Search

Vår studie syftar till att utifrån barns perspektiv göra en fördjupning i hur djurassisterad pedagogik kan påverka barns lärande och välbefinnande. Studien består av två delstudier. Metoderna som använts i delstudierna är observation i barngrupp och fokusgruppsamtal med barn. Resultatet har analyserats med ett sociokulturellt perspektiv på lärande kompletterat med centrala begrepp från Antonovskys teori om salutogen hälsa med särskilt fokus på känslan av sammanhang (KASAM). Utifrån en sociokulturell syn på lärande, enligt vilken kommunikation och interaktion är avgörande för att lärande ska ske, visar studien att barn som deltar i djurassisterad pedagogik i förskolan medverkar i interaktioner som leder till stor mängd kommunikation och samtal mellan barn-barn och barn-pedagog. Vidare visar studien att barnen delar med sig av sina kunskaper och lär av varandra genom mediering och appropriering. I både oservationerna och fokusgrupperna framkom att barn ges många tillfällen att i aktiviteter med djur träna på och uppleva hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Dessa tre delar kan tillsammans leda till en stark känsla av sammanhang senare i livet, som i sin tur kan leda till välbefinnanxde. Barnen visar stort engagemang och stor glädje i samvaron med djuren, både vid de observationer och i de fokusgruppsamtal vi genomfört.

Språket är en viktig pusselbit för att eleverna ska utvecklas både socialt och ämnesmässigt. ”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära” (Skolverket, 2011, s. 1). Språket är en del av individens identitet och bör därför uppmärksammas i högre grad i fritidshemmets verksamhet. Ett fokus bör därför ligga på språkutvecklande arbetssätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver sitt språkutvecklande arbetssätt. Studien undersöker två olika verksamheter, ett fritidshem med hög andel flerspråkiga elever, samt ett fritidshem med låg andel flerspråkiga elever. Urvalet i studien består av tre lärare i fritidshem från respektive fritidshem. En statistik av andelen elever med tillgång till modersmålsundervisning har använts, för att välja ut två fritidshem. Den kvalitativa metoden bestod av fokusgruppssamtal, där deltagarna tillsammans med författarna beskrev deras språkutvecklande arbetssätt och deras tankar kring detta ämnesval. En tematisk analysmetod genomfördes med hjälp av färgkodning. Kategorin arbetssätt skapades utifrån färgkodningen och därefter kopplades fem teman till kategorin, också via färgkodning. I teorin om språket beskriver Vygotskij (1934/2001) att språk börjar i det sociala för att övergå i det individuella. I resultatet framgår det att lärare på fritidshemmet med hög andel flerspråkiga elever arbetar medvetet med språkutvecklande arbetssätt. Lärarna på detta fritidshem beskrev språket som en del av individens identitet och inte enbart som ett socialt fenomen. Lärarna anser att arbetssätten ”spelet” och ”leken” ger eleverna möjligheter att skapa sin identitet. I resultatet framgår även att lärarna på fritidshemmet med låg andel flerspråkiga elever inte är lika medvetna om olika arbetssätt för språkutveckling. Det finns dock arbetssätt som båda fritidshemmen använder, men på olika sätt. Dessa arbetssätt består av: högläsningen, skriftspråket, samtal och diskussioner, spelet och leken och kommunikationsmedel. Lärarna på fritidshemmet med låg andel flerspråkiga elever beskriver språket enbart som ett socialt fenomen.

This article presents and discusses what is being expressed and focused on when preschool educators talk about their work relating to children’s mother tongue. Data is collected through three work team conversations and one focus group discussion in which all work teams participated. In total the participants consist of two childcare workers and six preschool teachers. The study departs from the theoretical point of view reasoning that multilingualism is to be regarded as a competence and an asset, in which educators in preschool play a significant role in children’s opportunities to develop their multilingualism. Theoretically and methodologically the study is based on a rhetorical approach and uses Billigs concept Ideological dilemmas as an analytical tool. In the analysis, four themes of content emerged, where both strategies in conducting the work with children’s multilingualism along with dilemmas and uncertainties regarding these, were in focus. The results show large complexity in the educators´ work situation. They need to face several challenges concerning language as well as other issues related to equality, politics and cultural expressions.Keywords: Focus group, ideological dilemmas, mother tongue, multilingualism, preschool

