Search

I en värld som ständigt blivit mer digitaliserad, där marknadskrav och affärsbehov reformeras samt tekniken går framåt i en allt snabbare takt, är det viktigt att organisationer följer den digitala utvecklingen för att överleva på en allt mer konkurrensutsatt marknad. Till följd av coronapandemin har många organisationer tvingats in i en snabb digital transformation, en transformation som varit nödvändig men delvis även oundviklig. Många organisationer har därför initierat en ansats till att anpassa och omstrukturera sin verksamhet genom att transformera sina normala arbetssystem för att bli mer digitaliserade. Många av dessa förändringar misslyckas av olika anledningar. I många avseenden är dessa anledningar unika vid varje förändringsarbete. I denna kvalitativa studie undersöks därför vilka organisatoriska utmaningar som skapas när digital transformation är påtvingad och hur förändringsledningen anpassas för att effektivt hantera motstånd vid förändringsarbete. Genom studien kunde teori som ansågs viktig för studiens syfte identifieras och denna gav oss ökad kunskap om ämnet. Empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med både chefer och medarbetare och denna data analyserades sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultatet av studien är mångfacetterade. De utmaningar som identifierades under studiens gång kring förändringsarbeten inom organisation till följd av en påtvingad digital transformation var oro, osäkerhet, kompetensbrist och motstånd. Dessutom fann vi att bristande nivå på vision och kommunikation var de största möjliga orsakerna till uppkomsten av de nämnda utmaningarna. För att möta dessa utmaningar har vi konstaterat att ett planerat tillvägagångssätt för förändringsledning kan vara fördelaktig för att skapa en tydlig och gemensam vision och tillit som genomsyrar hela organisationen. In a world that has become increasingly digitized, where market demands and business needs are reforming and technology is advancing at an ever-faster pace, it has become more important for organizations to keep pace with digital developments in order to survive in an increasingly competitive market. As a result of the corona pandemic, many organizations have been forced into a rapid digital transformation, a transformation that has been necessary but also partly unavoidable. Many organizations have therefore started an initiative to adapt and restructure their operations and transform their normal working systems to become more digitalized. Many of these changes fail for several reasons, however, these reasons are often unique to each transformation effort. This qualitative study therefore explores the organizational challenges that are created when digital transformation is imposed and how change management is adapted to effectively manage resistance in change efforts. Through the study, a theory that was considered important for the purpose of the study was identified and this gave us more knowledge about the topic. Empirical data was collected through semi-structured interviews with both managers and employees and this data was then analyzed using the theoretical frame of reference. The results of the study are multifaceted. The challenges identified during the course of the study around organizational change due to an imposed digital transformation were worry, uncertainty, skills shortages and resistance. In addition, we found that lack of level of vision and communication were the two main possible causes for the emergence of the mentioned challenges. To address these challenges, we found that a planned approach to change management can be beneficial in creating a clear and shared vision and trust that permeates the entire organization.

Förändring och motstånd till förändring är en stor del av den organisatoriska vardagen. Denna studie menar att bidra med förståelse och insikter, inte bara för att bidra till forskningen om ämnet, utan också för att hjälpa de chefer och medarbetare som behöver hantera förändringar i sitt arbete. Därför undersöker vi här vilken roll meningsskapande och tidigare erfarenheter av förändringar har för hur de anställda upplever och gör motstånd i en förändring. Detta görs genom att undersöka hur anställda på Sveriges regioner upplevde bytet från landsting till region. Regionaliseringen innebar att landstingen tog överdet regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen.

Organisationsförändringar är vanliga fenomen inom dagens organisationer och förändringarna skapar ofta stort engagemang hos medarbetare, inte sällan leder organisationsförändringar till motstånd. Forskningen som finns idag domineras av synen på individen samt chefernas roll och möjlighet till att påverka motståndet och behandlar således inte de anställdas motstånd som ett relationellt fenomen. Det som i mindre utsträckning når ut är motstånd ur ett medarbetarperspektiv, hur motstånd manifesteras under en omorganisering. Syftet med denna studie är således att undersöka hur motstånd manifesteras vid en organisationsförändring. Vi har valt att studera medarbetarnas motstånd vid en organisationsförändring som genomdrevs vid ett svenskt lärosäte med start 2012. Organisationen genomgick en förändring där medarbetarna gick från att övervägande ha enskilda cellkontor till en öppen aktivitetsbaserad arbetsplatslösning. Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med 13 medarbetare anställda vid tiden för omorganiseringen. Därefter har empirin analyserats utifrån två teoretiska ramverk, Organisationsbeteende- och Arbetssociologiskt perspektiv. Resultatet av analysen visar att båda perspektiven är nödvändiga för att förstå hur motstånd manifesteras. Således är ett resultat av denna studie att det behövs ytterligare forskning för att fylla luckan inom den existerande motståndsforskningen. Slutligen kan studien tillsammans med annan motstånds- och ledarskapsforskning bidra till ökad kunskap om hur medarbetares engagemang kan nyttiggöras vid förändringsarbete.

