Search

Syftet med denna studie är att undersöka vad social interaktion är förförskollärare och förskollärarstudenter och hur de främjar social interaktionmellan flerspråkiga barn och vilka dilemman de har mött. Det här är enkvalitativ intervjustudie som använde sig av en narrativ ansats. Studien äruppdelad i två intervjuer, den första intervjun har identiska frågor, intervju tvåutgår efter skrivna narrativ som pedagogerna fick diskutera. I urvalet ingår tvåförskollärarstudenter och tre förskollärare. Resultatet på studien visade attsynen på vad social interaktion är kunde variera men det fanns begrepp somåterkom i fler intervjuer. Nyfikenhet och intresse är två av begreppen, alladeltagare berättade också att ett verbalt språk inte är ett måste för positiv socialinteraktion. Pedagogerna hade liknade strategier för att främja socialinteraktion, det inkluderade gemensamma intressen, estetiska ämnen,förebyggande teman osv. Det var svårare att få svar runt möjliga dilemman irelation till flerspråkighet och social interaktion. The purpose of this study is to investigate what social interaction is for pre-school teachers and pre-school teacher students and how they promote socialinteraction between multilingual children and what dilemmas they have faced.This is a qualitative interview study that used a narrative approach. The studyis divided into two interviews, the first interview has identical questions,interview two is based on written narratives that the educators were allowed todiscuss. The sample includes two preschool teacher students and threepreschool teachers. The results of the study showed that the view of what socialinteraction is could vary, but there were concepts that recurred in moreinterviews. Curiosity and interest are two of the concepts, all participants alsotold that a verbal language is not a must for positive social interaction. Theresults also showed that the educators had similar strategies to promote socialinteraction, it included common interests, aesthetic subjects, preventionthemes, etc. It was more difficult to get answers about possible dilemmas inrelation to multilingualism and social interaction.

This study is about preschool staff’s approach to preschool children with language disorder. The aim of the study is to increase knowledge about the preschool staff’s approach to and working methods with children, with language disorders in preschool. The method for this study was designed through a qualitative survey, which was answered by 36 informants working in the Swedish preschool. The result suggests that the preschool staff have a focused language development approach in their planning, where the goal is to stimulate the language development of all children and thus also children with language disorder. They use different working methods to strengthen the child’s language development and the most common methods are signs as support and image support. This takes place through an inclusive working method with the entire group of children, to avoid stigmatization. All informants had some experience with children with language disorder, but it is mentioned in the result that the preschool staff felt that they do not have enough competence for these children’s support needs when requests for more in-depth training on language disorders were brought up. Följande studie handlar om förskolepersonals förhållningssätt tillförskolebarn som har språkstörning.Syftet med studien är att öka kunskapen om förskolepersonalsförhållningssätt till och arbetsmetoder med barn som har språkstörning iförskolan. Metoden för följande studie utformades genom en kvalitativ enkät,som besvarades av 36 informanter yrkesverksamma inom förskolan.Resultatet talar för att förskolepersonal har ett fokuserat språkutvecklandearbetssätt i deras planering, där målet är att stimulera alla barnsspråkutveckling och därmed även barn som har språkstörning. De användersig av olika arbetsmetoder för att stärka barnets språkutveckling och devanligaste metoderna är Tecken som stöd och bildstöd. Detta sker genom ettinkluderande arbetssätt med hela barngruppen, för att undvika stigmatisering.Alla informanter hade i någon utsträckning erfarenhet av barn som har enspråkstörning. Det nämns dock i resultatet att förskolepersonalen upplever attde inte har tillräckligt med kompetens för dessa barns stödbehov då önskemålom en mer fördjupad utbildning om språkstörning tas upp

Digitala verktyg har en central plats i dagens samhälle. Det i sin tur påverkar förskolans verksamhet där man numera möter digitalisering som ett mål i läroplanen. I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s. 9) står det att utbildningen ska ge barnen förutsättningar samt utveckla digital kompetens genom att låta barnen utveckla en förståelse för den digitalisering vi möter i samhället och vardagen. Ansvaret ligger därför hos förskollärarna att genomföra detta på ett sätt som gynnar barnen. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares kompetens kring användningen av digitala verktyg i förskolan, samt ta del av deras tankar kring för och nackdelar med användningen av digitala verktyg. För att uppnå vårt syfte använder vi oss av semistrukturerade intervjuer som metod. De frågeställningar vi utgår från är: Vad innebär digital kompetens enligt förskollärare? Vad anser förskollärare kring användningen av digitala verktyg utifrån deras digitala kompetens? Vad finns för fördelar och nackdelar i användning av digitala verktyg i förskolan utifrån förskollärarnas egen beskrivning? Resultatet i studien visar en tydlig skillnad kring förskollärares kompetens när det kommer till digitala verktyg i förskolan. Det framkom att där intresset och kompetensen fanns användes digitala verktyg dagligen, men samtidigt visade det sig att på de verksamheterna som förskollärarna inte kände nog kompetens användes digitala verktyg betydligt mindre. Det framkom att digitala verktyg är ett ämne som blivit centralt i dagens samhälle vilket också skapar ett ansvar hos förskollärare att ge en grund kompetens till barnen. Samtidigt framkommer det i läroplanen att alla barn har rätt till en likvärdig utbildning var man än går i landet, vilket anses vara omöjligt när inte alla förskollärare har lika kompetens kring digitala verktyg.

Syftet med studien är att belysa pedagogers syn på att kombinera fysisk aktivitet och digitala verktyg i förskolan. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer, detta för att kunna fånga pedagogers syn på området. det resultat som framkom var att informanterna tyckte att det var lättare att införa digitalisering genom att kombinera den med fysisk aktivitet då denna varit traditionellt prioriterat och för att minimera stillasittande. Samtidigt framkom vikten av rätt fortbildning för att kunna möta barnen behov i deras utforskande. det framkom att informanterna kombinerade fysisk aktivitet och digitala verktyg mer än vad de tidigare trott. The aim of the study was to contribute with further knowledge of educators' views on combining physical activitynand digital devices in preschool. The method used was qualitative interviews, in order to capture the educators' views in the field. The result that emerged was that the informants thought it was easier to introduce digitalization by combining it with physical activity, whith traditionally has been prioritized, and to minimize sitting still. At the same time, the importance of the rigth continuing education to be able to meet the children's needs in their explorations emerged. It turned out, the informnts combined physical activity and digital devices more than they previously thought.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om bilderböckernas betydelse för matematikundervisningen. Studien riktar sitt fokus på hur verksamma pedagoger beskriver sina uppfattningar om bilderböckers betydelse för matematikundervisning och hur bilderböcker kan användas som verktyg för att främja barns matematiska lärande. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som omfattar barns matematiska lärande, bilderbokens betydelse för barns lärande i matematik samt läsningens och kommunikationens betydelse för matematiklärande. Studien bygger på fenomenografisk ansats som fokuserar på individen och dess relation till fenomen och har syftet att beskriva individens uppfattning utan att värdera den. Studiens metod för datainsamling är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta pedagoger som arbetar på fem olika förskolor i två kommuner. I resultatet presenteras vad pedagogerna har berättat om bilderbokens roll och användning på respektive förskola samt hur de använder bilderböcker för att främja barns matematiska lärande. I urvalet gjordes medvetna val av utbildade barnskötare och legitimerade förskollärare som har kunskap om studiens fenomen. I studiens resultat framkommer att bilderböcker har en given plats i förskolans verksamhet och kan användas till att främja barns utveckling och lärande. Det framkommer även att pedagogerna i förskolan använder bilderböcker med olika ändamål i både planerade och spontana undervisningssituationer och bilderböcker har kraft att stödja barns matematiska lärande. Det framkommer även att pedagogernas positiva inställning till bilderböcker som verktyg i matematikundervisning och medvetande förhållningssätt möjliggör synliggörande av matematik i bilderböcker och främjar barns matematiska tänkande. The purpose of this study is to make visible pedagogues' perceptions of the importance of picture books for mathematics teaching. This study explores how experienced pedagogues describe the importance of picture books for teaching mathematics and how picture books can be used as a tool to promote children's mathematical learning. The empirical findings are preceded by a research background that includes children's mathematical learning, describing the importance of picture books, reading and communication for children’s mathematical learning. This study is based on a phenomenographic approach that focuses on the individual and his or her relationship to the phenomena, the purpose is to describe the individual's perception without evaluating it. The study's method of data collection is qualitative in the form of semi-structured interviews conducted with eight pedagogues working in five different preschools in two municipalities. The results describes the pedagogues views regarding the role and use of picture books in each preschool and how they use picture books to promote children's mathematical learning. Intentionally trained child minder and licensed preschool teachers familiar with the phenomenon of the study were selected for the sample. The results of this study show that picture books have an established place in preschool work and can be used to promote children's development and learning. It is also shown that preschool pedagogues use picture books for various purposes in both planned and spontaneous teaching situations and that picture books have the ability to support children's mathematical learning. It also shows that pedagogues’ positive attitude towards picture books as a tool for teaching mathematics and their deliberate approach enables the visibility of mathematics in picture books and promotes children's mathematical thinking.

