starting points are based on theory and concepts related to translation and sensemaking. The starting points have been used to study how the ADKAR model has been translated and created sensemaking around the change. The study method is qualitative with a focus on four semi-structured interviews and four text documents.The results of this thesis shows that the change model ADKAR has been internalized in the managers in connection with their manager introduction. The model has become an established way of communicating and thinking from the outside in the event of change. The ADKAR model is consistently identified during the change as a waterfall model.

Att företag behöver genomdriva förändringar för att nå framgång är väl känt. Tidigare studier visar på att tvåvägskommunikation är väsentligt när det kommer till att skapa förståelse för förändring. Det är också väl framtaget att kommunikation både kan leda till lyckad förändringsimplementering, likväl som misslyckad, beroende på hur den används. Vidare har det blivit känt att olika kommunikationskanaler kan bidra med olika aspekter i förändring. Detta beroende på vilken information som delas via vilken kanal. Hur företag bör kommunicera för att uppnå samförstånd i förändring är dessvärre mindre utforskat. Därtill vilka kommunikationskanaler som är mest avgörande för att skapa samförstånd i förändring. Genom detta arbete, har vi därför undersökt hur olika kommunikationskanaler kan bidra till samförstånd i förändring. Vidare har vi undersökt detta i stora verksamheter som genomgått radikal förändring. Detta då det har visats från tidigare forskning att förändring är svårare att driva igenom desto större/omfattande en verksamhet/förändring är. Det saknas vidare jämförelsestudier mellan olika typer av branscher som genomgått radikala förändringar, vilket vi även berör i denna uppsats. Studien har visat på att kommunikationskanaler som underlättar för dialog och delaktighet är mest väsentliga för att skapa samförstånd i förändring. Detta kompletterat med kanaler som underlättar att information kan sparas, och se tillbaka på. Sammantaget är en mix av kanaler det ultimata för att en verksamhet ska uppnå samförstånd mellan förändringsledare och förändringsmottagare i en förändringsprocess. Ett resultat som framtagits baserat på intervjuer från nio respondenter från tre verksamheter i olika branscher. Resultatet från studien har således både bekräftat tidigare forskning, men också bidragit med ny information, och vidare skapat ett nytt ramverk för förändringskommunikation.

Tidigare studier har problematiserat förändringar på företag via hur förändringsledare implementerar dem och att motvilja till förändringar finns hos de berörda. Studien i rapporten fokuserar därför på att förstå hur ett konsultbolag inom samhällsbyggnad arbetar med interna utvecklingsförändringar. Genom att analysera förändringsledares tillvägagångssätt vid implementation av förändringar kan studien föreslå faktorer som bidrar till en mer effektiv ledning av internt förändringsarbete.Kvalitativa data har samlats in genom intervjuer med förändringsledare som tidigare har lett interna förändringar. Intervjuerna var semistrukturerade och frågorna var utformade via det teoretiska ramverket som rapporten belyser. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teoretiska begrepp. Det empiriska resultatet bidrog till att slutsatser om vilka faktorer som är centrala för ett konsultbolag inom samhällsbyggnad vid implementering av förändringar samt vilka utvecklingspotentialer som finns.Slutsatsen kan stödja ett konsultbolag inom samhällsbyggnad att kartlägga vad som är viktigt för dem samt vilka delar de kan utveckla för en mer effektiv förändringsledning.Resultaten visar att fyra faktorer och ett utvecklingspotentialområde kan utläsas ur materialet om de förändringsledarnas tillvägagångssätt för implementation av interna utvecklingsförändringar. De fyra faktorerna är, ‘Kommunikation’, ‘Bemöta de berörda’, ‘Flexibilitet’, ‘Attityd’. Där varje faktor beskriver den generella uppfattningen som de intervjuade ledarna gett uttryck för. Utvecklingspotentialen är ‘Planera’ och slutsatsen belyser hur och varför man som förändringsledare bör planera för förändringar. Utvecklingspotentialen är en generalisering av vad de förändringsledarna tillsammans anser är viktigt samt vad teorin förstärker.De teoretiska implikationerna säger att samtliga aktiviteter inom det teoretiska ramverket inte är lika aktuella och relevanta för denna sortens företag. Resultaten visar också att de förändringsledarnas attityd till förändringen är en viktig faktor för företaget vilket det teoretiska ramverket inte belyser. De praktiska implikationerna beskriver att man som bolag kan förstå sina mest viktiga faktorer och vilka områden man inom implementeringen av interna utvecklingsförändringar behöver utveckla. Previous studies have problematized changes in companies through how leaders implement change. Further, studies have also shown that changes can affect those who are involved in the change process by a resistance towards the new change. Therefore, the study in this report focuses on understanding how a consultancy company works with internal development-changes. By analysing formal leaders' approaches to implementing changes, the study can propose