Vi lever i en ständigt föränderlig värld, där omvärlden ställer krav på människans flexibilitet och anpassning. Dessa krav gäller även organisationer. Uttrycket “adapt or die” talar för verksamheternas möjligheter till överlevnad. I denna studie undersöker vi en skola som på grund av yttre omständigheter tvingas till förändring för att överleva. Syftet med studien är att kartlägga hur anställda på en skola som är under en påtvingad förändring upplever förändringen inledningsvis, det vill säga efter den fas där beslutet tagits och man planerar för förändringen. Studiens undersökningsmetod är en kvalitativ studie där datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer med fem lärare och en representant från ledningen. Vi berör teoretiska områden som; organisationsförändringar, ledarskap och medarbetarskap, vilka ligger till grund för intervjuguiden och analysen. I analysen och resultatet redogörs för faktorer som enligt våra intervjupersoner har varit betydelsefulla i förändringsprocessens initiala fas och som bör finnas med i åtanke vid planering av en förändring. Resultatet i vår studie visar att om man lyckas förmedla nödvändigheten med förändringen och ger kontinuerlig information ökar acceptansen till förändringen. Det är även av stor betydelse att i planeringsstadiet, identifiera vilka frågor som är centrala för medarbetarna och bjuda in till samtal med de personer som är föremål för förändringen. Problem som framstått är att föräldrar och lärare från andra skolor visat missnöje och motstånd mot förändringen.

Purpose: The purpose of this study is to contribute to our knowledge of organizational change by investigating an employee perspective and comparing with the managerial perspective of department X at Scania. Theory: This study applies Kurt Lewin's three-step model for change. Then a model that illustrates employee commitment that is called the TRY-Change model. Finally the linear model of communication demonstrates that problems may occur due to lack of communication. Method: A qualitative method with a deductive approach has been used as this method was considered most appropriate for this study. Interviewers were chosen by a convenience selection. The primary data has been collected through semistructurated interviews and the secondary data consists of scientific articles and literature. Conclusions: The conclusions of the study shows that there are differences in how employees experienced the organizational change compared to the managers' experience. Employees did not think that they were involved and they also thought there was a lack of communication, something that the managers thought worked well.

Titel: Implementering av förändring - En fallstudie om att hantera förändring i offentlig sektor. Författare: Frida Andersson, Anna Johansson & Madeleine Palo.Institution: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan. Program: Human Resource Management.Kurs: Företagsekonomi III – Organisation, Kandidatuppsats. Handledare: Hans Wessblad. Examinator: Mikael Lundgren. Syfte: Syftet med vår studie är att göra en utredning av vilket tillvägagångssätt en offentligorganisation använder sig av vid implementering av förändring. Metod: En fallstudie som behandlar implementering av förändring ur ett organisationsperspektiv. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi och en deduktiv metod. Slutsats: Resultatet av studien visar att implementeringen har skett ur ett strategi E-perspektivmed fokus på planering och förändring av strukturerna i organisationen. I vår undersökning framkommer det att lärarna inte fick vara med och påverka i förändringsarbetet. Ledarna påvisade också strategi E genom att de var styrda att agera enligt den förutbestämda planen. Nyckelord: Planerad förändring, strategi, medarbetare, ledarskap, organisationsförändring, motstånd, implementering av förändring.

Denna tvärsnittsundersökning riktar sig mot upplevelser och reaktioner från ett medarbetarperspektiv före och efter en organisatorisk förändring. Mot sommaren år 2015 skickades en enkät ut till ca 300 medarbetare vid psykiatriska kliniken Skellefteå och en uppföljning av förändringsprocessen kom ut våren 2017 med syfte att kunna jämföra medarbetarnas upplevelse. Tidigare forskning har visat att alla förändringsprocesser möter någon form av motstånd och förvirring och att det är viktigt med en god kommunikation, öppenhet och tydlighet för ett önskvärt resultat. Psykologiforskaren Claes Janssen har en teorimodell som kallas ”de fyra rummen”, teorin används bland annat vid organisatoriskt förändringsarbete. Många kommuner och stora företag exempelvis IKEA använder sig av ”fyrarummaren” som den även kallas för att kartlägga vilken fas individen eller organisationen befinner sig i under en förändringsprocess. De olika rummen är nöjdhet, censur, förvirring och inspiration vilka har använts bland annat i rapportens resultat och analys. Resultatet visade att majoriteten av medarbetarna vid psykiatriska kliniken Skellefteå upplevde omorganiseringen nödvändig och att utfallet blev bra. Resultatet visade även på skillnader i olika reaktioner till förändringsprocessen, att kliniken bemött ett visst motstånd från medarbetare och att det varit skillnader i upplevelser och reaktioner beroende på den anställdes ålder.

