Search

Swedish society has changed since the 20th century and a classroom today looks very different. The multi - cultural society has grown and in step with the growth, one can today shed light on various obstacles and problems in the teaching of the Swedish subject of history. To get an overview of how the research is done, we have chosen to look at teaching strategies, history didactics and multiculturalism in the classroom. Among other things, we will delve into narrative orientation, social science orientation and more perspective orientation in history teaching. The databases we have chosen to use are ERIC - EBSCO, ERC Education Research Complete and SwePub. We justify our search for research through databases such as ERIC and ERC because we wanted to include an international aspect in the knowledge overview in order to be able to follow history teaching in other countries besides Sweden. Something that is common to all research is the lack of governing documents that are not adapted to the multicultural society. One consequence of this is that the countries’ historical canons and syllabi are not updated either. The material is limited to the local area and makes it difficult to bring new perspectives into the teaching, as well in Sweden as internationally. Our overview of research leads us to the conclusion that the students are in need of teaching that contributes to a broader historical awareness, so that the student in question can analyze and reflect from several different perspectives.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning dåde känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ettkomplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhälletsmångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna skautveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att,utifrån olika forskningsanalyser, ta fram de metoder och förhållningssätt som kan hjälpa lärare attvåga ta sig an de kontroversiella frågor i sin undervisning som man helst undviker. Våra metoderhar varit att analysera forskningsanalyser som behandlar detta område och utifrån dessa har vi tagitfram de förhållningssätt och didaktiska valen som främjar undervisningen inom detta område.Resultatet vi kom fram till är att eleverna utvecklar sin förståelse för människors olikheter genomatt främst arbeta med öppna diskussioner i klassen. Det är viktigt att läraren skapar en godgemenskap i klassen, genom att arbeta relationsfrämjande, och att ha ett professionellt och neutraltförhållningssätt för att få ut mest från dessa diskussioner. Det professionella och neutralaförhållningssättet är viktigt då detta inte ”placerar” läraren till en viss grupp utan läraren, som dendominerande aktören, skapar en balans i klassrummet, i diskussioner och visar en förståelse förallas värderingar.

Syftet med studien är att studera hur fritidslärare förhåller sig till hur det skapas olika grupperingar på grund av sociala olikheter i elevgruppen i en mångkulturell skola och på ett mångkulturellt fritidshem. Frågeställningarna är utformade så att fritidslärarna har kunnat besvara hur de ser på mångfald i verksamheten och ur vilka aspekter de uppmärksammar grupperingar i den mångkulturella verksamheten beroende på sociala skillnader samt hur de arbetar för att skapa ett vi i verksamheten. För att kunna sätta vårt syfte i ett större sammanhang har vi lyft hur olika forskare beskriver begreppet mångkulturalism beroende på olika kontexter. Fortsättningsvis har vi lyft hur olika sociala distinktioner kan utgöra ett “vi och dom” perspektiv i den mångkulturella skolan och fritidshemmet. Vårt teoretiska ramverk är ”vi och dom” perspektivet. Detta val har vi gjort för att vi har uppmärksammat två olika förhållningssätt i vårt resultat. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har använt oss av intervjuer och ljudinspelningar för att ta del av deltagarnas innersta tankar om fenomen. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra olika fritidslärare som arbetar på mångkulturella skolor och fritidshem. Resultatet visar att det förekommer elevgrupperingar i den mångkulturella elevgruppen beroende på språk, religion, kultur och socioekonomiska aspekter.

I dagens samhälle finns det många ungdomar med utländsk bakgrund vilket leder till att utländska elever utgör en stor del av skolan, därav begreppet en mångkulturell skola. Detta ämne är aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lärare känner för mångkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger även en inblick på hur främlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lärare har intervjuats som underlag för resultatet. Dessa intervjuer hölls individuellt samt i grupp. Resultatet visar att lärare har en medvetenhet om vad det innebär att undervisa elever med utländsk bakgrund. Eleverna lyfter fram vikten av att lära sig svenska i skolan, och de lyfter även fram att det finns antaganden som grundar sig på att de är invandrare.