standpoints and potentials for development too be more effective within change management.Qualitative data has been collected through interviews with formal leaders who have previously led changes at the company. The interviews were semi-structured, and the questions were designed through the theoretical framework that the report highlight. The empirical result shows how the formal leaders were leading change. By analysing the findings through the theory that the writers choose as framework they found out what is important for the formal leaders when leading change and what they can do better.The conclusion should contribute to how leaders at a consultancy company works with change, what is important for them and what they can do better for a more effective change management. The results show that four standpoints and one potential of development have been discovered in the formal leaders' approach to implementing internal development-changes. The four positions are, ‘Communication’, ‘Attending the concerned’, ‘Flexibility’ and ‘Attitude’. Where each position is a generalization of what the formal leaders consider to be important during the implementation process. The potential of development is ‘Planning’ and the conclusion highlights how and why a formal leader could apply this. The potential of development is a generalization of what the formal leaders together believe is important and what the theory reinforces.The theoretical implications say that all activities within the theoretical framework are not as relevant to this typical company. It has also been found that the formal leaders' attitude towards change is important for the company, which the theoretical framework does not elucidate. The practical implications describe that a company can understand their most important standpoints and which areas they need to develop within the implementation of internal development-changes.

Sett till samhället i helhet samt till hela branscher och sektorer är förändring konstant. Dessutom är ett känt problem att förändring kan skapa motstånd hos individer och grupper. Eftersom människan är grunden i alla organisationer innebär det att en av de stora utmaningarna i förändringsarbete är att få stöd från organisationen. Samtidigt har det inom beteendevetenskapen identifierats ett stort antal faktorer som influerar människors beteende. Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera och förklara vilka påverkbara faktorer som triggar konstruktivt beteende i förändringsarbete. Teorigrunden är forskning och litteratur inom beteendevetenskap och organisationsförändring vilket initialt har gett till följd att sex faktorer har valts ut. Utifrån den referensramen har en fallstudie av ett omfattande förändringsarbete i en stor statlig organisation genomförts med totalt fyra kvalitativa intervjuer med enhetschefer, samt en kvalitativ intervju med en extern specialistkonsult inom förändringsledning. Dessutom har en tidigare studie i form av en medarbetarundersökning använts med över 1,000 respondenter från 2013 och 2015. Fallföretaget är Xmentor Management AB med fokus på när deras kund Trafikverket införde Nationell och Regional Operativ Ledning. Slutsatserna visar att de sex faktorer som har identifierats i litteraturstudien har möjlighet att trigga konstruktivt beteende i förändringsarbete. Dessutom är tre av faktorerna möjliga att påverka i hög grad. Uppsatsens tre viktigaste rekommendationer är att maximera belöningar på individnivå, att skapa effektiv kommunikation som i god tid och med upprepning kommunicerar till alla i organisationen, samt att erbjuda möjlighet till medskapande för de anställda. In terms of society as a whole and in industries and whole sectors; change is constant. Additionally, a known problem is that change may create resistance among individuals and groups. Since people are the foundation of all organisations it means that one of the major challenges of change management is to get supportive behaviour from the organisation. At the same time behavioural sciences has identified numerous factors that influence people's behaviour. The aim of this bachelor thesis is to identify and explain factors that are possible to influence and which triggers constructive behaviour in change processes. The theory foundation consists of research and literature in behavioural sciences and change management which initially resulted in six selected factors. Based on that frame of reference a case study of an extensive change process has been conducted with a total of four interviews with heads of units, as well as one interview with an external consultant in change management. In addition, employee surveys with data from more than 1,000 respondents from 2011, 2013 and 2015 has been used. The case company is Xmentor Management AB with focus on when their customer Trafikverket, the Transport Administration of Sweden, created National and Regional Operational Management. The findings show that the six selected factors are able to trigger constructive behaviour in change processes. Three of the factors are also possible to influence to a great extent. The three main conclusions are to maximize rewards on an individual level, to create effective communication to everyone in the organization, as well as to offer the possibility of co-creation.