Organisationsförändring är ett väl beforskat ämne och det är en komplex process att genomföra förändring. I detta fall har vi undersökt förändringar inom en stabsfunktion,bestående av experter inom olika områden vilket kan vara en komplicerande faktor. Denna studie syftar till att undersöka en förändringsprocess på Organisation X som har sin grund i ett uttryckt behov av ökat samarbete med ambitionen att resultera i en mer enhetlig stab.Förändringen har delvis genomförts i och med sammanslagningen av två avdelningar,Planering och Ekonomi. Genom intervjuer har vi undersökt vilka risker och möjligheter som chefer och medarbetare ser med sammanslagningen. Vi har även studerat chefer och medarbetares inställning till att få staben att arbeta mer enhetligt. Både medarbetare och chefer anser sammanslagningen som positiv då den förväntas leda till ökat informationsflöde och samarbete. Det finns en oro för ökad arbetsbelastning och hur framställningen av ett misslyckat förändringsarbete mottas av resten av organisationen. En ökad enhetlighet är önskvärd från cheferna medan medarbetarna motsätter sig en sådan förändring. Utifrån tidigare forskning och de ståndpunkter som finns inom organisationsforskning bekräftas delvis vårt resultat men att förändringsprocesser kan vara än mer komplexa än vad som ofta framställs i litteraturen. Avslutningsvis diskuterar vi hur denna studie kan utvecklas med vidare forskning.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mellanchefer kan hantera motstånd inom offentliga organisationer i samband med organisationsförändringar. Studien ämnar vidare undersöka vilka förutsättningar som mellanchefer behöver från ledningen för att hantera medarbetarnas förändringsmotstånd. Frågeställningar: • Hur använder mellanchefer i offentliga organisationer sitt ledarskap för att hantera förändringsmotstånd? • På vilket sätt påverkas mellanchefer i samband med organisationsförändringar i offentliga organisationer? Metod: I studien har en kvalitativ forskningsdesign använts. Sex stycken semi-strukturerade intervjuer har genomförts på två olika statliga myndigheter. Genom teoretiskt tematisk analys har empiri analyserats. Empirin har kodats utefter relevanta begrepp och teorier. Slutsats: Studien har påvisat att kommunikation är viktigt genom hela förändringsprocessen, både gällande att informera om förändringen och dess betydelse, men också för att möjliggöra att en dialog kan föras med medarbetare kring deras upplevelse av förändringen. Studien har även funnit att medarbetarinvolvering och delaktighet är viktigt men att detta behöver motiveras och mellanchefer behöver även informera om vad delaktighet innebär för att medarbetare ska ha rätt förväntningar. Delaktighet, kommunikation och hanteringsverktyg är delar som myndigheter behöver arbeta med på olika nivåer. Detta för att mellanchefer ska kunna ha rätt förutsättningar för att kunna hantera motstånd i förändring. Purpose: The purpose is to examine how middle managers can manage resistance in state agencies. The purpose is also to examine the conditions middle mangers need to manage employees’ resistance to change. Research questions: • How does middle mangers use their leadership in managing resistance to change in state agencies? • How does organizational change in state agencies affect middle managers? Method: The authors conducted a qualitative method for this study. The authors preformed six semi-structured interviews with middle managers working in two different state agencies. Empirical evidence has been analyzed through theoretical thematic analysis. The empirical data was coded along relevant concepts and theories. Conclusion: The need of communication is very important through the whole change process. Communication in this case includes both giving information about the change but also to give employees the opportunity to express their feelings about the change. It is also important for middle managers to involve employees in the change. The involvement needs to be motivated and middle managers also need to communicate what employees can expect from their involvement. Involvement, communication and strategies for dealing with resistance to change are vital parts that needs to be handled on all levels in the organization.This is important because it will enable the right conditions for middle managers to handle resistance to change.