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och förskollärare arbetar med matematiklärande i förskolans utemiljö, samt vilka material de använder sig av. Vi är även nyfikna på hur förskollärarna planerar att utmana barnen vidare inom matematik i utemiljön. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ studie. Vi har observerat barn och förskollärare med fokus på matematik i utemiljön, på tre olika förskolor. Observationerna användes som stimulimaterial, när vi genomförde våra tre fokusgruppsdiskussioner. Detta för att rikta förskollärarnas diskussioner mot våra frågeställningar och syftet med vår studie. När vi skrivit fram vår studie har vi tagit hjälp av Vygotskijs begrepp artefakter samt den närmaste utvecklingszonen. Vi utgick även från tidigare forskning och relevant litteratur utifrån vårt syfte. Resultatet av vår studie visade att alla tre förskolorna mestadels använde sig av naturmaterial i arbetet med matematik i utemiljön. Materialet användes på olika sätt samt till olika aktiviteter inom matematik, både av barnen själva och tillsammans med förskollärarna.

Utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska skolor utforma ett vetenskapligt förhållningssätt i undervisning med utgångspunkt i professionell kunskap och erfarenhet hos läraren. Läroplanen för gymnasiesärskolan lyfter fram kollegialt arbete som ett sätt att utveckla undervisning där kunnandet hos eleven är i centrum. Med kollegialt arbete menas att personal i skolan ges förutsättningar för att tillsammans planera, genomföra och utvärdera undervisning. Internationell och svensk forskning påtalar behovet och vikten av kollegialt arbete i skolor. Gymnasiesärskolan är svagt beforskad i allmänhet och gällande kollegialt arbete i synnerhet. Syftet med den här studien är att genom kollegialt arbete undersöka vilka förändringsaspekter som kan framkomma i ett systematiskt arbete genom exemplet skrivundervisning i gymnasiesärskolan. Genom kollegialt arbete prövades en för verksamheten ny systematisk undervisningsdesign baserad på planering, genomförande och analys, genom exemplet skrivundervisning. Aktionsforskningsstudien med fyra lektioner utarbetades genom ett kollegialt arbete i en fokusgrupp där två klassassistenter och tio lärare deltog. I fokusgruppsarbetet sågs möjligheter med kollegialt arbete som avsatt tid för förberedelser och samtal sanktionerat av rektor, ostörda samtal med fokus på en sak samt att dela reflektioner och erfarenheter med kollegor. Resultatet visade att samtal i fokusgrupp inte enbart fördes kring skrivundervisning och hur skrivundervisning kan förbättras utan att deltagarna i fokusgruppen även reflekterade kring kollegialt arbete. En utmaning i kollegialt arbete var att förhålla sig kritisk till den egna verksamheten. Fortsatt forskning om kollegialt arbete i gymnasiesärskolan är aktuellt för att lärare ska stå bättre rustade mot kraven i läroplanen utan att deltagarna i fokusgruppen även reflekterade kring kollegialt arbete. En utmaning i kollegialt arbete var att förhålla sig kritisk till den egna verksamheten. Fortsatt forskning om kollegialt arbete i gymnasiesärskolan är aktuellt för att lärare ska stå bättre rustade mot kraven i läroplanen.

Denna studie behandlarlärares uppfattningar om inkludering mellan grundsärskolan och grundskolan i matematikundervisning. Studien genomfördes med hjälp av fokusgrupp och webbenkät. Fyra grundsärskollärare och grundskollärare i åk 1-6 fick mötas för att diskutera inkludering, dess möjligheter och hinder samt vilka tankar som väckts efter att lärarna fått diskutera med varandra om inkludering i matematikundervisning. Resultatet av studien visar att lärarna som medverkat i studien är positiva till inkludering av grundsärskoleelever i matematikundervisning men saknar tydliga direktiv och styrning från ledning vad det gäller utformning av inkludering i undervisning i ämnet matematik. Vidare ser lärarna i studien både möjligheter och hinder. De möjligheter som lärarna bland annat upplever är att det finns större potentialer och förutsättningar för inkludering av de yngre eleverna på lågstadiet. En annan möjlighet som lärarna i studien ser är att läroplanerna för de båda skolformerna är relativt lika vilket skapar goda förutsättningar för inkludering i ämnet matematik. De hinder som lärarna i studien påvisar är bland annat att matematik upplevs som ett teoretiskt ämne och därför sällan blir aktuell vid inkludering i någon större utsträckning. Ett annat hinder som lärarna i studien ser är att det redan nu är svårt att tillmötesgå alla elevers individuella behov. Lärarna anseratt svårigheten att tillmötesgå alla elever kommer att öka då elever från grundsärskolan inkluderas i den ordinarie matematikundervisningen i grundskolan.