Denna studie har genomförts med syftet att redogöra för hur förändringsledare arbetar samt vilka sensemaking-aktiviteter som bedrivs och är återkommande i förändringar gällande IT-implementeringar inom den svenska sjukvården. Studien grundar sig på en fallstudie där det som studeras är förändringsarbetet gällande implementeringen av IT-systemet MetaVision på Akademiska sjukhusets centralintensiv, CIVA. Uppsatsförfattaren har använt sig av metodtriangulering och således samlat in empirisk data från tre olika sorters källor. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med ett urval av informanter baserat på deras profession, samt med projektets förändringsledare och superanvändare. Åtta stycken icke deltagande observationer har genomförts på avdelningen under fem veckors tid. Utöver det har dokument gällande förändringen samlats in. All insamlad data har sammanställts och analyserats. Studien mynnar ut en slutsats som belyser det faktum att förändringsledarens arbete och beteende är betydande för att förändringen ska gå att driva framåt samt att det finns specifika sensemaking-aktiviteter som ledare bör utföra under förändringsprocessens gång. Det går inte att urskilja enskilda aktiviteter som är viktigare än andra, då olika aktiviteter har olika betydelse i olika projektfaser. Detta beror på förändringens karaktär och vilken organisation som studeras. I denna specifika studie presenteras tre övergripande aktiviteter som varit betydande i det studerade projektets inledande uppstartsfas.

Flera undersökningar visar att chansen för att lyckas med en organisationsförändring är liten. Att en organisationsförändring anses som lyckad ligger i att nå uppsatta mål men berör även aspekter kring organisationskultur, ledning och motstånd mot förändringen från individer och grupper inom organisationer. Syftet med den här studien är att undersöka hur chefer på mellannivå uppfattar sitt ledarskap i en organisationsförändring, och hur de handskas med motstånd mot förändring. Studiemetoden är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika mellanchefer på två olika organisationer. Resultatet gav en övergripande bild från informanterna där kommunikation, delaktighet och förtroende framhävdes som viktiga aspekter i ledarskapet när det kommer till organisationsförändringar. Motstånd mot förändringen var något som samtliga informanter upplevde i samband med organisationsförändringen, och de menade att det kan hanteras med hjälp av ledarskapet. Vår slutsats är att organisationerna har liknande uppfattningar och upplevelser av ledarskapet och motstånden i organisationsförändringen där kommunikation och delaktighet är viktiga nyckelord i ledarskapet. Även om de är medvetna om vad de anser behövas i ledarskapet för att hantera motståndet finns det fortfarande problematik i utförandet rent praktiskt. Several studies show that the chances for an organizational change to succeed is small. The success of an organizational change is connected to reaching goals but also involves aspects of organizational culture, leadership and resistance to change from individuals and groups within the organizations. The purpose of this study is to examine how middle managers perceive their leadership in an organizational change and how they deal with resistance to change. The method for this study is qualitative with semi-structured interviews, conducted with six different middle managers at two different organizations. The result gave a comprehensive picture of informants where communication, participation and confidence were highlighted as important aspects of leadership when it comes to organizational change. Resistance to change was something that all the informants experienced within the organizational change, and they imply that it can be handled with their leadership. Our conclusion is that the organizations have similar perceptions and experiences of leadership and resistors of organizational change, where communication and participation are important keywords for the leadership. Although the informants are aware of what could be necessary for their leadership to deal with the resistance, there is still difficulties in the execution.

