Search

Syftet är att generera kunskap om förskollärares erfarenheter av, och didaktiska reflektioner om undervisning i dans relaterat till innehåll och metoder i förskolan. Förskollärarna deltar i ett aktionsforskningsprojekt och arbetar med dans utifrån ett uttalat genus- och jämställdhetsperspektiv. Artikelns teoretiska ramverk utgår från teorier om kroppen, didaktisk design och en flerdimensionell didaktisk modell. I analysen av förskollärarnas dokumentationer och samtal om dans framträder att undervisningen bedrivs både spontant och planerat. Förskol-lärarnas deltagande i aktionsforskningsprojektet har bidragit till utforskande och kontinuitet i undervisningen i dans. Relationer till barnen, arbetslaget och föräldrarna har betydelse för barnens delaktighet och undervisningens innehåll. Förskollärarna undervisar på olika sätt vilket kan förstås i termer av en förkroppsligad, levd kunskap. Barns lärande i dans stimuleras även när förskol-lärare medvetet iscensätter och planerar en undervisningssituation utan att själv vara aktivt deltagande. Dans i förskolan kan beskrivas som en rörlig verksamhet. Undervisningen är tematisk och flexibel i relation till rum, tid och barngruppens storlek. Studien indikerar en skiljelinje mellan dansundervisning i en konstnärlig kontext och undervisning i dans i förskolans utbildning. Nyckelord: Dans, didaktik, förskola, kropp, undervisning

The aim of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers´methods in and preceptions about teaching chemistry. Data collection was preformed through five qualitive semi-structured interviews. The interviews were analyzed using thematic analysis. The results showed that many preschool teachers experience chemistry as a difficult subject and that the curriculum´s description of chemistry is difficult to interpret. It was shown that some preschool teachers do not teach in chemistry while others did and worked with different working methods in chemistry. The results showed three different themes of working methods. The three different themes were experiments, spontaneous situations, play and drama. Themes found in preschool teachers´motivation for their working methods were: preparation for school, playfull and exciting and lack of knowledge. Preschool teachers´ views on the curriculum´s conditions for planning teaching were divided into two themes: planning is not done and the curriculum is difficult to interpret. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av och uppfattningar om olika arbetssätt vid undervisning i kemi. Datainsamlingen utfördes genom fem stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultaten visade att många förskollärare upplever kemi som ett svårt ämne och att läroplanens beskrivning av kemi är svår att tolka. Det visades att en del förskollärare inte undervisar i kemi medan andra förskollärare arbetar med kemi och använder olika arbetssätt. Resultatet visar på tre olika teman av arbetssätt. Teman är experiment, spontana situationer och lek och drama. Teman som hittades i förskollärares motivering till sina arbetssätt var: förberedelse inför skolan, lustfyllt och intresseväckande, och bristande kunskap. Förskollärares syn på läroplanens förutsättningar för planering av kemiundervisning delades upp i två teman: ingen planering görs och läroplanen är svårtolkad.

The efforts of organized crime prevention in Sweden have significantly increased throughout the years and simultaneously has crime. With the joint efforts of the Swedish government, the police authority and other law enforcement agencies, several crime prevention methods have been utilized and applied such as the thirtyfour-point program. However, the root of the societal issues must also be addressed on a more profound level which requires making local decisions. The following study reveals and discusses the possibility to assess national human efforts and decisions as well as local procedures for the managing of organized delinquency and gang criminality. Legal actions in terms of methods such as Hot Spots, COP, POP, Pulling Levers, the Spergel-method and interventions to prevent upcoming criminality through home visit programs at early stages, are all proven to be effective approaches to combat criminality in today’s society. The Swedish crime prevention project “Sluta Skjut” is equivalent to the American “Group Violence Intervention” which are both assembling all diverse effective legal actions based on rational choices in one preemptive strategy. Establishments of partnerships between the police authority and other law enforcement as well as to implement suitable strategies and rightly divide resources are fundamental in organized crime prevention efforts.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga hur lärare kan motivera elever inom idrott och hälsa samt vad elever anser påverkar deras motivation till lärande. Metoden som används i denna kunskapsöversikt är systematisk litteratursökning. Resultatet fann mängder av faktorer och metoder som påverkar elevers motivation. I resultatet framkommer det att läraren är den mest betydelsefulla faktorn för elevers motivation. Viktiga faktorer för elevers motivation som tas upp i resultatet är bland annat relationer, lärmiljöer, klimat, progression, lektionsinnehåll, återkoppling, lärarens egen motivation och engagemang. I diskussionen presenteras elevers åsikter om vad som påverkar deras motivation till lärande i idrott och hälsa. Här analyseras faktorer såsom meningsfullhet, varierad planering som är inflytande av elever, god relation till läraren, positiv och rolig lärmiljö. I diskussion framförs även metoder som läraren kan använda sig av för att påverka elevers motivation positivt i idrottsundervisningen. Dessa metoder inkluderar bland annat genomtänkt planering, positiv och rolig lärmiljö, god kommunikation, tydlig och konkret återkoppling.

