Search

Sammanfattning/Abstract Lindahl, Cecilia & Magnusson, Åsa. (2022). Laborativa material i matematikundervisningen-Sex mellanstadielärares röster om fördelar, hinder och vilka behov de har av stöd från specialläraren. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att öka förståelsen för vad som påverkar svenska lärares val av att använda laborativa material samt att öka kunskapen om lärares behov av insatser från specialläraren kring detta. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa vad som får några svenska mellanstadielärare att välja eller välja bort att arbeta med laborativa material i matematikundervisningen och att öka kunskapen om lärares behov av insatser från specialläraren för att kunna utveckla matematikundervisningen. ● Vilka uppfattningar påverkar lärarens didaktiska val kring användandet av laborativt material i matematikundervisningen? ● Vilka uppfattningar kring behov av insatser från specialläraren uttrycker lärarna att de har för att kunna utveckla användningen av laborativt material i matematikundervisningen? Teori Fenomenografisk ansats ligger till grund för bearbetning av det empiriska materialet (Marton & Booth, 2000). Vid bearbetning av insamlade data urskiljs teman med tillhörande kategorier som speglas mot teori (Dahlberg & Johansson, 2019). Utfallsrummet speglas mot tidigareforskning och specialpedagogiska perspektiv. Metod En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes. Empirin analyserades utifrån en fenomenografisk ansats för att identifiera kategorierna i utfallsrummet. Resultat En reflektion är att när lärarna i studien beskriver vad som får dem att välja att använda laborativa material i undervisningen så utgår de ifrån ett elevperspektiv. De nämner kategorierna inkludering, konkretisering, lust och matematiska samtal. Dessa kategorier syftar till att antingen göra undervisningssituationen bättre för eleven eller till att öka eller fördjupa matematikkunskaperna. När lärarna beskriver vilka kategorier som får dem att avstå så utgår en kategori, utpekande, från elevens perspektiv medan resterande, kompetens, tidskrävande och materialtillgång behandlade lärarens eller organisationens tillkortakommanden. Resultatet från den här studien med sex intervjuade lärare stämmer väl överens med tidigare forskning med ett undantag. Undantaget är att den här studiens lärare sällan använder laborativa material trots att de har en positiv grundinställning. Lärarna uttrycker att de önskar stöd som grundar sig i alla de tre delarna, utveckling, utredning och undervisning, i specialläraruppdraget för att utveckla användandet av det laborativa materialet. Vår tolkning är att lärarna i studien ger uttryck för att ha ett relationellt perspektiv på specialpedagogiska insatser. Specialpedagogiska implikationer Det som framkommer i studien är att verksamhetsutveckling där lärarna får handledning kring den didaktiska teorin parallellt med att de får inspiration till olika material och undervisningsformer bör vara en betydande del av uppdraget. Förutom handledning kring den didaktiska teorin behövs insatser kring det pedagogiska ledarskapet. Insatser från specialläraren på individnivå både för utredningar och för undervisning i mindre sammanhang utanför klassrummet behövs också för de elever som har behov av det, men i första hand bör undervisningen och lärmiljön på gruppnivå utvecklas. Nyckelord handledning, laborativa material, matematikundervisning, mellanstadiet, speciallärare

Norstedt, Karin (2020). Hela barnet hela dagen, Om fritidshemspersonalens tillgång till specialpedagogiskt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det här arbetet väntades kunna bidra till att det forskas mer kring specialpedagogik på fritidshemmet. Att belysa i vilken omfattning en del personal i fritidshemmet upplevde stöd, ämnade studien ge en inblick i ämnet. Det här arbetet kan bidra med insikt och kunskap kring vikten av att det specialpedagogiska stödet till lärare ska fördelas efter behov även för personal på fritidshemmen. För specialpedagogen kan arbetet bidra till att belysa vikten av att fritidshemmet inkluderas i arbetet för barn i behov av särskilt stöd Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att ta reda på i vilken utsträckning personal i fritidshemmen har tillgång till specialpedagogiskt stöd samt hur detta stöd ser ut utifrån givna kategorier. Frågeställning Hur upplever verksamma inom fritidshemmet omfattning och innehåll i specialpedagogiskt stöd Vilket stöd ges och vilket stöd efterfrågas? Teori Den teoretiska utgångspunkten var Bronfenbrenners (1979) miljöekologiska systemteori som menar att delarna inte kan verka var för sig utan måste ses ur ett helhetsperspektiv. I sammanhanget är fritidshemmet en del av barnets hela skoltid dvs. helheten. Att bearbeta och analysera utifrån denna teori fyllde sitt syfte väl gällande att se delarna som en del av helheten. Teorin bearbetade materialet utifrån och in, där Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori startar med makronivån som innefattade skollag och politik, värderingar och normer. Sedan följer exonivå som bland annat innefattar skolans organisation, sjukvård och andra organisationer som kan påverka individen indirekt. Mesonivån användes som ett sätt att se på samverkan mellan skola och hem och dess kunskap om varandra. Mikronivån är individen och den miljö och relationer den möter under dagen i skolans lokaler, dvs fritids-skola-fritids. Metod För att ta reda på hur många anställda (lärare i fritidshem, fritidspedagog och annan utbildning) i fritidshemmet som upplevde ett specialpedagogiskt stöd var kvantitativ enkätundersökning den metod som lämpade sig bäst. I enkäten användes slutna frågor för att kunna besvara frågeställningen. Detta sammanställdes i olika tabeller och figurer för att få en uppfattning kring stödet. Ett fritextsvar fanns under en del frågor och som resulterade i en djupare inblick i hur respondenterna upplevde stödet eller icke stödet. Resultat Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av specialpedagogiskt stöd. Lite mer än 2/3 upplevde ett stöd som inte kan ses som tillräckligt (Ja, men inte i den utsträckning jag önskar eller Nej). Resultatet visade att det stödet som efterfrågas främst är handledning och stöttning kring lärmiljön. Detta gav indikationer på att det måste ske förändringar i systemet som skapar förutsättningar för specialpedagoger och verksamma i fritidshemmet att utveckla och vidmakthålla en verksamhet som lever upp till skollagen Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogens uppgift är att se barnet som en helhet, dvs allt som på något sätt berör barnet, och det är helheten som ska ligga till grund för det stöd som ges. Det betyder att barnets kunskapsutveckling, sociala utveckling och hälsa är delar av helheten. Dessa delar existerar från tidig morgonfritids till lektionstid och till eftermiddagsfritids. Genom att handleda och använda fritidshemmens kunskap kring aspekter som direkt eller indirekt kan påverka elevens helhet, kan specialpedagogen vara med och förändra, stötta och anpassa även fritidshemmets verksamhet. Specialpedagogen måste ges förutsättningen till samverkan med alla delar och dessa förutsättningar är en del av huvudmännens uppdrag. Specialpedagogiken och det stöd specialpedagogen kan ge, bör innefatta fritidshemmet.

Den här litteraturstudien undersöker hur lärare och andra pedagoger inom skolverksamheten kan hjälpa nyanlända elever med det svenska språket utifrån den enskilda elevens behov. Frågeställningen som ställts är: ‘’Hur kan lärare främja utvecklingen av det svenska språket för nyanlända elever inom åk F-3 i Sverige?’’. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar har nyttjats för att samla data för litteraturstudiens grund. Detta genom databaserna ERIC och SwePub. I resultatet framkommer det att elevernas tidigare erfarenheter bör tas tillvara, att goda relationer gynnar elevernas språk samt elevernas kunskap, erfarenheter och förmågor. En stor aspekt inom resultatet är samarbete mellan lärare och andra pedagoger likaså föräldrar och modersmålslärare, även elevernas modersmål.

Tidigare forskning har visat att språkstörning är en ofta förekommande funktionsnedsättninghos barn. Diagnosen har en stor påverkan på elevers psykiska hälsa och socialaförmåga, vilket gör att den behöver uppmärksammas. Syftet med studien var att undersökavilken kunskap pedagoger har om diagnosen språkstörning, hur pedagoger uppleverhandledning av specialpedagoger och hur pedagoger arbetar för att stötta lärandeoch utveckling hos elever med språkstörning. Datainsamlingen skedde genom kvalitativasemistrukturerade intervjuer med elva grundskollärare och tre resurspedagoger. Entematisk analys användes för att analysera data, och studiens resultat analyserades utifråndet relationella perspektivet. I resultat framkom bristande kunskaper gällandespråkstörning bland pedagogerna. Bristen på kunskap verkade främst bero på bristfällighandledning av specialpedagoger, samt ett bristande utbildningsupplägg på lärarutbildningen.Resultatet visade på att samarbete och kunskapsutbyte pedagoger emellan haren positiv inverkan på lärande hos elever med språkstörning, samt förbättrar pedagogernaskunskaper om språkstörning. Resultatet pekade också på behovet av pedagogisktarbete, eftersom struktur, tydlighet och visualisering kan bidra till att elever med språkstörninguppnår läroplanens mål. Resultatet visade även på att en god relation mellanlärare-elev kan förbättra undervisningens kvalitet, samt utveckla elevernas lärande ochbeteende. Samarbetsrelationer kan därigenom vara sättet att möta utmaningar på närdet handlar om elevers lärande.