Denna studie behandlarlärares uppfattningar om inkludering mellan grundsärskolan och grundskolan i matematikundervisning. Studien genomfördes med hjälp av fokusgrupp och webbenkät. Fyra grundsärskollärare och grundskollärare i åk 1-6 fick mötas för att diskutera inkludering, dess möjligheter och hinder samt vilka tankar som väckts efter att lärarna fått diskutera med varandra om inkludering i matematikundervisning. Resultatet av studien visar att lärarna som medverkat i studien är positiva till inkludering av grundsärskoleelever i matematikundervisning men saknar tydliga direktiv och styrning från ledning vad det gäller utformning av inkludering i undervisning i ämnet matematik. Vidare ser lärarna i studien både möjligheter och hinder. De möjligheter som lärarna bland annat upplever är att det finns större potentialer och förutsättningar för inkludering av de yngre eleverna på lågstadiet. En annan möjlighet som lärarna i studien ser är att läroplanerna för de båda skolformerna är relativt lika vilket skapar goda förutsättningar för inkludering i ämnet matematik. De hinder som lärarna i studien påvisar är bland annat att matematik upplevs som ett teoretiskt ämne och därför sällan blir aktuell vid inkludering i någon större utsträckning. Ett annat hinder som lärarna i studien ser är att det redan nu är svårt att tillmötesgå alla elevers individuella behov. Lärarna anseratt svårigheten att tillmötesgå alla elever kommer att öka då elever från grundsärskolan inkluderas i den ordinarie matematikundervisningen i grundskolan.

I denna studie, som gjorts med en kvalitativ metod, har en fokusgruppdiskussion med fyra deltagande pedagoger utifrån ett tilldelat case diskuterat barns motstånd. Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger talar om barn och deras motstånd, vilka grunder till motstånd de talade om samt vilka konsekvenser motståndet kunne innebära för barnen. Respondenternas fokusgruppdiskussion har transkriberats, katergoriserats och analyserats med en postmodern/poststrukturell teoretisk ram. Analysen är även inspirerad av Foucaults maktanalys, vilken handlar om ett förhållningssätt där man undersöker ur ett maktperspektiv och problematiserar våra förgivettaganden. Resultatet pekar på en diskurs som har grunder i Utvecklingspsykologin, där grunden till barns motstånd i första hand läggs hos barnet självt. Barnet framställs främst som ett barn med behov, ett barn som vill göra något annat och slutligen ett barn som brister i att göra sig förstådd och förstå vad som förväntas. Det framkommer inte i fokusgruppdiskussionen något direkt uttalande om att motstånd sker i relation till barns ålder, men när de talar om trots och trotsålder kan kopplingar göras till Utvecklingspssykologisk stadieteori. De talar om en testperiod, och att barn behöver tränas och förberedas inför skola och korrigeras utefter de normer som råder både i förskola och skola: bland annat att sitta still i bänken och lyssna på den vuxna. Att få problem senare i skolan var den konsekvens av motståndet som det talades mest om. Resultatet visar också på en verksamhet i förändring, från en omsorgsbetonad verksamhet utifrån ett vuxenperspektiv, till en mer lärandebetonad verksamhet utifrån barns intresse.