Sett till samhället i helhet samt till hela branscher och sektorer är förändring konstant. Dessutom är ett känt problem att förändring kan skapa motstånd hos individer och grupper. Eftersom människan är grunden i alla organisationer innebär det att en av de stora utmaningarna i förändringsarbete är att få stöd från organisationen. Samtidigt har det inom beteendevetenskapen identifierats ett stort antal faktorer som influerar människors beteende. Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera och förklara vilka påverkbara faktorer som triggar konstruktivt beteende i förändringsarbete. Teorigrunden är forskning och litteratur inom beteendevetenskap och organisationsförändring vilket initialt har gett till följd att sex faktorer har valts ut. Utifrån den referensramen har en fallstudie av ett omfattande förändringsarbete i en stor statlig organisation genomförts med totalt fyra kvalitativa intervjuer med enhetschefer, samt en kvalitativ intervju med en extern specialistkonsult inom förändringsledning. Dessutom har en tidigare studie i form av en medarbetarundersökning använts med över 1,000 respondenter från 2013 och 2015. Fallföretaget är Xmentor Management AB med fokus på när deras kund Trafikverket införde Nationell och Regional Operativ Ledning. Slutsatserna visar att de sex faktorer som har identifierats i litteraturstudien har möjlighet att trigga konstruktivt beteende i förändringsarbete. Dessutom är tre av faktorerna möjliga att påverka i hög grad. Uppsatsens tre viktigaste rekommendationer är att maximera belöningar på individnivå, att skapa effektiv kommunikation som i god tid och med upprepning kommunicerar till alla i organisationen, samt att erbjuda möjlighet till medskapande för de anställda. In terms of society as a whole and in industries and whole sectors; change is constant. Additionally, a known problem is that change may create resistance among individuals and groups. Since people are the foundation of all organisations it means that one of the major challenges of change management is to get supportive behaviour from the organisation. At the same time behavioural sciences has identified numerous factors that influence people's behaviour. The aim of this bachelor thesis is to identify and explain factors that are possible to influence and which triggers constructive behaviour in change processes. The theory foundation consists of research and literature in behavioural sciences and change management which initially resulted in six selected factors. Based on that frame of reference a case study of an extensive change process has been conducted with a total of four interviews with heads of units, as well as one interview with an external consultant in change management. In addition, employee surveys with data from more than 1,000 respondents from 2011, 2013 and 2015 has been used. The case company is Xmentor Management AB with focus on when their customer Trafikverket, the Transport Administration of Sweden, created National and Regional Operational Management. The findings show that the six selected factors are able to trigger constructive behaviour in change processes. Three of the factors are also possible to influence to a great extent. The three main conclusions are to maximize rewards on an individual level, to create effective communication to everyone in the organization, as well as to offer the possibility of co-creation.

Bakgrund: Förändringstakten i dagens samhälle ställer stora krav på företagen att snabbt kunna anpassa sig efter omvärlden. Ett företag med ambitionen att snabbt kunna förändra sig, kräver förändringsbenägna och flexibla medarbetare. I Sverige är detta en verklighet som idag har nått in i vart och var annat företag. Vissa genomför förändringar av praktiska skäl men många med syftet att vitalisera organisationen och nå epitetet "lärande organisation". En lärande organisation behöver läraktiga medarbetare. Men vad är det som sker i en organisationsförändring? Hur ser de berörda individerna på de förändringar som numer sker allt oftare i arbetslivet? Föder organisationsförändringar lärande hos individerna? Syftet: Syftet med min studie har varit att studera hur yrkesverksamma ser på och resonerar kring lärande i och med förändringar på sina arbetsplatser. Metod: Studien utgår ifrån en sociokulturell ansats där jag med hjälp av semistrukturerade intervjuer försökt att få mina respondenter att med egna ord berätta om sina upplevelser av lärande, positiva som negativa, som skett i samband med förändringar i sitt yrkesliv. Resultat: Analysen av respondenternas berättelser visar att förändringar i arbetslivet leder till att individerna gör viktiga erfarenheter och att ett visst slags lärande sker. Olika individer har olika behov när det gäller vad som premierar deras lärande. Medan vissa är i stort behov av trygghet har andra ett större behov av att veta syftet och nyttan med det som ska åstadkommas. Gemensamt för dem alla är att grunden för en bra förändringsprocess ligger i den information och den kommunikation som sker inom organisationen. Background: The speed of change in todays society places considerable demand on businesses adaptability. A business wishing to quickly change course requires flexible employees with a will to change. Some carry out changes for practical reasons while many do so to vitalise the organisation and create a learning organisation. A learning organisation needs teachable employees. But what is it that happens in the course of organisational change. How do the individuals involved view these changes which are more and more common in working life. Does organizational change lead to learning amongst individuals? Purpose: The purpose of this study is to study how employees view and reason with regard to learning in the context of change at their workplaces. Method: The study uses a social cultural approach where semi-structured interviews are used to encourage the respondents to describe positive and negative experiences of learning, that have taken place in conjuncture with changes in their work life. Result: The analyses of respondents descriptions shows that changes in work life give the individuals important experience and that a certain kind of learning does occur. Different individuals have different needs with regards to what encourages their learning. While some are in great need of security, others have a greater need to know the purpose and usefulness of what is to be achieved. The common basis for all is however the management of