Milic Pavlovic, Ljiljana (2021). Student health guidance. A case study about special educators' work. Master degree in Special education, School development and Leadership, Faculty of Education and Society, Malmo UniversityThe purpose of the study is to investigate how consultants from the Central Student Health's specialist team support compulsory school educators for early school years in relational competence when they meet students with neuropsychiatric disabilities. The study means to illustrate opportunities and obstacles that arise during the support process. The relational pedagogy and the special pedagogical perspectives are theoretical frameworks for the study. The study is about four consultants at a centrally organized student health institute and therefore the case study methodology is being used as the motivated research approach. The study focuses on the consultants' perceptions of their work as well as descriptions of opportunities and obstacles that arise when they support educators in the field of relational competence towards students with neuropsychiatric disabilities. The study also intends to show how the support is organized, implemented, and evaluated and how it contributes to the teachers' competence development in the meeting with students with neuropsychological disabilities. Since the study focuses on the consultants' perceptions, semi-structured interviews are the chosen method. The results show that the consultants perceive their support as a combination of different types of consultations and tutorials, with an appearance of the collaborative consultation (Sundqvist & Ström, 2015). The consultants identify the schools' explicit focus on the categorical perspective as the biggest obstacle to their supporting work. At the same time, the consultants identify several opportunities that can be created through successful consultation. One opportunity is the change of perspective to the relational perspective where, a permanent development of relational competence in pedagogical contexts and opportunities for collegial learning and development has been identified. It could gradually lead to a broad impact on all students' learning and development, regardless of whether students have a disability or not. The consultants also see an opportunity for consultation from a preventive perspective which in combination with education in neuropsychiatric disabilities could improve schooling for students with neuropsychiatric disabilities. There are variations in the consultants' perceptions of their work that can be interpreted based on the concept of inclusion and equivalent education, something that could create both opportunities and obstacles for the school's compensatory mission. The organizing of consultation can be presented as a timeline, in a chronologic order from the beginning to the end. The timeline extends throughout the process, from the application for seeking support to Central Student Health to the conclusion of the support work. It also contains a continuous evaluation that follows the consultation process with adaptations to the educators' needs. The consultation process has been identified as a circle where each consultation opportunity creates opportunities for new initiatives in the practical work in the classroom, but also modification or confirmation of the implemented initiatives. In this way, the effects are created at all three levels, namely conclusion level, teacher level and student level. These effects contribute to learning and development for all parties involved

Studiens syfte var att bidra till en ökad förståelse för betydelsen av professionell handledning i socialt arbete särskilt vad avser arbetet med klienter som drabbats av våld i nära relation. Ett antal semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialarbetare med relevanta arbetserfarenheter inom området. Studiens resultat visar att professionell handledning i socialt arbete främjar såväl reflektion, kompetensutveckling och arbetsmetoder. Handledning kunde också vara ett verktyg för att förebygga sekundärtraumatisering. Dock, resultaten visade också att denna typ av handledning inte var en självklarhet. Orsaker till att samtliga socialarbetare inte erhöll handledningen var, bland annat, tidsbrist och att arbetsgivaren inte prioriterade det. De som inte erhöll handledning upplevde det som en brist. De uppgav även att de kände sig otillräckliga i sitt arbete eftersom de inte fick samma möjligheter till reflektion och kompetensutveckling. En slutsats är att professionell handledning fyller en nödvändig funktion för socialarbetare då det bidrar till utveckling och sammansvetsade arbetslag. Vidare möjliggör det ett kunskapsutbyte avseende etiska dilemman, känslor och sårbarheter i arbetet. En avslutande slutsats är också att handledning främjar en god hälsa och bidrar till en tryggare och mer välfungerande arbetsplats.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och analysera de förutsättningar som funnits för att uppnå en mer likvärdig förskola genom ett kollegialt lärande och även specialpedagogens roll i det kollegiala lärandet har undersökts. I en kvalitativ intervjustudie intervjuades därför fyra pedagoger och en specialpedagog så att de kunde ge sin syn på studiens problemområde. Resultaten i studien har analyserats och diskuterats utifrån tidigare forskning och utifrån flera specialpedagogiska perspektiv med tonvikt på relationellt perspektiv och dilemmaperspektivet. Litteratursökning inom förskolans och skolans område från skolutvecklingsområdet har använts för att söka efter relevant litteratur för studien. Trots att både förskolans styrdokument och forskning inom skolutvecklingsområdet betonar det kollegiala lärandets centrala roll i verksamheters utveckling, återfanns strukturella brister på de förskolor där studiens informanter arbetade när det gäller att möjliggöra ett kollegialt lärande. Andra resultat som synliggjordes i studien var specialpedagogens roll som expert och samtalsledare i ett kollegialt lärande. Även vikten av en god strukturkvalitet för verksamhetsutveckling genom ett kollegialt lärande synliggjordes i studien samt processkvalitetens betydelse i arbetet för en mer likvärdig förskola. Resultatet i studien visade att studiens informanter och forskningen ser delvis olika på begreppet kollegialt lärande. Sammanfattningsvis kan sägas att det kollegiala lärandet i studien sågs som betydelsefullt i arbetet för en mer likvärdig förskola. Studien visade även att förutsättningarna för arbetet med ett kollegialt lärande kan se olika ut på olika förskolor och ärberoende av förskolans strukturkvalitet.

Då vi påbörjade utbildningen till specialpedagoger förväntade vi oss att få kunskap om och redskap för att bedriva specialpedagogiskt arbete i olika verksamheter. I vår tredje kurs introducerades samtal och handledningens roll som verktyg för professionsutveckling, vilket vi såg som en viktig och intressant del för oss att fördjupa oss mer i. Vår bild av handledning utifrån våra egna erfarenheter skiljer sig en del från den som vi har studerat under vår utbildning. Genom vårt arbete hoppades vi kunna bidra till att synliggöra specialpedagogens roll i genomförandet av pedagogisk handledning i förskolan och skolan, samt vilken syn ledning och specialpedagoger har på pedagogisk handledning. Syftet med denna studie har varit att bidra med ökad kunskap om specialpedagogens roll i pedagogisk handledning ur ett skolledar- och specialpedagogperspektiv. Ambitionen var att genom enkäter undersöka hur professionerna förstår användandet av pedagogisk handledning i deras verksamhet samt vilken sorts handledning som ges.

Syftet med studien har varit att undersöka om lärarhandledningen till läroböckerna i företagsekonomi beskriver, planlägger och ger förslag på språkstimulerande aktiviteter för andraspråkselever samt om handledningen konkretiserar hur vardagsspråk kan transformeras till skolspråk. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit språkinriktad undervisning. Studiens genomförande har gjorts utifrån läsning av handledningen, en så kallad dokumentanalys. För att åstadkomma en struktur i genomförandet har ett underliggande analysschema med frågor använts. Slutsatserna i studien visar på en avsaknad av ett tydligt andraspråksperspektiv samt av förslag som stimulerar andraspråkseleverna språkutveckling. Det framgår inte heller tydligt hur undervisningen ska planläggas för att inkludera dessa. En helhetsbedömning av slutsatserna är att läraren tillsammans med eleverna utformar undervisningen utifrån deras förutsättningar och behov.

Bakgrund: Kliniska utbildningsplatser för sjuksköterskestudenter har de senaste åren minskat samtidigt som antalet studenter har ökat vid lärosätena. Detta har bidragit till att peer learning implementerats som en möjlig lösning på att hantera bristen på handledare. Många studier visar att det finns stora vinster med peer learning, för både studenter och handledare, dock framkommer det också en del utmaningar. Genom att undersöka hur utmaningarna kan bemötas skapas ökade förutsättningar för en välfungerande handledning i peer learning.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur handledande sjuksköterskor bemöter utmaningar i den pedagogiska modellen peer learning.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes. Totalt åtta sjuksköterskor inkluderades på två sjukhus i södra Sverige. Materialet har analyserats med innehållsanalys.Resultat: Följande kategorier framkom: Att hantera individuella skillnader, Att bemöta konkurrens och Viljan att skapa organisatoriska förutsättningar. De individuella studenternas egenskaper och behov, tillsammans med interaktionen i studentparet, utgör stora delar av utmaningarna i handledningsmodellen. Handledarens förmåga att anpassa pedagogiska strategier till studentparet för att möta den enskilda studentens behov har stor betydelse för handledning i peer learning. Den kliniska utbildningsverksamheten har också ett ansvar att utbilda handledare och att anpassa en organisatorisk struktur för att underlätta och skapa förutsättningar för en välfungerande handledning i peer learning. Slutsats: Handledarens förmåga att använda sig av pedagogiska strategier tillsammans med rätta organisatoriska förutsättningar skapar i större utsträckning beredskap för att bemöta utmaningarna i peer learning. Background: In recent years, the number of available educational placements for nursing students have decreased, whilst the number of students has increased. As a result, peer-learning as been implemented as a potential solution to compensate the lack of supervisors. Several studies have shown that peer-learning provides great benefits for both students and supervisors. However, there are also certain challenges. Investigating how to handle these challenges will create better conditions for well-functioning supervision through peer-learning.Aim: The aim of the study was to investigate how supervising nurses handle the challenges presented by the peer-learning educational model.Method: A qualitative study incorporating semi-structured interviews was carried out. A total of eight nurses from two hospitals in southern Sweden were included. The interview material was analyzed through content analysis.Results: Three categories were identified: Handling individual differences; Managing competition; and The will to create potential in the organization. A large part of the challenges presented by the supervising model consists of the needs and characteristics of individual students -along with the interaction of the student pair. Another key concept is the supervisor’s ability to adjust pedagogical strategies to the student pair to meet individual needs. Those responsible for clinical education also have a responsibility to train supervisors and adjust the organizational structure so as to facilitate well-functioning supervision through peer-learning. Conclusions: A supervisor’s ability to employ educational strategies together with the right organizational conditions creates a greater preparedness to meet the challenges presented by peer-learning.Keywords: challenges, clinical education, nurse, peer-learning, supervision, supervisor.