Syftet med examensarbetet är att undersöka huruvida lärare väljer att bedriva religionskunskapsundervisning med hänvisning till att skapa en klassrumsmiljö som främjar tolerans. Syftet är även att synliggöra de utmaningar lärarna ställs inför i religionskunskapsundervisningen samt hur lärarna går tillväga med dessa utmaningar. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att undersöka lärarnas val av didaktiska metoder i undervisningen. Intervjuernas fokus ligger på vilka metoder lärarna använder sig av för att skapa tolerans hos eleverna. En central punkt i undersökningen grundar sig i synen på den sociokulturella teorin om samspel och lärande, andra teoretiska utgångspunkter såsom pragmatism och fenomenologin förekommer som underlag för vår analys av det samlade datamaterialet. Examensarbetets resultat presenteras i fyra delar med olika teman som belyser undersökningen. Resultatet av undersökningen visar på hur olika metoder spelar roll i religionskunskapsundervisningen för att främja en gynnande lärandemiljö för eleverna.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar om undervisning av kontroversiella frågor. Undersökningen har skett genom att studera sju stycken vetenskapliga artiklar som presenterar vilka metoder som är centrala för undervisning om laddade samhällsfrågor. Vidare undersöker studien vilka motiv och utmaningar det finns vid hantering av dessa. I denna uppsats har de utvalda vetenskapliga artiklarna främst riktat in sig på samhällskunskapslärares perspektiv kring samhällsfrågor. De främsta motiven vilar på att läraren i synnerhet ska se till att utbilda och fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare, vilket i sin tur främjar demokratin. Vidare presenterar forskning värdet av undervisning om kontroversiella frågor eftersom denna typ av undervisning främjar elevernas kognitiva förmågor. Resultatet av denna studie visar att lärare stöter på olika utmaningar vid hanteringen av laddade samhällsfrågor men hävdar dock att det är viktigt att frågorna tar sig an i undervisningen. Slutsatser i denna uppsats visar att undervisning i skolan som har inslag av kontroversiella frågor, har ett omfattande demokratiskt uppdrag att förbereda de växande generationerna för ett liv i lokala och globala miljöer. Denna uppsats är en fördjupning av tidigare studier. Arbetet bygger på sammanställning och analys av nationell och internationell forskning (forskningskonsumtion) inom ett fält med relevans för lärarprofessionen.

Studiens syfte är att jämföra tidigare forskning med hur verksamma lärare i årskurs 4–6 i den svenska skolan anpassar sina lektioner i de samhällsorienterande ämnena för elever med autism. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer som utgår ifrån sociokulturellt perspektiv. Det är fyra verksamma lärare som deltar i intervjuerna och berättar vilka anpassningar de använder sig av. Studiens resultat visar att alla verksamma lärares metoder för att anpassa lektionerna stämmer överens med det tidigare forskning visar vara gynnsamma anpassningar för elever med autism. Lärarna nämner svårigheter som kan uppstå när undervisning med elever med autism bedrivs. En annan svårighet som framkommer i resultatet är brist på tid och resurser. Anpassningar som lärarna delar med sig av i resultatet är visuella anpassningar, struktur och tydlighet, motivation, sociala anpassningar samt en del generella anpassningar. Studien avslutas med ett diskussionsavsnitt där studiens metod och resultat diskuteras och analyseras. The purpose of this study is to compare previous research with how active teachers in grades 4-6 in the Swedish school adapt their lessons in the social studie subjects for students with autism. The study is a qualitative interview study with semi-structured interviews based on sociocultural perspective. Four active teachers participated in the interviews and shared the adaptions they use. The result shows that active teacher’s methods for adapting the lessons are in line with what previous research shows are favourable adaptions for students with autism. Teachers mention difficulties that can occur when teaching students with autism. Another difficulty that they mention is the lack of time and resources. Interventions that teachers share are visual adaption, structure and clarity, motivation, social adaptions and some general adaptions. The study ends with a discussion section where method and results are discussed and analysed.