The aim of this study is to increase knowledge about preschool teachers´ views on the place of chemistry in preshool and how this according to them is made visible in their work. Data was collected through qualitative interviews with five preschool teachers. A thematic analysis of the data identified categories in the preschool teachers´ views on the place of chemistry in preschool. The result of the study shows three arguments for chemistry in preschool. The arguments are: everyday connection, the preschool curriculum and learning for the future. The results also show that the preschool teachers do not teach much chemistry in preschool. They find chemistry difficult and they think that the curriculum is difficult to interpret. Recommendations to preschools is to think about their view on chemistry and how it can affect their teaching in chemistry. Another recommendation is to discuss with their colleauges about the meaning of chemical processes to come to an mutual understanding. Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares syn på kemins plats i förskolan samt hur detta enligt dem synliggörs i deras arbete. Datainsamlingen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. En tematisk analys av data gjorde att kategorier i förskollärarnas syn på kemins plats i förskolan kunde identifieras. Resultatet visar tre argument för kemi i förskolan. Argumenten är: vardagskoppling, förskolans läroplan och lära för framtiden. Resultatet visar även att förskollärarna inte arbetar mycket med kemi i förskolan. De anser att kemi är svårt och att läroplanen är svår att tolka. Rekommendationer för verksamheten är att själva fundera över sitt sätt att se på kemi och hur detta kan påverka kemiundervisningen. En annan rekommendation är att tillsammans i arbetslaget komma fram till en gemensam förståelse för betydelsen av enkla kemiska processer.

Forskning visar att förskolans personal inte uppnår de mål Skolverket har satt upp angående språkutvecklande arbete, trots att regeringen har gjort en satsning för att öka kvalitetsarbetet. Förskolans läroplan lyfter fram att barnen i förskolan ska få ta del av högläsning och diskutera litteratur för att utveckla sitt språk. Syftet med vår studie är att undersöka hur högläsning kan bidra till barns språkutveckling. Metoden vi använt oss av för att få reda på förskollärarnas strategier och metoder vid högläsning är enkät. Vid analysen av resultatet har vi använt oss av sociokulturell teori och begrepp som vi ansett är relevanta för vår studie. Resultatet visar att förskollärarna anser att högläsning är synnerligen viktig för barnens språkutveckling. Det framkom även att de ansåg att bokvalet och dess tillgänglighet var betydelsefullt. Viktig slutsats som uppkom i studien var att strategier för högläsning spelar en stor roll för barnens syn på högläsning. Även granskningen av böcker är en viktig uppgift för förskolläraren, och boksamtal är en möjlighet för barnen att bli aktiva deltagare i högläsning.

Förskolans uppdrag formas och förändras av samhället och det är upp till verksamma förskollärare att hålla sig uppdaterade och agera utifrån rådande styrdokument och uppdrag. Studien syfte är att lyfta hur förskollärare och förskollärarstudenters identifierar och relaterar sig själva till forskning i egen praktik, framför allt syftat till systematiskt kvalitetsarbete. Studien är gjord med digitala enkäter för att få en vid geografisk spridning och resulterade i 38 svar. Det framkommer att det finns ett glapp mellan kunskap och användande av kunskapen. Där utbildning och praktik inte når hela vägen fram till de intentioner som finns i styrdokumenten. Vetenskaplig grund och vikten av aktuell forskning ges mer plats i relationerna till vetenskap än det faktiska användandet av vetenskapliga strategier och även om dessa används så relaterar inte praktiken varför eller i vilket syfte. The preschool's mission is shaped and changed by society, and it is up to preschool teachers to stay up to date and act on the basis of prevailing governing documents and missions. The purpose of the study is to highlight how preschool teachers and preschool teacher students identify and relate themselves to research in their own practice, above all aimed at systematic quality work. The study was done with digital surveys to get a wide geographical spread and resulted in 38 responses. It appears that there is a gap between knowledge and the use of knowledge. Where education and practice do not reach all the way to the intentions contained in the governing documents. Scientific basis and the importance of current research are given more space in the relations to science than the actual use of scientific strategies and even if these are used, practice does not relate why or for what purpose.

Sammanfattning I det här arbetet undersöks modersmåls- och förskollärares metoder och uppfattningar kring undervisning och inkludering av flerspråkiga barn i förskolan. En tilltagande andel av Sveriges befolkning kommer från andra platser och därför har annat modersmål än svenska (Kåreland 2011, s. 133). Den yrkesverksamma förskolläraren inom den moderna svenska förskolan följer det undervisningsuppdrag som beskrivs i Lpfö 18 (Skolverket, 2018), och ska alltså likvärdigt undervisa förskolans barn. Språk och lärande hör ihop, därför är det betydelsefullt för framtida generationer att forskning sker inom området och att förskolläraren har kunskap om hur de på bästa möjliga vis kan stimulera de flerspråkiga barnens lärande och utveckling. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter och tankar kring det praktiska arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Metod Vi har i studien använt oss av kvalitativa intervjuer som metod för datainsamling. Intervjuerna var semistrukturerade och gjordes digitalt eller fysiskt enskilt med fem förskollärare och en modersmålslärare. Resultat I resultatet presenteras intervjuer från både förskollärare och modersmålsläraren i syfte att besvara frågorna som är kopplade till vår syfte. Respondenterna lyfter fram många exempel på hur undervisning av flerspråkiga barn kan manifesteras, men förklarar att inkludering och undervisningen till stor del handlar om synliggörande och exponering av språken. De metoderna som används för att inkludera och undervisa barnen i verksamheten går att sammanfatta i de tre delarna exponering för språk, förhållningssätt och användandet av resurser och material. I resultatet presenteras även intervjun med modersmålsläraren där hon tar upp hur det är att arbeta som modersmålslärare och hur samarbetet med förskolläraren se rut, och modersmålslärarens samarbete med vårdnadshavare och förskollärare beskrivs.

Sammanfattning Under förskollärarutbildningen har de estetiska lärprocesserna framställts som betydelsefulla och grundläggande i barns utveckling och lärande. Ett av de estetiska ämnena är musik som ger barn möjlighet att uttrycka tankar och känslor vilket kan skapa trygghet och gemenskap (Still 2011). Vår studie fokuserar på musikundervisning i förskolan som kan variera gällande innehåll och utformning. Syftet är att undersöka hur aktionsforskning kan påverka musikundervisningen och förskollärares inställning till musikundervisning. För att besvara syftet har vi valt att använda aktionsforskning som metod där reflekterande samtal genomförts med förskollärarna i studien. Resultatet visar att förskollärarnas inställning gällande musikundervisningen till viss del förändrats då de insett att barnen klarar mer än vad förskollärarna förväntade. Aktionsforskningen har bidragit med nya insikter och tankar när det kommer till musikundervisning. Förskollärarna har reflekterat över hur de kan arbeta vidare med musikundervisningen i förskolan och känner en trygghet gällande undervisningen. During preschool teacher education, the aesthetic learning processes have been presented as significant and fundamental in children's development and learning. One of the aesthetic subjects is music that gives children the opportunity to express thoughts and feelings, which can create security and togetherness (Still 2011). Our study focuses on music teaching in preschool that can vary in terms of content and design. The purpose is to investigate how action research can affect music teaching and preschool teachers' attitudes towards music teaching. To answer the purpose, we have chosen to use action research as a method where reflective conversations were conducted with the preschool teachers in the study. The results show that the preschool teachers' attitude regarding music teaching has changed when they realized that the children can do more than the preschool teachers expected. Action research has contributed new insights and thoughts when it comes to teaching music. The preschool teachers have reflected on how they can continue to teach music in the preschool and feel secure about their teaching

Digitaliseringen i samhället har ökat markant under kort eftersom digitaliseringen har tagit en stor plats i det moderna samhället, vilket gör det relevant för oss att undersöka hur arbetet med digitala verktyg används i nuläget. I tidigare forskning betonar de att förskollärare inte har tillräckligt med kompetens av användandet av digitala verktyg. Det finns även utmaningar och möjligheter gällande användandet av digitala verktyg som vi kommer att synliggöra men även barns lärande och utveckling i relation till digitala verktyg. Syftet med vår studie är att tillföra kunskap om hur 38 förskollärare arbetar med digitala verktyg i förskolan utifrån deras egna erfarenheter samt hur de digitala verktygen kan förstås bidra till barns lärande och utveckling. I vår studie besvaras följande frågeställningar: På vilka sätt arbetar förskollärarna med digitala verktyg i verksamheten? och vilka utmaningar och möjligheter upplever förskollärarna i arbetet med digitala verktyg i förskolan? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi kommer använda oss av de centrala begreppen som är mediering, artefakter, interaktion, kommunikation, stöttning och den proximala utvecklingszonen. Metoden vi har använt oss av är enkäter som är en webbaserad enkätundersökning. Det är ett frågeformulär för att få svar på våra frågeställningar som vi har skickat ut via mejl samt att vi har lagt ut vår enkät i olika Facebook grupper. Utifrån studiens resultat har vi fått en bättre uppfattning och förståelse om hur förskollärare kan främja barns utveckling och lärande kring digitala verktyg. Förskollärarnas yrkeserfarenheter skiljer sig från varandra men har en positiv syn på arbetet med digitala verktyg.