Detta arbete utgår från tre problemformuleringar och syftar till att ta reda på hur lärare och studiehandledare ser på studiehandledningens betydelse, vilka förväntningar de har på handledningen och hur samarbete samt ansvarsfördelning ser ut inom studiehandledning. Vi vill särskilt undersöka vilken betydelse handledningen har för SO-ämnena i F-3. I arbetet används två teorier för att analysera det empiriska materialet. Den ena är Skolverkets fem framgångsfaktorer för fungerande studiehandledning. Den andra är Claes Nilholm och Kerstin Göranssons gemenskapsorienterade definition av inkluderingsperspektivet. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer för insamling av material. Vårt resultat visar att Skolverkets framgångsfaktorer finns representerade i de intervjuer vi genomfört. Dock ser vi att på individnivå är inte alla faktorer synliga. Vårt resultat visar att inkludering kan kopplas ihop med flera av framgångsfaktorerna samt att studiehandledning kan verka inkluderande. Studiehandledningens betydelse kan vi konstatera är beroende av en fungerande organisation och av studiehandledare och lärares engagemang. Lärares och studiehandledares förväntningar på studiehandledning är främst att handledningen ska bidra till utvecklande av ämneskunskaper och det svenska språket. Samarbetet och ansvarsfördelningen upplevs som oklar då bristande styrning resulterar i att detta läggs på de enskilda individerna. Vår slutsats är att ett tillägg behövs i Skolverkets framgångsfaktorer angående organisation och styrning.

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares, specialpedagogers och förskolelednings uppfattningar om och förväntningar på specialpedagogens roll i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats som grund, och semistrukturerade intervjuer har genomförts med elva informanter i en mindre, mellansvensk kommun. Tidigare forskning visar att många barn i förskolan mår dåligt, har psykiska, emotionella och sociala problem. Pedagoger i förskolan rapporterar att de under senare decennier sett en förändring till det sämre gällande barns hälsa. En intressant fråga utifrån detta är vilka förväntningar som finns på specialpedagogens arbete och roll i förskolan. Det finns ofta ett antal specialpedagoger anställda i kommunen som har till uppgift att bistå flera förskolor. Resultatet visar bland annat att en av specialpedagogens viktigaste uppgifter är som rådgivare och bollplank till pedagoger och förskolechefer. En slutsats kan vara att förskolans pedagoger känner sig ensamma och utan pedagogisk stöttning i sitt arbete. Förskoleledning lyfter handledning som en av specialpedagogens viktigaste arbetsuppgifter, medan specialpedagoger menar att de inte får möjlighet att använda sin handledarkompetens.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att med en kvalitativ ansats belysa kollegial handledning med de hinder och möjligheter som finns med denna handledning, men även undersöka hur man inom skolan använder sig av kollegial handledning. För att få en förförståelse för bakgrunden och den historia som kan finnas till kollegial handledning, så ges en förklaring som kan visa på hur denna handledning uppkommit och utvecklats över tid. Efter sökning från år 2000 och fram i olika databaser, så påträffades och valdes fyra avhandlingar vilka alla behandlar kollegial handledning inom skolan. Dessa vilka utgör empirin för studien, tar upp olika aktörer inom skolan (skolledare, handledare, lärare samt förskollärare), och deras syn på kollegial handledning. Efter bearbetning och analys framträdde en bild av hur skolor kan använda sig av kollegial handledning, men även tre gemensamma hinder och lika många möjligheter. Kollegial handledning visar sig vara en relativt ny företeelse, och har mer och mer blivit ett reflekterande och kompetenshöjande arbetssätt för pedagoger, handledare samt skolledare inom skola och förskola att använda sig av i arbetet med skolutveckling. Resultatet visar att man kan använda sig av kollegial handledning på olika sätt. Men att det även finns olika hinder och möjligheter. Avhandlingarnas gemensamma hinder och som sedan tas upp i underrubriker är Tid och rum, Skolledning och även Handledaren. De möjligheter som hittades i avhandlingarna, och som även de presenteras i underrubriker är Reflektion, Kompetensutveckling samt Skolutveckling. Dessa olika hinder och möjligheter kan användas i och med skolutveckling, samt för att höja lärarnas kompetens. Handledaren och även skolledaren är viktiga för att både införa och genomföra kollegial handledning, men även för att på olika vis ge utrymme för dessa reflekterande samtal.

SammanfattningSyfte: Det primära syftet med studien är att analysera Skolverkets handledarutbildning inom den specialpedagogiska fortbildningen av lärare och jämföra hur specialpedagogutbildningen på Malmö högskola förhåller sig till dessa kriterier. Studien är tänkt att belysa vilka olika typer av grupphandledande uppdrag och funktioner som förekommer inom Skolverkets handledarutbildning. Detta för att åskådliggöra hur det kan påverka den specialpedagogiska yrkesrollen. Det övergripande syftet med studien är att belysa om den professionellt utbildade handledarens specialpedagogiska kompetens och fördjupade kunskaper påverkar handledningens övergripande kvalité. Det förväntade kunskapsbidraget med studien är att öka medvetenheten kring handledningens funktioner och kriterier då det finns väldigt lite forskning inom området.Preciserade frågeställningar: Vilka funktioner betonas i Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen? Vilka funktioner betonas i Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning? Vilka kriterier betonas i Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen? Vilka kriterier betonas i Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning? Hur förhåller sig Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning till Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen?Teoretisk ram: Studien utgår från Öquists (2008) systemteori som innebär att se helheten i ett system, alltså förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. När en del i systemet förändras kan andra delar påverkas och därigenom systemet som helhet. Individ, grupp, organisation och omvärld ses som ömsesidigt beroende av varandra. I studien används även ett KASAM perspektiv som utvecklades av Aaron Antonovsky (1991) vilket bygger på tre upplevelser av tillvaron hos individen; begriplighet, hanterlighet och meningsfullhet. Begriplighet innebär att tillvaron skall vara förutsägbar och begriplig när saker händer. Hanterbarhet handlar om krav på rätt nivå och att individen har en känsla av kontroll. Meningsfullhet i bemärkelsen att individen ska känna sig delaktig och medverkande i vardagen.9Metod: Då studiens empiri enbart består av dokument och texter används kvalitativ textanalys som metod för att analysera, tolka och få en förståelse för innehåll och mening i texterna. En kvalitativ textanalys används ofta inom den samhälls- och humanvetenskapliga forskningen för tolkning av olika texter och dokument. Detta är en process där forskaren systematiskt undersöker och arrangerar sin empiri för att komma fram till ett resultat genom att bryta ner, organisera, söka efter mönster och kategorier (Bogdan & Biklen, 2007; Bryman, 2011; Widén, 2015).Resultat och analys: Skolverkets specialpedagogiska kompetensutvecklande insats bygger på att höja lärarnas kompetens inom området. Vidare anser de att det kollegiala lärandet ska ske med en handledare och satsar därför på en handledarutbildning. De menar även att kollegialt lärande inte är detsamma som att kollegor själva sitter och diskuterar. Detta stämmer överens med resultatet som framkommit i studien kring Malmö högskolas handledarutbildning då fokus läggs på handledarens kunskap och kompetens kring olika samtalsfunktioner och grupprocesser. Gjems (1997) betonar vikten med en professionellt utbildad handledare. I resultatet framkommer vissa gemensamma mönster i de båda handledningsuppdragens kriterier. Dessa kriterier är att handledaren ska ha förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner, kunna analysera och ha kunskap om grupprocesser. Skillnader som kommer fram i kriterierna är att det kan tolkas som att Malmö högskolas handledarutbildning har mer fokus på kriteriet att själv reflektera och få andra att reflektera över sin yrkesroll, sin undervisning samt att samtals- och gruppteorier är viktiga kriterier. Skolverkets handledaruppdrag fokuserar mer på handledningskriterier med förmåga att driva det kompetensutvecklande arbetet framåt och utveckla sin egen roll.Specialpedagogisk implikation: En av konsekvenserna av regeringsbeslutet kan vara att specialpedagogens handledningsuppdrag förtydligas och ges en högre status vilket är positivt för det specialpedagogiska yrket.Nyckelord: Grupphandledning, Handledning, Handlednings rollen, Kollegialt lärande, Specialpedagogik