Det här arbetet har sin utgång i Perstorps arbete med inkludering . På vilket sätt de tillåterinvånarna att delta i kommunernas fysiska utformningar och beslut - vilka metoder ochverktyg de använder kommunen för att åhöra de boendes åsikter under utvecklingsprocesser. Vi anser att det finns ett hål i forskningen över hur inkluderingen/deltagandet anammas i mindre orter på landsbygden.Vi kommer undersöka och observera hur medborgarnas inkluderande tillämpas av kommunen i utformandet av deras planerade offentliga mötesplats “Tjäderstigen”. Denna mötesplats skall fungera som en punktinsats för integrationen i Perstorps kommun, samt hur påståenden i kommunens vision att inkludera fungerar i praktiken. Genom våra tre år på Urbana studier - Stadsplanering så har vi försetts med kunskaper om offentliga mötesplatsers utformningar och dess potential till hur designen kan skapa en rum för grupper, men även dess komplexitet i kommunala projekt som uppstår när olika parametrar såsom fysiska juridiska, ekonomiska och sociala försvårar kommunens ambition. I relation till kommuntjänstepersonerna Felicia Höglund och Mattias Bjellvi har vi anammat rollen som deltagande observatörer. Vi har under tiden i Perstorp medverkat i en del moment i som berör ämnet. Både kvalitativa och kvantitativa undersökningar har gjorts och vi har tagit med ett antal författare som behandlar inkludering, deltagandet och vad designen av ytan i fråga har för betydelse. Utifrån det vi ser och den informationen vi införskaffar så kommer vi att diskutera på vilken grad av inkludering vi anser kommunen befinner sig på och varför.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur samhällskunskapslärare hanterar spontana kontroversiella frågor som kan uppstå i klassrummet och om dessa bidrar till en trygg klassrumsmiljö där eleverna känner att de kan ge uttryck för sina åsikter. Det har vi försökt besvara i form av en huvudfråga och två hjälpfrågor. Huvudfrågan som vi ställer är följande: Vad behövs för att skapa en trygg och öppen klassrumsmiljö där spontana kontroversiella frågor kan vara en del av undervisningen? De två hjälpfrågor är följande: 1.Hur hanterar samhällskunskapslärare spontana kontroversiella frågor i klass-rummet?2.Hur upplever elever att deras samhällskunskapslärare hanterar spontana kontro-versiella frågor i klassrummet? Vi har först läst och sammanställt tidigare forskning kring ämnet för att få en grund att reflektera över i förhållande till vårt resultat av undersökningen. Undersökning har ge-nomförts i kvalitativa intervjuer med fyra samhällskunskapslärare samt en kvantitativ enkät med 133 elever. Resultatet har sedan redogjorts för och analyserats av oss. Vi har där konstaterat att det finns några skillnader mellan de båda skolornas lärare samt ele-ver. I vår analys kan vi inte koppla skillnaderna mellan lärarna till deras skolors respek-tive arbetssätt i någon större utsträckning utan det skiljer sig åt från individ till individ. Elevernas syn på lärarnas arbetssätt kan vi däremot konstatera är något mer positiv på Skola 2 än Skola 1 och det skulle kunna kopplas till det faktum att Skola 2 arbetar på ett mer individbaserat arbetssätt, vilket kan bidra till att eleverna känner sig mer sedda. Fortsatt arbete inom ämnet skulle kunna vara en undersökning i större skala eller ett fokus på mer subtila kontroversiella uttryck i klassrummet.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet.Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig. I detta illustreras att det finns flertal valbara pedagogiska verktyg som går att nyttja för att bemöta rasism i skolan.

BakgrundFörskolan är en miljö som är under ständig utveckling och förändring. När en verksamhets styrdokument och förutsättningar förändras sker även förändringar hos dem som är aktiva inom verksamheten. Lärande och utveckling hos barnen är en ständigt pågående process som påverkas av den pedagogiska omsorgen och miljön. Den pedagogiska omsorgen och miljön påverkas i sin tur av pedagogernas val av arbetsmetoder, förhållningssätt och barnsyn.SyfteSyftet med undersökningen är att visa på de positiva arbetssätt och metoder pedagoger använder sig av för att lösa olika dilemma i förskolan. Hur resonerar pedagoger kring detta? Hur löser de frustrerande situationer?MetodVi har använt oss av kvalitativ metod med selfreport som verktyg och med fenomenologi som ansats när vi samlat in data till vår undersökning.ResultatResultatet visar på pedagogers förmåga att anpassa sig efter olika situationer och barngruppens behov. Framträdande blir deras flexibilitet och att våga tänka i nya banor för att främja barnens utveckling. En medvetenhet om betydelsen av reflektion, utvärdering, positiv inställning, barnsyn och förhållningssätt är gemensamma drag som träder fram hos respondenterna. Program: Lärarutbildningen