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevhälsopersonalens syn på sitt arbete i elevhälsan. Studiens kvalitativa forskningsansats innebär att empirin har samlats in med hjälp av intervjuer i fokusgrupper.Våra teoretiska utgångspunkter är ramfaktorteorin och KASAM. I syfte att få svar på studiens två frågeställningar,”Vilka faktorer anser elevhälsans personal påverkar möjligheten att arbeta förebyggande och hälsofrämjande?” och “Hur upplever elevhälsans personal sina möten med avseende på innehåll och möjligheter till samverkan?”, har personal ur två elevhälsoteam intervjuats. De två elevhälsoteamens personal representerar ett lokalt elevhälsoteam som finns på en skola och det andra teamet är ett centralt organiserat team som finns representerade på flera olika skolor. Resultatet visar att faktorer som kan påverka elevhälsopersonalens möjligheter till att arbeta förebyggande och hälsofrämjande kan bero på närheten till den skola de arbetar i, tiden som avsetts för elevhälsoarbete och möjligheten till samverkan inom elevhälsan och med skolorna de representerar. Den lokala elevhälsan har prioriterat tid, medvetenhet, kontinuitet och genom detta, menar de, har möjligheten att jobba förebyggande och hälsofrämjande ökat. De anser att känslan av sammanhang uppstår genom att de finns närvarande i det dagliga arbetet, nära skolan. Den lokala elevhälsan framhåller vikten av tydlig mötesstruktur. Vidare menar de att samverkan handlar om att det man gör tillsammans blir synligt. Den centrala elevhälsan menar att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet sker hela tiden genom att de avsatt gemensamma mötestider och rutiner på de skolor de representerar. Mötesstrukturen varierar från skola till skola och samverkan, anser de, handlar om gemensam samsyn och förståelse, men att det fungerar olika på olika skolor dels beroende på olika anställningsvillkor. Sammanfattningsvis indikerar studien vikten av goda mötesrutiner och att möjligheten till att utveckla elevhälsoarbetet ges tid och vikten av att samverka för att få en förståelse för det gemensamma elevhälsouppdraget

The focus of this essay is the civic engagement of Swedish upper secondary school students. In light of recent studies showing Swedish youth to be less politically engaged in comparison to other countries, and young adults as underrepresented in representative politics, a divide can be seen between the political world of the adult and the political world of youth. This essay aims to collect political experiences of young people, through the use of focus group discussions, in order to better understand the political interest of students as well as the schools work with civic engagement from a student point of view. By observing the political discussions of students through a theoretical lens of critical pedagogy as expressed by Peter McLaren and Paulo Freire, the purpose of the essay is to increase understanding of young peoples political praxis and of how they engage in politics at school. The main results of the essay indicate that students political focus is not primarily on issues of class and that the students express an individualized form of political activism. Furthermore the results indicate that students are able to participate in school decision making and that they are allowed to be political in a school setting but that political discussion is far from common in their school work.

Syftet med uppsatsen är att undersöka fenomenet lustfyllt lärande, som det upplevs av eleverna, i en dramapedagogisk föreställningsprocess. Undersökningen är fenomenologisk med fokus på elevernas emotionella upplevelse. Fenomenet lustfyllt lärande beskrivs utifrån tre aspekter: elevernas perspektiv, gruppens betydelse samt pedagogens betydelse. Metoden som används är fokusgrupp där fyra ungdomar, som både är elever och ungdomsledare på en kulturskola, deltagit. Det analyserade resultatet beskriver vad eleverna upplever som lustfyllt i arbetet mot en föreställning men visar också vilka utmaningar som finns samt vilka förutsättningar som krävs för att ett lustfyllt lärande ska infinna sig. Slutsatsen blir att huvudansvaret för det lustfyllda lärandet ligger hos pedagogen, men delas även av grupp och individ. Det som gör den dramapedagogiska föreställningsprocessen lustfylld för dessa elever är möjligheten att kliva in i en gränslös värld där de kan vara vem de vill. Dessutom ses olikheter i denna kontext som en positiv resurs och alla deltagare behövs då alla fyller en funktion, vilket skapar en känsla av meningsfullhet.

I denna studie undersöktes på vilket sätt gymnasielärare får ta del av överlämningsdokumentation från grundskolan, hur de använder sig av den samt vilket slags information gymnasielärare önskar sig för att i sin undervisning kunna skapa villkor för alla elevers fortsatta utveckling och lärande. Som metod för datainsamling användes fokusgruppsintervjuer med två arbetslag på ett nationellt yrkesprogram. Informanterna var både yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen. Till analys användes olika teorier om synen på människan som handlande subjekt som är olika beroende av sin omgivning, om identitetskonstruktion i elevdokumentation och dess konsekvenser. Resultatet visade att hur överlämningsdokumentationen används av undervisande lärare påverkas av vilka rutiner för överlämning som finns i verksamheten men också av överlämningsdokumentationens innehåll och enskilda individers syn på elever i behov av stöd. Det finns behov av att utveckla tydliga rutiner för hur och vilken information som överlämnas från grundskolan till gymnasiet samt hur denna används i fortsatt arbete med anpassning av undervisning. För att överlämningsdokumentationen ska ses som värdefull behövs tydlig och transparent samverkan mellan inblandade parter. Detta för att motverka misstro mot bland annat grundskolans arbete och professionalitet samt för att ta vara på den värdefulla informationen om vilka anpassningar och åtgärder som tidigare varit framgångsrika för elevers lärande och utveckling. Vi ser också behov av att lärarnas perspektiv på elever i svårigheter samt utveckling av lärarnas yrkesspråk lyfts upp till diskussion i syfte att skifta fokus från elevens identitetsskapande till skolans ansvar och utvecklingsarbete.