Studiens syfte har varit att skapa kunskap om hur förskollärare uppger att de arbetar och hur de kan arbeta för att skapa möjligheter för barn att få inflytande i förskolans verksamhet. Metoden som använts för studiens datainsamling är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av sju förskollärare från två olika förskolor, som aktivt arbetade inom förskolan. Det insamlade materialet från informanterna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna anser att barnen i förskolan ska ha möjlighet att påverka sin vistelse i verksamheten. De situationer förskollärarna anser att barnen kan ha inflytande om är måltider, lek, samt utformningen av miljön. Vidare framkommer det att förskollärarna ska vara lyhörda och lyssna till barnens intressen vilket förskollärarna i studien uppger skapar en möjlighet för barnen att få ett inflytande i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen visar också att förskollärarna anser att de behöver utveckla verktyget bildstöd och sitt eget förhållningssätt för att möjliggöra att barnen får ett inflytande i verksamheten.En viktig slutsats vi drar är att förskollärarna är de som besitter makten över barns inflytande. Förskollärarna agerar som portvakter i frågan om vilken typ av inflytande barnen i förskolan ska ha.

In preschool digital tools has started to become an important tool for learning, reflection and influence. Digital tools are also something that is highlighted in the preschool curriculum. The purpose of the study is to investigate preschool teachers' views on how digital tools can promote children's influence in planned indoor activities. This study focuses on preschool teachers as they have the ultimate responsibility to provide education according to the swedish preschool curriculum. To achieve the purpose, the study has been based on a qualitative content analysis, where structured interviews have been conducted with preschool teachers with different experiences and working in different municipalities. The results show that preschool teachers believe that it is important to listen to the children and capture their interest, as well as look at their previous experiences and thus give the children the opportunity to influence the work with digital tools in planned indoor activities. The results also showed that the preschool teachers had different levels of knowledge and interest in digital tools, furthermore the preschool teachers believe that it is both interesting and educational to co-create with the children through digital tools. The children learn to cooperate and to take turns when using the digital tools. I förskolan har digitala verktyg blivit ett viktigt redskap för lärande, reflektion och inflytande. Digitala verktyg är även något som lyfts fram i förskolans läroplan. Vi valde därför att utgå från förskollärare i vår studie då de har det yttersta ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur digitala verktyg kan främja barns inflytande i planerade inomhusaktiviteter. Studien riktar sig mot förskollärare eftersom det är dem som har det yttersta ansvaret för undervisningen enligt läroplanen (Skolverket, 2018). För att uppnå syftet har studien utgått från en kvalitativ innehållsanalys, där strukturerade intervjuer har genomförts med förskollärare. Respondenterna har olika erfarenheter och arbetar i olika kommuner. Resultatet visar att förskollärare upplever att det är viktigt att lyssna in barnen, att fånga deras intresse, samt se till deras tidigare erfarenheter och på så vis ge barnen möjlighet till inflytande i arbetet med digitala verktyg i planerade inomhusaktiviteter. Resultatet visar även att förskollärarna har olika kunskapsnivåer och intresse för digitala verktyg. Vidare menar förskollärarna att det är intressant och lärorikt att medskapa tillsammans med barnen med digitala verktyg, att barnen samarbetar och lär sig turordning.

Studiens syfte var att synliggöra förskollärares perspektiv på hur flerspråkiga barn kan få stöd i sin språkutveckling i förskolan. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Innehållet i intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet som grundar sig i Lev Vygotskijs tankar om mänskligt samspel och kommunikation. Studiens resultat visar att förskollärare använder olika metoder och arbetssätt för att flerspråkiga barn ska få stöd i sin språkutveckling, öka sitt ordförråd och bli introducerade till nya språk. Slutsatsen är att förskollärare använder flera olika metoder för att gynna barnens språkutveckling, till exempel tecken som stöd, bildstöd kroppsspråk och surfplattor. Arbetet med språkutveckling behöver ske kontinuerligt i förskolans alla vardagliga situationer.

The work with children's integrity has become increasingly relevant in recent years. Despite this, there is very little research on the subject. Children's integrity is an important area to work with in the preschool's activities and a rewarding work can be done with the childrens book as a starting point and tool. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how notions of children's integrity are expressed in selected children's books for 30 years and how it can affect the choice of books in preschool. The method used in this study is discourse analysis on children's books. The selected children's books extends from the years 1992 to 2020. Results for each category are presented and the categories shed light on how the discourse on children and children's integrity has changed, children as existing or future actors. Which description of children's integrity is constructed based on the various integrityboundaries. And what a description of children's different strategies to protect their integrity and the reception of the environment. The main result of this study is that the discourse on children's integrity can be seen, based on the selected children's books, has changed and developed positively over time.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med dans som uttrycksform och estetisk lärprocess och vilka utmaningar detta kan medföra. Denna undersökning har utgått ifrån ett fenomenologiskt perspek-tiv för att ta reda på pedagogernas erfarenheter och upplevelser idag. Under-sökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger som sedan transkriberats och analyserats för att hitta centrala be-grepp. Resultatet visar på omfattande möjligheter som dans kan ha i förskolans verksamhet och vilka områden som kan utvecklas. Det är viktigt att pedagoger integrerar hela läroplanen (Skolverket, 2018) i förskolan och tar vara på alla möjligheter till lärande. Därför behöver pedagoger få tillgång till grundläg-gande kunskap om dans och andra uttrycksformer för att kunna utmana barnen i deras lärande. The purpose of this study is to find out how educators in preschool use dance as a form of expression and as an aesthetic learning process and what chal-lenges this may result in. The study is based upon a phenomenological per-spective to find out the educators personal and professional experiences today. Through qualitative interviews with five active educators which have been transcribed and analysed we found some key concepts to our study. The results show extensive opportunities that dance can have in the preschool's activities and which areas can be developed. It is important that educators integrate the entire curriculum (Skolverket, 2018) in preschool and take advantage of all opportunities for learning. Therefore, educators need to have access to basic knowledge about dance and other forms of expression in order to challenge children in their learning.

Den här undersökningen har som syfte att ta reda på hur några förskollärare tolkar och omsätter några av läroplanens, Lpfö:s, skrivningar om könsmönster och könstillhörighet. Undersökningens metod består av sex intervjuer med förskollärare som gjordes med stöd av en intervjuguide. Materialet har analyserats med hjälp av feministisk poststrukturalism och genusteori.Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om att deras förhållningssätt har stor betydelse i arbetet att motverka könsmönster i förskolan. De menar att det är viktigt att vara närvarande i diskussioner som barnen har om könsmönster och könstillhörighet som kan begränsa flickor och pojkars utveckling, val och lärande. Genom att dela in barnen i mindre grupper skapas enligt förskollärarna goda förutsättningar för alla barn att fritt utforska den miljö och det material som förskolan erbjuder. De beskriver även att dela in dem i mindre grupper och skapa förutsättningar för att våga utforska fritt främjar motverkning av könsmönster. Det framkommer även att organisering av utbildning är rektorns ansvar, men att förskollärarna har ansvaret för utbildningen. Förskollärarna kan delegera arbete till övriga i arbetslaget, men det yttersta ansvaret att undervisning bedrivs är deras. För att främja jämställdhet beskriver förskollärarna att de använder normkritisk litteratur och att de arbetat projektinriktat under flera år, samt att de även förankrat och förbättrat likabehandlingsplanen. Möten för vårdnadshavare sker där verksamheten presenteras och förklaras, för att främja relationen mellan förskola, vårdnadshavare och barn. Slutsatser som dras av föreliggande studie är vikten av att ha utrymme för diskussion för att skapa en samsyn om hur de ska arbeta med könsmönster och könstillhörighet i arbetslaget. Vikten av att beakta läroplanens, Lfpö18 skrivningar från första året barnen börjar i förskolan, gällande könsmönster och könstillhörighet samt förskollärarnas bemötande av barnen i rollen som pedagogiska ledare för att främja lika villkor och möjligheter för flickor och pojkar.

Med ett utvecklat samhälle som vi har idag kan man säga att teknologin är en del av människans liv då digital teknik utvecklas allt mer och tillämpas i större utsträckning. Tillkomsten av digitalteknik har främjat bland annat människans sociala utveckling och har fått större utrymme inom utbildningssektorn, såsom i förskolan. Det anges i förskolans läroplan (Lpfö18) att barn ska ges möjlighet att använda digitala verktyg för att inhämta kunskap och utveckla sitt lärande. Tidigare forskning beskriver hur digitala verktyg kan bland annat främja barns språkutveckling och pedagogernas roll som vägledning och guidning för att stimulera barns språkutveckling i relation till användningen av digitala verktyg. I och med detta är det av vikt att man som pedagog har ett bakomliggande syfte när digitala verktyg används. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarens arbete med digitala verktyg för att främja barnens språk samt förskollärarnas inställning till och upplevelser kring detta arbete. En kvalitativ forskningsmetod har använts i denna studie där datainsamlingen sker i form av intervjuer. Totalt har fem förskollärare från fyra olika förskolor blivit intervjuade. Intervjuformen som används var semistrukturerad, vilket innebär att intervjufrågorna var formulerade i förväg, dock ställdes även följdfrågor beroende på informanternas svar för att få en djupare förståelse. Resultatet visade sig i arbetet med digitala verktyg som ett språkutvecklande verktyg att förskollärarna använder framförallt av lärplattor samt har ett samarbete med vårdnadshavare. Dessutom använder förskollärarna även andra digitala verktyg för att främja barnens språk och kommunikation. En av de möjligheterna som förskollärarna upplever i arbetet med digitala verktyg är att digitala verktyg kan väcka barnens intresse för språk. Förskollärarna ser att det är viktigt att vara närvarande och ha ett lärandesyfte när digitala verktyg kommer till användning. Även lyfts det fram det digitala och det analoga arbetet kompletterar varandra och blandning av detta erbjuder en variationsrik undervisning och att barnen får in olika vinklar av hur man kan utveckla språket. Förskollärarna upplever att det finns utmaningar i arbetet med digitala verktyg som ett språkstödjande verktyg, vilket är att kunna hålla sig uppdaterad i tekniken, kritisk granska applikationerna, bemöta vårdnadshavarens respons samt kollegialt arbete. Förskollärarna anger att digital kompetens är viktig och att kollegialt arbetet är av betydelse för att utveckla den digitala kompetensen.