Denna studie belyser hur två myndigheter och en organisation arbetar med frigivna fångar med mål att nå en förändring. Återfall i brott är ett vanligt problem, 44 procent av alla frigivna män i Sverige återfaller inom tre år. Brist på uthållighet och låg självkänsla är två orsaker till återfall. Vi har genomfört en kvalitativ studie baserad på information från tre informanter som arbetar på KRAMI (ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och socialtjänsten), KRIS (Kriminellas revansch i samhället) och Arbetsförmedlingen.Vårt syfte med studien är att undersöka vilka metoder som används för att hjälpa de frigivna att hitta och behålla ett arbete. Vi vill även titta på vad orsakerna bakom återfall kan vara och hur våra informanter arbetar för att motverka återfall.Vårt val av teorier är Careership, stigma och Focault's maktteori. Careership förklarar hur ett val baseras på invdividens bakgrund. Stigma är en teori som förklarar hur och varför individer är stigmatiserade. På grund av de uppenbara maktförhållanden mellan samhället och de frigivna har vi även inkluderat en maktteori. Vårt resultat visar att våra informanter inte använder några specifika metoder, det baserar sitt arbete på individen. Resultatet visar även att orsakerna till återfall är många och kan inte generaliseras. Vi kan även se att våra informanter arbetar hårt för att motverka återfall men ibland tar statens makt över. This study highlights the work of two different authorities and one organisation working with released prisoners wanting a change. Relapse is a common problem, 44 percent of all released men in Sweden relapse within three years. A lack of endurance and low self-esteem are two of the main reasons for a relapse. We have performed a qualitative study based on the information from three informants working at KRAMI (a cooperation between the Swedish employment agency, the local municipality and the social service) KRIS (criminal’s revenge in society) and Arbetsförmedlingen (the Swedish employment agency).Our vision with this study is to explore the methods that are being used to find a workplace and keep it for the released prisoners. We also want to look in to the reasons for relapse and investigate what our informants are doing to counteract it, this is also our questions of issue.Our theories of choice are Careership, stigma and Foucault’s power theory. Careership aims to explain how personal decisions are made based on background. Stigma is a theory explaining how and why people are stigmatized. Due to the obvious power relations between the society and the released prisoner we also choose to include a power theory. Our findings show that our informants do not use any specific methods, it is all based on the individual. The result also show that the reasons for relapse are many and they can’t be universalized. We can also see that although our informants work hard to counteract relapse sometimes the rules are against them.

”Möjligheter och hinder med stora klasser, Att arbeta mot elevernas lärande oberoende på klassens storlek-Opportunities and obstacles with large classes, Working toward student learning independent of class size ”- ett examensarbete av Josefine Ekholst och Linnéa Hedlund.En av riksdagens idag viktigaste frågor är huruvida dagens skolklasser är för stora eller ej, för att bedriva undervisning som bidrar till att kunskapsmålen uppfylls. Detta blir väsentligt för oss då vi som blivande lärare kommer att bedriva vårt arbete i dessa klasser. Valet av ämne för studien kändes därför intressant och nödvändigt. Syftet med studien är att- belysa hur pedagogerna resonerar kring gruppstorlek och dess påverkan på verksamhetens kvalitet. För att få svar på frågeställningar till studien har vi genomfört en intervju, observation samt enkätinsamling och för att analysera den insamlade empirin har vi utgått från relevanta teorier och tidigare forskning. Med grund i ramfaktorteorin, har vi tittat på vilka olika bidragande faktorer som finns i skolan, vilka rör elevernas utveckling och lärande.Studien är gjord på en låg-och mellanstadieskola i en mellanstadieklass. Där resultatet visar att klassens storlek i antal inte har någon större betydelse utan att alla elever är olika. Lärarens egenskaper, ledarroll, metoder och relation till eleverna är mer avgörande i arbetet.

Vårt informationssamhälle ställer allt högre krav på den enskilda individens läs- och skrivförmåga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar på att svenska elevers kunskaper kring läsning och skrivning har försämrats genom åren. Vad kan detta beror på? Hur arbetar dagens skola, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja läs- och skrivkompetensen? Frågor som rör skolan är ständigt med i samhällsdebatten och skolans uppdrag förändras i takt med att politiska idéer och värderingar i samhället skiftar. Syftet med undersökningen är att få kunskap och förståelse om hur speciallärare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers läs- och skrivutveckling. Vår teoretiska ansats utgår både från ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv där lärarberättelser utgör vårt empiriska material. Vår undersökning kring läs- skrivutveckling visar att i de tidigare årskurserna fokuserar speciallärarna framför allt på analytiska och syntetiska metoder. I de senare årskurserna fokuserar speciallärarna i synnerhet på användandet av alternativa verktyg som ett kompenserande arbetssätt för elevers läsning och skrivning. Vår slutsats innebär att speciallärare måste våga undervisa, diskutera och arbeta med olika slags texter tillsammans med eleverna och samtidigt lyfta in elevernas egen kultur till exempel musik, spel, film och leksaker i undervisningen. Likaså måste vi ha ett öppet men reflekterande sätt till en alltmer växande teknik, såsom alternativa verktyg, inom skolans läs- och skrivundervisning.