Syftet med studien är att utifrån ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förståelse och förklaring för hur medarbetarna på kundservice "En väg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförändring. Urvalet bestod av sex medarbetare och två personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förändringsledarskap och motstånd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvåfaktorsteori (Aronsson m.fl. 2012, Herzberg [1968]/2003) och McCelland motivationsteori om de mänskliga behoven (Aronsson m.fl. 2012) som kompletteras med, Scheffs (1994) sociala band och differentiering. Det mest centrala som framkommit i studien är betydelsen av bristande kommunikation, delaktighet och kontroll. Samt att medarbetarna haft olika inställningar till förändringen och att avdelningen ej har hunnit skapa en gemensam organisationskultur. Yrkesrollerna hämmar medarbetarna att skapa starka sociala band med varandra. The purpose of this study is that from a social psychological - and relational perspective, create a deeper understanding and explanation of how the employees of customer service "En väg in" in Varberg municipality experienced this organizational change. The sample consisted of six employees and two individuals from the management team. Qualitative approaches with semi structured interviews were used, as well as a hermeneutical approach. In order to analyze and interpret the empirical material previous research and scientific articles were selected and the theories Jacobsen (2013), change management and resistance, Maslow's hierarchy of needs (Aronsson et al 2012), Herzberg two-factor theory (Aronsson et al 2012, Herzberg [1968] / 2003) and McClelland's motivation theory of human needs (Aronsson et al 2012), supplemented by, Scheff (1994) social bonds and differentiation. The most central that emerged in the results is the importance of lack of communication, participation and control. And that the employees had different settings to the change and that the department has not had the time to create a mutual organizational culture. Professional roles inhibit employees to create strong social bonds with each other.

Målet med föreliggande studie är att belysa den sociala dynamik som kan uppstå under ett arbete med organisationsförändring, som både kan motarbeta och leda förändringen framåt. För att lyckas uppnå syftet och få en större förståelse för människorna och den atmosfär som påverkas har undersökningen främst baserats på observationer av möten och workshops relaterade till organisationsförändringen. Då medarbetarna har varit studiens mest väsentliga källa så har intervjufrågor skickats ut via mail, dessutom har informella samtal kontinuerligt hållts med Uppdragsledaren och Alfa. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av den sociala dynamiken har haft sin grund i Giddens struktureringsteori samt teorier relaterade till medarbetarnas motstånd mot organisationsförändringar och ledarskap. Detta teoretiska ramverk har bidragit till en djupare förståelse för sociala srukturer, olika normer, sätt att kommunicera och maktförhållanden inom organisationer. Undersökningen visar, bland annat, att medarbetare behöver motiveras och engageras i organisationsförändringar för att arbetet med förändring ska gå i önskad riktning. Mycket av detta ansvar ligger hos ledaren som medarbetarna måste anse vara legitim och professionell för att de ska lyssna och följa riktlinjer. Samtidigt måste det även finnas en balans mellan hur strikt ledarens riktlinjer bör följas och den frihet medarbetarna ges att kunna fatta egna beslut. De olika maktförhållanden människor har till varandra inom organisationer är inte av central betydelse under arbetet med organisationsförändring, så länge det finns en ömsesidig respekt mellan medarbetarna och en vilja att kommunicera och lyssna till varandras åsikter och kunskaper. The aim of this study is to emphasize the social dynamics that may arise during a project of organizational change, which can both prevent and lead the change forward. The investigation was mainly based on observations during meetings and workshops related to the change project, to get a better understanding for the people and atmosphere affected by the organizational change. Since the employees were the main focus of this study, questions were sent to the co-workers by mail and interviews were held with the leaders of the project. To be able to analyse the social dynamics the theoretical frame of the study was founded on Gidden’s structuration theory, theories of the co-workers resistance against organizational change and leadership. The theoretical frame contributed to get a deeper understanding for social structures in organizations and its different norms, way of communication and power. The research shows, among other things, that co-workers need to be motivated and engaged in the organizational change for the change to move forward. A lot of this responsibility concerns the leader, who has to be seen as legitimate and professional for the co-workers to be able to listen and take orders. There also has to be a balance between the orders that a leader gives and the freedom the employees have to make their own decisions. People in organizations have different power relations which don’t matter during anorganizational change project as long as there is a mutual respect between the employees and a willingness to communicate and listen to each other’s opinions and knowledge.

I denna studie undersöktes implementeringen av verktyget 5S på ett anonymt distributionsföretag som vi valt att benämna Distrib. Syftet med studien var att undersöka hur väl implementeringen av verktyget 5S har fungerat för att förbättra ordning och reda i företagets lagerverksamhet. Den undersökningsmetod som använts bestod av semistrukturerade intervjuer av respondenter på två av verksamhetens lager samt ledningen. I dessa intervjuer har fokus legat på hur implementeringen genomförts, åsikter om genomförandet samt resultatet av denna implementering. De teorier studien baserats på var av relevans och kunde ställas mot den empiri som samlats genom intervjuerna. Med dessa intervjuer kan vi se att ledningen och medarbetarna haft delade åsikter och uppfattningar om genomförandet samt resultatet av implementeringen. Genom dessa åsikter och uppfattningar kunde slutsatser dras om hur väl implementeringen av verktyget 5S har fungerat på Distrib.