Denna studie har gjorts i syfte att undersöka vilka attityder det finns kring flerspråkighet bland pedagoger i ett antal förskolor och hur attityder kan påverka hur flerspråkighet involveras i förskolans verksamhet. För att få en förståelse och ökad kunskap om detta har vi i den här studien använt oss av kvalitativa intervjuer där olika påståenden kring flerspråkighet har legat till grund för att ta reda på vilka attityder det finns hos de tillfrågade pedagogerna. Materialet har sedan analyserats med hjälp av Ruiz tre språkorienteringar. Genom detta analysverktyg har vi i resultatet kunnat se att attityder kring flerspråkighet kan kategoriseras in i språk som problem, rättighet och resurs. Slutsatser som vi kommer fram till är att attityder kring flerspråkighet är ett komplext fenomen som är föränderligt beroende på i vilket sammanhang det tillämpas. Flerspråkighet tycks kunna ses som både problem och resurs utifrån när och av vem det tillämpas i förskolan. Erfarenhet och kunskap inom området skulle också möjligen kunna ha en viss påverkan på attityden till flerspråkighet vilket bland annat tidigare forskning styrker.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about technology teaching containing technical systems where verbs are used as a teaching method. The methods used in the study were action research, interviews and observations. In the action research the four preschool teachers who participated have been interviewed, passively observed and given feedback on what they have seen. The results show that the children have knowledge of technical systems and that there is an interest in, among other things, the electrical system. In the observations, the children showed their technical knowledge of how the technical objects like flashlight, speakers and radio, worked by pressing the buttons. Verbs as a teaching method enabled a broader exploration of the technical objects, with the help of the verbs the children knew what was expected of them. In the observation, the children showed through body language that they listened and were interested. This was seen by both the preschool teachers and us researchers as the children leaned forward, crawled on the table and sat on their knees when, for example, the objects were introduced. They also sought help from each other and the researchers during the activities to develop their understanding of the technical objects. Syftet med denna studie är att bidra till mer kunskap om teknikundervisning som innehållertekniska system där verb används som undervisningsmetod. Metoderna som användes i studienvar aktionsforskning, intervjuer och observationer. I aktionsforskningen har de fyra förskollärarna som deltagit intervjuats och passivt observerat en aktivitet utförd av oss forskare med sexdeltagande barn och gett feedback om vad de har sett. Resultaten visar att barnen har kunskapom tekniska system som existerar i deras tid och att det finns ett intresse för bland annat detelektriska systemet. I observationerna visade barnen sin tekniska kunskap om hur de tekniskaföremålen, ficklampor, högtalare och radio, fungerade genom att starta och stänga av dem genom att trycka på knapparna. Enligt pedagogerna kan verb som undervisningsmetod möjliggöraen bredare utforskning av de tekniska objekten, med hjälp av verben visste barnen vad somförväntades av dem. När forskaren använde verben lysa eller trycka, visste barnen att de skullefå objekten att starta och lysa. Barnen visade i observationen genom kroppsspråk att de lyssnadeoch var intresserade. Det här uppmärksammades av både förskollärarna och av oss forskare dåbarnen lutade sig framåt, kröp på bordet och satt på knä när exempelvis objekten introducerades.De sökte hjälp från varandra och forskarna under aktiviteterna för att utveckla sin förståelse förde tekniska objekten.

Matematik finns överallt och därför är det viktigt att som pedagog arbeta med matematik i förskolan då det utgör en stor del av barnets kunskapsutveckling. Det framkommer i litteratur att barnet inte alltid uppmärksammar det matematiska i de spontana lärsituationerna och därför måste pedagogen vägleda barnet till ett matematiskt innehåll. Det är viktigt att synliggöra matematiken i de spontana lärsituationer och inte bara i lärarledda aktiviteter. Vi vill med denna undersökning få en inblick för hur förskollärare och barnskötare synliggör matematik i de spontana matematiska lärsituationerna på förskolan. I kommande text kommer vi att benämna förskollärare och barnskötare som pedagoger. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagoger tar tillvara och samspelar med barnen i spontana matematiska lärsituationer samt vilket matematiskt innehåll som pedagogerna lyfter i dessa situationer. Undersökningen som använts i denna studie är en kvalitativ mikro-etnografisk observationsstudie. De personer som observerats är förskollärare och pedagoger på två förskolor samt 16 barn i åldern 3-4 år. Studiens teoretiska ramverk är Vygotskij och den sociokulturella teorin samt begreppet scaffolding. Resultatet visar att samtliga pedagoger på förskolorna genom scaffolding stöttar barnen i de spontana matematiska lärsituationerna. Genom samspel och öppna frågor ges barnen stöd i matematiken. Resultatet visar att vissa av pedagogerna använder sig av konkret material när de räknar tillsammans med barnen. Men det har även framkommit i en situation där pedagogen inte utmanar barnet i den specifika situationen. I studien framkommer det även att pedagogerna använder sig av matematiska begrepp vid olika situationer. Det matematiska innehåll som lyfts är bland annat ett till ett principen, antalsuppfattning samt volym.

Vårt syfte är att bidra med kunskap om hur begreppet teknik i vardagen uppfattas och används av förskollärare. Utifrån syftet formulerades forskningsfrågorna: Hur uppfattar förskollärare begreppet teknik i vardagen? samt Hur uppfattar förskollärarna sin kompetens gällande teknik i vardagen och hur påverkar kompetensen deras undervisning? För att få möjlighet att ta del av förskollärares uppfattningar av teknik i vardagen användes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fyra förskollärare blev intervjuade från fyra olika förskolor. Svaren från förskollärarna har analyserat utifrån den fenomenografiska ansatsen, där förskollärarnas olika uppfattningar blev grund för de olika kategorierna i resultatet. Resultatet visade att begreppet teknik i vardagen är svårfångat bland förskollärare och att kunskapen och förståelsen för ämnet teknik är låg och diffust när det kommer till hur förskollärarna ska undervisa om det. Studien har bidragit med kunskap om att det är viktigt att förskollärare har kunskap om vad teknik innebär för att kunna synliggöra tekniken för barnen.

This essay is about the three dimensions of sustainable development and how to work with sustainable development in preschool. The purpose of the study has been to clarify how the three dimensions of ecological, social and economic sustainability are presented in pedagogical materials on sustainable development, and how the materials can be useful for the sustainability work in preschool. In the study, I started from the method qualitative text analysis to analyze six different materials that can be suitable in preschool education when it comes to sustainable development. The results shows how the dimensions appear in the materials and how they can be used in the sustainability work in preschool. What the materials have in common is the way they contribute knowledge and understanding of how we can promote a sustainable world, where we take care of the environment, show respect and consideration for people, animals and nature, and also work to reduce climate impact. The conclusion is that the materials can be included in the preschool's work with sustainable development. The materials also show in different ways how to work with sustainable development in preschool. Den här uppsatsen handlar om de tre dimensionerna av hållbar utveckling och hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Syftet med studien har varit att belysa hur de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet framställs i material på om hållbar utveckling för förskolan och hur de kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. I studien har jag utgått från metoden kvalitativ textanalys för att analysera sex olika material som kan vara användbara i förskolans utbildning när det gäller hållbar utveckling. Det huvudsakliga resultatet visar hur dimensionerna framträder i materialen och hur materialen kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. Materialens gemensamma nämnare handlar om att bidra med kunskap och förståelse om hur man ska kunna främja en hållbar värld, där man tar hand om miljön, visar respekt och hänsyn till människor, djur och natur, samt arbetar för att minska klimatpåverkan. Slutsatsen blev att materialen kan inkluderas i förskolans arbete med hållbar utveckling, samt att materialen visar olika sätt på hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan.

The aim of the study is to find out how the characters of Moomin and their relationships to each other might be portrayed from a queer theoretical perspective, as well as how the Moomin characters deviates from normative ideas. The purpose is to gain knowledge of how and if the Moomin books can be used as an educational tool with children as part of the preschool’s work with values. A qualitative analysis has been used to investigate the original books of Moomin. The result of this study indicates that you can use the books of Moomin, due the fact of the variety and the diversity of characters as well as using the characters relationships with each other and to enable a discussion of norms and values. In the analysis the queer perspective was used to highlight characters who were perceived as deviant and not part of the norm. The results showed the possibility of using the books in a preschool’s work with values to encourage knowledge and understanding regarding the equality of all.