Föreliggande studie undersöker hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och om det i deras klientarbete finns metoder eller modeller som kan vara tillämpbara inom studie- och yrkesvägledning. Syftet var att se hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och vilka skillnader det finns i de båda yrkesgruppernas arbetssätt samt att se om vissa delar i rådgivarnas arbetsformer kan vara tillämpbara eller bara vara kompletterande till studie- och yrkesvägledarnas modeller. Den metod som valdes för forskningen var kvalitativ, med personliga intervjuer. Resultaten som visade att respondenterna arbetade på ett liknande sätt där dialogen med klienten var det primära arbetssättet. En skillnad var att rådgivarna oftast arbetade med sökande som är motiverade till förändring samt att de arbetade processinriktat och hade mer tid för varje klient. Vi anser att det skulle vara möjligt för studie- och yrkesvägledare skulle kunna använda delar av rådgivarnas arbetssätt för att öka och utvidga sina egna framtagna modeller samt för att förnya sina arbetsredskap. This study examines how sport psychology consultants are working and whether their client work are methods or models which may be applicable in career counselling. The research questions that are answered in this paper are about the sport psychology consultant’s work and what differences there are in the two professional groups. And to see if certain parts of the advisers' work can be applicable or be complementary to the study and career counsellors models. The method chosen for the research was qualitative interviewing. The results that emerged indicated that they worked in a similar manner in the dialogue with the client, the primary approach, but one difference was that counsellors often work with applicants who are motivated to change and that they work with process and had more time for each client. We think that it’s possible for study and careers advisors could use parts from the advisors' approach to enhance and expand its own developed models and to renew their working tools. The hypothesis that the two professional groups worked similarly matched and that it is possible to take parts from working sued.

Syftet med följande studie är att att kartlägga, och sammanställa, pedagogiska metoder förlärare på gymnasienivå, att använda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans aventreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgång av tidigare forskning om, ocherfarenheter av, entreprenörskap i skolan. Utifrån en litteraturstudie kunde beprövade metoderi undervisning i företagsamhet identifieras, kartläggas och sammanställas, för att därefterkopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekarresultaten av undersökningen på att det bedrivits relativt lite forskning kringundervisningsmetodik inom företagsamhet, åtminstone utifrån ett entreprenöriellt perspektiv,och att det således finns utrymme för vidare forskning inom ämnet. Dessutom kan detkonstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med störstasannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utsträckning än idag, och genomsyrasamtliga ämnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanställda i denna studie.

Undersökningen belyser frågan om hur man som lärare i grundskolans tidigare år, kan hantera konflikter i klassrummet med perspektiven förebyggande, genomförande och uppföljning och med kopplingar till lärarens personliga verktyg, styrdokument samt arbetsmetoder i skolan.I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med sex lärare fördelat lika på tre skolor, där avsikten inte har varit att jämföra skolor, utan att finna exempel på hur man som lärare går tillväga och vad för stöd man finner på sin skola.Huvuddrag i den samlade slutsatsen av undersökningen är att lärare verkar arbeta i stor utsträckning med förebyggande konflikthantering genom värdegrundsarbete i olika former som veckosamtal, temadagar och temaveckor – ofta med koppling till likabehandlingsplanen. De metoder som finns etablerade på skolorna (SET, Olweusprogrammet, KOMET) används enligt lärarna i huvudsak som förebyggande aktiviteter i grupper genom samtal och övningar. I direkta konflikthanteringar nämner lärarna att de arbetar utifrån sina erfarenheter, även om man har någon metod på skolan, d.v.s. att man lär sig konflikthantering genom erfarenhet. Lärarna menar att lyssnandet är det viktigaste samt att kroppsspråket används både automatiskt och medvetet. Den största insikten vi fått utifrån lärarnas berättelser är att de oftast tar ut eleverna från klassrummet som har konflikt med en annan elev eller läraren själv p.g.a. förhållningssättet att värna om eleven. Vissa lärare nämner att de tar hand om konflikten själv medan andra lägger ut det på resurspedagoger. Vad gäller uppföljning har vi inte funnit mycket i litteratur men vi ser att lärarna verkar följa upp med hjälp av sin erfarenhet och att de då är medvetna om elevernas kroppsspråk och känslor som vittnar om att konflikten fortfarande är aktuell.

Titel: Två tioåriga pojkar med autism och deras vardag.Författare: Anna Carlsson och Catarina FogelbergSyftet med uppsatsen var att studera två pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med särskilda behov är väldigt liten. Det är viktigt att kunskap sprids om ämnet för att barnen skall kunna få sina individuella behov tillgodosedda . För att få mer kunskap behövs det forskning inom ämnet. Därför är detta en studie om autism som bygger på två fallstudier, om två tioåriga pojkar. Intervjuer har genomförts med både lärare, assistent och föräldrar och observationer gjorts med pojkarna i både skolmiljö och hemmiljö.Våra frågeställningar är:• Hur ser skoltiden ut för två tioåriga pojkar med autism?• Vad gör pedagogerna för att tillgodose pojkarnas behov?• Hur ser hemmiljön ut för två tioåriga pojkar med autism?• Vad gör föräldrarna för att tillgodose sina barns behov?I kapitel två som handlar om teorier och tidigare forskningen står det skrivet om tre olika arbetsmetoder vid autism. Även vad olika forskare skrivit inom autism och kommit fram till i sina forskningar tas upp där. I undersökningen kommer det fram att barn med autism är unika och att de har olika behov och en del föräldrar vill prova många olika metoder och andra bara ett fåtal för att försöka underlätta vardagen för barnen. Det visade sig att båda barnens föräldrar var engagerade i barnens skolgång.Nyckelord: Arbetssätt, autism, metoder, vardag