Vid organisatoriska förändringar är det vanligt att motstånd uppstår vilket kan leda till försämrad implementering av förändringen. Ledaren har här en viktig roll men det råder delade meningar kring hur motstånd bäst bör hanteras. Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för vad som påverkar ledarens val av metoder för att hantera motstånd mot förändring. Fokus ligger på ledarens inställning, orsaksförklaringar till förändringsmotstånd, metoder att hantera motståndet samt kontextens betydelse i förändringsprocessen. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ flerfallstudie med ett abduktivt förhållningssätt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra ledare och det empiriska materialet har analyserats genom innehållsanalys. Studien har visat att förändringens kontext är avgörande för val av metoder att hantera det motstånd som kan uppstå i en förändringsprocess. Underordnat kontexten hade inställningen en stor påverkan, bland annat i avseende på ledarens subjektiva tolkning av motstånd och hur motståndet uttrycktes.

Olika förändringsrecept har länge använts inom kommunal verksamhet i syfte att förändra och utveckla. Idag är Lean det recept som har blivit populärt inom kommunal verksamhet i Sverige. Lean i kommunal verksamhet är ett hittills relativt outforskat fenomen och för att öka kunskapen behövs fler empiriska studier i ämnet. Det saknas även forskning på hur medarbetare skapar mening i förändringsprocesser och därför finns det anledning att studera medarbetarnas upplevelser för att förstå hur de påverkas av ett recept som Lean. Studien har genomförts i syfte att, genom studier av medarbetarnas upplevelser, utveckla förståelsen för hur mening kan skapas kring Lean i kommunal verksamhet. Detta för att ge ett bidrag till den företagsekonomiska diskussionen kring Lean samt öka den empiriska kunskapen kring receptet i kommunal verksamhet. Genom att studera meningskapande med en etnografiskt inspirerad metod vill vi även ge ett metodologiskt bidrag till Leanforskningen. Vi kommer dessutom ge ett praktiskt bidrag till de kommunala verksamheter som påbörjat, eller kommer att påbörja, arbetet med Lean. Studien är hermeneutisk och forskningsansatsen är abduktiv. I den empiriska undersökningen har vi inspirerats av en etnografisk metod och har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer, observationer samt tagit del av skriftligt materialet kring Leanarbetet på Växjö kommun. Studien visar att mening kring Lean har skapats i sju avseenden. Vi fann även att behov och ledarskap har haft en inverkan på medarbetarnas förhållningssätt till meningsskapandet. Different recipes of change have long been used in municipal organizations in order to change and develop. Today, Lean is the recipe that has become popular within the public sector in Sweden. This is therefore a relatively unexplored phenomenon and more empirical studies on the subject are therefore needed. There is also a lack in the research on how people create sensemaking in organizational change and it is therefore necessary to study employees' experiences in order to understand how a recipe like Lean affects them. The purpose of this paper is to, by studying employees' experiences, develop the understanding of how sensemaking can be created regarding Lean in municipal operations. The aim is to give a contribution to the discussion around Lean, in the field of business administration, and to increase the empirical knowledge about the recipe in this type of industry. Through the study of sensemaking, with an ethnographic-inspired method, we also provide a methodological contribution to the research of Lean as well as a practical contribution to the municipal organizations that will begin work with Lean. The study has been addressed from a hermeneutic and abductive approach. The empirical study was inspired by an ethnographic method and has been conducted through qualitative semi-structured interviews, observations and written material about Lean in the municipality of Växjö. The study shows how sensemaking can be created in seven approaches within the Lean process. We also found that need and leadership has affected the employees approach to sensemaking.

