Search

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pubertet, sexualitet, kärlek och relat- ioner framställs i text och bild i läroböcker för biologi utifrån normer. För studien analyseras sex olika läroböcker, tryckta och digitala, i ämnet biologi för årskurs 4–6. Den insamlade data analyseras genom en normkritisk diskursanalys utifrån queerteoretiskt och normkritiskt per- spektiv. Studiens resultat visar att alla sex läroböcker synliggör normer gällande sexualitet, pubertet, kärlek och relationer. Vidare framkommer att tillämpningen av språket har stor betydelse för vilka normer som synliggörs samt vem eller vilka som får framträda. Heteronormen är åter- kommande och den norm som tydligast kan uttydas i läroböckerna. Normerna som synliggörs framträder främst genom språkliga antaganden. I analysen framkommer vidare att pubertet re- lateras till människans reproduktion och sexualitet och att den representation som finns av sex utgår från heteronormativt perspektiv.

Syftet med studien är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bidra med kunskap om hur lärare förhåller sig till normkritik i verksamheten. Det preciserades genom frågeställningen: Hur förhåller sig lärare i åk 4–6 till genusnormer, könsnormer och normer om sexualitet i skolan? Den kvalitativa data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta lärare med utbildning 4–6 i en mellanstor kommun i Sverige. Alla intervjuer spelades in och transkriberades före analysarbetet. I resultatet framgick det att lärare upplever att de förhåller sig till normer om kön och genus mer än de arbetar med normer om sexualitet. Några lärare lyfter ämnesområdet vid planerad undervisning medan andra endast lyfter det när eleverna är drivande i frågan. Vems ansvar det är att undervisa om ämnet, råder det delade meningar om. De flesta lärarna upplever att de har ett gemensamt ansvar, men att det ändå läggs på läraren som undervisar i NO eller i SO, då det står skrivet i de ämnenas centrala innehåll. Okunskap, fördomar och osäkerhet var några anledningar till att lärare inte arbetar med normer som kön, sexualitet och genus. Undervisningen hamnar lätt där lärarna är bekväma och tenderar att hamna i heteronormen. Då enskilda lärare upplever ämnet olika viktigt, uppskattade flera lärare när det fanns en gemensam plan på skolan. Det tvingade lärarna att bedriva någon form av undervisning av det känsliga ämnet. The Purpose of this study, from a sociocultural perspective, is to contribute knowledge about how teachers engage with norm-critical practices in their educational setting. This was further specified through the research question: How do teachers in grades 4-6 relate to gender norms, norms related to sexuality, and norms related to genus in their school environment? Qualitative data was collected through semi-structured interviews with eight teachers with education in grades 4-6 in a medium-sized municipality in Sweden. All interviews were recorded and transcribed before the analysis work. The results showed that teachers feel that they relate to norm about gender and sex more than they work with norms about sexuality. Some teachers bring up the topic during planned teaching while others only bring it up when the students are proactive in this question. There are divided opinions about whose responsibility it is to teach the subject. Most feel that they have a responsibility, but it is still placed on the teacher who teaches science or social studies, as it is written in the curriculum in those subjects. Ignorance, prejudices, and uncertainty were some reasons why teachers do not work with norms related to gender, sexuality, and sex. Teaching often ends up where teachers are comfortable and tends to fall into heteronormativity. As different teachers perceive the subject differently, individual teachers appreciated when there was a common plan in the school. It forced teachers to conduct some form of teaching on the sensitive subject.

Sexuality, Consent and Relations operate in contrast to the previous subject area Sex and Coexistence in an interdisciplinary matter. This implies that responsibility rest on each teacher to incorporate sexual education within their subject. This study aims to investigate the experiences and desires of upper secondary school student´s regarding the expressions and integration of the teaching area sexuality, consent, and relations in social studies education. To address the study´s questions, qualitative interviews with nine upper secondary school students was implemented. The examined area is highly relevant due to the curriculum changes that were implemented when the previous subject area of “Sex and coexistend” was redefined as “Sexuality, Consent and Relationships”. The findings of the empirical study showed that the interviewed upper secondary school students have primarily experiences of the subject area in natural science class. What was also found was that the students experiences vary depending on what social studies specialization they have. In terms of their desires, the students expressed a wish for the course on sexuality, consent, and relationships to include topics such as LBTQ+ issues, pornography, relationships, consent, and abortion. In conclusion, the results indicate that the participating upper secondary school students have limited and diverse experiences of the subject area. The findings also highlight the student´s awareness of the significant role of sexual education. Additionally, the results suggest that the students desire more education on sexuality, consent, and relationships within the context of social studies.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen och den primära behandlingen är kirurgi. En vanlig kirurgisk behandlingsmetod är mastektomi som innebär avlägsnande av ett eller båda brösten. Bröstförlusten kan medföra starka känslor och svårigheter att anpassa sig till den förändrade kroppen.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baseras på 10 kvalitativa artiklar som granskades, analyserades och sammanställdes. Databassökningar genomfördes i Cinahl, PsycInfo och Pubmed. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i två kategorier; en upplevd förändrad kropp och bli betraktad av andra och sig själv. Mastektomi förändrade kroppsuppfattningen för många kvinnor, den kvinnliga identiteten och sexualiteten påverkades som följd. De beskrev känslor av sorg, rädsla, missnöjdhet och att känna sig ofullständig. Kvinnorna kände en rädsla för att bli dömd av omgivningen vilket bidrog till ett begränsat socialt liv. Konklusion: Kvinnors känslor och upplevelser efter mastektomi är individuella. Därför är det viktigt att sjuksköterskan är lyhörd och har ett personcentrerat förhållningssätt genom att se hela människan och inte enbart hennes sjukdom. Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis among women around the world and the primary treatment is surgery. A common surgical method is mastectomy, which involves removal of one or both breasts. The breast loss can cause strong feelings and difficulties in adapting to the changed body. Aim: The aim of this literature study was to explore women’s experiences after mastectomy due to breast cancer. Methods: This literature study consists of 10 qualitative articles which were reviewed, analyzed and compiled. Database search was conducted in Cinahl, PsycInfo and Pubmed. Results: Two categories were obtained from the data analysis: a perceived changed body and be viewed by others and oneself. The mastectomy changed the women’s body image, which affected the female identity and sexuality. Feelings of grief, fear, dissatisfaction, and feeling incomplete were described. The women feared to be judged by others which resulted in a limited social life. Conclusion: Women’s feelings and experiences after mastectomy are individual. Therefore, it is of importance that nurses are attentive and use a person-centered approach to see the whole person and not only her disease.

Syftet med denna studie är att undersöka professionellas erfarenheter av att arbeta med sexualitet och sexuell hälsa med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. I studien har fem yrkesverksamma personer på olika LSS-verksamheter i Malmö stad med olika yrkestitlar och bakgrund inom socialt arbete intervjuats. Eftersom studien ämnade att undersöka professionellas erfarenheter antog vi en kvalitativ ansats där vår datainsamling utgick från semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån ett abduktivt förhållningssätt och vi alternerade därför mellan teori, tidigare forskningsläge och empiri. De centrala teoretiska begrepp som togs fram i relation till empirin var normer, avvikelse och stigmatisering. Vi fann även att vissa fenomen i vår empiri beskrev mer praktiska skeenden på arbetsplatserna. Dessa fenomen relaterade vi till teorier kring försvarsstrategier mot förändring och begreppet sunt förnuft. Resultatet visade en motstridighet till att arbeta aktivt med frågor som rör sexualitet och sexuell hälsa vilket hade en koppling till stigmatiserande normer om personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet. Andra anledningar till motstridigheten hade att göra med de yrkesverksammas egna erfarenheter av sexualitet och sexuell hälsa, då många uppgav att det var ett mycket privat ämne att tala om. Resultatet visade även på att en tillåtande arbetsgrupp och chef som prioriterade kontinuerlig samtalsträning i ämnet sexualitet och sexuell hälsa var framgångsrikt. Till skillnad från tidigare forskning visade våra resultat att yrkesverksamma i Malmö stad både hade tydliga riktlinjer och kunskap kring ämnet. Resultaten indikerar ett behov av att utbilda professionella kring hur man hanterar personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet och sexuella hälsa, inte bara i teorin utan också i praktiken inom socialt arbete. The purpose of this study was to analyze the professionals experience of working with sexuality and sexual health with people with intellectual disabilities. LSS stands for “The Swedish Act concerning Support for Persons with Certain Functional Impairments''. In the study we interviewed five professionals at various LSS -workplaces in Malmö municipality, with different professional titles and backgrounds in social work. Since the study aimed to examine professionals' experience, we adopted a qualitative approach where our data collection was based on semi-structured interviews. The results were analyzed on the basis of an abductive approach and we therefore alternated between theory, previous studies and empirical data. The central theoretical concepts that were developed in relation to the empirical data were norms, abnormality and stigmatization. We also found that certain phenomena in our empirical data described more practical events in the workplace. We related these phenomena to theories about strategies of change and the concept of common sense. The results showed a reluctance to activly work with issues related to sexuality and sexual health, which was linked to stigmatizing norms about the sexuality of people with intellectual disabilities. Other reasons for the reluctance had to do with the professionals' own experiences of sexuality and sexual health, as many stated that it was a very private topic to talk about. The results also showed an example of an encouraging work group and manager who prioritized continuous conversational training in the subject of sexuality and sexual health, that was successful. Unlike previous studies, our results showed that professionals in the Malmö municipality had both clear guidelines and knowledge about the subject. Results indicate the need to train and educate professionals about handling people with intellectual disabilites’ sexuality and sexual health not just in theory but also in the everyday practice of social work.

Bakgrund: Sexualitet är en viktig del av att vara människa genom hela livet, trots detta ses sällan den äldre vuxna som en sexuell varelse. Forskning visar att sexualitet fortfarande är betydelsefullt hos äldre vuxna, trots detta så sjunker den sexuella aktiviteten med åldern. Det kan bero på kroppsliga hinder till sexuell hälsa där sjukvården kan hjälpa till. Att vårda den sexuella hälsan fungerar inte om det inte finns förståelse för begreppet sexualitet. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens attityder och erfarenheter kring sexualitet hos äldre vuxna som vårdas på särskilt boende (SÄBO). Metod: Studien är en litteraturöversikt som analyserat tio artiklar av kvalitativ design. Resultat: Analysen gav ett resultat med två kategorier med två respektive tre underkategorier. Vårdpersonalens inre faktorer med underkategorierna; Fördomar som leder till obekväma känslor och Empati och öppenhet som bygger en stödjande roll. Vårdpersonalens yttre faktorer med underkategorierna; Familjen eller patienten, Den sjuka kroppens effekt och Boendestruktur, riktlinjer och ledning. Konklusion: För att beakta äldre vuxnas sexualitet krävs en personal som reflekterat över sin egna förförståelse av sexualitet för att eliminera fördomar. Det krävs också en ledning som stöttar och en verksamhet med tydliga riktlinjer. Detta bygger en miljö som är öppen och tillåtande, där sexuella frågor kan diskuteras. Background: Sexuality is an important part of being human, through all ages. However, the older adult is rarely seen as a sexual being. Research shows that sexuality is still an important part of the older adult’s life, even if sexual activity drops with age. This can be related to problems with the ageing body, which healthcare can help with. To care for sexual health isn’t possible if there isn’t an understanding for the concept sexuality. Aim: To describe nursing staff’s experiences and attitudes towards sexuality in older adults in long term care. Method: The study is a literature review that analyzed ten articles with a qualitative design. Findings: The result contains two categories with two/three subcategories. Nursing staff’s inner factors with the subcategories; Prejudice that leads to uncomfortable feelings and Empathy and candidness that builds a supporting role. Nursing staff’s external factors with the subcategories; Family or patient, The effects of a sick body and Residential structure, guidelines and management. Conclusion: It takes a nursing staff that has reflected over their pre-understanding of sexuality to eliminate prejudice and be able to care för the older adult’s sexual health. It also requires a supportive management with clear guidelines. This will enable the topic of sexuality to be discussed.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell hälsa är viktigt för välbefinnande. I takt med att en person åldras ökar frekvensen av faktorer med negativ påverkan på sexualiteten. Äldre på särskilda boenden har ytterligare hindrande omständigheter, då miljön inte är uppbyggd för ett privatliv. Det saknas kunskap om hur dessa äldre ser på sin sexualitet. Syfte: Syftet var att undersöka behovet och upplevelsen av sexualitet hos äldre personer på särskilt boende, samt öka medvetenheten och förståelsen för äldres sexualitet hos vårdpersonalen. Metod: En litteraturöversikt gjordes, där tolv studier valdes ut, varav tio från PubMed och CINAHL samt två studier genom snowballing. Resultat: Resultatet genererade fem kategorier och tretton subkategorier. Majoriteten av de äldre uppgav ett fortsatt behov av sexualitet, men att behovet av intimitet och närhet var större än behovet av sex. Fysiska och mentala hinder relaterade till åldrandet togs upp som hinder för sexualitet. Miljön på de särskilda boendena ansågs vara hinder och försvårade möjligheterna till att uttrycka sin sexualitet. Vårdpersonal, anhöriga samt brist i den äldres autonomi var också hindrande faktorer. Tabuer kring äldres sexualitet gick att identifiera hos vårdpersonal, anhöriga och den äldre själv. Slutsats: En majoritet av de äldre i detta examensarbete uppgav ett fortsatt behov av sexualitet. För att främja detta bör sjuksköterskan se till individen. Strukturen på särskilda boenden bör ses över då de i dagsläget inte främjar den äldres möjligheter till sexualitet och intimitet. Oavsett behov av sexualitet behöver sjuksköterskan se den äldre som en vuxen, självbestämmande individ kapabel och behörig att fatta egna beslut gällande sig själv och sin kropp. ABSTRACT Background: Sexuality is important for the overall health. Factors that affect sexuality increase with aging. Elderly at care home facilities have additional aggravating circumstances since the environment is not built to promote a private life. There is a lack of research and knowledge about how elderly view their sexuality. Aim: The aim was to investigate elderly people’s needs and experiences of sexuality, residing in care homes, as well as to increase the awareness and understanding of the sexuality of the elderly among the care staff. Method: A literature study was conducted using twelve studies. Ten studies were chosen from PubMed and CINAHL and two additional studies were chosen using snowballing. Result: The result generated five categories and thirteen subcategories. The majority of the elderly stated a continued need for sexuality, however the need for intimacy was seen as greater than the need for sex. Physical and mental factors related to aging were mentioned as obstacles for sexuality. The environment in the care home facilities was considered an obstacle and made it difficult to express one's sexuality. Nursing staff, relatives and the elderly's lack of autonomy were also hindering factors. Taboos around the elderly's sexuality could be identified in care staff, relatives and the elderly themselves. Conclusion: A majority of the elderly in this study stated a continued need for sexuality. To promote this, nurses need to look to the individual. The structure of caring homes needs to be assessed, since they do not promote the elderly’s sexuality. Regardless of needs, nurses need to look at the elder as an adult capable of making their own decisions about themself.