Examensarbetets syfte var att öka förståelsen för inskolningens betydelse för flerspråkiga barn i förskolan och hur förskollärare arbetar med inskolningar. Det ingick även i syftet att undersöka vad förskollärare lyfter fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse på förskolan. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollärare viktiga att beakta vid inskolningar av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollärare fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebär att barn lär genom socialt samspel och kommunikation. Som metod användes intervjuer med tolv förskollärare som är verksamma på förskolor med mångkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. Frågorna som ställdes handlade om hur lång erfarenhet förskollärarna har av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper. Därutöver tillfrågades förskollärarna om hur de stimulerar barnens språkutveckling och hur användandet av modersmålsstöd ser ut. Examensarbetet fokuserar på inskolningar av flerspråkiga barn och därför ställdes frågor om hur dessa inskolningar går till, vad som är viktigt att tänka på och vilka skillnader som finns jämfört med en enspråkig inskolning. Resultatet av detta examensarbete är att förskollärare arbetar på ungefär samma sätt vid inskolningar, oavsett barnens modersmål och att det är tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar. Skillnaden mellan en flerspråkig inskolning och en enspråkig är att förskollärare anser att det är viktigt att använda tolk och språkstöd och även att vara extra tydlig mot föräldrarna och barnen vid en flerspråkig inskolning. Förskollärare samtalar mycket och varierat med barnen i vardagssituationer för att stimulera barnens språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att användningen av modersmålsstöd skiljer sig åt mellan förskolor. Slutsatsen som har gjorts är att majoriteten av förskollärare arbetar i enlighet med det sociokulturella perspektivet, men det görs inte medvetet. Undersökningen visar dock att det finns förskollärare som har uppfattningar och arbetssätt som strider mot det valda perspektivet och den litteratur som använts i litteraturgenomgången. Denna slutsats bygger på en argumentation som finns bland förskollärare om att använda ett förenklat språk vid tal med flerspråkiga barn samt att det är komplicerat att arbeta med dem. Förskollärarnas erfarenhet av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper visade sig inte ha någon betydelse för hur de ser på arbetet med flerspråkiga barn.

Den här uppsatsen handlar om erkännande, om vikten av att erkännas som individ. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen består av teorier om erkännandets vikt för självbilden och syftet är att ge några exempel på hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever att de har bemötts i skolan utifrån sin kultur. Metoden för att finna dessa exempel är kvalitativa forskningsintervjuer med fem gymnasieungdomar. Dessa intervjuer har sedan analyserats i två steg, först genom meningskategorisering och sedan genom meningstolkning. De forskningsfrågor jag försöker besvara genom detta är hur ungdomarna ser på sig själva utifrån kulturell tillhörighet och hur de upplever att de blivit bemötta under skoltiden. Jag kopplar sedan ungdomarnas berättelser till teorier och tidigare forskning för att diskutera möjliga konsekvenser för elevernas självbilder. Från ungdomarnas berättelser sluter jag mig till att ingen av dem egentligen har blivit erkänd i den kulturella aspekten av sin identitet, men att de har reagerat väldigt olika på detta. Det är inte heller nödvändigtvis ett erkännande, eller ett uteblivit sådant, från lärarna som har påverkat ungdomarna mest i deras relationer till sig själva. Dessutom visade intervjuerna att alla ungdomarna inte skulle uppleva det som ett erkännande att deras kultur uppmärksammades i skolan. Slutsatsen jag drar av detta är att det visserligen är viktigt att elever i skolan får ett flerdimensionellt erkännande, men att det också är viktigt att lärarna är lyhörda för i vilka aspekter av sina identiteter eleverna önskar att bli erkända. Jag avslutar uppsatsen med en uppmaning till läsaren att erkänna människorna runt omkring sig i alla aspekter av deras olika identiteter.