Release the humour! The educators´ perspective on humour in pre-school. The purpose of the study was to explore the educators understanding of how important joy and humour are to the children’s wellbeing and as an aid to learning. The result of the study showed that the practitioner puts great importance on humour and enjoyment and would consciously include this in their preschool activities to enhance the children’s wellbeing and stimulate learning. The practitioner frequently explores opportunities and have strategies for this, such as free play, acting and roleplay, music and dance, creative activities like craft´s, planned humour interventions alongside and in cooperation with other practitioners, joking and laughter, adventure education, movement, to learn to laugh at themselves, and to consciously focus on and present positive aspects, to use humour to comfort or distract and to create good feeling and a sense of togetherness amongst the participants. Obstacles to learning and wellbeing are seen to be practitioners who do not appear to enjoy their work activities, rigidity of practice, lack of flexibility, tension within the peer group, unhappy parents, stress, frequent interruptions, shortness of staff due to illness, the groups of children being too large, negative humour or humour that takes the focus from the learning objects or disturbs the order.

Inledning: Studien handlar om de didaktiska metoder som finns för att stötta språkutvecklingen hos barn med autismspektrumtillstånd och hur specialpedagoger i förskolan arbetar för att stötta barnen och pedagogerna. Syfte: Studiens syfte är att ge en överblick över de metoder och strategier specialpedagoger rekommenderar personal i förskolan att använda för att stötta språket hos barn med autismspektrumtillstånd. Metod: I studien används fokusgruppmetod avseende fem specialpedagoger som intervjuades vid ett tillfälle. I undersökningen använder vi tematisk analys för att få fram fem teman som respondenterna tar upp som viktiga under tillfället för fokusgruppen. Dessa fem teman är: Samspel och kommunikation, metoder, individanpassad undervisning, inkludering och kompetensutveckling och nätverk. Resultat: Resultatet av studien visar att specialpedagoger i förskolan arbetar väldigt individuellt utifrån varje barn. Studien visar vidare på att barnen har olika utmaningar och därför finns det ingen specifik metod som används generellt, utan specialpedagogerna utgår efter det enskilda barnets behov.

I dagens samhälle går teknologin snabbt framåt. Det är viktigt för individer i samhället att följa med i denna utveckling. För att alla ska ha möjlighet att göra just detta så behöver den grundläggande förståelsen för teknik börja tidigt. Syftet med denna studie är att undersöka programmeringens plats i dagens förskola. Med hjälp av en enkät som är riktad till den verksamma personalen på åtta olika förskolor undersöks vilka verktyg och metoder som personalen använder för undervisning i programmering. Studien undersöker personalens syn på undervisning av programmering i förskolan och hur de ser på möjligheten att använda det som ett ämnesöverskridande verktyg. Denna enkät består av frågor på skala samt en öppen fråga, där respondenternas personliga åsikter kring vikten av programmering inom förskolan undersöks. Resultatet visar att majoriteten av personalen inom förskolan uttrycker att programmering är ett viktigt ämne att inkludera i verksamheten. De ser även möjligheten i att arbeta med det på ett ämnesöverskridande sätt. Tidigare forskning understryker att programmering utvecklar kunskaper hos barnen som är applicerbara inom ett flertal andra inlärningsområden. Trots att tidigare forskning visar på det positiva med att inkludera programmering inom förskolan så saknas ofta kunskap, resurser och incitament från ledningsnivå för att få igång arbetet med programmering.

Syftet med studien har varit att kritiskt granska och diskutera hur digital kompetens och barns digitala kompetensbehov konstruerats inom förskolan, samt diskutera vad digital kompetens skulle kunna bli i en förskola, för barnen och för personalen. Studien har genomförts genom strukturerade fokusgruppsdiskussioner, där deltagarna har varit utbildade förskollärare. Studien utgår ifrån en diskursanalytisk ansats med syftet att finna den bakomliggande och gemensamma diskursen som förskollärarna, genom språket konstruerat och bidragit med i fokusgruppsdiskussionerna. Studien har eftersträvat att synliggöra hur begreppet digital kompetens konstruerades genom den sociala interaktionen och till vem barnet blev i mötet med förskolans digitala kompetensuppdrag. I resultatet framträdde tre teman som utgjorde diskursen tillsammans med underordnade aspekter tillhörande respektive tema. Resultatet visar utifrån de framträdande teman att barnen är både bärare och mottagare av digital kompetens, att den framtida kompetensen bygger på källkritik likväl för barnen och för personalen samt att digital kompetens konstrueras som användning och hantering.

Inledning Denna studie redogör för förskollärares uppfattningar om barns rättigheter samt vilka arbetsmetoder och arbetsmaterial förskollärarna använder sig av för att införliva Barnkonventionen i förskolan. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad arbetet med att införliva Barnkonventionen i förskolansverksamhet innebär för ett antal förskollärare sedan Barnkonventionen blivit lag i Sverige. Vi har valt att fokusera på vilken kunskap förskollärarna har om grundartiklarna 2, 3, 6 och 12 och vilka arbetsmetoder de använder för att barnen ska få kännedom om sina rättigheter utifrån dessa artiklar. Frågeställningarna studien utgick från var: 1) Vad innebär arbetet med att införliva Barnkonventioneni förskolans verksamhet? 2) Vilken kunskap har förskollärarna om grundartiklarna 2,3,6, och 12? 3) Vilka arbetsmetoder använder de för att barnen ska få kännedom om dessa artiklar? Metod Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in material. Vi har intervjuat tio förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Resultat Studiens resultat visar att det finns en bristfällig kunskap hos förskollärare när det gäller Barnkonventionens grundartiklar. Förskollärarna är överens om att det viktigaste i arbetet med Barnkonventionen är allas lika värde. Studien visar att förskollärarna upplever att förutsättningarna är goda för att införliva Barnkonventionen i förskolan, men även att de stöter på hinder i form av tidsbrist etcetera i sitt arbete. I resultatdelen redogörs även för vilka arbetsmetoder som förskollärarna förespråkar, några exempel är barnlitteratur, förskollärarnas förhållningsätt, samtal och diskussioner med barnen. Resultatet visar att samtliga förskollärare som deltog i studien arbetar med Barnkonventionen på något vis.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 18, s. 5) lyfts det fram att alla barn har ett lika värde och att ingen ska behöva utsättas för kränkningar eller diskriminering. I förskolans uppdrag ingår det att förskoleverksamheten ska ha en plan mot kränkande behandling och en plan mot diskriminering och trakasserier. Både planen mot kränkande behandling och planen mot diskriminering kan vara nedskrivna i en likabehandlingsplan (Svaleryd & Hjertson 2018, s. 23). Eftersom likabehandlingsplanen ska vara ett aktivt dokument i förskolans verksamhet som ska leda till ett främjande arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, så är det intressant att undersöka förskollärares upplevelser av tillämpningen av likabehandlingsplanen. Vårt syfte är att undersöka förskollärares beskrivningar och upplevelser av hur likabehandlingsplanen tillämpas i praktiken i förskolan samt hur förskollärare anser att likabehandlingsplanens innehåll påverkar deras ledarskap i förskolans verksamhet. Den metod som används i det här arbetet är kvalitativ semistrukturerad intervju med förskollärare som urvalsgrupper i syfte att besvara vår frågeställning. Resultatet visar att det är ett stöd för förskollärarna i studien att ha en likabehandlingsplan. Vidare visar resultatet att förskollärare i vår studie har olika uppfattningar om hur aktivt dokumentet används i verksamheten. Flera respondenter upplever att likabehandlingsplanen behöver arbetas med över längre tid och att planen bör tas fram oftare. Samtliga förskollärare lyfter fram att de har tillgång till dokumentet och att det som står i likabehandlingsplanen diskuteras periodvis och i olika sammanhang. Förskollärarna upplever att de har värdegrunden från läroplanen i förskolan mer i åtanke än likabehandlingsplanen i det vardagliga arbetet, men de upplever ändå att värdegrunden och likabehandlingsplanen går hand i hand.

Sammanfattning Dagens samhälle har blivit mer digitaliserat och digitala verktyg har fått en större plats i Läroplanen för förskolan, vilket i sin tur har medfört ökade krav på pedagogernas digitala kompetenser. Det finns ännu inte så mycket forskning gjord kring användningen av digitala verktyg inom förskolan. Även åsikterna kring digitala verktyg och tillgången till dem skiljer sig åt mellan de olika förskolorna. Därför tycker vi att det är det viktigt att studera mer kring användandet av digitala verktyg i förskolan. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur surfplattor och andra digitala verktyg används i förskolor och vad pedagoger anser att barn lär sig genom att använda dessa. Metod Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger från tre olika förskolor. Resultat Pedagogernas inställning till digitala verktyg är i stor utsträckning positiv. Digitala verktyg används på de intervjuade förskolorna som ett komplement till andra undervisningsmetoder. Digitala verktyg i form av surfplattor, robotar och projektorer erbjuder flexibla lärplattformar som kan utveckla barns lärande samt ge dem kunskaper inom bland annat de språkliga och matematiska områdena. Pedagogerna uttryckte att de verktyg som främst används är surfplattor, programmerings-robotar, ägg, tv-skärmar, projektorer, mobiltelefoner, datorer samt greenscreens. Barnen använder digitala verktyg till att söka information med, bokläsning genom Ugglo eller att spela spel i appar. Digitala verktyg används av pedagogerna för att hålla kontakt med och skicka information till föräldrarna. Digitala verktyg används även till att dokumentera och lagra information om vad som sker i verksamheten, något barnen kan vara delaktiga igenom att få dokumentera själva. I studien framkom det att genom speciella språk- och matematikappar, samt genom programmeringsappar och genom programmering av Bluebots, får barnen lära sig mer om språk och matematik. Pedagogerna i studien var överens om att för att digitala verktyg ska bli pedagogiska krävs en medveten användning av dem samt kompetens hos pedagogerna genom fortbildning. En andel av pedagogerna anser att de inte får tillräckligt med fortbildning kring användandet av digitala verktyg och aktiviteter kopplade till digitala verktyg. Många av pedagogerna i studien upplever att tiden med barnen har minskat till följd av digitaliseringen.