The purpose of this study is to examine the representation of heteronormative, versus non-heteronormative, social actors in teaching materials for SFI (Swedish for immigrants). The intention is to bring an eventual heteronorm to light in these teaching materials. The results show that heteronormativity is over-represented compared to non-heteronormativity. The textbook Mitt i mål does not contain any examples of specific LGBTQ+ people, while the textbook Gilla svenska contains a total of four people, gathered in a family constellation. A heteronormative discourse prevails in both books. In relation to Rubin's (2008) sex hierarchy, the books mostly mirror the inner circle, which presents what is considered sexually normal. With the exception of some occurrences of discussions around non-heteronormativity, which correspond somewhat to the outer circle of the sex hierarchy, which in turn presents what is considered sexually abnormal. In accordance with queer theory, some non-heteronormativity is lifted, where the man takes a traditionally female role and vice versa. But even here, the heteronormative occurrences are over-represented. To name one example from one of the books, the word bög (gay man) is used as an insult. In Swedish, this has become increasingly charged in recent years and has more and more come to be equated with the English word fag.

Material artefacts to be used during sex is today commonly known as “sex toys”. This thesis has aimed to understand the discursive practices preceding this late-modern conceptualization, and what the previous historical conceptualizations testified to in terms of sexual morality and constructions of sexuality. The focus has been on a Swedish expert-led discursive context, spanning from the late seventies to the mid-nineties. Despite a general idea of Swedish sexual progressiveness, the results show that the discourse around these objects were all but welcoming. The Swedish Association for Sexuality Education (RFSU) considered the selling of “sexual technical aids” as a difficult topic. Good sexuality was to share an emotional loving connection. Thus, it should not overemphasize sex and the body, which sex aids did by being used for sexual functioning or corporeal sensations. I have shown how a discussion of sex aid-use by men with certain physical disabilities dealt with this problem, by providing a context of enabling sexual activity within a romantic union between the men and their partners. Thus, erective aids were especially in focus. I argue that this shows a somatification of male sexuality, which has previously been discussed as taking place in Sweden after the introduction of pharmaceutical erective pills in the late 1990s. Parallel to this, I show a development of heralding female use of “sex toys” in the early 1990s media. Whereas male masturbation with sexual objects were still ridden with an idea of social inadequacy, women were increasingly championed to consume to masturbate. I argue that the developments of how to conceptualize sex aids in Sweden indicate a larger discursive change regarding sexuality. Not only were men and women increasingly considered as beings with separate sexualities, and thus given separate sex aid-markets to court this – but acceptable sexual expression overall broadened. Good sexuality in the Swedish 1990s had begun to embrace the bodily sensations felt during sex, as well as accept sex itself as an independent aim, and in consequence sex aids – or “sex toys” – as a more acceptable means to this end.

Introduktion Det finns en kunskapslucka kring kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter bekräftad bröstcancerdiagnos. Sexuell hälsa är ett relevant ämne för arbetsterapeuter som kräver vidare forskning för att kunna erbjuda dessa kvinnor individanpassat stöd inom ramarna för sexuell hälsa och arbetsterapi. Syftet med studien var att identifiera kvinnors upplevelser kring sin sexualitet efter bekräftad bröstcancerdiagnos. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. Informanterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Tio kvinnor med bekräftad bröstcancer intervjuades, materialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Innehållsanalysen resulterade i fyra teman; Sexualiteten påverkas av en förändrad kropp och självbild, Ingen vill ta ansvar för sexualiteten, Sexualiteten bortprioriterades när cancern kastade omkull livet och Det finns ett behov av att prata om sexualitet. Slutsatsen av studien är att kvinnorna inte tänkte på sin sexualitet direkt efter bröstcancerbeskedet utan först när behandlingarna påbörjats. Kvinnorna upplevde att vården brast i frågor kring sexualitet och återgång till betydelsefulla aktiviteter. Introduction There is a knowledge gap around women’s experiences of their sexuality after a confirmed breast cancer diagnosis. Sexual health is a relevant topic for occupational therapists that requires further research to offer these women individualized support within the frames of sexual health and occupational therapy. The purpose of this study was to identify women’s experiences about their sexuality after a confirmed breast cancer diagnosis. The chosen method was a qualitative interview study with semi-structured interview questions. The informants were recruited through a convenience sampling. Ten women with confirmed breast cancer were interviewed, the data were analyzed according to a qualitative content analysis. Results The content analysis resulted in four themes; The sexuality is affected by a changed body and body image, No one wants to take responsibility for sexuality, Sexuality was de-prioritized when cancer overthrew life and There is a need to talk about sexuality. The conclusion of the study is that women did not think of their sexuality when receiving a breast cancer diagnosis. However, they did think about it when starting the breast cancer treatments. The women experienced deficiencies in healthcare related to sexuality and return to meaningful occupations.

Bakgrund: När en människa drabbas av sjukdom kan även sexualiteten påverkas, genom direkt påverkan av sjukdomen eller som biverkan av till exempel mediciner. Sexualitet är en stor del av hälsan men ett svårt område att beröra. Metod: En kvalitativ metod användes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna var sjuksköterskor med variation av yrkesverksamma år från sex månader till 28 år. De berättade om sina upplevelser att samtala om sexualitet med patienter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sedan utfördes en manifestkvalitativ innehållsanalys där huvudkategorier och underkategorier skapades. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser att samtala om sexualitet med patienter. Resultat: Resultatet visar att sexualitet är ett komplext ämne att närma sig men anses viktigt att lyfta med patienterna. Dock finns oklarheter hos sjuksköterskorna om vems ansvar det är att lyfta ämnet. Att samtala enskilt och ha ett öppet klimat är komponenter som främjar samtalet. Kultur, religion, språkförbistringar och kognitiv nedsättning upplevs hindrande medan det finns delade meningar om hur kön och ålder påverkar. Konklusion: Sexualitet är ett tabubelagt område men ett viktigt ämne för sjuksköterskor att lyfta med patienterna, oberoende av sjukdom. Det krävs mer utbildning i ämnet för att öka sjuksköterskors kunskap och självförtroende. Background: When a person suffers from disease, sexuality can be affected through direct influence of the disease or as a side effect of, for example, medicines. Sexuality is a big part of health but a difficult topic to discuss. Method: A qualitative method was used, and data were collected through semi-structured interviews. The informants were nurses with a variation of working years from six months to 28 years. They discussed their experiences of talking about sexuality with patients. The interviews were recorded, transcribed and then a manifest qualitative content analysis was performed where main categories and subcategories created. Aim: To shed light on nurses´experiences of discussing sexuality with patients. Findings: Sexuality is seen as a complex subject to discuss, still it is considered an important matter to raise with patients. However, it is unclear to nurses whose responsibility it is to raise the subject. Individually conversations and having an open climate are components that promote the conversation. Culture, religion, language barriers and cognitive impairment is perceived as hindering, while there are divided opinions about the impact of gender and age. Conclusion: Sexuality is a taboo area but an important topic for nurses to elevate with patients, regardless of illness. More training in the subject is required to increase nurses' knowledge and self-confidence.

Bakgrund: I västvärlden är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Överlevnaden har ökat de senaste årtiondena. Detta beror på att det finns bättre behandlingsmetoder samt att fler fall upptäcks tidigare. Insjuknandet av bröstcancer hos kvinnor är ca 20 stycken kvinnor per dag i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier vilka analyserades och granskades. Artikelsökningar genomfördes i vetenskapliga databaserna Cinahl,PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i två kategorier och sex subkategorier där det framkom att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde en negativ påverkan av kroppsbilden, kände oro för omgivningens reaktioner på den förändrade kroppsbilden och upplevde förändrad kvinnlighet. Konklusion: Mastektomi till följd av bröstcancer kan påverka kvinnors upplevelse av att känna kvinnlighet och alla kvinnors upplevelse är unik. Sjuksköterskor behöveri mötet med dessa kvinnor skapa en bild av varje unik kvinnas behov för att skapa en förutsättning för kvinnorna att återfå hälsa och välbefinnande trots sjukdom. Background: In the western world, breast cancer is the most common form of cancer among women. Survival has increased in recent decades. This is because there are better treatment methods and more cases are detected earlier. The incidence of breast cancer in women is about 20 women per day in Sweden. Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experiences afterundergoing mastectomy due to breast cancer. Methods: Literature study based on 11 qualitative studies which were analyzed and reviewed. Article searches were performed in the scientific databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Results: The results of the analysis resulted in two categories and six subcategories where it emerged that woman who underwent mastectomy experienced a negative impact on the body image, felt anxiety about the reactions of those around them to the changed body image and experienced a change in femininity. Conclusion: Mastectomy due to breast cancer can affect women's experience of feeling femininity and all women's experience is unique. In meeting these women, nurses need to create an image of each unique woman´s need to create a condition for women to regain health and well-being despite illness.