SammanfattningSyftet med utvecklingsarbetet var att få förståelse för den skolsituation som en klass på en gymnasieskola befann sig i. Situationen som kännetecknade klassen var ohållbar och miss-gynnsam, med flertalet elever som riskerade att inte nå kunskapskrav och mål. Arbetet syftade till att utveckla lärares undervisningssätt för optimal tillgänglighet för eleverna, samt att ut-veckla elevernas ansvar för skolarbetet genom ett inkluderande arbetssätt. Vidare var det vik-tigt och relevant för oss som involverade i arbetet att få förståelse för den specialpedagogiska rollen. Rollen har inneburit en styrande och drivande position under processen. Betydelsen av samverkan med lärarna har varit av värde, liksom med skolledningen. Valet av att beakta ett elevnära perspektiv har varit högst väsentligt, vilket betytt att deras åsikter och tankar legat till grund för de insatser som formats. Utvecklingsarbetet ämnade bygga på lärares och elevers delaktighet för att utveckla en främjande och givande lärandesituation. Metoden har haft inslag av aktionsforskning genom att vi som författare till arbetet varit aktiva som specialpedagoger, och deltagit i processen. Arbetet tar vid ett pågående arbete inom skolverksamheten gällande extra anpassningar. En bakomliggande faktor till att fortsätta utvecklingsarbetet var att tidigare insatser inte fått genomslag i tillräcklig omfattning. Utifrån de erfarenheter som hittills erhållits, kommer frågeställningarna omformuleras och ligga till grund för ett fortsatt arbete med klassen. Utvecklingsarbetet har inspirerats av det relationella perspektivet vilket genomsyrar samt-liga insatser. Resultatet gav indikationer på att det relationella ledarskapet har omfattande betydelse, liksom lärares förhållningssätt till att göra undervisningen tillgänglig. Sambandet mellan det relationella ledarskapet och förhållningssättet har i hög grad visat sig vara avgö-rande för en god lärandemiljö. Lärares perspektiv har varit av skiftande karaktär, vilket har varit en fundamental del av hur arbetet utvecklat sig. Slutsatser som är framträdande och relevanta för det fortsatta arbetet är samspelet över professionsgränserna, samt en helhetsbild omfattande individ- och gruppnivå. En avgörande faktor har varit samspelet mellan specialpedagog, lärare och elev, liksom det elevnära, relat-ionella arbetet. Dessa nämnda faktorer lyfts fram som väsentliga och kan utgöra ett kunskaps-bidrag för såväl den skolverksamhet som har berörts som andra skolverksamheter inom gymnasieskolan. Inför det fortsatta arbetet utgår omformuleringen av frågeställningarna från de slutsatser som dragits, och som kommer att ge arbetet ny riktning.

Pedagoger i förskolan har lite tid för pedagogisk reflektion, detta begränsar möjligheter för pedagoger att samtala kring dilemman i verksamheten. Det begränsar även möjligheter för pedagoger att synliggöra och kritiskt granska sina egna handlingar och koppla dem till sina värderingar samt till ett teoretiskt perspektiv för att bli medveten om sin praktikteori, vilket är syftet med studien. Kollegiala samtal används som metod i studien för att skapa möjlighet för pedagoger att kritiskt granska sin verksamhet, sina handlingar samt sin praktikteori. Studien har ett aktionsforskningsinriktat arbetssätt där handledarna är aktiva i de pedagogiska samtal som äger rum med utgångspunkt i pedagogernas vardagdilemman. Samtalen analyseras med hjälp att två analysverktyg för att medvetandegöra de olika delar som utgör praktikteori. Resultatet visar att teoriförankringen inte sker naturligt i pedagoger samtal. Det är först när handledaren introducerar olika teoretiska perspektiv som samtalet når en ny nivå, där alla delar av pedagogers praktikteori blir synlig och kan granskas kritisk.

SammanfattningProblemområdeSpecialpedagogiken kännetecknas som kunskapsområde av komplexitet och det förekommer stor variation när det gäller hur specialpedagogik diskuteras och beskrivs (Ahlberg, 2013). I min studie vill jag undersöka vilka synsätt det finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Lutz (2013) menar att alla pedagoger behöver insikt i specialpedagogiska förhållningssätt. Som blivande specialpedagog vill jag kunna bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan och jag undersöker i min studie, vilka synsätt det finns på specialpedagogisk handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Syfte och frågeställningarMin utgångspunkt är att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet, för att möta de utmaningar som finns i förskolans pedagogiska verksamhet samt för att bemöta de mål som står i skollag och läroplan. Syftet för studien är att öka kunskapen om vilka synsätt det finns på begreppet specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på vad begreppet specialpedagogisk kompetens innebär? Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på specialpedagogisk handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan?MetodJag har i min studie valt att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, då syftet för studien är att undersöka vilka synsätt som finns kring begreppet specialpedagogisk kompetens och handledning som verktyg för ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan. Jag har intervjuat tre förskolechefer och fyra förste förskollärare i min studie. Studiens metodansats har inspirerats av en fenomenografisk ansats då jag i studien vill undersöka hur fenomenen, specialpedagogisk kompetens och handledning upplevs av olika människor. Fejes och Thornberg (2015) framhåller att fenomenografins syfte är att beskriva människors sätt att förstå fenomen i sin omvärld, där fokus är på den variationen det finns i människors sätt att uppfatta omvärlden. I analysen av det empiriska materialet har jag tagit inspiration från den hermeneutiska tolkningsläran, för att söka ytterligare innebörder genom att tolka och söka förståelse. Fejes och Thornberg (2015) menar att i den hermeneutiska tolkningsläran finns fokus på förståelsen i ett budskap och inte i förklaringen.Teoretisk ramSom teoretisk utgångspunkt har jag valt ett sociokulturellt perspektiv, den Säljö (2014) framhåller som att mänskligt lärande bör förstås i ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv. En annan teoretisk utgångspunkt i studien är systemteoretiskt perspektiv, då jag belyser olika påverkansprocesser i handledning. Öquist (2008) framhåller att systemtänkande handlar om att förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. Gjems (1997) menar systemteorin riktar sin uppmärksamhet mot relationer mellan människor, det är då en god utgångspunkt för handledning i yrkesgrupper där man jobbar nära i team och med människor.Resultat och specialpedagogiska implikationerResultatet från min empiriska undersökning visade att det fanns en variation av synsätt hos några förskolechefer och några förste förskollärare kring begreppet specialpedagogisk kompetens, däremot fanns liknande synsätt kring fenomenet specialpedagogisk handledning. Samtliga informanter i studien ansåg att specialpedagogisk handledning kan bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens hos pedagoger. Specialpedagogisk kompetens sågs av informanterna som något som först och främst är förknippat med specialpedagogens yrkesroll. Som blivande specialpedagog anser jag att det är viktigt att ha kunskap och vara medveten om de olika synsätt som finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning. En ökad kunskap om de olika synsätt som finns kan öka förståelsen för förskolans specialpedagogiska verksamhet.SlutsatsPerspektiven på specialpedagogik är många och som kunskapsområde hoppas jag att forskning som är riktad mot förskolan vidareutvecklas. Jag anser att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet för att kunna förverkliga ”en förskola för alla”. Det specialpedagogiska uppdraget måste angå alla i förskolan och inte bara specialpedagogerna. Nyckelord: förskola, handledning, sociokulturell teori, specialpedagogisk kompetens, systemteori