En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Studiens syfte är att ta reda på förskollärarnas olika uppfattningar om arbetet med Barnkonventionens artikel 12 samt barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Syftet är också att lyfta förskollärarnas uppfattningar om barns ålder och mognad och hur detta tas hänsyn till i verksamheten. En förhoppning är att studien ska kunna bidra med ökad förståelse för komplexiteten i de yngre barnens delaktighet och inflytande i verksamheten samt en medvetenhet kring hur förskollärarens förhållningssätt påverkar barns möjlighet till inflytande. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare där fokus har varit att få syn på en variation av uppfattningar. Resultatet visar på en rad skilda uppfattningar om fenomenet delaktighet och inflytande hos de yngsta barnen i förskolan. Förskollärarna lyfte aspekter som förskollärarens förhållningssätt, krav och begränsningar uppifrån, svårigheter i att avgöra mognad, dilemmat i att möta det enskilda barnet i barngruppen samt omsorgsbegreppet. Resultatet har diskuterats utifrån barndomssociologin och relevanta begrepp inom denna teori.

Syftet med denna studie har varit att få en fördjupad kunskap om förskollärares erfarenheter av samspelande arbetssätt i förskolan och i vilken utsträckning förskollärare anser att detta kan stimulera språkutvecklingen i det svenska språket hos barn med svenska som andraspråk. För att undersöka detta använde jag mig av kvalitativa intervjuer där fyra förskollärare på fyra olika förskolor deltog. Förskolorna ligger i områden där befolkningen huvudsakligen är av utländsk härkomst. Den teoretiska bakgrunden för studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och är förankrat i tanken om att lärande och utveckling sker i samspel i sociala sammanhang. Resultatet visar att förskollärarna som arbetar i barngrupper där majoriteten av barnen har svenska som andraspråk, medvetet försöker samspela med barnen för att skapa tillfällen för kommunikation. I samspelet blir språkanvändningen central och kommunikativa strategier blir synliga. Pedagogerna ställer öppna frågor, sätter ord på känslor och beskriver begrepp på flera olika sätt så att barnen får uppleva språket med flera sinnen. Detta med stöd av olika artefakter. Språkstimulerande aktiviteter som bygger på samspel och som förskollärarna använder ofta i verksamheten är högläsning med boksamtal, sångstunder och rim och ramsor. Användandet av dessa aktiviteter grundar sig huvudsakligen i förskollärarnas egna erfarenheter av vad som är språkutvecklande arbetssätt.

Release the humour! The educators´ perspective on humour in pre-school. The purpose of the study was to explore the educators understanding of how important joy and humour are to the children’s wellbeing and as an aid to learning. The result of the study showed that the practitioner puts great importance on humour and enjoyment and would consciously include this in their preschool activities to enhance the children’s wellbeing and stimulate learning. The practitioner frequently explores opportunities and have strategies for this, such as free play, acting and roleplay, music and dance, creative activities like craft´s, planned humour interventions alongside and in cooperation with other practitioners, joking and laughter, adventure education, movement, to learn to laugh at themselves, and to consciously focus on and present positive aspects, to use humour to comfort or distract and to create good feeling and a sense of togetherness amongst the participants. Obstacles to learning and wellbeing are seen to be practitioners who do not appear to enjoy their work activities, rigidity of practice, lack of flexibility, tension within the peer group, unhappy parents, stress, frequent interruptions, shortness of staff due to illness, the groups of children being too large, negative humour or humour that takes the focus from the learning objects or disturbs the order.

Förskollärarnas kompetens är en förutsättning för kvaliteten i förskolan och relationen mellan kvalitet och utbildad personal ses som högst relevant för att nå de nationella målen (Renblad & Brodin 2012, s.416). I den nya Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (2018) lyfts ett nytt avsnitt som berör förskollärarens ansvar av undervisning och målstyrda processer. Vi vill undersöka hur förskollärare tolkar den nya Läroplanen samt om tolkningarna skiljer sig åt. Den teoretiska ram som använts i undersökningen är Urie Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015, ss.4–5) lyfter Bronfenbrenners ekologiska systemteori som avstamp i att förskollärarnas ledarskap sker i samspel mellan individer och miljö. Förskollärarens arbete är komplext då det kan beskrivas som att olika system ska samspela. Exempel på system är förskollärare, arbetslag och barngrupp (mikro), relationen mellan närmiljöer (meso) samt förutsättningar (exo) för att kunna bedriva undervisning och utbildning. Förskollärarnas individuella tolkningar och realiseringar av uppdraget (makro) påverkas därför av de olika systemen för att verksamheten skall fungera. Läroplanens förändring över tid (chrono) har också betydelse för förskollärarnas tolkningar. Vidare beskriver Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015, ss.4–5) Bronfenbrenners teori som att villkor skapas för barns lärande och är både kontextuellt och tidsberoende. Syftet är att undersöka hur förskollärare tolkar och beskriver det ledarskap som enligt Lpfö 18 (2018, s.19) utgör en del av förskollärares uppdrag. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med intervjuer som verktyg för empiriinsamling. Resultatet av undersökningen visar respondenternas tolkningar av avsnittet 2.7 i Lpfö18 (2018) samt synliggör hur de beskriver att det egna pedagogiska ledarskapet uttrycks i verksamheten. Resultatet påvisar att de individuella tolkningarna skiljer sig åt relaterat till undervisning och målstyrda processer, samt barns utveckling och lärande. Exempelvis är respondenterna väl medvetna om att de själva har ett större övergripande ansvar och skall arbeta mot målen i Lpfö 18 (2018). Vidare påvisas arbetslagets gemensamma arbete som mycket betydelsefullt och respondenterna ser ett stort stöd hos sina kollegor, oavsett utbildning. Respondenterna är alla eniga om att fler förskollärare behövs vilket kan höja kvaliteten i verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder metoden TAKK i förskolan för att stärka barns språkutveckling. Vi undersöker även hur specialpedagoger och logoped vägleder pedagogerna i arbetet med TAKK. Vårt intresse för metoden uppkom då vi under våra VFU-perioder såg att metoden är en stor del i förskolans vardag. Under vår utbildning på högskolan har vi inte fått ta del av kunskaper kring metoden därav valde vi att i denna studie fördjupa oss i metoden TAKK. Vi har intervjuat tre förskollärare, två specialpedagoger samt en logoped. Vi valde att använd oss av semistrukturerade intervjuer. Grundarbetet startade med en fördjupning i det sociokulturella perspektivet med fokus på Vygotskijs teori. Resultatet i studien tar stöd och knyter an till tidigare forskning om barns språkutveckling och tecken som stöd. Studiens resultat visar att TAKK är en metod som stärker barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar också att TAKK gynnar alla barn i förskolan, inte enbart de barn som är i behov av kommunikationsstöd. Metoden kan skapa en inkluderande miljö för barnen på förskolan, där barnen lär tillsammans och kan kommunicera med varandra. Studien visar att det råder brist i utbildning för pedagoger inom metoden TAKK. Specialpedagogerna samt logopeden som är några av de som vägleder förskollärare i arbetet med metoden TAKK, kan se att en förändring i metodens användande har skett. Metoden användes enligt specialpedagogerna samt logopeden förr för att stötta enskilda barn i behov av kommunikationsstöd, i dagsläget menar dem att metoden används för hela barngrupper. Förskollärarna som vi intervjuat anser att den utbildning som erbjuds för pedagoger är under för få tillfällen och att detta leder till bristande kunskaper inom metoden TAKK. Specialpedagogerna samt logopeden menar att förskollärarnas intresse och tid krävs för att en utbildning inom metoden ska ske.

Syftet med föreliggande arbete är att fördjupa kunskapen om förskollärares användning av digitala verktyg i arbetet med att främja barns språk- och kommunikationsförmåga i förskolan. Studien grundar sig på intervjuer med sju förskollärare på olika förskolor med olika ålder, bakgrund, kön, etc. Studiens metodologiska anslag är kvalitativ intervju och tematisk analys. Resultatet av studien påvisar att digitala verktyg anses som en viktig del av verksamheten och som avsevärt gynnar barns språk- och kommunikationsutveckling. Slutsatsen är att förskollärare har goda kunskaper i användandet av digitala verktyg men att det föreligger hinder i form av bristande kompetens och bristfällig utrustning för användandet i det vardagliga arbetet.