Världshälsoorganisationen (WHO) definierar sexuell hälsa som individens rätt till sitt eget sexuella uttryck och att njuta av sin sexualitet. Till detta räknas möjligheten att njuta av säkert sex fritt från tvång, diskriminering och våld. Alla människor behöver få möjlighet att uppleva sexualitet på flera sätt, både utifrån könsidentitet och roller, sexuell läggning, njutning och intimitet. Precis som alla andra har även personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) sexuella rättigheter, vilket förtydligas i FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Trots detta så finns det inte några formuleringar kring just sexuella rättigheter i LSS. För personer med IF blir på så vis personalens förhållningssätt och syn på sexualitet viktigt för de möjligheter som ges när det kommer till att uppleva sin sexualitet. Det är ur detta som denna studie har sin utgångspunkt. Studiens syfte är att belysa och identifiera förhållningssätt bland personal inom gruppbostäder enligt LSS, när det kommer till intellektuell funktionsnedsättning och sexuell hälsa. Materialet till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med vinjettfrågor som sedan analyserats. Resultatet tyder överlag på normkritiska och tillåtande förhållningssätt. Personalen uttrycker en öppenhet som motsäger den tabu som annars kan antas omge ämnet. Av resultatet framkom även att fördomsfrihet förespråkas, allas rätt till sin egen sexualitet och att stöd ska ges utifrån varje individs behov. Vidare framkom även en osäkerhet angående verksamhetens riktlinjer kring sexuell hälsa, där personal menar att det snarare är det egna engagemanget som skapar öppenheten. The World Health Organization (WHO) defines sexual health as the individual's right to their own sexual expression and to enjoy their sexuality. This includes the possibility of enjoying safe sex free from coercion, discrimination and violence. All people need the opportunity to experience sexuality in several ways, both based on gender identity and roles, sexual orientation, pleasure and intimacy. Like everyone else, people with intellectual disabilities (ID) also have sexual rights, as clarified by the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Despite this, there are no wordings on sexual rights in LSS. For people with ID, the staff's approach and view of sexuality becomes important for the opportunities that are given when it comes to experiencing their sexuality. This is where this study is based. The aim of the study is to highlight and identify attitudes among staff within group homes in accordance with LSS, when it comes to intellectual disability and sexual health. The material for the study has been collected through semi-structured interviews with case descriptions that have since been analyzed. The results indicate norm-critical and permissive approaches. The staff expresses an openness that contradicts the taboo that might otherwise be assumed to surround the subject. The results also showed that open-mindedness is advocated, everyone's right to their own sexuality and that support should be given based on each individual's needs. Furthermore, uncertainty arose concerning the guidelines regarding sexual health, where staff believe that it is rather their own commitment that creates transparency.

In the year 2022 there will be an update to the Swedish curriculum in the areas concerning the subjects of sex and cohabitation. From now on the title of the subject will be; sexuality, consent, and relationships. It will focus on increasing the knowledge on consent, and questions about LGBTQI will get more attention in interdisciplinary teaching. Teachers feel that they have a alack of education in these fields which agrees with our experience at the school of Education at Jönköping University. The purpose of this literature study is therefore to gain awareness of what research describes as common challenges and success factors in the teaching. The delimitation of this study was broadened to contain research from the Nordic countries to increase the number of relevant articles. The information retrieval was therefore carried out in English. The Nordic countries’ school system, and culture show a great similarity, which allows a conclusion to be made. The result of the study shows what a complex situation the teachers face when teaching sexuality, consent, and relationships. The teachers need to take into account the choice of words, group division, and critical review teaching materials in order to be aware of normative teaching to be carried out. In addition, there are cultural aspects to consider. Students with different backgrounds may have different values from home and this may go against the content of the teaching. A problem arises when the new curriculum (2022) is expecting an awareness of normative teaching but at the same time teachers have a lack of education in the field. Teachers tend to refer to their own life experiences and rely on teaching materials that they already have. This tends to be taught from a heteronormative perspective which contradicts what the new curriculum (2022) puts forward. The result of this literature study shows how teachers can relate to a ‘norm-critical’ perspective in the teaching. It describes the importance of a consensus at school where awareness of a normative approach permeates the whole school.

INTRODUKTION/BAKGRUND Sexualiteten är en grundläggande rättighet och central del genom livet som påverkar individens välbefinnande. Det är därav av värde att hälso- och sjukvårdspersonal inom äldrevården innehar kunskap i boendes upplevelser av sexualitet för att främja ett gott välbefinnande. SYFTE Att studera boendes upplevelser av sexualitet inom äldrevården. METOD Litteraturöversikt med beskrivande design, baserad på tio originalartiklar med kvalitativa studier. Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades genom SBU:s mall för Bedömning av studier med kvalitativ metodik och resultatanalyserades enligt Fribergs analysmodell. Kari Martinsens omvårdnadsteori utgjorde arbetets teoretiska referensram. RESULTAT Många boende inom äldrevården ser sin sexualitet som en viktigt del i livet, medan andra har lämnat det sexuella livet bakom sig. Äldrevårdens utformning, brister i kommunikation gällande sexualitet och negativa attityder hör till faktorer som begränsar det sexuella uttrycket. Fyra kategorier identifierades - Skilda upplevelser av sexualitet, Sexuell autonomi och integritet, Bristande kommunikation och kunskap samt Upplevelser av attityder från personal och andra boende - med totalt åtta subkategorier. SLUTSATS Äldrevårdens sociala och fysiska miljö samt vårdpersonalens kunskapsbrist gällande sexualitet begränsar den boendes möjlighet till sexuella uttryck. En bredare förståelse och kunskap bör finnas hos hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna identifiera och bemöta boendes sexuella behov. INTRODUCTION/BACKGROUND Sexuality is a fundamental right and central part throughout life that affects the individual's well-being. It is therefore of value that healthcare professionals within geriatric nursing homes have knowledge of residents' experiences of sexuality in nursing homes, in order to promote good well-being. AIM To examine residents’ experiences of sexuality in geriatric nursing homes. METHOD Literature overview with descriptive design, based on ten original articles with qualitative studies. Literature search was performed in the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality audited through SBU’s quality assessment template for qualitative methodology and analyzed according to Friberg’s analysis model. The theoretical frame of reference for the work was Kari Martinsen’s nursing theory. RESULTS Many residents in geriatric care sees their sexuality as an important part of life, while others have left their sexual life behind. The design of the nursing home, deficiencies in communication regarding sexuality and negative attitudes are among the factors that limit the sexual expression. Four categories were identified - Different experiences of sexuality, Sexual autonomy and integrity, Lack of communication and knowledge and Experience of attitudes from staff and other residents - with a total of eight subcategories. CONCLUSION The nursing home's social and physical environment as well as the care staff's lack of knowledge regarding sexuality limits the resident's opportunity for sexual expression. A broader understanding and knowledge should be available among healthcare professionals in order to be able to identify and respond to the residents sexual needs.

Aim: Sexual education and related topics are constantly relevant subjects. Since 1955 it has had a mandatory place in Swedish schools. As of mid-2022 additional changes will be implemented. The subject, currently called sex och samlevnad (sex and togetherness) will change into sexualitet, samtycke och relationer (sexuality, consent, and relations). As a result, this will have implications affecting the current education and textbooks. The goal of the current paper is to examine these changes together with textbooks in religious studies. Theory and Method: Using a content analysis this paper will examine three textbooks, spanning three curriculums, and categorize their content. Additionally, a critical discourse analysis, inspired by Fairclough (1992) and Eilard and Dahl (2021) will examine the discourses in the third and currently used textbook. Results: By using the major themes from the subject sexualitet, samtycke och relationer, the data was categorized into the following categories: (1) Sexuality; (2) Consent and own rights, with subcategories as abortion and rape and (3) Relations, with subcategories as marriage, divorce, faithfulness. Across the three textbooks the relations category was the most common, with sexuality and own rights getting gradually improved across the textbooks, while consent had very few mentions. The critical discourse analysis found that it is often the religious practitioners acting as objects in the textbook. In the third textbook there is primarily a truth modality, where most statements are presented without other points of view. Regarding intertextuality, this textbook is well structured in relation to the current curriculum.

Since 2009 a decrease in support for dis/abled people provided by the welfare state has taken place. In this process, the concept of family and relationships are both overlooked and central. Cuts of support significantly impact family lives, rendering dis/abled people dependent on their partners, parents, or children. However, little research has been produced about how the needs, wants, and desires of dis/abled people are affected by the changing welfare state. This thesis examines the connections between the changing forms of support in the welfare state, desire, and relationships through a crip-theoretical understanding of dis/ability and a phenomenological understanding of the welfare state as a structure for orientation in both a practical and existential sense. The material consists of interviews with dis/abled people based on the principle of cross-disability and autoethnographic writing. The findings show that an ableist discourse shapes the welfare state's earliest support, resulting in segregation and isolation. These discourses were challenged during the period of deinstitutionalisation and through the passing of the LSS-law in the 1993s but never entirely dismantled. During the contemporary neoliberal austerity politics, it returns, positioning dis/abled people as a societal burden. Due to its intimate nature and its conditioning of everyday life, the relationship to the welfare state can be understood as a relationship of its own. Changes in the welfare state affect the physical and emotional movements, making certain lifestyles and relationships appear possible and others impossible. The thesis contributes to and nuances the previous research on the intersection of welfare state support and services and the practical and existential experiences of dis/abled people in Sweden.

There is a general consensus that education is crucial for achieving sustainable development. Education for sustainable development aims to foster citizens capable of participating independently and actively in creating a sustainable future. The overarching aim of this thesis is to contribute to knowledge on the relationship between education and sustainability. Specifically, the objective is to analyse how content on sustainable development is constructed in educational materials. Theoretically, the thesis is guided by sociological perspectives on environmental problems, knowledge, education and individualisation. The empirical data consists of textbooks in biology, civics, geography, home and consumer studies, and religion for Swedish lower secondary schools. Thematic analysis was used to analyse the empirical material. The thesis examines how textbook content on sustainable development is organised and constructed. A key focus of the analysis relates to how multidimensionality and relationships between the dimensions of sustainable development are constructed in textbooks. The social dimension of sustainability is analysed in particular detail. Further attention is directed to how conflicts and the politics of sustainable development are constructed in textbooks. Constructions of change and historical contextualisation of sustainable development are also highlighted. A key result is that textbooks put a disproportionate focus on the ecological dimension of sustainable development. Parts of the social dimension of sustainable development, such as sexuality and gender equality, are generally not presented as sustainability issues. Another relevant result is that textbooks tend to obscure the complexities of sustainable development. Political conflicts, which are crucial for understanding sustainability challenges, are often rendered invisible. Both androcentric and anthropocentric perspectives also characterise textbook content about sustainability. Furthermore, the analysis shows that teleological and utopian narratives are dominant in the textbooks’ content about change and historical contextualisation of sustainable development. These conditions might challenge the potential role of education as part of sustainable development.

Bakgrund: Kvinnor som genomgår bröstcancerbehandling kan erhålla strålbehandling, cytostatika, endokrin behandling och/eller total eller delvis borttagande av bröst. Sjukdomen och behandlingen kan innebära stor påverkan på kvinnors hälsa och livssituation och ge stora effekter på sexuell funktion och sexuell hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av sexualitet efter genomgången bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats genomfördes. Sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO genererade resultat ur vilket kvalitativa studier inkluderades. Innehållsanalys användes för att analysera studierna, flertalet koder återkom som kondenserades till kategorier som vidare kondenserades till teman. Resultat: Resultatet baserades på åtta kvalitativa och mixed-method studier som undersökte kvinnors sexualitet relaterat till bröstcancerbehandling. Dataanalysen sammanställdes slutligen i fyra teman; fysiska förändringar som påverkar sexualiteten,emotionella konsekvenser, sociala konsekvenser av den förändrade sexualiteten och stöd och coping. Slutsats: Många kvinnor upplever en förändrad kroppsbild och sexuell dysfunktion som ger påverkan på livsstil och partnerrelation. Både negativa och positiva konsekvenser förekommer och vid partnerrelation är kvaliteten av denna avgörande för kvinnans välmående. Kvinnorna erfar också bristande kunskap och stöttning från vården, vilken är beroende av kunskap och kompetens inom ämnet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Behandlingsalternativen är cytostatika, kirurgi och antihormonbehandling som resulterar i påfrestande biverkningar. Behandlingarna påverkar kvinnorna på flera olika sätt och det kan leda till ett lidande och minskat välbefinnande. Sjuksköterskan har flera ansvarsområden gällande omvårdnaden av patienten. Metod: En litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sin sexualitet under och efter behandling mot bröstcancer. Resultat: I analysen framkom fem teman 1) Förlorat bröst en känsla av vanställdhet, 2) självbilden och kroppsuppfattningen förändrades, 3) Förändrad sexuell hälsa, 4) Biverkningar och komplikationer påverkade den sexuella hälsan och 5) En önskan om öppenhet. Konklusion: Behandlingarna påverkade kvinnornas självbild, sexualitet och femininitet i olika grad vilket kan härledas till att alla upplevelser är individuella. En önskan om öppenhet kring samtal om den sexuella hälsan fanns. Med hjälp av information, stöd samt att inleda samtal om den sexuella hälsan och kvinnornas självbild kan det leda till att kvinnan upplever en god omvårdnad. Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. The treatment options are chemotherapy, surgery and anti-hormone treatment that are carried out in stressful side effects. The treatment affects women in several different ways and can lead to suffering and reduced well-being. The nurse has several areas of responsibility regarding the care of the patient. Method: A literature review in which scientific articles with a qualitative approach were analyzed. Aim: The purpose was to describe women’s experiences of their sexuality during and after breast cancer treatment. Findings: The analysis revealed five themes 1) Lost breast a feeling of disfigurement, 2) self-image and body perception changed, 3) Changed sexual health, 4) Side effects and complications affected sexual health and 5) A desire for openness. Conclusion: The treatment affected the women’s self-image, sexuality, and femininity to varying degrees, which can be attributed to the fact that all experiences are individual. There was a desire for openness about conversations about sexual health. With the help of information, support and initiating conversations about sexual health and women’s self-image, it can lead to the women experiencing good care.