Bakgrund: Den forskning som presenteras visar hur lärare kan stimulera barns språkutveckling genom olika verktyg, såsom sagor, högläsning, rim och ramsor, lek och språklekar. Även kommunikation och begreppet språklig medvetenhet beskrivs.Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera lärarnas syn på språklig stimulansi förskola och förskoleklass. Syftet är att undersöka hur lärarna menar att de arbetar medspråklig stimulans, för att barns språkutveckling ska gynnas.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet har varit self report.14 stycken pedagoger har intervjuats via self report i två olika kommuner både ifrån förskola/förskoleklass. Syftet har inte varit att jämföra de båda verksamheterna utan bara se vilken bredd av syn det finns på språkstimulering, samt vilka metoder de arbetar med för att språkutvecklingen ska gynnas.Resultat: I self reporterna skriver lärarna att allt de gör hela dagarna stimulerar barnsspråkutveckling. Språket är något som följer barnen i deras utveckling. Barnen behöver stimulering för att de ska klara den kommande läs och skrivutvecklingen. Lärarna belyste även att de arbetade språkfrämjande genom olika metoder som till exempel sång och sagopåsar, rim och ramsor, litteraturen, vardagen och samtalens betydelse, samt olika språkträningsmetoder.

Syftet med denna studie är att beskriva tidigare forskning kring interventioner och metoder som har höjt självkänslan hos ungdomar. De preciserade frågeställningarna är: Vilka metoder och interventioner finns det? Vad är utmärkande för innehållet i de metoder och interventioner som i hög grad hjälper ungdomen att höja sin självkänsla? Vilka effekter har de? Självkänsla står för värdering av vad eller hur vi är. Den anger vårt känslomässiga förhållande till oss själva: hur vi värderar vår självbild och hur vi känner inre tillfredsställelse och tillit till oss själva. För att förklara självkänsla hos ungdomar har jag använt begrepp från senmodernt perspektiv, anknytningsteori och kognitiv teori.Metoden som jag har använt mig av är en typ av litteraturstudie som kallas scoping study. Studiens resultat visar att det finns olika metoder och interventioner som primärt eller sekundärt hjälper ungdomar att höja självkänslan. Metoderna är inriktade på individer, grupper, familjer, nätverk och används i öppenvård, skola, på behandlingshem. Ibland vänder de sig bara till tjejer, men oftast till båda könen. Metoderna och interventionerna är kulturella, mediakritiska, kognitiva eller psykologiska. Kognitiv beteende terapi i grupp är den vanligaste metoden. De behandlande metoderna är mer framgångsrika än de förebyggande och de som riktade in sig direkt på självkänsla hade effekt. De andra programmen som hade andra mål än att höja självkänslan, tenderade att ha mindre effekt på självkänslan. The purpose of this study is to describe former research of interventions and methods which increases self esteem of youth. The main questions are: Which methods and interventions are there? What is characteristic of the content in the methods and interventions, which in large extent help the youth to increase their self esteem? What impact do they have? Self esteem represents the valuation of what or how we are. It states our emotional relation to ourselves; how we value our self image and how we feel inner satisfaction and confidence to ourselves. In this study, the explanations of self esteem of youth are based on notions from late modern perspective, attachment theory and cognitive theory. The type of literature review I have used is scoping study. The results of the study show that there are different treatments and interventions that primary or secondary help youth to increase the self esteem. The methods focus on individuals, groups, families, networks, and are used in schools outpatient and residential treatment settings. Sometimes they just turn to girls, but more often to both sexes. The methods are media critical, cultural, cognitive and psychological. Cognitive behavioral therapy in group is the most common treatment. The treatment programs are more effective than the preventive ones and the treatments that primary worked with increasing self esteem were effective. The other methods that had other goals than to increase the self esteem tend to have less effect on the self esteem.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka en grupp pedagogers inställning till hur man bäst bemöter dyslektiska elever i skolan och hur man kan underlätta deras skolvardag. Jag vill vidare undersöka om det finns en eller flera olika metoder som kan underlätta undervisningen för dyslektiska elever samt vikten av att få en tidig diagnos satt. Det har varit intressant och givande att läsa litteratur och att genomföra intervjuer med pedagogerna verksamma i Vänersborgs kommun. Jag har kommit fram till att något av det viktigaste är att den ansvarige pedagogen finner sitt eget arbetssätt i samspel med den enskilde eleven. Det gäller att känna till flera olika metoder för läs och skrivinlärning, men man kan inte klart premiera någon metod framför den andra. Vidare har jag funnit det oerhört viktigt att man så skyndsamt som möjligt kommer fram till en diagnos så att hjälp och stöd kan sättas in i god tid.