Denna studies syfte är att undersöka om, och i så fall vilka, stöttande strategier som framträder i den planerade matematikundervisningen i förskolan. Det är en jämförande studie mellan det pedagogiska arbetssättet learning study och de pedagogiska arbetssätt som används enligt Maria Montessoris idéer, samt i förskolorna i Reggio Emilia i Italien. Genom platsbaserade observationer på tre olika förskolor, belägna i norra Stockholmsområdet, har material samlats in med hjälp av anteckningar och ljudinspelningar. Det insamlade materialet ligger till grund för en analys ur teorin om relationella utvecklingssystem, med fokus på stöttande strategier inom ramen för denna teori. Studiens resultat indikerar att alla stöttande strategier framträder inom alla tre arbetssätt, fast i varierande mängd. Social stöttning framträder mest inom learning study, ekologisk stöttning är mer framträdande inom montessoriverksamheten och självstöttning är mest framträdande för arbetssättet enligt Reggio Emilia-pedagogiken. Slutsatser av denna studie är att stöttande strategier inom ramen för teorin om relationella utvecklingssystem, ger en mer helhetlig bild av de stöttande strategier som framträder under den planerade matematikundervisningen i förskolan, jämfört med vad den mer traditionella uppfattningen om stöttat lärande kan erbjuda. Därför bör dessa stöttande strategier läras ut till förskollärare och verksamma inom förskolan så att barn inom förskolans verksamhet kan få den bästa möjliga undervisningen.

Inledning Studien har sitt fokus i hur digitala verktyg används i förskolor för att utveckla språket hos flerspråkiga barn. Flerspråkighet och digitala verktyg är två växande ämnen i dagens samhälle. Båda ämnena är viktiga att lyfta och skapa sig mer kunskap och förståelse omkring. Syfte Vi vill studera om digitala verktyg används i förskolan med avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vi vill genom detta även undersöka vilka metoder som förskollärare använder i detta pedagogiska arbete. Metod Metoden som används i studien är en kvalitativ datainsamling med intervju som verktyg. Intervjuer genomfördes på fem olika förskolor på två orter i södra Sverige. Resultat Studiens resultat visar på att digitala verktyg används inom kommunen för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Det digitala verktyg som används mest är lärplattan och den mest framträdande applikationen är Pollyglutt, där det är möjligt att lyssna på sagor på olika språk. Det framkommer att övriga applikationer endast har som syfte att utveckla det svenska språket. I arbetet med digitala verktyg är det tydligt att respektive förskollärare har olika erfarenheter och metoder. Förskollärarna har arbetat med digitala verktyg i avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vissa har genom lärplattan använt sig av applikationer, andra har använt det som informationssökning samt reflektionsverktyg. Dock är detta en relativt ny metod att arbeta med, det är först på senare år de har kombinerat digitala verktyg med språkinlärning. Båda IKT-ansvariga förskollärare nämnde att de är medvetna om att de har en lång väg att gå i arbetet med digitala verktyg. Förskollärarna upplever också hinder som håller dem tillbaka i arbetet. De menar att den digitala utvecklingen går så snabbt att det är svårt att hinna med. Detta kombinerat med personal- och tidsbrist, tillsammans med okunskap och bristande intresse för att arbeta med digitala verktyg för att utveckla språket, gör det till en utmaning för förskollärarna.

Bakgrund: De digitala verktygen ses som en självklar del av samhället, och även de allra flesta barn har en relation till verktygen. Förskolan arbetar utifrån en läroplan som styr vilka strävansmål förskollärarna ska arbeta emot. De digitala verktygen finns inte med som ett av dessa mål. Däremot kan de ses som ett hjälpmedel i arbetet mot lärande och utveckling. Därför är det viktigt att reflektera över syftet med verktygen utifrån det man vill uppnå, med en medvetenhet om att förskolläraren påverkas av olika faktorer som har betydelse för förutsättningar för, och utformning av undervisningen. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra hur digitala verktyg används i förskolan. Metod: Semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Som grund till resultatanalys används begrepp ur ett designteoretiskt multimodalt perspektiv. Resultat: Resultatet visar att förskollärarna ser på och använder digitala verktyg utifrån flera olika syften tillsammans med barnen i förskolan. Kopplingar görs framför allt till dokumentation, men de ses också som användbara i exempelvis undersökande aktiviteter, faktainhämtning och språkutveckling. Kopplingar till barnens framtida behov av digital kompetens görs, men de uppfattas också som en konkurrent till lek, utevistelse och samspel. Faktorer som påverkar användandet kan utifrån resultatet sammanfattas i fyra kategorier: förskollärarnas syn på digitala verktyg, resurser, kunskap och barns intresse.

Den digitala tekniken, lärplattan- har under en längre tid varit ett redskap i skolan och nu mer förekommande även i förskolan som ett hjälpmedel som lyfts fram för att ge barnen en ökad möjlighet att möta, förstå och ge ny kunskap i olika ämnesområden i undervisningen, som till exempel matematik. I denna studie undersöker vi förskollärarnas erfarenheter och inställningar till hur lärplattan används som ett pedagogiskt komplement till matematikundervisning. Vi vill även ta reda på vilka möjligheter lärplattan bidrar med och hur den kan stödja barns lärande och samspel, samt vilka svårigheter som kan uppstå i användningen av lärplattan i matematiken. Studiens syfte är att skapa kunskap om hur lärplattan kan användas i förskolans matematikundervisning. Metoden för denna studie är en kvalitativ studie med self-report som redskap för att ta del av pedagogernas beskrivningar om användandet av lärplattan. Self-reporten innehåller öppna frågor för nio stycken verksamma förskollärare/respondenter i södra Sverige. Utgångspunkt för analysen i denna studie har tagits i våra forskningsfrågor och i de sociokulturella teorier där samspel beskrivits av bland annat Vygotskij och Säljö. I resultatet av studiens self-report framkom det att alla förskollärare har kompetens för lärplattan och att de såg både möjligheter och svårigheter kring användandet av lärplattan i matematikundervisningen. Lärplattan är ett komplement som kan stödja barns samspel och lärande på ett roligt sätt där ett pedagogiskt syfte med variation i undervisningen skapar möjligheter och en tillgång för alla barns lärande. Slutsatsen i studien visar att lärplattan i matematikundervisningen användes främst för de äldre förskolebarnen. Förskollärarnas utbildning, kompetens och fortbildning gav dem kunskaper i att både kunna använda lärplattan i matematikundervisningen och att kunna begränsa användning och skärmtid. Detta var särskilt tydligt bland de som arbetade med de yngre barnen (1–3 år) där lärplattan används mer sällan. Förskollärarna betonade för att lärplattan ska kunna användas i ett pedagogiskt syfte bör man som pedagog ha ett medvetet förhållnings sätt till användningen av lärplattan och alltid vara närvarande när barn använder den, annars riskerar lärplattan att endast bli ett tidsfördriv.

För den kommande studien är vårt syfte att bidra med kunskap och förståelse kring det matematiska språket i förskolans miljö, vid tillfällen då det inte explicit har planerats någon matematisk aktivitet. De frågeställningar som vi har arbetat med i studien är: Hur kommer matematik till uttryck genom förskollärarna i de spontana aktiviteterna i förskolan? Vilken typ av matematik blir barnen utmanade med i förskolans spontana aktiviteter? Vilka matematiska begrepp används i förskolans spontana aktiviteter? Studien har genomförts med fyra observationer och två intervjuer, där studieobjekten varit förskollärare och förskollärares användning av matematiska uttryck i kommunikationen med barnen. Det insamlade materialet har sedan analyserats genom en tematisk metod och sammanställts i tabeller för vidare analys. I analysen har vi tagit stöd av Bishops matematiska aktiviteter och sociokulturella perspektivet med fokus på matematiska huvudgrenar som geometri, aritmetik, sortering, rumsuppfattning, problemlösning samt mätning. Det matematiska språket i förskolan kommer till uttryck genom förskollärarens användning av olika matematiska begrepp inom de nämnda huvudgrenarna i matematik. I förskolorna blev barnen aldrig eller sällan utmanade i subtraktion, multiplikation, statistik, area, procent eller symmetri, detta kan bero på en brist i matematisk kompetens hos förskollärare, men framför allt att matematik är kontextbundet där matematiken i förskolan formas efter den kultur den frodas i. Denna studie är därför ett kunskapsbidrag till kommande och redan verksamma förskollärare i förskolan. Genom att belysa den typ av matematik som kan förekomma i kommunikationen och vilken matematik som där kommer fram.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att ta reda på vad några pedagoger har för kompetenser och kunskaper om genus samt om dessa pedagoger anser att de arbetar aktivt med genus i sin verksamhet. Utifrån syftet har följande frågeställning formats: 1) Vad har de deltagande pedagogerna för utbildning om genus? 2) Hur relaterar de deltagande pedagogerna tillbegreppet genus? 3) Hur uttrycker sig de deltagande pedagogerna om sitt aktiva genusarbete? I studien deltog fyra verksamma pedagoger, tre förskollärare och en barnskötare från två olika förskolor i två olika kommuner i Sverige. Metoden som användes var intervju, där frågor om pedagogernas utbildning och egna erfarenheter kring aktivt genusarbete i förskolan togs upp. Resultatet av studien visar att pedagogernas utbildning om genus endast är den som de har med sig från sina grundutbildningar. Eftersom de har olika utbildning och arbetat olika länge efter utbildningen ser det också olika ut från pedagog till pedagog. Ingen har fått någon kompetensutveckling med specifikt fokus på genus från arbetsplatsen. Pedagogernas aktiva genusarbete beskrivs vara något som de har med sig i bakhuvudet i sina vardagliga verksamheter och är inte något som diskuteras i arbetslagen eller får utrymme i planeringsarbetet. Pedagogernas beskrivning av genus är att pojkar och flickor ska bemötas lika och att individen, dess behov och egenheter är mer relevant än könsskillnader. De efterfrågar mer kunskap och tydligare mål för att kunna genomföra ett mer aktivt genusarbete. Den teoretiska ramen för analysen av resultatet grundas i och diskuteras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Inledning Under de senaste åren har digitaliseringen fått alltmer plats i samhället och idag är digitala verktyg och IKT en del av vår vardag. I samband med digitaliseringen har läroplan för förskolan reviderats. Den 1 Juli 2019 ska förskolan börja arbeta med den senaste revideringen Lpfö 18. Digitala verktyg används i förskolan av både vuxna och barn. Utifrån mina egna erfarenheter vid VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och arbete i förskolan har det varit en stor variation av användandet med digitala verktyg i verksamheten. Därför är kunskapsområdet digitala verktyg relevant att undersöka mer om för att få nya perspektiv av den nuvarande verksamheten i förskolan. Därmed kommer den här studien att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktyg i undervisningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktygs inverkan på undervisningen. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar använts: 1. Hur tänker förskollärare kring den reviderade läroplanen Lpfö 18 och förändringarna kring digital kompetens? 2. Hur tror förskollärare att digitala verktyg kan användas i undervisningen?3. Vilka utmaningar ser förskollärare i samband med digitala verktyg i undervisningen? Metod Den metod som ligger till grund i studien är kvalitativ metod och intervjuer. Det är förskollärare som blir intervjuade genom muntliga och datorstödda intervjuer. Vid de datorstödda intervjuerna har informanterna fått information om undersökningen digitalt via epost och skrivit ner sina svar på frågorna i intervjuguiden som dom sedan skickat iväg via epost. Resultat Sammanfattningsvis gav intervjuerna ett resultat som visar att digitala verktyg används i undervisningen och det verktyget som används mestadels var Ipad. Utifrån resultatet visar det sig att alla informanter har ett positivt förhållningssätt till digitala verktyg. Det framkom också att förskollärarna anser att digital kompetens i Lpfö 18 är relevant att lyfta i och med digitaliseringen i samhället. Vidare i intervjusvaren beskrivs hur förskollärare tror att digitala verktyg kan användas i undervisningen. Det är att verktygen kan fånga barns intresse men behöver användas med ett pedagogiskt syfte. Det framkom också i svaren att barn ska producera och inte konsumera verktygen i förskolan. Avslutningsvis visar resultatet att informanterna ser utmaningar med digitala verktyg i undervisningen. Där beskrivs bland annat att mer personal och ekonomi hade gett fler möjligheter med verktygen.