Few studies focus on sexual dysfunction among young women diagnosed with breast cancer. The aim of this study was to examine prevalence of sexual dysfunction over time among this group and to identify factors associated with sexual dysfunction. The specific research questions were 1) How does sexual function in young women with breast cancer change from 1.5 years to 3 years after diagnosis? 2) What factors are associated with sexual dysfunction in young women 3 years after receiving a breast cancer diagnosis? This study investigated several biopsychosocial factors such as current cancer treatment, sexual self-efficacy (SSE), body image, emotional distress, having children and relationship status and their associations with sexual dysfunction. Sexual dysfunction was assessed with the scale PROMIS® SexFS. Participants consisted of 260 women, who responded to a survey 1,5 respectively 3 years after being diagnosed with breast cancer at age 18-39. Dependent t-test and McNemar tests wereconducted to identify differences in sexual function over time. Multiple logistic regression analysis was conducted to identify factors associated with sexual dysfunction. Results showed that sexual dysfunction remained a common problem 3 years after diagnosis. Sexual dysfunction was more common among women who did not have children, was currently undergoing treatment, reported lower SSE, and more depressive symptoms. Future research should focus on developing interventions to improve SSE in order to improve sexual function for breast cancer survivors. Clinical implications include following up sexual function through dialogue with patients and offering medical aid and treatment. Få studier fokuserar på sexuell dysfunktion bland unga kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer. Syftet med denna studie var att undersöka prevalensen av sexuell dysfunktion över tid hos denna grupp och identifiera faktorer associerade med sexuell dysfunktion. De specifika forskningsfrågorna var 1) Hur förändras sexuell funktion hos unga kvinnor med bröstcancer från 1,5 år till 3 år efter diagnos? 2) Vilka faktorer är associerade med sexuell dysfunktion hos unga kvinnor 3 år efter att de erhållit en bröstcancerdiagnos? Den här studien undersökte flera biopsykosociala faktorer såsom nuvarande cancerbehandling, sexuell self-efficacy (SSE), kroppsuppfattning, ångest, depression, att ha barn samt relationsstatus och deras samband med sexuell dysfunktion. Sexuell dysfunktion undersöktes med skalan PROMIS® SexFS. Deltagarna bestod av 260 kvinnor, som svarade på en enkät 1,5 respektive 3 år efter att de fått diagnosen bröstcancer i ung vuxen ålder (18-39 år). Beroende t-test och McNemar-tester genomfördes för att identifiera skillnader i sexuell funktion över tid. Multipel logistisk regressionsanalys utfördes för att identifiera faktorer associerade med sexuell dysfunktion. Resultaten visade att sexuell dysfunktion var ett fortsatt vanligt problem 3 år efter cancerdiagnosen. Sexuell dysfunktion var vanligare bland kvinnor som inte hade barn, som hade en pågående cancerbehandling, som rapporterade lägre SSE och hade mer depressiva symtom. Framtida forskning bör fokusera på att utveckla interventioner för att förbättra sexuellfunktion genom att höja SSE för bröstcancer-överlevare. Kliniska implikationer inkluderar att följa upp sexuell funktion genom dialog med patienter, samt att erbjuda medicinsk hjälp och behandling.

Bakgrund Sexuell hälsa är en viktig del av människans liv och byggs upp av flera delkomponenter. För att inneha en god hälsa och välbefinnande krävs det att även den sexuella aspekten av hälsa är tillgodosedd. Diverse faktorer kan påverka den sexuella hälsan, däribland kirurgi. Sjuksköterskan ska i sin profession arbeta personcentrerat och främja hälsa där även den sexuella aspekten ska inkluderas. Idag lever uppskattningsvis 43 000 människor i Sverige med stomi och sjuksköterskan spelar en nyckelroll inom att identifiera personer som lever med sexuell ohälsa och lyfta samtal kring sexualitet. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelse av hur stomi påverkade deras sexuella hälsa. Metod En icke systematisk litteraturöversikt baserat på 17 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna togs fram genom databassökningar i CINAHL och PubMed. Resultat Stomi visade sig ha en negativ inverkan på sexualitet och den sexuella hälsan. Detta visade sig i nedsatt sexuell funktion till form av erektila problem hos män och dyspareuni samt minskad lubrikation hos kvinnor. Förändrade sexuella och sociala mönster, självbild, kroppsuppfattning, stigmatisering och tabu bidrog även till en sänkt och nedsatt sexuell hälsa. Det framkom även att det rådde kunskapsbrist gällande sexualitet samt otillräcklig uppföljning av sexuell ohälsa inom hälso- och sjukvården. Slutsats Övervägande inverkade stomi negativt på den sexuella hälsan. Patienter upplevde en brist inom hälso- och sjukvården vilket kräver en förbättring kring sexualitet och hur sådana frågor ska bemötas. Likaså krävs en förbättrad utbildning inom sjuksköterskeprogrammet. Vidare forskning inom området behövs för att minska risken för sexuell ohälsa hos personer med stomi. Background Sexual health is an important part of human life and is built on several components. In order to experience a good health and well-being, it is required that the sexual aspect of health is also noticed. Various factors can affect sexual health, including surgery. In her profession, a nurse must work in a person- centred way and promote health where the sexual aspect also is included. Today, it is estimated that 43,000 people in Sweden live with a stoma and the nurse plays a key role in identifying people living with a poor sexual health and to raise conversations about sexuality. Aim The purpose was to shed light on patients' experiences of how stoma affects their sexual health. Method A non-systematic literature review based on 17 scientific articles, qualitative and quantitative. The article search was made through the databases CINAHL and PubMed. Results An ostomy was shown to have a negative impact on sexuality and sexual health. This was manifested in impaired sexual function in the form of erectile problems in men and dyspareunia as well as reduced lubrication in women. Changes in sexual and social patterns, self-image, body image together with stigma and taboo contributed to a reduced sexual health. Lack of knowledge regarding sexuality and insufficient follow-up of sexual ill health emerged as a problem in the health care system. Conclusions Stomas had a predominantly negative effect on sexual health. Patients experienced a shortage in the health care system, which requires an improvement in knowledge about sexuality and how such issues should be addressed. Improved training regarding sexuality in the nursing program is also required. Further research in this area is needed to reduce the risk of sexual illness in people living with a stoma.

Denna studie tar avstamp i den samhälleliga debatten om pornografi och dess påverkan och konsekvenser bland unga. Syftet är därmed att undersöka hur upplevelsen av pornografi beskrivs av unga killar samt hur den eventuellt påverkar både dem själva och andra samt deras relationer. Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av fritextsvar från 380 stycken respondenter. Fritextsvaren utgår från en Sifo-undersökning som släpptes våren 2022 på initiativ av organisationen MÄN, där killar i 13-25 årsåldern medverkat. Studiens empiri har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod samt utifrån kategorierna attityder, konsumtion och påverkan. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående social inlärningsteori och sexuella script samt relevant forskning på området visar studiens resultat och slutsatser att killar i stor utsträckning har en negativ inställning till pornografi. Attityder är något som formas i en social kontext och utgår huvudsakligen från normer och värderingar. Killar har ett behov av att utforska sin sexualitet där pornografin fungerar som ett verktyg, samtidigt upplever killar en påverkan av pornografi där den till stor del beskrivs som negativ. Sammanfattningsvis kan vi se att det finns ett behov av samtal och vägledning där vuxenvärlden lyser med sin frånvaro. This study finds its origins in the social debate about pornography and the impact and consequences it has on adolescents. The aim is to examine their experiences of pornography in regards to themselves, their peers and to explore its influence on their relationships. (Un)desire is based on a study completed by Sifo about young men’s pornography consumption between the ages of 13-25. The study was published in Spring 2022 and was initially commissioned by the organisation MÄN. It used qualitative research methods where the research material consisted of open ended questions that were given to a total of 380 participants. The research material has been analysed using a thematic analytical method and took three categorical viewpoints into consideration: attitude, consumption and impact. By using theories consisting of social learning theory, sexual script and relevant research this study finds that young men generally have a negative attitude towards pornography. Attitudes, norms and values regarding pornography are most often constructed through the process of socialisation. Pornography is being used by young men as a tool to explore their sexualities however, it predominantly has a negative influence. Finally, there is an absence of conversation and guidance from adults around pornography which adds to the negative impact it has on young men.

Bakgrund: Alla människor i alla åldrar har rätt till att uppnå god hälsa och välbefinnande. Sexualitet beskrivs som en central aspekt för kvinnor i klimakteriet då god sexuell hälsa kan öka kvinnors livskvalité. Dock är det vanligt med menopausala symtom och sexuell dysfunktion bland kvinnor under och efter klimakteriet vilket har en negativ inverkan på kvinnornas sexualitet och sexuella välbefinnande. För att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för dessa kvinnor behövs tillgång till en god sexuell hälsovård. Syfte: Syftet med denna metasyntes var att undersöka hur kvinnor upplever sin sexualitet under och efter klimakteriet. Metod: Kvalitativ metasyntes med en meta-etnografisk analysmetod. Databaser som inkluderats var CINAHL, PsycInfo, PubMed och Web of science. Efter kvalitetsgranskning återstod 13 artiklar som representerar metasyntesens resultat. Resultat: Fyra huvudteman har identifierats, Lust, Kroppsbildens förändring och betydelse, Yttre faktorer och ”Job as a wife”. I resultatet har även sju underteman identifierats, Symtom, Lustens transition, Acceptans, Strategier och kommunikation, Intimitet, Information och Adaptation. Slutsats: Metasyntesens resultat visade att klimakteriet medförde förändringar som ofta hade inverkan på kvinnors upplevelse av deras kroppsbild och sexuella lust. Till följd av minskad lust undvek kvinnor sexuella aktiviteter vilket hade en negativ inverkan på deras välbefinnande och relationer. Yttre faktorer påverkade även kvinnornas sexualitet. Partnerns roll och handlingar påverkade kvinnornas upplevelse av sin sexualitet vilket medförde att kvinnan adapterade sina sexuella behov efter partnerns behov och funktion. Klinisk tillämpbarhet: Resultaten av metasyntesen kan framför allt användas av barnmorskor men även av annan vårdpersonal för att öka kunskapen om hur kvinnor upplever sin sexualitet under och efter klimakteriet för att bättre kunna bemöta och tillhandahålla med information till dessa kvinnor. Förslagsvis kan barnmorskan göra det möjligt för kvinnor att mötas för diskussion och lyfta fram frågor, erfarenheter och upplevelser rörande sexualitet och sexuell hälsa. Backgound: All people of all ages have the right to achieve good health and well-being. Sexuality is described as a central aspect for women during menopause as good sexual health can increase women's quality of life. However, menopausal symptoms and sexual dysfunction are common among women during and after menopause, which have negative impact on women's sexuality and sexual well-being. To ensure healthy lives and promote well-being for these women, access to good sexual health care is needed. Aim: The purpose of this metasynthesis was to investigate how women experience their sexuality during and after menopause. Method: Qualitative metasynthesis with a meta-ethnographic analysis method. Databases included were CINAHL, PsycInfo, PubMed och Web of science. After quality review, 13 articles remained to represent the results of the metasynthesis. Result: Four main themes have been identified, Lust, Change in body image and its significance, External factors and "Job as a wife". The result also identified seven sub-themes, Symptoms, Transition of Lust, Acceptance, Strategies and Communication, Intimacy, Information and Adaptation. Conclusion: The results of the meta-synthesis showed that menopause brought changes that had an impact on women's experience of their body image and sexual desire. As a result of decreased desire, women avoided sexual activities, which had a negative impact on their well-being and relationships. External factors also affected women's sexuality. The partner's role and actions influenced the women's experience of their sexuality, which meant that the woman often adapted her sexual needs to the partner's needs and function. Clinical implications: The results of the metasynthesis can primarily be used by midwives but also by other healthcare professionals to increase knowledge about how women experience their sexuality during and after menopause in order to better respond and provide information to these women. As a suggestion, the midwife can make it possible for women to meet for discussion and highlight questions and experiences concerning sexuality and sexual health.