Resursskolans verksamhet i Eksjö kommun har utvärderats. Fyra frågeställningar i kommunens beställning, har varit utgångspunkt för undersökningen: 1. Hur fungerar resursskolan?, 2. Vad var tanken från början med resursskolan och hur blev det?, 3. Vad är resultatet med utgångspunkt från tilldelade resurser? och slutligen 4. Finns det alternativ utifrån aktuell forskning? Åtta grupper har ingått i utvärderingen som är en intressentutvärdering. Grupperna är så kallade naturligt avgränsade grupper. Grupperna är valda för att ge kunskap om olika intressenters perspektiv. De åtta ingående grupperna är 1. Elever som vid tillfället går på resursskolan, 2. Elever som tidigare har gått i resursskolan, 3. Föräldrar till elever på resursskolan tillsammans med föräldrar till elever som tidigare gått på resurskolan, 4. Resursskolans personal, 5. Rektorer på elevernas hemskolor, 6. Ledningspersonal inom Elevhälsan tillika ledningsgrupp för resursskolan, 7. Sektorsledningen för kommunens skolsektor och 8. Barn- och ungdomsutskottet (politiskt utskott). Resultat från gruppintervju- och fokusgruppsintervjuer visar att resursskoleverksamheten har fungerat utifrån de målsättningar resursskolan startades utifrån. Den startades utifrån sociala och ekonomiska mål i första hand snarare än skolmål. Ett huvudmål som var tydligt beskrivet när resursskolan startade var att resursskolans verksamhet skulle göra att eleverna skulle kunna återvända till hemskolan. Det saknades underlag som beskriver om och i så fall i vilken utsträckning som elever kommer tillbaka till sina hemskolor. Den tidigare verksamhetsplan som fanns för resursskolan, med en tydlig målsättning att eleverna skulle återgå till hemskolans ordinarie klass, är ersatt av styrkort. I detta styrkort finns inget uttalat mål specifikt för resursskolan utan beskriver mål av allmän karaktär på individnivå. Till avsaknaden av tydlig målbeskrivning för resursskolan saknas även en systematiskt uppföljning med kvalitetsredovisningar. Svaren i fokusgrupperna visar att det förekommer många olika beskrivningar av vad som är målet med resursskolan. Ett återkommande problem enligt flera beskrivningar är att insatser och åtgärder sätts in för sent för elever som får sin placering på resursskolan. Det blir reaktiva åtgärder i stället för proaktiva. För att komma tillrätta med denna problematik föreslås att kommunens skolverksamhet i större utsträckning utformas utifrån ett förebyggande specialpedagogiskt perspektiv.

Tediousness, fear and boredom are all part of everyday’s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student’s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education. However, the concept of motivation is far from easy to understand. Understanding what a student is motivated by is no less complex, and in relation to everyday’s teaching the situation is hard to grasp. A theory in this area is useful as a model of how to analyze a student’s motivation. After using focus groups the result was categorized into five categories. Strain, interest, the teacher, social and the future. By analyzing the results and the five categories a theory was formulated in which students were grouped by two criteria’s: motivation and prerequisites. Prerequisites are internal factors for motivation, motivation meaning external factors. Group 1 consists of students with less than average prerequisites and low motivation. Students in group 2 have good prerequisites but low motivation. Group 3 has bad prerequisites but are motivated. Thus group 4 students are motivated and have good prerequisites. To create motivation in education, a teacher could use this theory to better understand how a student is motivated. Thus creating a better understanding for how to motivate that student. Leda, rädsla och långtråkighet utgör stora delar av elevens vardag. Hur kan en lärare verka för att byta dessa känslor mot mer lust att lära? Motivationen och viljan att komma till skolan varje dag måste finnas. Genom att jämföra elevers erfarenhet av motivation är syftet med denna uppsats att skapa en modell om motivationsfaktorer för undervisningen. Begreppet motivation är så komplext att det är svårt att finna dess kärna. Vad är en elev motiverad till? Motivation i undervisningen är inte mindre komplext. En modell inom detta område kan alltså användas för att analysera en elevs motivation. Genom fokusgrupper kategoriserades resultatet i fem kategorier, press, intresse, läraren, socialt och framtiden. Ur en analys av resultatet och dessa fem kategorier formulerades en modell där eleverna grupperas i fyra grupper efter två skalor: motivation och förutsättningar. Förutsättningar är interna faktorer till motivation och motivation innebär externa faktorer. I grupp 1 befinner sig elever med dåliga förutsättningar och låg motivation. Grupp 2 är elever med bra förutsättningar och låg motivation. De i grupp 3 har dåliga förutsättningar men bra motivation. Grupp 4 har både bra förutsättningar och är motiverade. För att skapa motivation i undervisningen kan en lärare använda sig av modellen för att förstå hur en elev ska motiveras. Därmed kan en lärare bättre förstå hur en elev ska motiveras.