SammanfattningAsadi, Elize & Serwanga, Caroline (2017). ”Vilka förutsättningar behövs” En studie kring vad som påverkar specialpedagogens handledningsarbete. “What conditions are needed”A study of what affect the special education supervisor's work. Malmö: Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Bakgrund och syfteUnder vår specialpedagogiska utbildning läste vi en kurs som hette ”Att leda professionella samtal” som väckte vårt intresse för handledning. När vi har arbetat på olika arbetsplatser har vi sett att handledning från specialpedagogen förekommit i olika utsträckning oberoende av när de har utbildat sig. Vi är nyfikna på varför specialpedagogerna arbetar med handledningsuppdraget olika mycket. Utifrån det har vi konstruerat syftet med denna studie som är att undersöka vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Med studien vill vi bidra med kunskap för oss och andra specialpedagoger om vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Till vår hjälp använde vi oss av följande två frågeställningar:-Hur uppfattar specialpedagogen sitt arbete kring handledningsuppdraget?-Vilka uppfattningar har specialpedagogen om vad som påverkar handledningsarbetet på medarbetar-, grupp- och organisationsnivå?Teori I studien använder vi Gjems (1997) tolkning av systemteorin där hon anser att varje system består av en grupp människor som i sin tur består av olika delar. Vi har använt oss av ordet aktör istället för del eftersom begreppet aktör tydligare anger den påverkan handlingar av olika slag på specialpedagogens handledningsuppdrag. I vår studie ser vi de olika yrkeskategorierna som exempelvis specialpedagog och rektor som olika subsystem inom det överordnade systemet, som i det här fallet är en skola. Gjems (1997) menar att aktörerna håller ihop systemet genom att samverka och stå i relation till varandra. Den ömsesidiga påverkan som sker betyder att alla handlingar och beteende får effekt på samtliga aktörer i systemen. En annan sak som kan påverka ett system är en yttre och inre struktur (Gjems, 1997). Fokus på vår studie kommer att synas genom den yttre strukturen där aktörerna i systemet anpassar sig efter omgivningen och de förutsättningar de ställs inför. Öquist (2014) är en referens som används i studien. Han anser att ledningens hållning är avgörande för hur organisationens aktörer kommer att fungera tillsammans. Han menar att ledningens uppgift är att kommunicera en övertygande bild av deras vision.MetodvalI insamlandet av empirin använde vi oss av en kvalitativ ansats där vi intervjuat sex specialpedagoger. När vi fick bekräftelse på att deltagarna kunde delta i vår studie skickade vi ett missivbrev samt en intervjuguide till dem. Intervjuguiden var ett stöd för oss som intervjuade och ett sätt att skapa förtroende hos informanterna. Intervjuguiden gav informanterna möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Det insamlade materialet transkriberades ordagrant i sin helhet, dock utlämnades typiska taluttryck.Resultat och specialpedagogiska implikationerUr ett helhetsperspektiv visar resultatet att specialpedagogens förutsättningar i handledningsarbetet påverkas av många olika faktorer. Rektorns och specialpedagogens utbildning och tidigare erfarenheter har en påverkan på hur handledningsarbetet genomförs. Specialpedagogerna vars rektorer har en specialpedagogisk utbildning upplever att rektorerna har förförståelse för handledningsuppdraget. Samtliga specialpedagoger känner förtroende för sina rektorer och att de upplever att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan dem och övriga medarbetare. Förutom rektorns viktiga roll i att förmedla en tydlig vision och syfte med handledingsarbetet är de yttre faktorerna som tid, miljö och gruppindelning faktorer som påverkar specialpedagogens arbete. Samtliga faktorer kan skapa obalans i skolans olika system och därmed även påverka specialpedagogens handledning. Det visar sig att det inte bara är faktorer som ligger i våra händer som blivande specialpedagoger som påverkar hur vi kommer att arbeta med handledningsuppdraget. När vi i vår kommande yrkesprofession ska arbeta med handledningsuppdraget ska vi komma ihåg att tänka på följande: Vilka förutsättningar finns i organisationen och har rektorn tid och möjlighet att engagera sig i handledningsarbetet tillsammans med oss?Nyckelord handledning, förutsättningar, specialpedagog, rektor, skolutveckling, systemteori

Larsson, Jessica (2017). Specialpedagogisk handledning – En intervjustudie om specialpeda-gogers handledande uppdrag. Special educational tutoring – An interview study of special education teachers’ tutorial assignment. Specialpedagogsprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie har ambitionen att genom att undersöka hur specialpedagoger upplever sitt handledande uppdrag bidra med kunskap om vilken sorts handledning de ger, i vilken omfattning de handleder i sitt arbete samt hur detta står i relation till deras utbildning i handledning. SyfteSyftet med denna studie är att genom att undersöka hur fem specialpedagoger använder sin kompetens i handledning samt i vilken omfattning detta görs, bidra med kunskap om specialpedagogers upplevelser av sitt handledande uppdrag och hur denna står i relation till deras utbildning i handledning.Frågeställningar•Vilka handledningsformer använder sig specialpedagoger mest av i sitt arbete?•I vilken omfattning i tid arbetar specialpedagoger med handledning i sitt arbete?•I hur stor utsträckning upplever specialpedagoger att deras utbildning i handledning står i relation till det handledande uppdraget i sitt arbete?TeoriStudiens teoretiska ram utgörs av ett systemteoretiskt perspektiv vilket utgår från en helhet där man genom att studera samspelet mellan de olika delarna och relationen mellan dessa kan förstå hur ett system fungerar. Genom att belysa studien utifrån samspelet och relationen mellan olika delar ges möjlighet att förstå hur specialpedagogers handledande uppdrag kan se ut.MetodStudien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har strukturerats utifrån en intervjuguide men intervjupersonerna har även uppmuntrats att berätta fritt om sina upplevelser vilket har skett genom halvstrukturerade forskningsintervjuer. Analysen är gjord med en hermeneutisk ansats då denna syftar till att tolka, förstå och förmedla upplevelser av olika fenomen.ResultatResultatet visar att specialpedagogerna i studien upplever tidsutrymmet som en avgörande faktor i deras förutsättning för att ge handledning. De upplever även ett motstånd till handledning och avser då den mer tidskrävande reflekterande handledningsprocessen de tränat på i sin specialpedagogutbildning, samt att pedagogerna istället efterfrågar rådgivande och vägledande handledning vilket specialpedagogerna i stor mån anpassar sig till.ImplikationerStudiens resultat synliggör specialpedagogers behov av att skapa utrymme i tid för att handledning ska kunna ske, att tydliggöra syfte och innehåll i den handledning som ges samt att sträva mot den reflekterade handledningsprocessen för att vila sitt handledande uppdrag i aktuell forskning och möjliggöra de bästa förutsättningarna för de handledda att utveckla sin yrkeskompetens. NyckelordHandledning, hermeneutik, specialpedagogik, systemteori

Syftet med denna studie har varit att bidra till en ökad förståelse för den specialpedagogiska yrkesrollen inom gymnasieskolan. Detta genom att belysa och analysera vilka krav och önskemål rektorer, personal inom elevhälsan och lärare har i jämförelse med examensordningen för specialpedagoger. Studiens teoretiska utgångspunkt har i huvudsak varit de tre specialpedagogiska perspektiven (Nilholm, 2007); det kompensatoriska (kategoriska), det relationella (kritiska) och dilemmaperspektivet. För att få svar på studiens frågeställningar har en kvalitativ undersökning gjorts, där intervjuer med 20 informanter fördelade på tre yrkesgrupper från två gymnasieskolor genomförts. I resultatet framkom att samtliga informantgrupper har flest krav och önskemål med koppling till insatser på individnivå. Specialpedagogen ska ha specifika ämneskunskaper för att ge elever enskilt stöd eller stöd i grupp. Krav och önskemål på gruppnivå handlade bland annat om att specialpedagogen ska handleda och vara ett stöd för lärare samt bidra till utveckling av lärmiljöer. Dock förekom avvikande uppfattningar i framförallt lärargruppen gällande dessa uppdrag. På organisationsnivå framfördes krav och önskemål om att specialpedagogen ska arbeta förebyggande och med verksamhets- och skolutveckling. Den specialpedagogiska examensordningen och de krav och önskemål som informanterna uttryckte överensstämde i många avseenden, framförallt beträffande arbetsuppgifter med direkt koppling mot eleven. Däremot förefaller det i dagsläget inte som att specialpedagogerna får tillämpa alla förmågor som utbildningen bidragit med. Slutsatsen från vår studie blir att specialpedagogerna i många avseenden arbetar, och förväntas arbeta, som speciallärare. Problem som uppstår ses fortfarande till största del utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Emellertid har aktörerna i verksamheterna även börjat efterfråga andra lösningar på skolproblematik, som mer förebyggande arbete och en utveckling av verksamheten.