Syftet med studien var att öka kunskap om pedagogers, i detta fall förskollärares och barnskötares uppfattningar och erfarenheter om högläsning i relation till yngre barns språkutveckling. Metoden som användes för datainsamling var enskilda intervjuer med fem pedagoger. Det insamlade materialet har tolkats och analyserats med inspiration av det sociokulturella perspektivet. Pedagogerna beskriver att deras syn och uppfattningar om högläsning och dess syfte och betydelse har ändrats genom åren. Några av pedagoger berättar att de tack vare fortbildningar haft många idéer och inspiration om hur de kan arbeta med högläsning på ett språkfrämjande sätt. Samtliga beskriver att högläsning är viktigt för barnens utveckling och detta har med hela barnens skolgång att göra. Därför är det viktigt att barnen redan i sina tidiga år får bekanta sig med texter, lär sig nya ord, är sig hur språket är uppbyggt och lär sig hur vi läser. Några av pedagogerna berättar att de introducerar boken med ett tema och arbetar med det temat under en längre period. Pedagogerna berättar att de arbetar med TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) det vill säga tecken som stöd, bilder, symboler, flanosagor samt att de använder rekvisita vid muntligt berättande, vilket anses öka förståelsen hos barnen. Samtliga berättar att vid val av böcker till förskolan lånar de böcker från biblioteket. Pedagogerna berättar att de har både spontana och planerade lässtunder. Vid planerade lässtunder arbetar pedagogerna utifrån tema, utvecklingsområde eller behovet i barngruppen. Samtliga pedagoger är medvetna om högläsningens möjligheter men nämner några svårigheter så som språket, barnens vistelse på förskolan och koncentrationen hos barnen. Barn som oftast är borta missar reflektionstider och det kan även vara svårt som pedagog att utmana barnen vid reflektioner eller bearbetning av böckernas innehåll då de flesta saknar det verbala språket. Barnen idag anses vara mindre koncentrerade på grund av digitala verktyg.

Denna studies problemområde är förskolans arbete kring flerspråkiga barn. Syfte med arbetet är att synliggöra hur förskolans förskollärare, specialpedagoger samt talpedagog arbetar för att främja flerspråkigas språkutveckling inom förskolans verksamhet. Studien presenterar även tidigare forskning kring språkets betydelse för inlärning. Den teoretiska ramen är det sociokulturella perspektivet som är i fokus vid studiens insamling av datamaterial i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns en samstämmighet mellan förskollärare, specialpedagoger samt talpedagogen att ämnet flerspråkighet i dagens samhälle är av betydelse och behöver satsas på inom förskolans pedagogik. Flerspråkighetens definition är även den under vardagen väsentlig att konkretisera och arbetas kontinuerligt med allt eftersom fler barn befinner sig på förskolan alltmer tid. Vidare visar resultatet att tillgänglighet av den fysiska miljön samt pedagogernas förhållningssätt överlag är önskade för att undervisningen ska ge goda möjligheter till både socialt samspel med andra kamrater samt att det ger möjlighet till lugn och ro i undervisning för barn som är i behov av det. Granskningen visar även att det förekommer kompetensatsningar inom området som erbjuder pedagoger inom förskoleverksamhet fördjupande kunskaper kring flerspråkighet samt hur man arbetar konkret med flerspråkiga barn för att underlätta inlärningsprocessen. Samtliga informanter uppfattar att vad gäller barnen på småbarnsavdelningar är det svårt att påvisa någon språksvårighet. Men de var tydliga med att språksvårighet sällan beror på flerspråkighet. Vidare vid resultatgranskningen framkommer det att utifrån det sociokulturella perspektivet var det mycket samspel och kommunikation som skedde mellan pedagogerna och det unika barnet under undervisningstillfällena. Studiens sammanfattning är att pedagogerna var bekymrade över att de saknade kunskaper kring ämnet flerspråkighet inom förskolan samtidigt som de påpekade att språkligkompetens inom områden där flerspråkiga barn befinner sig bör stärkas i form av pedagoger som kan behärska det svenska språket väl.

Denna studie jämför uppfattningar om barngruppens storlek, det pedagogiska uppdraget och arbetssituationen hos waldorfpedagoger och kommunalt anställda förskollärare. Barngruppernai förskolan har växt de senaste decennierna, och frågan är alltjämt aktuell i samhällsdebatten. Den svenska förskolan anses hålla en hög kvalitet internationellt, men samtidigt är förskolläraryrket ett av de riskyrken som befinner sig i toppen för stressrelaterad ohälsa bland kvinnor. Verkligheten är dock komplex och fler faktorer än barnantal påverkar upplevelsen av kontroll över sin arbetssituation, vilket studien belyser i jämförelsen mellan respondenter från de olika verksamhetsformerna Waldorf och kommunal förskola (allmän förskolepedagogik). Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare inom Waldorfpedagogikens verksamhet respektive kommunal verksamhet uppfattar möjligheten att påverka sin arbetssituation samt utföra sitt pedagogiska uppdrag i relation till barngruppens storlek. Metoden som använts är kvalitativ metod, med intervju som redskap. Metoden ger förutsättningar att få syn på hur en grupp förskollärare tänker och ser på just sin situation kopplat till ämnet. Studien representerar alltså inte yrkesgruppen utan de respondenter som ingår i studien. Tidigare forskning som redovisas här består av artiklar som handlar om förskollärares upplevelser av stress i relation till sitt yrke, samt barngruppens storlek och dess betydelse i förskolan. Dessa forskningsfält ger en samlad bild av stress i relation till barngruppens storlek. Resultatet visar att barngruppens storlek inverkar på möjligheten att påverka sin arbetssituation samt utföra sitt pedagogiska uppdrag hos förskollärarna i studien i högre utsträckning än hos waldorfpedagogerna. Samtidigt styr även andra påverkansfaktorer den samlade bilden av den egna arbetssituationen, vilka också ges plats i resultatet.

Denna undersökning syftar till att få djupare insikt i vilken uppfattning om pedagogiskt ledarskap som finns hos verksamma inom förskolan, detta för att fokus på ledarskapet inom skolan ökar och ingen tydlig definition av begreppet finns. Detta görs genom en webb-baserad enkät som riktar sig åt alla som arbetar i förskolans verksamhet. Resultatet visar på vissa gemensamma uppfattningar som kollegialt lärande, fokus på barns delaktighet och inflytande samt egenskaper som ödmjukhet och lyhördhet. Slutsatsen vi drar är att det finns en röd tråd i de verksammas uppfattning men att mer forskning behövs om ledarskapet inom förskolan, både på en teoretisk som praktisk nivå.