Syftet med studien var att undersöka hur personal på daglig verksamhet kan fortsätta utveckla sitt arbetssätt och samverkansarbete med andra professionella aktörer för att stödja individer med intellektuella funktionsnedsättningar i deras sexualitet och sexuella identitet. den metod som användes var att genomföra en intervjustudie med personal på olika dagliga verksamheter. den kvalitativa metod som användes för att analysera empirisk intervjudata kallas för tematisk dataanalys och innebär att den transkriberade texten kodades, kategoriserades och delades in i teman som bildade en röd tråd genom hela studien. Avslutningsvis jämfördes den empiriska analysen med tidigare forskning. Resultatet visade att det fanns sex övergripande teman som kunde identifieras i dataanalysen. 1) Behov av samverkan mellan olika professionella aktörer, 2) Ta vara på bredd på utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet inom personalgruppen, 3) Behov av expertis för att kunna anpassa det individuella stödet, 4) Att som personal förstå hur värderingar och normer visar sig hos deltagarna, 5) Ta vara på situationer som uppstår för att aktualisera frågorna, 6) Anpassning och integritet för deltagarnas skull. Sammanfattningsvis framkom vikten av att man som anställd i en LSS-verksamhet ska vara medveten om sitt uppdrag för att inte riskera att få rollen som terapeut/psykolog när det gäller frågor och områden som andra professionella yrkesutövare ska arbeta med. Kontinuitet i arbetet kring frågor om sexualitet och sexuell identitet är också av stor vikt, likaså kunskapsöverföring kollegor emellan, samt anpassning till de olika individernas behov av stöd, förståelse och möjligheter. Samverkan mellan olika professionella aktörer kan också bidra till att olika verksamheter både hos personalgruppen eller hos deltagarna med intellektuell funktionsnedsättning kan få större förståelse för vilka rättigheter man har som människa med en sexualitet och sexuell identitet i samhället. De teoretiska begreppen sexuella skript och social gemenskap bidrog till att fördjupa analys och diskussion. The aim of this study was to examine how staff at daily activity-centers can continue their developing-and-cooperation-work with other professional actors to support individuals with intelllectual disability in their sexuality and sexual identity. The method wich was used was that through a qualitative interview study with staff at daily activity centers. The qualitative method that was used for analyzing empirical interview data is called thematic data-analysis, which means that the transcribed text was coded, categorized and split into themes that created a red thread throughout the whole study. The result showed that there were six overarching themes that could be identifyed in the data analysis, 1) needs of cooperation between different professional actors, 2) Take care of level of education and work life experiences within the group of employees in the daily activity-centers, 3) needs of expertise to be able to adjust the individual support, 4) as an employee understand how values and norms present themselves within the group of participants, 5) Take advantage of situations that occur to axtualize the questions, 6) adaption and integrity for the participants sake. In summary the results showed the importance of that an employee in a support-facility should be aware of the work assignment to avoid the risk of becoming a therapist/psychologist when it comes to questions that other professional actors are meant to work with. Continuity in work when it comes to questions about sexuality and sexual identity are of great importance, also knowledge transfers between colleagues and adjustment to the different individuals support needs, cognitive levels and possibilities. Cooperation between different professional actors can also contribute to the fact that different facilities, both within a group of employees or a group of participants with intellectual disability can get a greater understanding which rights you have as a human being with a sexuality and sexual identity in society. The theoretical concepts of sexual scripts and social community contributed to deepen the analysis and discussion.

Bakgrund Sexuell hälsa utgör en viktig del av människans välbefinnande och är en källa till njutning. För att uppnå en god hälsa krävs det även att den sexuella hälsan är god, där ett psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande finns. När sexuella rättigheter, glädje och lust inte uppnås hos en person finns det en risk för sexuell ohälsa. Sexualitet är för många grundläggande men kan påverkas av yttre faktorer såsom kirurgi. I Sverige uppskattas det finnas 35 000 personer som lever med en stomi och det är en sjuksköterskas ansvar att främja hälsa och lyfta samtal kring sexualitet. Syfte Syftet var att belysa påverkan på den sexuella hälsan hos personer som lever med en stomi. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 20 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa- och kvantitativa studier inkluderades. En integrerad analysmetod användes. De inkluderade vetenskapliga artiklarna togs fram via databassökningar i PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Resultat Resultatet påvisar att en stomi har en negativ påverkan på personers sexuella hälsa. Detta har visat sig som sexuell dysfunktion, minskad libido, ett behov av att anpassa och begränsa sexuella aktiviteter, rädsla för läckage, påverkan på kroppsbilden, påverkan på relationer, smärt- och vaginala problem under sexuella aktiviteter, svårigheter att återuppta den preoperativa sexuella aktiviteten samt en minskad tillfredsställelse har identifierats. En stor brist inom hälso- och sjukvård kan påvisas. Slutsats Majoriteten upplevde att deras sexualitet påverkas negativt av att leva med en stomi. Det har visat sig att personer med stomi efterfrågar stöd och hjälp med deras sexuella frågor och problem av hälso- och sjukvården. Vidare finns det behov av fortsatt och mer djupgående forskning inom detta område för att kunna arbeta vidare med sexuella problem relaterat till en stomi. Background Sexual health is an important part of a person's well-being and is a source of pleasure. In order to achieve good health, a good sexual health is required, where a mental, physical and social well-being exists. There is a risk of sexual health illness when sexual rights, pleasure and lust are not achieved. In Sweden here is estimate 35000 people living with an ostomy. Sexuality is essential for many people, but can be affected by external factors, such as surgery. A nurses' responsibilities include promoting health and raising conversations about sexuality. Aim The aim of this study was to describe the impacts on the sexual health in persons living with an ostomy. Method A non-systematic literature review was implemented based on 20 scientific articles, both qualitative and quantitative studies were included in this literature review. An integrated analysis was used. The article searches were made in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Results The results show that a stoma has a negative impact on a person's sexual health. This is shown as sexual dysfunction, decreased libido, feeling limited in your sexuality and fear of leakage, changes in body image and relationships, difficulties in resuming the preoperative sexual activity, decreased satisfaction and pain and vaginal problems during sexual activities. A major shortage in health care can be demonstrated. Conclusions The majority experienced that living with an ostomy affected their sexuality negatively. It has been proven that people with an ostomy have a demand for support and help with their sexual questions and problems from health care. Furthermore, there is a need for more research in this subject in order to be able to work further with sexual problems related to an ostomy.

Det västerländska samhället genomsyras av ålderistiska föreställningar som påverkar hur äldre bemöts inom den psykoterapeutiska vården. Ett tydligt exempel på när starka åldersnormer kommer i bruk är i relation till äldres sexualitet och intima relationer. Syftet med den här studien är att ge en översiktlig bild av hur sexualitetsrelaterade frågor behandlats i tidigare forskning kring reminiscensmetoder med äldre. Resultatet tolkas utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med inspiration av Foucault. Materialet visar att forskningen inom området främst intresserar sig för sexuella minoritetsgruppers erfarenheter. Vidare lyfts utvecklandet av resilienta egenskaper hos målgruppen och vikten av att ta ålderkohorters särskilda erfarenheter i beaktande. Utöver detta diskuteras värdet av att professionella anammar ett kritiskt förhållningssätt till sin egen roll. För att undvika att äldre individers livsberättelser tolkas baserat på oreflekterade normativa uppfattningar efterlyses det i materialet mer forskning och kunskap på området. En central paradox som materialet visar är risken för att stereotypa föreställningar om ålderdom och äldres sexualitet reproduceras genom att problematiken åskådliggörs. Slutsatsen är dock att det är nödvändigt att bygga vidare på denna forskning för att ge professionella verktyg till att börja ifrågasätta vissa idéer som är knutna till åldersnormer - hos klienter såväl som hos sig själva. Ageist assumptions pervade the Western society of today and affect the way older people are treated in psychotherapeutic care. One clear example of when powerful age-related norms come into play is in regard to sexuality and the intimate relationships of older people. The purpose of this study is to provide an overview of how sexuality-related issues have been addressed in previous research on reminiscence methods with older people. The results are interpreted from a social constructivist perspective, inspired by the ideas of Foucault. The material shows that research in this field mainly explores the experiences of sexual minority groups. The study also illustrates the development of resilient characteristics in the target group and the importance of taking specific experience of different age cohorts into account. In addition, the value of professionals adopting a critical approach to their own role is discussed. In order to avoid older people's life stories being interpreted based on unchallenged normative perceptions, the material calls for more research and knowledge in the field. A central paradox that the material illustrates is the risk that stereotypical notions of old age and sexuality of older people are reproduced by illuminating the problem. The conclusion is, however, that it is necessary to build on this research to provide professionals with adequate tools, so that they learn to question certain ideas that are linked to age-related norms - those of clients as well as their own views.

Bakgrund: Prostatacancer är en sjukdom som påverkar ett stort antal män världen över där behandlingsalternativen ofta följer med svåra biverkningar för patienten. Biverkningarna påverkar bland annat sexuell hälsa och urinvägar. Biverkningarna påverkar även männens identitet och manlighet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt användes där författarna hittade 10 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som sammanställts till resultatet i denna studie. Resultat: Resultatet visar att männens upplevelser kring prostatacancer är ofta svåra för männen och att det finns många påverkande faktorer mot deras identitet och självkänsla. Sammanfattning: Med denna studie ger vi en ökad förståelse för männens upplevelser under sin sjukdom med prostatacancer och ge kunskap till sjuksköterskor om männens psykiska tillstånd för att kunna utföra god omvårdnad. Background: Prostate cancer is a disease that affects many men around the world where treatment options often come with severe side effects for the patient. The side effects affect their sexuality among other things, but there are many more serious side effects. The side effects also often hit hard on men's identity, which often has serious consequences on their life. Aim: The aim of this literature overview was to describe patient’s experiences of prostate cancer. Method: A literature review was performed where 10 articles was found for our result. Results: The results showed that men's experiences of prostate cancer are often difficult for men and that there are many influencing factors towards their identity and self-esteem. Conclusion: With this study we provided an increased understanding of men's experiences during their illness with prostate cancer and to provide nurses with knowledge about men's mental state in order to be able to perform good nursing.

I myndighetsarbete inom socialt arbete används ofta klienternas egen berättelse som grund för bedömning. Detta görs bland annat i asylprocessen, där de sökande får redogöra för varför de är i behov av asyl. Det finns flera skäl att söka asyl på, varav ett är skyddsgrundande behandling i den sökandes medborgarland. En av skyddsgrunderna är sexuell läggning. Den sökande får under asylprocessens utredning berätta om varför de söker asyl på skyddsgrunden, varpå migrationsverket fattar beslut om asyl beroende på deras bedömning av den sökandes trovärdighet och tillförlitlighet. Denna uppsats behandlar hur berättandet om sexualitet bedöms av migrationsmyndigheter för asylsökande HBTQ+-personer. Detta genomförs med utgångspunkt i det teoretiska begreppet bekännelse. Syftet med studien är att diskursanalytiskt undersöka hur migrationsmyndigheter använder bekännelsen i bedömning av asylsökande HBTQ+-personers sexualitet. Studien har en socialkonstruktivistisk vetenskaplig ansats och i studien används diskursteori som teoretisk ingång. Vidare används de teoretiska begreppen diskurs, bekännelse och makt. Studien är en kvalitativ dokumentstudie med domstolsbeslut och utredningar från migrationsverket som empiriskt material. Dessa har analyserats med Laclau och Mouffes diskursteori som metod. De huvudsakliga slutsatser som studien utmynnar i är att det är de sökandes asylberättelser och inte deras sexualitet som bedöms utifrån begreppet trovärdighet. Trovärdighet används godtyckligt som måttstock i bedömningen av huruvida de sökandes asylberättelser passar in i den västerländska diskursen om sexualitet.