Mycket av tiden för lärare i dagens skola går åt till att lösa konflikter under lektionerna. Samtidigt ska undervisningen anpassas för alla elever oavsett om de kommer från resursstarka miljöer eller inte. Att vara nyutexaminerad lärare är utmanande eftersom det ofta innebär lika stor arbetsbelastning och ansvar som för lärare med mångårig erfarenhet. Intresset för pedagogisk handledning började växa fram under kursen ”Att leda professionella samtal”. Trots att det funnits specialpedagoger på mina tidigare arbetsplatser har jag tidigare inte kommit i kontakt med handledning. I examensordningen för specialpedagoger finns handledning tydligt formulerad i ett av målen: ”visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda” (SFS 2006:1053, s. 5). Det uttrycks även i Lgr11 (Skolverket, 2011, s. 19) där det står att ”personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter”. Detta motiverar varför lärare ska få handledning samtidigt som det kan ifrågasättas varför inte handledning förekommer överallt. En intressant fråga är vad lärare som får ta del av handledning har för erfarenheter och upplevelser kring det.SyfteSyftet med examensarbetet är att belysa hur lärare uppfattar att grupphandledning påverkar deras arbetssituation och vilken inställning de har till sådan handledning. Vidare att undersöka om det finns alternativa handledningsformer som lärare efterfrågar.Teoretisk utgångspunktFör att tolka det empiriska materialet kommer systemteori användas som teoretisk utgångspunkt. Teorin lämpar sig bra för studien då den enligt Gjems (1997) riktar uppmärksamheten mot relationer mellan människor som arbetar nära varandra i en yrkesgrupp. I systemteorin finns viktiga centrala begrepp som helhet, sociala system, relationer, här och nu tänkande, cirkularitet och kvalitet. Dessa begrepp blir återkommande i studiens analys och diskussionsdel. MetodI studien har en kvalitativ ansats valts där sex lärare i grundskolan intervjuats. En intervjuguide användes och skickades ut i förväg. Den utgick från halvstrukturerade frågor vilket innebar att följdfrågor kunde ställas beroende på de svar respondenterna gav. När intervjuerna var klara transkriberades de ordagrant från talspråk till skriftspråk. I transkriberingen utelämnades typiska taluttryck. ResultatResultaten visade att lärarna hade olika uppfattningar om syftet med handledning. Troliga förklaringar kan vara dels att arbetslagen har olika specialpedagoger vilket påverkar handledningen beroende på vilka behov som finns, dels att syftet från rektor och specialpedagog inte varit tillräckligt tydligt när formerna för handledningen har ändrats. Lärarna var positiva till handledning i arbetslaget även om det från några lärare framkom en önskan att den skulle ske mer ämnesvis. Tidigare forskning visar att handledning i arbetslagen kan innebära en del risker såsom att det inte bidrar till influenser utifrån och att dominerande deltagare i gruppen får alltför stort utrymme. Maktstrukturer i arbetslagen var inget som lärarna uppfattade som problem även om några kunde se att det fanns tydliga sådana. Den tidigare forskningen påvisade även fördelar med handledning i arbetslagen genom att deltagarna kan sätta sig in i varandras problem och arbetssituationer. För att handledningen ska vara meningsfull och effektiv uttryckte flera lärare att struktur är viktigt. Tydlighet och goda förberedelser var faktorer som ansågs viktiga för att skapa meningsfullhet och effektivitet. Det framkom även att en majoritet föredrar individuell handledning när de behöver hjälp med anpassningar, digitala verktyg eller råd och stöd kring en elev. ImplikationerAtt lärare får specialpedagogens handledande uppdrag tydliggjort är viktigt för att handledningens syfte ska bli tydligt. Det är även betydelsefullt för att lärare ska få rätt förväntningar på handledningen och vad den kan ge. Detta är en ståndpunkt att ta med sig som färdig specialpedagog när det är dags att handleda en grupp lärare.I studien framkom att handledningen ofta är oregelbunden. Regelbunden handledning är viktig men kan vara svårt på grund av den tidsbrist som ofta råder i dagens skolor. Intervjuerna visade att det inte finns fasta handledningsgrupper på skolan. Ett förslag är att hålla handledningsgrupperna stängda under terminerna. Det är av vikt att skapa struktur i mötena och skapa ett klimat där det finns en jämbördighet mellan deltagarna så att alla tillåts delta. För att handledning ska bli meningsfull poängterade lärarna att det är viktigt att handledaren känner till situationerna och eleverna i klassrummen. Ett sätt att få denna kännedom är genom att auskultera i klasserna. Detta kan ge lärarna ett större förtroende för specialpedagogen och underlätta för specialpedagogen att relatera till det som lärarna tar upp i handledningen.

Bilén, Jenny och Friman, Petra (2015). Handledning, rådgivning eller konsultation? - En studie om fyra specialpedagogers handledaruppdrag (Tutoring, counseling or consultation? - A study of four special educators assignment). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskolaBakgrundVårt intresse för handledning väcktes under kursen: Att leda professionella samtal. Då fick vi en förståelse för hur viktig handledning är för pedagoger i förskola och skola. Dels som ett redskap för kompetensutveckling men även i förebyggande syfte för att motverka bland annat utbrändhet. Syftet med vår studie är att synliggöra fyra specialpedagogers upplevelser av handledning, vilka arbetar i ett förskoleteam. Vi upplever genom möten med specialpedagoger samt läst litteratur att begreppet handledning kan tolkas på olika sätt så som rådgivning och konsultation. Vi vill med denna studie bidra till en större förståelse för dessa olika begrepp ur ett specialpedagogiskt perspektiv. FrågeställningarFöljande frågeställningar ligger till grund för vår studie:•Hur beskrivs begreppen handledning, rådgivning och konsultation av specialpedagogerna?•Vilken roll har specialpedagogen i ett handledande samtal?•Vilken form av handledning utgår specialpedagogerna från? •Hur bedriver specialpedagogerna ett handledande samtal?Tidigare forskningVi utgick från ett systemteoretiskt perspektiv då vi avsåg att belysa handledningens funktion på individ-, grupp- och organisationsnivå. Det systemteoretiska perspektivet syftar enligt Gjems (1997) på relationen mellan människor, samt hur de olika delarna i systemet påverkar varandra. Bladini (2004) och Svedberg (2012) menar att människan endast är en del av ett större socialt system och delen kan aldrig kontrollera helheten. MetodVi har gjort en kvalitativ studie då vi har intervjuat fyra specialpedagoger i ett förskoleteam. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebar att vi trots vår intervjuguide kunde ställa följdfrågor till våra informanter. Intervjuerna transkriberades ordagrant och vi har genom meningskoncentrering återgett informanternas svar i vår analys. Som tolkningsverktyg i vår analys har vi använt oss av fenomenologisk forskningsansats då vi redogör för våra informanters upplevelser av handledning.Resultat - implikationerStudiens resultat visar att informanterna är överens om att handledning är en process som sker över tid samt ett viktigt redskap för kompetensutveckling. Vidare menar informanterna att handledning bygger på pedagogernas frågeställningar samt deras upplevelser och känslor. De är också överens om att det är pedagogerna själva som ska komma fram till en lösning. Resultatet visar även att rådgivning och konsultation enligt informanterna är kortvarig och berör specifika problem. Vidare talar våra informanter om begreppen på olika sätt. När det gäller specialpedagogens roll i ett handledande samtal är våra informanter överens om att deras roll som handledare är att leda samtalet framåt. Det framkommer också att alla informanter i början av handledningen klargör vilka förväntningar och ramar som gäller för både handledare och de handledda. Informanterna utgår från pedagogernas observationer i handledningen. En av informanterna uttrycker däremot att det är roligt med observationer och vill gärna göra det för att kunna hjälpa pedagogerna att se de positiva situationerna. Alla våra informanter föredrar handledning med flera pedagoger närvarande då de säger sig få en större bild eftersom pedagoger ser och upplever sin verksamhet på olika sätt. Den vanligaste handledningen som informanterna bedriver är individuell handledning eftersom det är svårt att få alla pedagoger att närvara samtidigt. När det gäller ett handledande samtal visar studiens resultat att samtliga informanter förbereder sig på olika sätt inför ett handledningssamtal. Våra informanter talar om lyssnandet och frågandet som viktiga faktorer för ett lyckat handledningssamtal. Avslutningsvis säger informanterna att de är olika som individer och handledare men att de utgår från gällande läroplan och styrdokument. I vår blivande roll som specialpedagoger tar vi med oss betydelsen av handledning för pedagoger i syfte att höja kvaliteten i förskola och skola, samt att förebygga att problem uppstår.

Kristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn på handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola BakgrundVi upplever att specialpedagogisk handledning är något som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det är ett av våra främsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. Däremot upplever vi att det inte finns någon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller så mycket forskning kring detta ämne. Därför är det angeläget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och därmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och på vilket sätt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tänker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad måluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan. SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur specialpedagoger ser på och arbetar med handledning i förskolan. För att göra detta har vi valt att ta del av specialpedagogers erfarenheter och goda exempel kring handledning och hur de arbetar med detta under olika organisatoriska förutsättningar, så som specialpedagog knuten till verksamhet respektive centrala team. Vi har undersökt hur specialpedagogerna talar om barn i behov av särskilt stöd i sitt handledningsuppdrag, samt hur de tänker att deras handledning med pedagogerna konkret ska leda till utveckling på individ, grupp och organisationsnivå.Teoretisk ramStudiens teoretiska inramning utgörs av systemteorin som sätter lärande och utveckling samt relationer mellan människor i fokus. Vi har även använt oss av specialpedagogiska perspektiv för att synliggöra och förstå vårt empiriska material.MetodVi har valt att göra en kvalitativ studie då syftet var att visa en variation av specialpedagogers perspektiv på handledning. För att göra detta har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex specialpedagoger som arbetar under olika organisatoriska förutsättningar, såsom specialpedagog knuten till verksamheten respektive centrala team.ResultatVårt resultat visar att specialpedagogerna menar att det huvudsakliga syftet med deras handledning är skapa kvalitét och verksamhetsutveckling för att kunna möta alla barn i förskolan. För att handledningen ska leda till verksamhetsutveckling på organisation, grupp och individnivå växlar specialpedagogerna mellan olika roller. Dessa roller kan innebära att vara ett stöd i den dagliga verksamheten, bidra med kunskap och utbildning, samt inspirera till ett förhållningsätt som utgår från barns förutsättningar och att det är verksamheten som ska anpassas och inte tvärtom. Verktyg som dokumentation i form av handlingsplaner, uppföljning och utvärdering samt samarbete med andra professioner är betydelsefulla för att påverka verksamheten och är enligt vårt resultat ett viktigt komplement till handledningen. Dessa verktyg anpassas till de olika nivåerna för att uppnå förståelse och ett hållbart resultat. ImplikationerDet är positivt för både specialpedagoger och pedagoger att få möjlighet reflektera kring sin profession och de dilemman de ställs inför, för att utveckla ytterligare kompetens och för att en förändring ska ske. Vi menar att den reflekterande handledningen därför bör få ett större utrymme i förskolans verksamhet då vi ser att den kan verka förebyggande och bidra till ökad förståelse och utmana till perspektivbyte bland pedagogerna. Den rådgivande och konsulterande handledningen menar vi bör uppstå och genereras ur den reflekterade handledningen och fungera som ett komplement och åtgärdande insats i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Lutz (2013) menar att om fler skolledare och verksamhetsledare ändrar sitt förhållningssätt och satsar på tidiga specialpedagogiska insatser redan i förskolan, kan fler barn fångas upp och få hjälp tidigare i dagens skolorganisation.Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förhållningssätt, förskola, handledning, systemteori