Organisationsförändringar är ett vardagligt fenomen i dagens samhälle samtidigt som det är visat att få förändringsförsök når sina mål. Förändringströgheten som råder anses bero på motstånd från medarbetare alternativt svårigheter att implementera den institutionaliserade trenden om hur organisationer för tillfället bör organiseras. Då decentralisering är en central aspekt i dagens trend har även tron på kompetensutveckling stärkts. Det är alltmer vanligt att organisationer involverar kompetensutveckling i förändringsförsök i tron om att en ökad förståelse och kunskap leder till mindre svårigheter i genomförandet. Detta är dock något som gjorts lite empirisk forskning på.Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen inom området organisationsförändring med fokus på varför organisationsförändringar är så pass trögföränderliga samt vilken roll kompetensutvecklingsutbildningar har på förändringsarbeten. Dessa frågeställningar besvaras dels utifrån ett institutionellt perspektiv för att öka förståelsen om vad trender och samhällstrukturer kan ha för betydelse på problemet, dels utifrån ett individuellt perspektiv då den enskilde medarbetaren vanligen blir mycket påverkad i ett förändringsarbete. Studien har en fenomenologisk ansats där det empiriska materialet är insamlat genom djupintervjuer av fem personer. Alla arbetar på samma myndighet och har genomgått en åtta månaders kompetensutvecklingsutbildning med inriktning förändringskompetens. Myndigheten genomför idag ett förändringsarbete med önskan om att förändra kulturen på arbetsplatsen, ett förändringsprojekt som initierades redan år 2007.Studiens resultat visar att den strukturella delen av myndigheten har förändrats, men att den kulturella endast har förändrats i mycket liten utsträckning. Denna förändringströghet handlar främst om en diskrepans mellan vad ledning och medarbetare, och medarbetare emellan, upplever vara ett effektivt och ”rätt” arbetssätt. Analyserat utifrån ett individperspektiv, grundar sig detta i individer som ej accepterat det nya arbetssättet och gjort motstånd, då den stora omställningen hotat gamla arbets- och tankesätt. Utifrån ett institutionellt perspektiv grundar det sig i svårigheter att anpassa den nuvarande trenden i den organisatoriska verkligheten. En individ som ger motstånd kan här förstås som en person som ej legitimerat den nya trenden som förändringsarbetet innebär.Resultat påvisar även att samtliga intervjupersoner hade nått en ökad förståelse och insikt av såväl förändringens mål som deras egna och andras beteenden i och med kompetensutvecklingsutbildningen. De såg även det nya som förändringen innebar med större trovärdighet och upplevdes som mer legitima av sina medarbetare. Kompetensutvecklingen kan därmed ses som en metod för att sprida acceptansen av det nya, dels då de utbildade lärt sig att hantera motstånd och andra reaktioner från medarbetarna på ett bättre sätt, dels då medarbetarna tar till sig av de utbildades synpunkter och idéer på ett annat sätt i och med deras ökade legitimitet.

Uppsala brevterminal är i början av en organisationsförändring som innebär att verksamheten på terminalen kommer att flyttas till en annan ort senaste 2014. Syftet med studien är att beskriva organisationsförändringen ur ett internkommunikationsperspektiv. Studien beskriver hur internkommunikationen har fungerat utifrån vad som har kommunicerats, av vem, på vilket sätt (hur) och vid vilken tidpunkt (när). Dessutom undersöks medarbetarnas mottagande av interkommunikationen under förändringen. Studien bygger på intervjuer med ansvariga för Uppsala brevterminal och en enkätundersökning genomförd på medarbetarna. Resultatet tyder på att ansvariga på Uppsala brevterminal teoretiskt har tagit bra beslut men att medarbetarna är missnöjda med internkommunikationen och att ett motstånd finns mot förändringen.