Hypotermi under anestesi är för anestesisjuksköterskor ett välbekant problem som kan ge komplikationer och obehag för patienten. Aktiva omvårdnadsåtgärder krävs för att förebygga hypotermin. Varmluftstäcke är idag den vanligaste metoden för att värma peroperativt, men är i vissa situationer otillräcklig för att förebygga hypotermi. Syftet med föreliggande studie var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende alternativa metoder för att förebygga peroperativ hypotermi hos vuxna patienter kontra varmluftstäcke. Studien har genomförts som en litteraturstudie med tio kvantitativa artiklar. I studiens resultat framkom fem metoder. Varmvattendräkt och pulserande negativt tryck var effektivare än varmluftstäcke för att undvika peroperativ hypotermi. Kolfiberfilt var likvärdig, elektrisk värmedyna visade motsägande resultat medan strålningsvärme inte var lika effektiv som varmluftstäcke. Hypothermia is common in anaesthetized patients and is a well known problem for nurse anaesthetists that can cause complications and discomfort for the patients. Active nursing interventions are needed to prevent hypothermia. Forced-air warming is the most common method for peroperative warming, but are in some situations inadequate to prevent hypothermia. The aim of this study was to interpret the research literature to find out alternative methods in preventing perioperative hypothermia in adult patients versus forced-air warming. The design of this study is a literature review, including ten quantitative articles. The results showed five methods. Warmwatergarment and Locally applied warm water and pulsating negative pressure were both more effective than Forced-air warming to maintain body temperature during surgery. Resistive heating are comparably effective, Electric heating pad showed contradictory results while Radiant heating was not as effective as forced-air warming.

Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus på hundar, används somhjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vifördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjälpmedel samt studerade ettexempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte. Genom enlitteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fått svar på följandefrågeställningar: Hur kan hundar användas som hjälpmedel i behandlingsarbete och vilkaarbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan användningen av hundarsom ett hjälpmedel i vård- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vård- ochterapihund? Hur används hundar på en missbruksinstitution för äldre män? Resultatetpekar på att hundar kan användas i vård- och terapisyfte genom användning av demetoder som finns, det vill säga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapysamt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vård- ochterapihund är att den tränas på adekvat sätt, har ett bra temperament samt har enhundförare som ser till klientens och hundens bästa. De fysiska och psykiska effekter somuppstår i interaktionen mellan hund och människa är att den ger ökad anknytning, empatioch motivation samt en höjning av oxytocinhalten. Hundarna på behandlingshemmet vistuderade används i klienternas syfte för att erbjuda tekniker som underlättar förhållandettill anknytningen, för att öka empatin, som motivationshöjare till terapi och motion samtför att höja oxytocinhalten.

I vår uppsats Varför inte en vägledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvägledares kunskaper och hur de kan användas i verksamheter utanför utbildningsväsendet. Utifrån det livslånga lärandet och vikten av att hänga med den globala marknadsförändringen måste både individer och organisationer oavbrutet tänka på att utvecklas. I dagens kunskapssamhälle räcker det inte att utbilda sig en gång utan individerna måste ständigt tänka på att vara anställningsbara. Syftet med vårt examensarbetet är att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsväsendet får fram och tar till vara på personalens kompetens inom verksamheten. Vi vill jämföra en studie- och yrkesvägledares kompetens och kunskap med de medverkande organisationernas behov vid arbete med personalens kompetensutveckling. Examensarbetet syftar även till att uppmärksamma Studie- och yrkesvägledareutbildningen på vilka kunskaper som efterfrågas bland de medverkande organisationerna. Vidare syftar studien till att påvisa för studenter på Studie- och yrkesvägledareutbildningen hur arbetsmarknaden utanför utbildningsväsendet kan se ut. I studien har vi använt en kvalitativ intervjumodell där nio organisationer, utanför utbildningsväsendet, har medverkat. Vi har analyserat resultatet utifrån två idealtyper som påminner om teorierna Scientific Management och Human Relation. Ytterliggare teoretiker som bland annat behandlas är Peter Senge som poängterar vikten av positiv feedback, Gerard Egan och Gunnel Lind som tar upp samtalsmodeller. Vi har sett i undersökningen att en studie- och yrkesvägledare besitter liknande kunskaper som organisationer, utanför utbildningsväsendet, har behov av. Kunskaper och metoder som liknar de som lärs ut på Studie- och yrkesvägledareutbildningen är bland annat samtalsmetodik, pedagogik, gruppdynamik, omvärldskunskap och förmågan att se helheten av individen i samhället. Bristerna som informanterna har påtalat är framför allt kunskap om arbetsrätt, marknadsföring och ekonomi.