I den här uppsatsen undersöker jag Simon Snow från Carry On trilogin (2015–21) och Morrigan ”Mor” från A Court of Thorns and Roses serien (2015–). Huvudsyftet med studien är att undersöka hur dessa två karaktärers sexualitet och identitet fungerar i sina respektive fantasy serier, hur de gestaltas och om de får chansen att utvecklas. Med queerteoretisk utgångspunkt undersöker jag hur karaktärerna kommer ut och hur de lever sina liv efteråt, likaså hur deras sexualitet får en roll i deras respektive fantasy-värld. I min analys visar jag hur bisexualiteten ignoreras och hur båda karaktärerna har svårt att komma fram till vilken sexualitet som passar dem bäst. Mor har även en långsammare utveckling när det kommer till hennes sexualitet, och finner det svårare att våga komma ut. Simon och Mor är även olika som personer och i min analys visar jag på hur slutet av deras respektive berättelser blir annorlunda; Mor försvinner ur berättelsen nästan direkt efter att hon kommer ut, medan Simon blir mer bekväm i hans sexualitet och relation. In this paper, I study Simon Snow from the Carry On trilogy (2015–21) and Morrigan, nicknamed Mor, from the book series A Court of Thorns and Roses (2015–). The main aim of this study is to examine how the two characters’ sexuality and identity work in their respective book series, how they are described and if they are allowed to develop. Using queer theory, I examine how the two characters come out and how they live their lives afterwards, as well as how sexuality work in a fantasy novel. As a result, I have discovered that the label of bisexuality is frowned upon, and that both characters have a hard time figuring themselves out in terms of what sexuality and identity they relate to the most. Mor also had a slower development when it comes to her sexuality and a bigger struggle with coming out to her friends in comparison to Simon. Mor and Simon have very different journeys with their sexuality and are at very different stages in their acceptance at the end of their respective stories. In Mor’s case, she left the story as soon as she came out to one person, whilst Simon became more confident in his sexuality and relationship.

Bakgrund: Att få en stomi innebär en kroppslig förändring som kan påverka kroppsbilden och självförtroendet negativt. Även den sexuella hälsan kan påverkas både utifrån psykologiska och fysiologiska faktorer. En god sexuell hälsa är en bidragande faktor för god allmänhälsa, men trots detta kan det vara svårt för sjuksköterskor att ta upp ämnet med patienter. Syfte: Syftet medlitteraturstudien var att sammanställa personer med stomis upplevelser av sin sexuella hälsa. Metod: Litteraturstudien utgick från en kvalitativ ansats. Databassökningen genomfördes i Cinahl och PubMed och en relevansgranskning gjordes för att hitta relevanta studier att inkludera. Flertalet studier kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall för kvalitativa studier där tio stycken valdes ut till litteraturstudiens resultat. Dessa analyserades med Fribergs analysmodell för kvalitativa studier. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudteman vilka var begränsad sexuell funktion, förändrad kroppsbild, påverkan på intima relationer, omgivningens stöd och anpassning & acceptans. Resultatet var att upplevelsen av den sexuella hälsan hos personer med stomi varierade mellan personerna men hade gemensamt att den hade påverkats på något vis. Slutsats: Den sexuella hälsan kan påverkas negativt för personer efter en stomiuppläggning. Tid och stöd har visat sig vara viktiga faktorer till att bibehålla och återfå en god sexuell hälsa. Background: Getting a stoma means a bodily change that can have a negative affect on body image and self-confidence. The stoma can affect people’s sexual health for both psychological and physiological reasons. Having a good sexual health is a factor for good health in general, yet studies shows that it can be difficult for nurses to raise the subject with patients. Aim: The aim of the literature review was to compile people with stoma’s experiences of their sexual health. Method: The literature review is based on a qualitative approach to be enable to answer the purpose. The database search was conducted at Cinahl and PubMed and a relevant review was made to find studies to include. Most of the studies were quality reviewed according to the SBU's model for qualitative studies, where ten were selected for the results of the literature study. Then a analysis was made according to Friberg's analysis model for qualitative studies. Results: The analysis resulted in five main themes limited sexual function, altered body image, impact on intimate relationships, environmental support and adaption & acceptance. The result showed that the experience of sexual health of people with stoma varied but had in common that it had affected in some way. Conclusions: People can experience a negative impact on their sexual health after they received a stoma. Time and support have proven to be important factors to maintain a good sexual health

Being viewed as a sexual being is perhaps not something often considered by most able-bodied people. Yet, lacking that kind of consideration is not a luxury that people with physical impairments naturally get. The purpose of this study is to, by using the perspective of crip theory and the social model, examine how the societal view of physical impairment and sexuality affect people with physical impairments and their ability to express and act on their sexuality. Five interviews were transcribed from two podcasts wherein four interviewees, two cisgendered men and two cisgendered women, talk about their personal experiences with navigating a socially, and sometimes physically, inaccessible sexual marketplace. Results show that all four interviewees agree that a societal view of people with physical impairments as unattractive and asexual has affected their self-esteem and self-image by having internalized the societal ableist attitudes of what it means to have an attractive body and to be an attractive partner. Results also show how the female interviewees have experienced an increased need for affirmations of their physical attractiveness through sexual and romantic relationships and how they believe these needs to be grounded in their internalized ableism. Furthermore, the results of this study reveal how the male interviewees believe their acts of having bought sexual services from sexual surrogates to be grounded in the sexual exclusion they experience from the sexual market because of their physical impairments.

I denna studie är syftet att undersöka hur personal från behandlingshem för missbruk samtalar kring kön och sexualitet. Studien utgår från behandlingshem med inriktning på enbart kvinnor eller enbart män. I Sverige har homo-, bi- och transsexuella personer sämre psykisk hälsa än heterosexuella personer. Psykisk ohälsa ökar risken för missbruk och hbtq-personer har en ökad risk för missbruk jämfört med den generella befolkningen, varför det har varit av relevans att undersöka normer gällande kön och sexualitet på behandlingshem för missbruk. Det empiriska materialet, som har analyserats genom en kritisk diskursanalytisk ansats, har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personal inom behandlingshem för missbruk. I resultatet framgår att diskurserna kring kön och sexualitet till stor del fortfarande är heteronormativa, bland annat genom att utgångspunkten är att brukarnas relationer är heterosexuella samt i diskurser kring att visa sin nakna kropp vid övervakade urinprov. Resultatet lyfter att det kan finnas en osäkerhet kring bemötande av transsexuella personer utifrån vilket pronomen som ska användas samt på vilket behandlingshem en transperson ska placeras. Slutsatsen pekar på att det kan finnas ett behov av kunskap om det heteronormativa privilegiet för att det ska bli möjligt med förändring av ojämlika maktstrukturer kring kön och sexualitet. The aim of this study is to explore how professionals, from health and rehabilitation clinics for addiction, talk about sex and sexuality. The study includes health and rehabilitation clinics for only women or only men. In Sweden, mental illness is more prevalent among the lesbian, gay, bisexual and transsexual population than for the heterosexual population. Mental illness increases the risk for alcohol and drug addiction and people within the LGBT community have an increased risk of addiction than the rest of the population, thus it is of relevance to explore norms regarding gender and sexuality in rehabilitation clinics. The empirical material has been collected via ten semi-structured interviews with professionals of health and rehabilitation clinics for addiction. The result indicates that the discourses regarding sex and sexuality still in many ways are heteronormative and it shows among others by the assumptions that the relationships of the clients are heterosexual. It also shows when it is assumed that the clients are cis in the discourse regarding showing the naked body when leaving monitored urine samples. The result illustrates that there could be an insecurity among the professionals when it comes to use the correct pronoun when talking about transsexual people and in which health and rehabilitation clinic a transsexual person can be accepted for treatment. The conclusion indicates that knowledge about the heteronormative privilege could be necessary to enable change of unequal power structures regarding sex and sexuality.

Bakgrund: Sexualitet är mångdimensionellt och omfattar emotionellt, fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande. Sexualitet och sexuell hälsa samspelar med varandra och kan äventyras då kvinnan insjuknar i hjärtinfarkt. Det är vanligt förekommande med sexuell problematik samt minskad sexuell aktivitet och funktion vid kardiovaskulär sjukdom, vilket innefattar hjärtinfarkt. Trots att kvinnor upplever sviktande sexuell hälsa efter hjärtinfarkt, söker de sällan vård för det. Syfte: Att beskriva upplevd sexuell hälsa hos kvinnor som genomgått hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Tio resultatartiklar har analyserats med Fribergs analysstruktur. Resultat: Resultatet presenterades i tre teman och sju subteman. Kvinnorna upplevde förändringar i sexuallivet, partnerskapet och i sig själva efter hjärtinfarkt. Kvinnorna beskrev den sexuella hälsan som försämrad, främst relaterat till minskad lust, ointresse och rädsla. Kvinnorna upplevde psykiska och fysiska förändringar samt att det var svårt att samtala med partnern om sexuallivet. En nära relation till partnern, närhet och intimitet framkom som viktigt efter insjuknandet. Information delgiven av vårdpersonal visade sig avgörande relaterat till upplevd sexuell hälsa. Slutsats: Kvinnors sexuella hälsa påverkas av att insjukna i hjärtinfarkt. Förändringar i partnerskapet, sexuallivet och kvinnans psykiska och fysiska mående kan identifieras efter hjärtinfarkt. Vårdpersonal behöver belysa sexualitet och delge kvinnor information som berör ämnet för att främja sexuell hälsa hos kvinnliga hjärtinfarktpatienter. Background: Sexuality is multidimensional and includes emotional, physical, social and mental well-being. Sexuality and sexual health interact with each other and can be endangered when the woman becomes ill in a myocardial infarction. It is common that sexual problems occur as well as reduced sexual activity and function in cardiovascular disease, which includes myocardial infarction. Despite the fact that women experience declining sexual health after myocardial infarction, they rarely seek care for it. Aim: To describe women’s experienced sexual health after myocardial infarction. Method: A literature overview with qualitative method and inductive approach. Ten scientific articles have been analyzed with Friberg’s analysis structure. Result: The result was presented in three themes and seven subthemes. The women experienced changes in sexual life, partnership and in themselves after a myocardial infarction. The women described sexual health as deteriorated, mainly related to decreased desire, disinterest and fear. The women experienced psychological and physical changes and that it was difficult to talk to their partner about sexual life. A close relationship with the partner, nearness and intimacy emerged as important after the illness. Information provided by healthcare professionals proved crucial in relation to perceived sexual health. Conclusion: Women's sexual health is affected by becoming ill in myocardial infarction. Changes in the partnership, sexual life and the woman's mental and physical state can be identified after a myocardial infarction. Healthcare professionals need to shed light on sexuality and provide women with information touching the subject to promote sexual health of female myocardial infarction patients.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialarbetares erfarenheter av att samtala med ungdomar om pornografi och dess påverkan på sexualitet och relationer.Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer användes. En tematisk analys användes för att analysera materialet. Resultatet av studien visar att vuxna behöver finnas på ungdomars arenor för att kunna möta deras frågor. Internet bidrar till att pornografiskt material blir allt mer lättillgängligt för ungdomar, vilket socialarbetarna uttrycker en oro inför, eftersom man ser en risk att ungdomar påverkas negativt av pornografi. Sexuella handlingar som anses vara sexuellt våld av de vuxna beskrivs vara normalt i ungdomars sexuella relationer. The aim of this study was to investigate social workers’ experiences of talking to adolescent’s about pornography and its impact on sexuality and relationships. The analysis emanated from a qualitative approach, where semi-structured interviews were used. A thematic analysis was used to analyse the data. The result of the study suggests that adults need to be in youth´s arena to be able to meet them in their questions. Social workers express a genuine concern about the easy access to pornographic content which the internet contributes to, because of the belief that the youths will be negatively affected by pornography. Sexual acts that are considered as sexual violence by adults are depicted as normal by youths in their sexual relationships.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och även den cancerform som är mest studerad. Att drabbas av bröstcancer genererar i ett lidande trots att sannolikheten för att överleva efter att ha diagnostiserats med bröstcancer har ökat. Kirurgi är den primära behandlingen vid bröstcancer vilket ökar behovet att vidare studera hur detta påverkar livskvaliteten samt hur det kan påverka kroppsuppfattningen. Förändringar av kroppsuppfattningen och livskvalitet i relation till sexualitet skapar lidande, därav behöver vård- och omsorgspersonal ha kunskap kring detta då lidandet är motivet till all vård. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi upplever sin kroppsuppfattning och livskvalitet i relation till sexualitet. Metod: Deskriptiv litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Mastektomi tenderar att ha inverkan på kvinnors kroppsuppfattning och livskvalitet i relation till sexualitet. De mest framträdande resultaten var att ärrbildningen och att samhällets normer hade en påverkan på kvinnors kroppsuppfattning samt att den feminina identiteten rubbades vid förlusten av bröstet. Vidare påvisar denna studie en negativ förändring av kvinnors livskvalitet i relation till sexualitet på grund av den förändrade kroppsuppfattningen. Slutsats: Kroppsuppfattningen och livskvaliteten i relation till sexualitet påverkades negativt till följd av mastektomi. ABSTRACT Background: Breast cancer is today the most common form of cancer in women and also the most studied form of cancer. Breast cancer generates in a suffering even though the probability of surviving after being diagnosed with breast cancer has increased. Surgery is the primary treatment for breast cancer, which increases the need to further study how this affects the quality of life and how it can affect body perception. Changes in body perception and quality of life in relation to sexuality create suffering, hence care and nursing staff need to have knowledge about this as suffering is the motive for all care. Aim: The purpose of this study is to investigate how women with breast cancer who have undergone a mastectomy experience their body perception and quality of life in relation to sexuality. Method: Descriptive literature study of scientific articles with a qualitative approach. Results: Mastectomy tends to have an impact on women's body image and quality of life in relation to sexuality. The most prominent results were that scarring and societal norms had an impact on women's body image and that the feminine identity was disturbed in the loss of the breast. Furthermore, this study shows a negative change in women's quality of life in relation to sexuality due to the changed body perception. Conclusion: Body perception and quality of life in relation to sexuality were negatively affected because of mastectomy.