Previous research studies have shown that in their address and behaviour towards girls and boys, pre-school staff apply stereotyped gender concepts, thus reinforcing rather than challenging stereotypes. The present thesis therefore focuses on which of children’s positions that are accepted or that face resistance from the staff. In this way, children’s gender-based "identity-formation" can be critically analyzed based on different possible descriptions of how it is to be a girl or a boy, and what unaware assumptions about gender representations that in this way may be made in different ways by both children and adults. The theoretical point of departure is feminist poststructuralism; and the analysis focuses on variations found between the groups of girls and boys, as well as within these groups, and within individuals. The empirical data consists of video-taped sessions from two teams working with children aged 3-5, and focus groups interviews with the adult. Then different "readings" of the empirical material have been conducted based on different assumptions (discourses); i.e. assuming that girls and boys "really" are different or equal, different behaviours will appear as more or less obvious and natural. By showing that several different discourses are present at the same time, gender-based "identity-formation" is described as a very complex process. The analyzed situations show that girls and boys in pre-school are defined and treated in stereotyped ways, however, there is a large hidden variation of how different girls and different boys positions themselves in different contexts. Pre-school teachers thus work actively to distinguish between girls and boys based on how they are being perceived as either girls or boys. Teachers’ expectations then become decisive of how different children are addressed and treated in different situations. To conclude, the pedagogical consequences of this are discussed with regard to gender equality work in which also alternative discourses are formulated. Studier har visat att förskolans personal bemöter flickor och pojkar utifrån stereotypa föreställningar om kön och snarare förstärker än utmanar dessa. Därför är fokus i denna avhandling att se vilka positioner hos flickor och pojkar som accepteras och vilka som möter motstånd i förskolan. På så sätt analyseras barns könsmässiga "identitetsskapande" kritiskt utifrån på vilka olika sätt det är möjligt att vara flicka och pojke och vilka omedvetna antaganden om kön och genus som görs av barn och vuxna. Den teoretiska utgångspunkten är feministisk poststrukturalism och i analysen är variationen mellan grupperna flickor och pojkar, variationen inom grupperna samt variationen inom individer i fokus. Utifrån empirin, som består av videoinspelade sekvenser från två arbetslag med barn i åldrarna 3-5 år och fokusgruppssamtal med de vuxna, görs olika "läsningar" utifrån olika antaganden (diskurser): Beroende på om antagandet är att flickor och pojkar "egentligen" är olika eller lika, kommer olika bemötanden att framstå som mer eller mindre självklara. Genom att visa att flera olika diskurser är verksamma samtidigt beskrivs det könsmässiga "identitetsskapandet" som mycket komplext. De analyserade situationerna visar att flickor och pojkar i förskolan definieras och bemöts stereotypt men att detta döljer en stor variation av hur olika flickor och olika pojkar positionerar sig i olika sammanhang. Förskollärarna arbetar på detta sätt aktivt med att skilja på flickor och pojkar utifrån att de betraktas som antingen flickor eller pojkar. Förväntningarna blir sedan avgörande för hur olika barn bemöts i olika situationer. En diskussion förs avslutningsvis kring vad detta kan ge för pedagogiska konsekvenser för ett jämställdhetsarbete, där även alternativa diskurser och handlingsmönster skrivs fram.