Jenny, Jackler (2015). Rektorers och specialpedagogers upplevelser av proaktivt identitetsstärkande arbete i grundskolan (Principals and special educators’ experiences of proactive identity strengthening work in elementary school). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle – Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola.Denna studie avser att belysa och problematisera hur specialpedagoger och rektorer upplever att de arbetar proaktivt identitetsstärkande med elever i grundskolan. Hur skolor arbetar med elevers individuella processer kopplade till de mål, där resultat kan vara svårare att uppvisa. Till exempel de mål och riktlinjer som går in under rubriken normer och värden i Lgr 11.Syftet med studien är att bidra med kunskap om rektorers och specialpedagogers arbete med elevers individuella processer kopplade till mål och riktlinjer i Lgr 11.Studien har två huvudsakliga frågeställningar:1. Hur kan begreppet, proaktivt identitetsstärkande, förstås hos specialpedagoger och rektorer?2. Hur upplever specialpedagoger och rektorer att de arbetar proaktivt identitetsstärkande med elever i grundskolan?Studien redogör för tidigare forskning, utifrån studiens nyckelbegrepp: Handledning, identitetsstärkande, inkludering, lärmiljö, proaktivt, samverkan, där varje begrepp även utgår ifrån Lgr 11.Likt mycket av den senaste specialpedagogiska forskningen kommer även denna studie att använda sig av förklaringsmodeller som härstammar ur flera olika teorier: Socialkonstruktionistisk teori, anknytningsteorier, identitetsteorier, KASAM och specialpedagogiska perspektiv. Studien använder denna teoretiska förankring som ett analysverktyg av de centrala begreppen.I förhållande till studiens två frågeställningar, har jag valt att använda mig av en kvalitativ och hermeneutisk ansats. Metod för insamling av empiri är halvstrukturerade intervjuer.Studien bygger på 5 halvstrukturerade intervjuer, med 2 rektorer och 3 specialpedagoger från tre olika skolor. Skolorna är valda, främst utifrån att få en spridning och variation; utifrån aspekterna, språkligt, kommunalt, privat, respektive storstad och mellanstor stad.Även resultatet redovisas och analyseras genom en tematiserad genomgång, utifrån studiens nyckelbegrepp. I analysen kopplas resultatet till syfte, frågeställningar, teorier och vetenskaplig ansats. Studiens resultat avspeglar komplexiteten omkring hur olika uppfattningar rektorer och specialpedagoger har omkring begreppen proaktivt identitetsstärkande arbete i grundskolan. Studien tolkar utifrån en kvalitativ och hermeneutisk ansats att resultatet är beroende av var respektive skola befinner sig i sitt utvecklingsarbete samt vilken skolkultur respektive skola har.Avslutningsvis diskuterar studien utifrån en resultatdiskussion, metoddiskussion, specialpedagogiska implikationer och ger slutligen förslag på fortsatt forskning.

ProblemområdeSkolverket pekar på fördelar när en specifik ämnes- och processkunnig aktör leder arbetet kring språk-, läs- och skrivutveckling. Det finns tre tydliga aktörer inom skolans värld som skulle kunna anta denna roll; språk-, läs- och skrivutvecklare, speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling samt förstelärare i svenska. Det är tre aktörer utan fastställd, explicit och nationell uppdragsbeskrivning. Men enligt olika styrdokument kan de ha liknande arbetsuppdrag, som till exempel att arbeta med handledning i språkutvecklande syfte. Med olika utbildningar och kompetens ställs frågan var den enes uppdrag slutar och den andres tar vid. Det finns därför ett behov att belysa hur dessa aktörer kan arbeta och samverka i det språkutvecklande handledningsuppdraget.Syfte och preciserade frågeställningarStudiens syfte är att bidra med kunskap kring hur språk-, läs- och skrivutvecklare, speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling samt förstelärare i svenska arbetsuppdrag ser ut, gällande språkutvecklande kompetensutvecklingsarbete via handledning.• Når språk-, läs- och skrivutvecklare, speciallärare och förstelärarnaskompetens ut till lärarna i olika kommuner? Och i så fall på vilket sätt?• Hur arbetar olika kommuner med handledning som kompetensutveckling ispråk-, läs- och skrivutvecklingsfrågor? Och vem står för dennakompetensutveckling?• På vilket sätt kan handledning bidra till kompetensutveckling inom språk-, läs-och skrivutveckling?Teoretiskt perspektivStudien tar sin ansats i det systemteoretiska perspektivet. Perspektivet betraktar det språkutvecklande kompetensutvecklingsarbetet genom handledning, ur ett helhetsperspektiv i organisationen där minsta lilla förändring kommer att påverka hela systemet. Centrala begrepp i studiens teoretiska förankring är helhet, relation och kommunikationMetodStudien har en triangulär ansats och har kombinerat kvantitativ och kvalitativ data. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom en webbaserad enkätundersökning till samtliga barn- och utbildningsnämnder i Skåne län, samt intervjuer med nyckelpersoner inom språk-, läs- och skrivutvecklingsarbetet i fyra skånska kommuner. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och därefter transkriberades samtalen. Studiens data har sedan jämförts och analyserats utifrån tidigare forskning.Resultat med analysResultatet av studien pekar på att de tre aktörerna kan ha ansvar för, vara delaktiga i och har likartade arbetsuppgifter, när det kommer till en organisations kompetensutveckling kring barn och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Studien visar att det inte finns samarbete aktörerna emellan när det kommer till denna kompetensutveckling. De arbetar med handledningsuppdrag vid sidan av varandra men med dålig insyn i varandras arbete. Deras mandat från skolledarna och kollegiet, för att kunna verka i sin profession, ter sig olika från aktör till aktör, där språk-, läs- och skrivutvecklaren verkar ha störst mandat för att kunna arbeta med språkutvecklande handledning.KonklusionHandledning betraktas som ett gynnsamt arbetssätt för att nå ut med kompetens inom språk-, läs- och skrivutveckling. Men det existerar ingen samstämmighet om vem som ansvarar för detta arbete.Specialpedagogiska implikationerDet krävs en tydlig kommunikation mellan aktörerna och inom olika nivåer i organisationen, för att språk-, läs- och skrivutvecklingsarbetet ska blir optimalt Handledningsuppdraget och dess syfte behöver bli konkret och tydligt för samtliga parter.

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik. De önskar att specialpedagogen kan handleda dem i hur de utifrån detta perspektiv kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogens arbete anses viktigt och förskollärarna önskar en tätare kontakt då de själva menar att de inte har den kompetens som krävs för att ge vissa barn det stöd som deras behov kräver. Resultatet visar också att de förmågor och arbetsuppgifter förskollärarna anser att specialpedagogen ska ha stämmer väl överens med examensförordningen.

Mitt mål som förskollärare är att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till självständiga individer. För att kunna uppnå det måste man som pedagog ha kunskapen om barns olikheter. Alla barn har behov men det är behoven som är olika. Ibland krävs det att man ändrar i miljön, ibland behöver den vuxne stöd och handledning i sitt arbete och ibland behöver pedagogerna till och med kompetensutveckling kring det aktuella ämnet. Detta behövs för att alla barns behov och förutsättningar ska tas i beaktande. Syftet i min studie handlar om hur olika pedagoger ser på sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd, men också vad de får för handledning och kompetensutveckling. Ett av de teoretiskt perspektiv jag beskriver är Vygotskijs teori om the zone of proximal development, där pedagogerna och barnen arbetar tillsammans för att nå barnets nästa utvecklingsfas. Även att samspelskvalitén är bra mellan pedagog och barn för att utvecklingen ska gå framåt, är något jag tar upp under tidigare forskningMetoden jag använt mig av är enskilda intervjuer med var och en av pedagogerna, då jag vill komma åt just deras upplevelser och kunskaper mer än bara på ett ytligt plan. Resultatet efter de gjorda intervjuerna var att de hade en del gemensamma svar som t.ex. att de får stöd och handledning från en specialpedagog och inte förskolechefen. Pedagogerna anser även att förskolecheferna har för lite kunskap inom ramen av barn i behov av särskilt stöd. De hade även alla olika kunskaper och möjligheter till kompetensutveckling.