This study aims to understand how social and sexual relations are initiated, negotiated and constructed among homo- and bisexual men within a specific sexual field; the geo-social application Grindr. It’s based on qualitative and semi-structured interviews with six self-identified homosexual men in Sweden from various age groups and with various social backgrounds who are using, or has used, Grindr in order to initiate and establish contacts with other homo- and bisexual men. Of certain interest are their experiences of using the application and being a part of its social and sexual setting. In order to analyse the interviews, a combination of sexual script theory and sexual field theory has been used, together with Norbert Elias theories on the relationship between the established and the outsiders. The results indicate that Grindr is a refuge and safe space for homo- and bisexual men and queer persons from the social and sexual norms that prevails in a heteronormative society. As such, Grindr could be understood as a social and sexual field of its own, in which interpersonal scripts and negotiations are crucial for establishing contacts of various kinds. There is also a remarkable sexual stratification based on various sexual capitals that the users of Grindr use to position themselves in relation to each other in order to be regarded as desirable. One consequence of these “structures of desire” is that some personal and bodily qualities often are regarded in a less favourable way, sometimes with stigmatization and marginalization of groups of people as dire consequences of these structures of sexuality. There’s also a remarkable distinction, resistance and ambivalence against the heteronormative society and its cultural scenarios, but at the same time it was a necessary part in the collective self-image of being an outsider group.

The aim of this study is to analyse how women talk about their breasts, how their breasts affect their orientations in the world as well as how their relationship to their breasts changes throughout life. The study is based on semi-structured interviews with eight white and heterosexual cisgender women between the ages of 23-64 years old. The main theoretical frameworks for the study are phenomenology and the life schedule. The interpretational work has been conducted through thematic analysis. The study shows how the women meet different expectations and ideals connected to their breasts throughout their lives. The heteronormative life schedule is relevant for understanding how these experiences are formed. Starting from the women´s entry into puberty and when they develop breasts, their place in the world changes. The breasts bear a strong meaning for how the women in the study construct themselves as sexual beings as well as heterosexual subjects. The meaning of the breasts is generally mirrored against the male desire. The relationship to their own breasts is formed by ideals of normative breasts which shape their experience of having breasts. The ideals are perceived as more intense during younger years, whereas age is a way of negotiating the meaning of the breasts. The empirical material show that the meaning of the breasts changes with the different stages of life but always plays a vital part in the women’s orientation and how they perceive themselves in their everyday life.

The Swedish author Birgitta Stenberg (1932-2014) is primarily known for her subversive autobiographical novels based on her travelling and adventures in Europe, mainly Kärlek i Europa. Her work is characterized by subjects as sex, drugs, crime and breaking free from the limiting demands of everyday life. The book Eldar och is (2010) creates an autobiographical narrative around her grandmother Alma, her mother Ingeborg, and Birgitta herself. In the turn towards her own history the novel can be seen as a break from Stenberg’s earlier authorship. To analyze how motherhood is depicted in the novel I use Sara Ahmed and Judith Halberstam theorization of queer orientations and life lines, and motherhood studies based primarily on Jenny Björklunds queer reading of mothers who leave. In the analysis of the text two major themes emerged: Motherhood and class, and Motherhood, sexuality, and blood ties. The class theme shows how motherhood is shaped through class position and also how different class positions makes certain life lines within reach. Motherhood was also directly tied to changing class positions making motherhood both a sacrifice and possibility. The mothers also shaped their daughter’s orientation in the world in a profound way. The theme on sexuality and blood ties shows how sexuality posed both as a threat and a possibility to negotiate positions tied to motherhood. The result shows how heteronormative life scripts circumference motherhood but also how slips and slides on the straight line forms a resistance against these norms. By exposing the fantasy of the family motherhood as a construction, as balancing along a straight line, including slips, and uncertain blood ties, different realities come within reach.

Bakgrund Klimakteriet är en hormonell förändring som alla kvinnor går igenom och är ett resultat av kvinnans fertila år. Den hormonella förändringen påverkar alla kvinnor men på olika sätt och upplevelsen av dess påverkan kan skilja sig mellan olika kvinnor. Symtomen som kvinnan upplever kan vara både fysiska och psykiska och kan komma att påverka kroppsbilden och den sexuella hälsan. Att uppmärksamma kvinnans upplevelse av klimakteriet, ge henne utrymme för sina tankar och erbjuda möjlighet att få stöd i detta kan styrka hennes egenmakt i livsstilsförändringen. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter kring sin sexuella hälsa under klimakteriet. Metod Metod för studien var en icke-systematisk litteraturöversikt. Litteraturöversikten presenterar resultat från 16 vetenskapliga originalartiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. De vetenskapliga artiklarna är av blandad design och har kvalitetsgranskats i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserat enligt en integrerad dataanalys. Resultat Litteraturöversikten resulterade i tre olika kategorier och tillhörande underkategorier baserat på huvudfynden i kvinnornas upplevelser. Följande kategorier har identifierats; Upplevelsen av menopausala symtoms inverkan på den sexuella funktionen, Effekter på den sexuella hälsan och Behov av behandling och stöd för ökad sexuell hälsa. Slutsats Litteraturöversikten påvisade att majoriteten av kvinnorna som genomgår klimakteriet upplever en negativ förändring i sin sexuella hälsa. Den förändrade kroppsbilden i kombination med menopausala symtom påverkade kvinnans sexuella funktion negativt. Många kvinnor beskrev en önskan om att få stöd och rådgivning av sjuksköterskan kring hur hon ska kunna återta egenmakt över sin sexualitet. För att kunna stödja kvinnan i den hormonella förändringen är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring klimakteriet och hur kvinnan kan komma att påverkas för att främja hälsa och välbefinnande. Background Menopause is a hormonal change that women go through and represent the ending of women's fertile years. The hormonal change affects women but in different ways and the experience of its impact can differ between women. The symptoms that women experiences can be both physical and psychological and can affect the body image and the sexual health. Paying attention to a woman's experience of menopause, giving her space for her thoughts and offering the opportunity to receive support can strengthen her autonomy in this lifestyle change. Aim The purpose of this literature review was to describe women's experiences surrounding sexual health during menopause. Method The method used for the study was a literature review. The literature review presents results from 16 original scientific articles obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The scientific articles are of mixed designs and have been quality reviewed in accordance with Sophiahemmet University's assessment data and analyzed according to an integrated data analysis method. Results The literature review resulted in three different categories and associated subcategories based on the main findings from women's experiences. The following categories have been identified; The experience of menopausal symptoms and it’s effect on the sexual function, Effects on sexual health and Need for treatment and support for increased sexual health. Conclusions This literature review showed that the majority of women who undergo menopause experience a negative change in their sexual health. Many women described a desire to receive support and advice from the nurse on how she can be able to regain autonomy over her sexual health. To be able to support the woman during menopause it is important that the nurse has knowledge of how the woman may be affected to promote health and wellbeing.

Bakgrund: Kvinnors symtom vid hjärtinfarkt skiljer sig från den generella symtombilden vilket kan vara diffus smärta, trötthet och ångest. Vid hjärtinfarkt upplevs kroppen och tillvaron förändrad, fysiska och psykiska begränsningar skapar lidande. Välbefinnande går emellertid att uppnå trots förekomst av sjukdom, dock krävs återfunnen kontroll över livssituationen. Sjuksköterskan ska besitta kunskap för att lindra lidande och främja hälsa och välbefinnande. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar som utgår från ett patientperspektiv. Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier: Ett försenat vårdmöte; Upplevelsen av välbefinnande påverkas av sjukvården; En förändrad tillvaro och Vikten av meningsfulla relationer. Konklusion: Uppsatsen påvisar att kvinnor med hjärtinfarkt upplever ett dagligt lidande till följd av sin sjukdom. Kvinnor upplever att sjukdomen begränsar deras vardag och påverkar deras livssituation. Vikten av att ha ett socialt kontaktnät och professionellt stöd blir centralt för en förbättrad återhämtning. Background: Women's symptoms of myocardial infarction differ from the general symptomatology, which may be diffuse pain, fatigue and anxiety. After myocardial infarction, the body and lifestyle are perceived changed, physical and mental limitations create suffering. Well-being can be achieved even during the presence of illness, however, control over the life situation is required. The nurse should possess knowledge to relieve suffering and promote health and well-being. Purpose: To shed light on women's experiences of being affected by a heart attack. Method: A qualitative literature review where the data material consists of ten scientific articles based on the perspective of the patient. Results: In the result four main categories emerged: A delayed care meeting; The experience of well-being is affected by health care; A changed existence and the importance of meaningful relationships. Conclusion: The essay demonstrates that women with myocardial infarction experience a daily suffering connected to their illness. Women feel that the disease limits their daily lives and affects their life situation. The importance of having social contacts and professional support becomes central to improve recovery.

TSexualitet och sexuell hälsa är ämnen viktiga för välmående och som bör lyftas fram av professionella i arbetet med människor. Genom åtta semistrukturerade intervjuer med informanter inom sexologiområdet har studien utforskat en modell, Occupational Perspective of Sexuality (OPS), för att ta reda på om den kan bidra till sexologisk praktik, och i så fall på vilket sätt. Utifrån två frågeställningar: Vad kan sexologer beskriva om sexualitet och sexuell hälsa utifrån de fyra dimensionerna i OPS: att göra sexuella handlingar, att vara en sexuell varelse, att bli en sexuell person och att tillhöra sin sexualitet? och Hur beskriver sexologer att de fäster vikt vid: göra, vara, bli och tillhöra i sitt arbete? Empirin ger en uppdelning av att tillhöra i två delar: att tillhöra sin sexualitet och att tillhöra i relationer. Den senare handlar om tillhörighet till gruppen och lyfter fram styrkan som finns i tillhörigheter, den förra handlar om individens egen sexuella identitet och formandet av den. Resultatet visar att det verkar finnas en osäkerhet och att det saknas förståelse för sexualitet som en mångfald. Resultatet bekräftar tidigare forskning om hur externa faktorer så som människors attityder eller samhällets och/eller gruppers normer kan bli begränsande faktorer för sexualitetsprocessen. Slutligen så verkar en del människors sexualitet begränsas av att reflektioner kring sitt sexuella-jag saknas, vilket verkar bidra till att känsligheten för extern påverkan ökar. Mot bakgrund av det sexologerna i studien diskuterar så kan OPS-modellen vara ett verktyg för att möjliggöra samtal kring sexualitet och sexuell hälsa. Modellen bör användas med båda perspektiven av att tillhöra samt förslagsvis tillsammans med Ex-PLISSIT, för än mer reflekterande. Tillsammans kan de ge möjlighet till en bredare syn på sexualitet, ökad självkännedom samt djupare känsla för att tillhöra sin sexualitet, på sina villkor. Nyckelord: sexualitet, sexologisk praktik, sexuell hälsa, tillhöra, identitet, normer ABSTRACTSexuality and sexual health are important issues for well-being and ought to be highlighted by professionals in different ways when working with people. Through eight semi-structured interviews with specialists in the field of sexology, this study has explored a model, Occupational Perspective of Sexuality (OPS), to find out if it can contribute to sexual practice, and if so, in what way? Based on two questions: What can sexologists describe about sexuality and sexual health based on the four dimensions of OPS: doing sex(uality), being a sexual being, becoming a sexual being, belonging to one's sexuality? and How do sexologists describe how they attach importance to: doing, being, becoming and belonging, in their work?The empiricism divides belonging into two parts: belonging to one's sexuality and belonging to relationships. The latter is about belonging to a group and highlighting the strength existing in belonging, the former is about the individual's own sexual identity and the development of it.The outcome shows there seems to be some uncertainty and lack of understanding of sexuality as diversity. The results confirm previous research on how external factors such as people's attitudes or norms of society and/or groups can become limiting factors for the sexuality process. Finally, some people's sexuality seems to be limited by the lack of reflections on their sexual self, which seems to increase the sensitivity to external influence.In light of what the sexologists in this study are discussing, the OPS model can be a tool for enabling conversations about sexuality and sexual health. The model should be used with both perspectives of belonging, as well as, together with Ex-PLISSIT, for even more reflections. Together, they can provide a broader view of sexuality, increased self-awareness and a deeper sense of belonging to one’s sexuality, on their own terms.Keywords: sexuality, sexual practice, sexual health, belonging, identity, norms