Under en lågkonjunktur använder sig många företag av varsel och uppsägningar som ett sätt att minska kostnader och möta en vikande efterfrågan. Dessa uppsägningar innebär en förändring vilket är något som ofta möts av motstånd. I den här uppsatsen belyses de problem en ledare ställs inför i samband med en förändring som innebär uppsägningar och hur de har valt att genomföra dem. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur tre ledare i tre olika organisationer genomför uppsägningar som sker till följd av arbetsbrist. En kvalitativ metod har använts där vi genomfört tre halvstrukturerade intervjuer med ledare som haft insyn i beslutsprocessen från varsel fram till uppsägningar och varit de som till största del förmedlat besluten till berörda individer. Med insamlad empirisk data analyserades hur ledarna genomförde uppsägningarna utifrån teori som behandlar förändring, ledarskap och ett företags situation. Resultaten visade att trots liknande yttre förutsättningar i form av lågkonjunktur och vikande orderingång så skilde sig genomförandet av förändringen mellan de tre företagen. En likhet var att kommunikation varit en viktig strategi under processen. I samtliga fall var ledarskapet dessutom säkert, direkt och beslutsamt. During a recession, many companies are using layoffs as a way to reduce costs and meet declining demand. These layoffs mean changes, which is often met with resistance. This thesis highlights the problems a leader is faced with during a change involving layoffs and how they have chosen to implement the same. The purpose of this thesis is to describe how three leaders in three different organizations implement layoffs occurring as a result of shortage of work. The research used is semi-structured interviews with three leaders who have taken part in the decision-making process of the layoffs. They have been, for the most part, responsible for conveying the decisions to the employees concerned. The collected empirical data was analyzed on the basis of theory dealing with organizational change, leadership and situational variables in order to understand how the layoffs have been carried out. The results showed that despite similar external environment in terms of recession and declining order, the implementation was different between the three companies. One similarity was that communication was an important strategy in the process. In each case the leadership was also secure, direct and decisive.

Informationsteknologins snabba framfart har fått en allt större betydelse inom hälso- och sjukvården, vilket har bidragit till telemedicinens utveckling. Telemedicin kan beskrivas som en teknik där sjukvården utnyttjar elektronisk kommunikation för patientrådgivning, bedömning, övervakning och specialistkonsultationer på distans. Detta kan resultera i en ökad kunskapsspridning, höjd kvalitet samt minskade kostnader. Telemedicinska samarbeten förutsätter dock kontinuerliga organisationsförändringar mellan de ingående parterna i form utav införande av ny teknik, rutiner och arbetsätt. Studier har visat att organisationsförändringar medför en osäkerhet hos individer som påverkas av förändringen, vilket i vissa fall kan resultera i motstånd. Denna uppsats ämnar undersöka och identifiera var motstånd finns hos läkare i samband med ingående i telemedicinska samarbeten och kartlägga vilka bakomliggande osäkerhetstyper som skapar motståndet. Syftet med denna studie är att förenkla implementeringen av telemedicinska projekt i framtiden, genom att bidra med ökad kunskap om vilka hinder som finns så att strategier kan utvecklas för att överkomma dessa. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning bestående av 12 respondenter. Dessa är i huvudsak utförda via personliga intervjuer och omfattar olika parter med skilda funktioner inom telemedicinska samarbeten. Resultaten av intervjuerna analyseras med hjälp av en analysmodell som har utvecklats baserad på tidigare forskning inom främst organisationsteori och sociologi. Osäkerhet delas här in i två grupper, nämligen individosäkerhet och organisationsosäkerhet. Våra resultat visar att motstånd kan härledas från den osäkerhet som förekommer på både individ- och organisationsnivå. På individnivån finns motstånd främst på områden som handlar om tid, bekvämlighet och kunskap. Det föreligger en osäkerhet bland användare för att ingående i ett telemedicinskt samarbete kommer medföra tidsbrist och ökad arbetsbörda samt att den nya tekniken är krävande att sätta sig in i. På organisationsnivån grundar sig motståndet framförallt i att användare inte förstår nyttan och syftet med specifika telemedicinska projekt. Enligt vår analys beror detta sannolikt på att användare saknar tillgång till erfarenhetsbaserad tyst kunskap i relation till ledning och initierare av projekten. Vi föreslår därför ett ökat fokus på att överkomma motstånd rörande dessa osäkerheter. Trots att det föreligger motstånd och osäkerheter vid ingående i telemedicinska projekt, bedömer vi dem dock vara av ringa art då samtliga intervjupersoner är mycket positiva för användningen och utvecklingen av telemedicin under den närmaste framtiden i Sverige.

Denna undersökning behandlar ett ämne som i samhället är väldigt aktuellt. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur omsorgspersonal kan uppleva arbetsrelaterade förändringar och med fokus på hur dessa upplevelser relaterar till personalens arbetsglädje. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie i form av intervjuer. I undersökningen ingår fyra informanter, alla arbetar inom äldreomsorgen som omsorgspersonal. Informanterna arbetar på två olika arbetsplatser där dessa nyligen har genomfört större organisatoriska förändringar. Resultatet visar att arbetsglädje för personalen är att ”vara glad på arbetet”, att tycka arbetet är ”roligt”, samt att känna att man gör någonting meningsfullt. Men också att få vara ”delaktig”, att få ”stöttning” och ”uppskattning” av arbetskamrater och chef. Informanterna upplevde att arbetsglädjen påverkades negativt under förändringsprocessen men efter att förändringen genomförts upplever man arbetsglädje i större utsträckning än tidigare. Den främsta anledningen till att arbetsglädjen minskade under förändringsprocessen var att personalen inte kände sig delaktig i beslutet om förändring.