T Syfte: Detta arbete har haft två syften: 1) Att skapa en ökad förståelse för hur en organisationsövergripande konsekvensanalys kan inverka på förändringsprocessers utfall. samt 2) Att inleda utvecklingen av ett pedagogiskt verktyg för att genomföra konsekvensanalys i förändringsprocesser samt genomföra ett inledande test av detta verktyg. Metod: Detta arbete är en kvalitativ fallstudie. Efter en inledande litteraturstudie har metoden för datainsamling varit kvalitativa intervjuer av såväl ostrukturerad som semi-strukturerad karaktär. Vid analysen av insamlad data har tillämpats ett hermeneutiskt synsätt. Resultat & slutsats: Den i undersökningen genomförda konsekvensanalysen visar tydligt hur en konsekvensanalys kan förändra underlaget för beslut, planering och implementering av förändring i organisationer. Grund för konsekvensanalysens betydelse har således funnits i såväl teori som empiri. Testet av verktyget visade att de fokusområden som tagits fram upplevdes som relevanta i undersökningsföretagets kontext. Verktyget kräver dock troligtvis vidareutveckling i form av en tydligare handledning och utbildning för att en förståelse av fokusområdenas innehåll och dess inverkan på varandra ska kunna skapas utan konsulthjälp i de flesta organisationer. Detta var ett inledande antagande som stärkts av undersökningens resultat. Förslag till fortsatt forskning: En svaghet i undersökningen är att konsekvensanalysen på grund av tillgången på undersökningsföretag fick utföras i ett annat skede av förändringsprocessen än vad som är tänkt vara dess huvudsakliga placering. Det vore önskvärt att i framtiden utföra det på sin tänkta placering, innan beslut om och planering av förändring. Med tanke på den aktuella organisationens begränsade verksamhet då den i princip enbart innefattar försäljning vore det också både intressant och nödvändigt att testa fokusområdenas relevans och konsekvensanalysens inverkan på en större organisation med en högre grad av diversifiering av verksamheten. Dessa är båda lämpliga uppslag för framtida undersökningar. Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna uppsats skapat en ökad förståelse för en konsekvensanalys betydelse för ett förändringsarbetes resultat. Arbetet med ett verktyg för att utföra en konsekvensanalys har inletts. I färdigutvecklad form är min förhoppning att detta verktyg ska vara till hjälp för organisationer som ska genomföra förändringsarbete. Nyckelord: organisationsförändring, konsekvensanalys, förändringsprocess, förändringsledning ABSTRACT Aim: This thesis has two purposes: 1) To create a better understanding of how an impact analysis may affect the outcome of organizational change processes and 2) To initiate the development of a tool for carrying out an impact analysis in an organizational change process and carry out an initial test of this tool. Method: This thesis is a qualitative case study. After an initial literature review, the method of data collection has been qualitative interviews of unstructured and semi-structured nature. In the analysis of collected data a hermeneutic approach has been applied. Result & Conclusion: The impact analysis carried out in this case study clearly shows how an impact analysis can affect the basis of decision making, planning and implementation of change in organizations. Thus theoretical as well as empirical ground has been found for its value in organizational change processes. The test of the tool showed that the focus areas developed were perceived as relevant in the company context. The tool, however, most likely needs further development in the form of a user's guide to achieve an understanding of the focus areas, their content, and their impact on each other, good enough to be applied without using external consulting services. This was an initial assumption that was strengthened by the results of the study. Suggestions for future research: One limitation of this study may be that the test of the tool had to be carried out at a different stage in the change process from what was initially planned. It would be suitable to test the tool at its originally suggested stage of a change process and also in an organization of a more diversified character. The above mentioned are both suggestions for future studies. Contribution of the thesis: My hope is that this thesis has created a better understanding of how an impact analysis may affect the outcome of organizational change projects. The development of a tool for carrying out an impact analysis has been initiated and in its future complete version this tool may well be of much help for organizations involved in organizational change projects. Key words: organizational change, impact analysis, change process, leading change