This study examines intersectionality and identity in rapper Jermaine Lamarr Cole’s studio album 4 Your Eyez Only. Through discourse analysis, the essay studies the representation of aspects of identity in the album, with a focus on gender, race, class and sexuality. The study also examines prosthetic memory in the album, with the intention of finding correlating narratives that create a general concensus of how society is viewed from marginalised groups in the US. The findings conclude that gender, race and class are expressed as the main buildingblocks for a characters identity in the album. It is telling that sexuality remains untouched in this regard. The reader is exclusively exposed to the normative heterosexual perspective, completely ignoring any notion of varied sexual orientations. Furthermore the findings conclude that J. Cole showcases a generally negative view on the govornment, as it is percieved as one of many instances keeping marginalised groups at the bottom of a societal foodchain

Synen på sex kan se väldigt olika ut beroende på dess kontext, och för att kunna förstå sex och sexualitet i sin helhet krävs det att det ses ur sitt sociala, historiska, kulturella och politiska sammanhang. Studien utgår från en komparativ ansats, då den avser att identifiera eventuella samband och skillnader mellan Sverige och Nederländerna kring synen på sex, samt vad som kan vara orsaken till dessa. Som jämförande länder valdes Sverige och Nederländerna då de kan ses som varandras motpoler när det kommer till konservativa och liberala värderingar. Studien undersöker sex utifrån unga kvinnors perspektiv, och material har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer i respektive land. Således är syftet med studien att undersöka unga kvinnors syn på sex i Sverige samt Nederländerna. Resultaten visade att trots olika värderingar och politiska åsikter i länderna så har unga kvinnor liknande tankar och upplevelser när det kommer till synen på sex. Den främsta förklaringen till de liknande åsikterna kopplas till feminismens utveckling samt internet som informationskälla. Den största skillnaden i åsikter hos kvinnorna var kring sexuellt arbete såsom prostitution, där kvinnorna i Sverige var negativa medan kvinnorna i Nederländerna var positiva, men med en viss skepticism. En möjlig förklaring till att kvinnorna i Nederländerna var mer positiva till prostitution var på grund av normaliseringen som skett genom inflytande från politiken.

Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Att lindra lidande och att främja hälsa som är ett föränderligt mångdimensionellt fenomen ingår i sjuksköterskans ansvarsområden. Hjärtinfarkt kräver akut behandling och kan påverka vardagliga livet såväl som sex- och samlivet. Det sekundärpreventiva arbetet innefattar bland annat att stödja patient och närstående. Sjuksköterskor har svårigheter att diskutera sexuell hälsa och deras kunskap om hjärtinfarktens inverkan på sexuell hälsa är bristfällig. Syftet var att beskriva upplevelser av sexuell hälsa hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Metoden var en litteraturöversikt som utfördes med en systematisk sökstrategi. En integrerad analys av 16 vetenskapliga artiklar genomfördes i syfte att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat, vidare för att finna underkategorier och kategorier för att slutligen sammanställa till ett syntetiserat resultat. I resultatet identifierades fyra kategorier; Upplevelser av sexuell funktion, Upplevelser av att samtala om sexuell hälsa, Upplevelser av information från sjukvårdspersonal och Upplevelser av nära relationer. Det framkom minskad lust och lubrikation, svårigheter att få orgasm samt erektil dysfunktion. Det framkom även oro och rädsla för att återuppta sexuella aktiviteter, vilket kunde leda till förändrade sexuella aktiviteter. Det fanns också svårigheter att samtala om sexuell hälsa med sin partner, närstående och sjukvårdspersonal. Informationen framkom som bristfällig och det fanns ökat behov av information om sexuell hälsa. Det framkom också att sexuella relationer förändrades och det fanns ett ökat behov av intimitet med icke sexuella relationer. Även den kroppsliga uppfattningen förändrades och hjärtinfarkten upplevdes påverka existensen. Slutsatsen är att den sexuella hälsan kan påverkas hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Med ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan inom hjärtsjukvård utgå från patientberättelsen och tillsammans med patienten identifiera omvårdnadsbehov samt vidta omvårdnadsåtgärder. Person-centered care is one of the nurse’s core competencies. Alleviate suffering and promote health, which is a changeable multidimensional phenomenon, are included in the nurse’s responsibilities. Myocardial infarction requires acute treatment and it can affect daily life, as well as the sexual life. Secondary prevention includes supporting the patient and relatives. Nurses have difficulties discussing sexual health and their knowledge about the impact of myocardial infarction on sexual health is insufficient. The aim was to describe experiences of sexual health in people who have had myocardial infarction. The applied method was a literature review which was carried out with a systematic search strategy. An integrated analysis of 16 research articles was conducted in order to identify similarities and differences in the results of the articles, further to find subcategories and categories to finally compile into a synthesized result. Four categories were identified in the result; Experiences of sexual function, Experiences of discussing sexual health, Experiences of information from health care professionals and Experiences of close relationships. It emerged a decreased desire and lubrication, difficulties to have an orgasm and erectile dysfunction. There were also an anxiety and fear of resuming sexual activities, which could lead to altered sexual activities. Difficulties in discussing sexual health with a partner, relatives and health care professionals were also described. Lack of sexual counselling was found with an increased need of information of sexual health following myocardial infarction. It also emerged that sexual relationships were altered and an increased need for intimacy with non-sexual relationships was described. Also the body image altered and myocardial infarction affected the existence. The conclusion is that sexual health can be affected in people who have had myocardial infarction. With a person-centered approach and the patient narrative, the nurse in cardiac care can together with the patient identify nursing needs and take nursing interventions.

Stand-up comedy has become increasingly popular in Sweden in the late 20th and early 21st centuries. The jokes of stand-up comedians are reflections of contemporary cultural notions and discourses. Stand-up comedy can also be seen as a form a cultural free zone where one is allowed to express oneself in ways that are not possible in other public contexts. In this study I am investigating how Swedish stand-up comedians relate to cultural notions about gender, sexuality, ethnicity/race, places, age, disabilities, social class and mental illness. By applying an intersectional perspective I am able to show how various power structures can interact and strengthen each other. The main empirical material consists of three observations at different stand-up comedy clubs and four interviews with stand-up comedians. By using cultural analysis as an analysis method I am showing how stand-up comedy both reflects and is affected by larger structural patterns and discourses in society. My analysis shows that stand-up comedians are both reproducing and challenging normative cultural notions. A variety of theoretical concepts are used to analyse how standup comedians are joking about prevailing cultural notions. For example am I using gender theories to analyse jokes about notions of gender and sexuality while postcolonial concepts as well as theories about racification are applied in the analysis of jokes connected to cultural notions about race and ethnicity. In some of the jokes different cultural notions are intertwined. Furthermore I am analysing how the stand-up comedians are reflecting over what they are allowed to joke about, depending on their own background and experiences as well as how they are relating to different discourses. Stand-up comedy is still dominated by a masculine discourse that has only recently been challenged by a feminist discourse, which stand-up comedians relate to in different ways. How stand-up comedians navigate between political correctness and the discourse that comedians should be able to joke about everything is also part of my investigation. Finally, I am analysing different comic strategies used by the stand-up comedians in their performances, which affect how they are joking about various cultural notions. Some comedians are joking about themselves in a self-deprecatory way while others invites the audience to join the perspective of an assumed normative community to make jokes about what makes other groups different.

Bakgrund: Hälsa är ett brett begrepp med komplex innebörd. Begreppet innefattar många delar, däribland sexuell hälsa. Den sexuella hälsan är mångsidig och kan påverkas av sjukdomstillstånd, läkemedel och sociala faktorer. Patienter upplever sexuell hälsa som en del av deras identitet, och anser att det är viktigt att kunna samtala om ämnet med sin sjuksköterska. Sjuksköterskor har ett ansvar att främja god sexuell hälsa hos patienter, delvis för att det ingår i personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod: Litteraturöversikten utfördes med en kvalitativ design som analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: 11 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Tre huvudteman identifierades efter att resultaten sammanställdes. Sjuksköterskorna upplevde “egen osäkerhet”, “patientens identitet” och “organisatorisk påverkan” som framträdande faktorer som påverkade samtalet mellan patienter och sjuksköterskor gällande den sexuella hälsan. Huvudtemana mynnade sedan ut i totalt sex subteman som beskrev begränsad kunskap och erfarenhet, patientens ålder och bakgrund samt arbetsmiljön, prioritering och ansvarsfördelning i verksamheten. Slutsatser: Kontinuerlig utbildning och tydliga riktlinjer är essentiella för att sjuksköterskor ska samtala med patienter om sexuell hälsa. Behovet av vidareforskning har uppmärksammats i litteraturöversikten. Background: Health is a broad concept with several components, one being sexual health. Sexual health is versatile and can be affected by illnesses, medicines and social factors. Sexual health is a part of patients’ identity and it is important that nurses discuss it with them. The nurses have a responsibility to promote good sexual health, partly because it is included in person centered care. Aim: To describe nurses experiences of conversing with patients about sexual health. Method: The literature review was conducted with a qualitative design that was inductively analyzed based on Friberg’s five-step model. Result: 11 scientific articles form the basis for the result. Three main themes were identified. The nurses experienced “one’s own insecurity”, “the patient’s identity” and “organisational influence” as prominent factors that influenced the conversation between patient and nurse regarding sexual health. The main themes fell into a total of six sub-themes. These described limited knowledge and experience, patient’s age and background, as well as work environment, prioritization and division of responsibilities in the organization. Conclusions: Continuous education and clear guidelines are essential for the nurses to conversate about sexual health with patients. The need for further research was identified in the literature review.

Bakgrund: Hälsa är ett brett begrepp med komplex innebörd. Begreppet innefattar många delar, däribland sexuell hälsa. Den sexuella hälsan är mångsidig och kan påverkas av sjukdomstillstånd, läkemedel och sociala faktorer. Patienter upplever sexuell hälsa som en del av deras identitet, och anser att det är viktigt att kunna samtala om ämnet med sin sjuksköterska. Sjuksköterskor har ett ansvar att främja god sexuell hälsa hos patienter, delvis för att det ingår i personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod: Litteraturöversikten utfördes med en kvalitativ design som analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: 11 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Tre huvudteman identifierades efter att resultaten sammanställdes. Sjuksköterskorna upplevde “egen osäkerhet”, “patientens identitet” och “organisatorisk påverkan” som framträdande faktorer som påverkade samtalet mellan patienter och sjuksköterskor gällande den sexuella hälsan. Huvudtemana mynnade sedan ut i totalt sex subteman som beskrev begränsad kunskap och erfarenhet, patientens ålder och bakgrund samt arbetsmiljön, prioritering och ansvarsfördelning i verksamheten. Slutsatser: Kontinuerlig utbildning och tydliga riktlinjer är essentiella för att sjuksköterskor ska samtala med patienter om sexuell hälsa. Behovet av vidareforskning har uppmärksammats i litteraturöversikten. Background: Health is a broad concept with several components, one being sexual health. Sexual health is versatile and can be affected by illnesses, medicines and social factors. Sexual health is a part of patients’ identity and it is important that nurses discuss it with them. The nurses have a responsibility to promote good sexual health, partly because it is included in person centered care. Aim: To describe nurses experiences of conversing with patients about sexual health. Method: The literature review was conducted with a qualitative design that was inductively analyzed based on Friberg’s five-step model. Result: 11 scientific articles form the basis for the result. Three main themes were identified. The nurses experienced “one’s own insecurity”, “the patient’s identity” and “organisational influence” as prominent factors that influenced the conversation between patient and nurse regarding sexual health. The main themes fell into a total of six sub-themes. These described limited knowledge and experience, patient’s age and background, as well as work environment, prioritization and division of responsibilities in the organization. Conclusions: Continuous education and clear guidelines are essential for the nurses to conversate about sexual health with patients. The need for further research was identified in the literature review.