Syfte: Uppsatsen är skriven för att illustrera svårigheterna med organisationsförändringar och hur dessa påverkar människorna som arbetar inom ett företag. Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringar i ett konjunkturkänsligt företag inom verkstadsindustrin. Vi vill söka förståelse om hur förändringar kan påverka motivationen och lojaliteten hos personalen på verkstadsgolvet. Metod: Det centrala förhållningssättet i uppsatsen är att vi antar en reflekterande attityd i vår undersökning. I forskningssammanhang innebär det ett sätt att relatera till ”verkligheten” och det objektiva behöver inte stå i centrum. Teorier har insamlats under skrivprocessen och vi har tolkat och reflekterat den informationen. Kvalitativ metod var en stor del i studien där vi intervjuade sex personer på HIAB AB. HIAB är ett globalt företag som är verksam inom verkstadsindustrin. Vi samtalade med ledningen på fabriken som representerades av VD: n och personalchefen, anställda som bestod av tre anställda från produktionen samt fackklubbsordföranden. Vi ställde frågor till dem om organisationsförändringar generellt och motståndet mot dessa samt hur det påverkar motivationen och lojaliteten. Vi diskuterade också det pågående förändringsprojektet som kallas ”On the move”. Resultat & slutsats: Studien får fram ett resultat som visar sambandet mellan organisationsförändringar och motivation och lojalitet hos de anställda. Om det är en större förändring som påverkar en individ negativt så sjunker motivationen och även lojaliteten, och tvärtom, om en förändring påverkat en individ positivt så stiger motivationen och lojaliteten. Ett företag kan nå större vinster om de börjar arbeta mer med mervärdeskapande åtgärder som motivation och lojalitet bland de anställda. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning inom det här området kan vara att efter ett tag utvärdera det pågående projektet ”On the move”. Hur lyckat blev det och uppnådde företaget projektets visioner och mål. Personalchefen hade en teori om att det finns ett samband mellan antal anställda och risken för illojalitet. Om antalet anställda överstiger hundra stycken ökar risken för illojalitet. Hypotesen kan vara intressant att studera närmare. Uppsatsens bidrag: Vi tycker att uppsatsen bidrar med att uppmärksamma organisationsförändringar och svårigheterna som är förknippade med att hantera människor och deras motivation och lojalitet i situationer som uppkommer inom ett företag. Aim: This essay is written to illustrate the complexity about organizational changes and how these can affect the people who work in a company. The purpose of this essay is to examine changes in a company sensitive to economic fluctuations in the engineering industry. We want to find understanding about how changes may affect the motivation and loyalty among the employers at the engineering floor. Method: The main approach in this essay is that we adopt a reflective attitude in our research. In investigations that is a way of relating to the “reality”, where the objectivity doesn’t have to be in focus. Theories have been found during the writing process and we have construe and reflect on that data. Qualitative method was a great part in the study where we interviewed six persons at HIAB AB. HIAB is a global company active in the engineering industry. We talked to the management on the factory which was the CEO and the head of the personnel, the stuff which was three employers from the production and the trade-union leader. We asked questions to them about organizational changes in general and the resistance against that, and the affects of motivation and loyalty. We also discussed about an ongoing changing project, called “On the move”. Result & Conclusions: The study gets a result that shows the connection between organizational changes and motivation and loyalty among the employers. If there is an extensive change where an individual affects negative the motivation as well as loyalty subsides, and vice verse, if there is a change that affects an individual positive the motivation and the loyalty rise. A company could get more profit if they start to work more with value added issues as motivation and loyalty among the employers. Suggestions for future research: Further research in this area could be that after a while evaluate the ongoing project “On the move”. How well did it go and did the company reach their visions and goals about the project. The head of the personnel had a theory that there is a connection between numbers of employees and disloyalty. If the number of employers arise above a hundred the risk of disloyalty is higher. That thesis could be interesting to study closer. Contribution of the thesis: We think that this essay contributes with awareness about organizational changes and the difficulty that is related to handle the human beings and their motivation and loyalty in situations which arises in a company.

Syftet med vår uppsats är att bidra till en bättre förståelse av teknisk förändring genom att undersöka och analysera hur anställda handlar vid införandet av ny teknik. Uppsatsen bygger på kvalitativ ansats och vi har använt oss av intervjuer och observationer som metod för att samla in empiri, som senare analyserades med hjälp av meningskategorisering och meningstolknings metoder.Vi anser att det är viktigt att behandla motstånd och acceptans tillsammans, för de samverkar och existerar i relation till varandra. Både de positiva och negativa reaktionshandlingarna bör betraktas som helhet för att få hela bilden av organisationsförändringen. Motstånds- och acceptanshandlingar är inte homogena hela tiden utan ändrar sin karaktär under förändringsprocessen. Information till de anställda vid förändring minskar inte nödvändigtvis motståndet. Ibland kan motståndet förstärkas av informationen.