Borg, Gunnel. & Gall Ising, Elisabeth. 2006. ”Bråkiga barn”, (”Troublesome children”). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnads-utbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt arbete är att kartlägga och undersöka om det finns likheter/olikheter mellan pedagogers sätt att se på och hantera de ”bråkiga barnen” från förskoleklass till år 3 och situationerna kring dessa elever. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ”bråkiga barn”. Med hjälp av intervjuer vill vi se om det finns likheter/olikheter kring vad pedagoger menar med ”bråkiga barn” och hur de hanterar och organiserar situationerna kring dessa elever.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att pedagogerna kring de ”bråkiga barnen” önskar snabbare hjälp och stöd i arbetet kring dessa elever. Tydligt framkom att det saknas handledning och att det behövs betydligt fler specialpedagoger ute i verksamheterna. Dessutom kan vi konstatera att pedagogerna menar att föräldramedverkan är nödvändig kring dess elever.

Som sjuksköterskor och blivande vårdlärare har syftet i detta arbete varit attfinna didaktiska metoder, både praktiska och teoretiska, som kan utveckla/ökaelevers empatiska förmåga. Genom en kvantitativ undersökning bland tiovårdlärare på två olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publiceradeartiklar har vi fått ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiskametoder som kan användas inom omvårdnadsprogrammet. I vår undersökningframkom att samtliga vårdlärare ansåg att elevernas empatiska förmåga varmycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de använder sig av olikadidaktiska metoder för att uppnå detta. I litteraturen fann vi ytterligare värdefullametoder.

Syftet med min studie är att undersöka ett antal kommunala förskolors språkliga pedagogiska miljöer för att få kunskap om vilka metoder några pedagoger i förskolan arbetar med för att stimulera barns språk- och begreppsutveckling. Jag väljer att lägga fokus på en central frågeställning: Vad menar pedagoger med språkliga pedagogiska miljöer? I ett försök att få svar på mina frågor väljer jag att observera och samtala med yrkesverksamma pedagoger. Resultat visar att pedagogerna betonar att det sociala samspelet har betydelse för barns språk- och begreppsutveckling.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få kunskap om hur pedagoger lär barn att läsa och skriva på ett lustfyllt sätt. Vi vill också tillägna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan använda sig av i en sådan undervisning. Våra frågeställningar är: Hur lär sex stycken pedagoger barn i skolår 1 att läsa och skriva? Vilka metoder, tillvägagångssätt och material använder sig pedagogerna av för att lära barn att läsa och skriva på ett, enligt dem, lustfyllt sätt?Vi har genomfört sex stycken intervjuer med pedagoger som i dagsläget är verksamma i förskoleklass till skolår 3. The views of six teachers on how to learn children to read and write in a playful way.

Enligt skollag och läroplan ska skolan vara demokratisk både till sin form och funktion. Jag har valt att studera hur eleverna själva upplever sin vardag när det gäller möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. För att lättare prata med eleverna om rätt frågor genomfördes en förstudie i form av en enkät i sex klasser. Jag har valt att fråga eleverna direkt eftersom det är de som ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt, och undervisas om hur demokratin kan fungera. Skolan förväntas alltså vara en inskolning för ett framtida ansvarstagande och samhällsengagemang. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien har jag försökt att återge en del av de förväntningar och visioner som politiker, debattörer och skolforskare framfört under 80- och 90-talen, med betoning på skolkommittén betänkanden från 1996 och 1997. Jag vänder mig till alla som har med skolan att göra, beslutsfattare, lärare, lärarstuderande, föräldrar och elever. Tyvärr pekar resultatet på en stor diskrepans mellan det som eftersträvas och hur det är i elevernas vardag. Det ser ut att vara mycket som måste förändras innan skolan är demokratisk till sin natur arbetsdagen igenom.

Enligt skollag och läroplan ska skolan vara demokratisk både till sin form och funktion. Jag har valt att studera hur eleverna själva upplever sin vardag när det gäller möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. För att lättare prata med eleverna om rätt frågor genomfördes en förstudie i form av en enkät i sex klasser. Jag har valt att fråga eleverna direkt eftersom det är de som ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt, och undervisas om hur demokratin kan fungera. Skolan förväntas alltså vara en inskolning för ett framtida ansvarstagande och samhällsengagemang. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien har jag försökt att återge en del av de förväntningar och visioner som politiker, debattörer och skolforskare framfört under 80- och 90-talen, med betoning på skolkommittén betänkanden från 1996 och 1997. Jag vänder mig till alla som har med skolan att göra, beslutsfattare, lärare, lärarstuderande, föräldrar och elever. Tyvärr pekar resultatet på en stor diskrepans mellan det som eftersträvas och hur det är i elevernas vardag. Det ser ut att vara mycket som måste förändras innan skolan är demokratisk till sin natur arbetsdagen igenom.