Slutrapport från projektet Studenthandledning i frirummet. Bibliotek och Studieverkstad utforskar gränser vars syfte var att definiera och problematisera de handledningsuppdrag som Studieverkstad respektive bibliotek har för att tydliggöra våra handledarroller i högskolans lärandemiljö. Syftet var också att identifiera eventuell gränsdragningsproblematik dels till respektive verksamhets uppdrag dels till ämneshandledning. I projektrapporten ger vi exempel på hur samarbetet mellan Studieverkstad och bibliotek kan stärkas och vad som kan utvecklas för att ytterligare öka kvaliteten i våra handledningsverksamheter så det blir en väl fungerande resurs i studenternas lärande.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lärare i årskurs 1-6 kan stå inför när det gäller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta några pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av särskilt stöd. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslärare och speciallärare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd att nå de nationella målen? I studien har intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslärare, speciallärare och specialpedagog. De medverkande pedagogerna är verksamma på två grundskolor i olika delar av Skåne. Vår slutsats är att ett samarbete mellan klasslärare och speciallärare/specialpedagog är grundläggande, därav är det viktigt att samtliga parter öppnar upp för dialog i vilken konstruktiv kritik är tillåten. Ett sådant samarbete skulle kunna öka möjligheterna för elever i behov av särskilt stöd att nå de nationella målen.

tAhlqvist, Kerstin (2012) ”Handledning” ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvärprofessionellt team.Various aspects of ”coaching” in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team.Lärarutbildningen. Fakulteten för lärande och samhälle. Magisterkurs, specialpedagogik. Malmö högskola.Denna studie handlar om synen på handledning i ett tvärprofessionellt team på Barn och ungdomshabiliteringen. Fokus ligger på handledning till barn och familj. Anser de olika yrkesgrupperna att de handleder och vad menar de med begreppet handledning i så fall? Syftet med studien är att tydliggöra och se om det finns teman och en röd tråd i handledningsbegreppet. Forsknings och utvecklingsenheten (Fou) i Malmö har tagit fram ett förslag på hur begreppet handledning ska användas. Anser yrkesgrupperna att vi behöver ett gemensamt begrepp? ICF-CY (International Classification of Functioning, Disability and Health for Children and Youth) betonar vikten av att ha ett standardiserat språk och struktur. Andersson (2010) ser i sin studie att det är svårt för familjer att förstå habiliteringsarbetet och att habiliteringens verksamhet bär på ett eget yrkesspråk. Resultatet i studien visar att 19 av 23 anser att de handleder. Informanterna tycker att handledning är en lärprocess över tid och att den kan innefatta begrepp som information, instruktion, konsultation och handledning. Delaktighet är en viktig ingrediens i handledningsprocessen anser informanterna. Att öka och tydliggöra delaktigheten är ett mål i habiliteringsarbetet på Barn och ungdomshabiliteringen.

tJacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning En studie av två stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts)Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö högskolaVilka faktorer bidrar till användning av pedagogisk handledning i skolor?Syftet med vårt arbete är att studera två stadsdelar med olika förutsättningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens användande. Den teoretiska referensram vi använt oss av är systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i någon form. Intervjuerna från de två stadsdelarna redovisas under sex teman: pedagogisk handledning, förekomst och användning av pedagogisk handledning, effekter och möjligheter med pedagogisk handledning, faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning, information och framåtblick kring pedagogisk handledning. Resultatet visar att pedagogisk handledning används på skolor i de båda stadsdelarna. Förekomsten styrs inte till så stor del av de olika förutsättningarna i stadsdelarna utan mer av hur man använder resurserna på skolorna. Det framkom sju faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning. Dessa faktorer är ekonomi, inställning, prioritering, tid, efterfrågan, information och behov. AbstractJacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Contributing factors for guidance A comparison of two districtsWhat factors contribute to the use of guidance at schools?The aim of our study is to compare two districts with different conditions to determine factors that contribute to the use of guidance. The theoretical framework that we used is systems theory. We chose a qualitative research and conducted twelve semi-structured interviews with principals and teachers. All of the informants have experience of guidance in some form. The interviews from the two districts are presented under six themes: guidance, the presence and use of guidance, effects and possibilities with guidance, factors that contribute to the use of guidance, information and future visions about guidance.The result shows that guidance is used in schools in both districts. The presence of guidance is controlled not so much of the different conditions in the two districts but more of how recourses are used in the schools. In the study it was found seven factors which contribute to the use of guidance. These factors are economy, approach, prioritization, time, demand, information and needs.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra studenternas upplevelse av handledningen under den verksamhetsförlagda tiden i utbildningen. Vi problematiserade hur handledningen leder till en progression som möjliggör att studenterna kan uppnå lärandemålen under sin praktik. Detta gjorde vi genom att studera handledarteorier samt Malmö högskolas syfte med den verksamhetsförlagda tiden. Vi använde oss av en webbaserad enkätundersökning för informationsinsamlingen och analyserade resultatet efter de valda teorierna. I resultatet uppgav de tillfrågade studenterna en positiv bild av sin progression men vi anser i vår slutsats att handledningen till stor del inte getts på ett sätt som är förenligt med styrdokument och de handledningsteorier vi studerat.

En viktig aspekt i specialpedagogens roll är att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktär. Genom att rollen är tydlig kan energi och kompetens läggas på att utveckla verksamheterna på grupp och organisationsnivå. Handledning är ett kompetensutvecklande arbetssätt som specialpedagogerna använder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillväxt i verksamheten för att kunna möta alla barn.

tVårt syfte med studien är att belysa och problematisera i vilken omfattning blivande specialpedagoger och speciallärare på hel- och halvfartsprogrammen uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studien utgår från en positivistisk ansats med inspiration av hermeneutiken. Forskningsasatsen som vi använt oss utav är kvantitativ i form av en enkät och vårt urval är studenter vid Malmö Högskola, höstterminen 2011.Vår intention med studien är att få en vidare uppfattning från studenterna av IP-handledningens form och innehåll som är ett obligatoriskt utbildningsinslag i specialpedagog- och speciallärarutbildningen. Den totala bilden av resultatet i de båda utbildnings-programmen, bland hel-och halvfartsstudenter, visar att utbildningsinslaget är väl förankrat i utbildningen och att studenterna i hög grad uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studenterna uppfattar att IP-handledningen ger utrymme för reflektion i den yrkespersonliga processen som är kopplad till dels utbildningens innehåll men också övergången från en yrkesroll till en annan. Vidare ser vi att det förekommer en del skillnader i enkätens svar bland studenterna på hel- och halvfartsprogrammen. Sammanfattningsvis ger resultatet oss en inblick i nya utvecklingsområden som kan vara intressanta för Malmö högskola att ta del av i framtida kvalitetsarbete.

Malmö högskolaLärande och SamhälleSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogikVårterminen 2012AbstraktNesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar…en studie om synen på specialpedagogikens inre. (I we peel… a study on the perception of special education internal).Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och Samhälle, Malmö högskola.Syftet med vår studie har varit att undersöka vad kärnan i specialpedagogik är. Vi ville se vilka uppfattningar som finns om vad en specialpedagog bör lägga stor vikt vid i sitt arbete och vad som uppfattas som specialpedagogisk verksamhet. Vi har haft funderingar på vad som är så speciellt med specialpedagogiken och velat undersöka hur en specialpedagog verkligen arbetar. Hur uppfattas specialpedagogens arbete av de övriga pedagogerna, finns det samstämmighet i synen, vad anser ledningen om specialpedagogik och hur kan vi bäst bemöta varje individ vi möter. Detta är några av delarna som arbetat med när vi skalat och förhoppningsvis närmat oss kärnan i specialpedagogiken.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med hermeneutisk forskningsanalys med avstamp i KASAM och Vygotskijs sociokulturella teori.Undersökningen resulterade dels i att specialpedagogen måste marknadsföra sitt yrke och dels måste lägga stor vikt vid att se varje individ. Det mest väsentliga i arbetet med människor är:”Att skapa relationer”Nyckelord: handledning, individ, KASAM, relationer, specialpedagog. Malmö University Learning and Society School Development and Leadership special Education Spring semester 2012 abstract Nesic, Anna & Akesson, Christel (2012). If we peel ... a study on the perception of special education within. (I Thank peel ... a study on the perception of Special Education internal). School Development and Leadership, Special Education, Learning and Society, Malmö University. The aim of our study was to investigate the essence of special education is. We wanted to see what perceptions that exist about what a special education teacher should attach great importance to their work and what is perceived as special needs education. We have had concerns about what is so special about special education and wanted to explore how a special education really works. How is special education work of the other teachers, there is consistency in the approach, what is the management of special education and how can we best respond to every individual we meet. These are some of the parts that worked when we peeled and hopefully closer to the core of special education. We chose to do a qualitative study of hermeneutical research analysis builds on KASAM and Vygotsky's sociocultural theory. The investigation resulted partly in the special education teachers must market their profession and also must attach great importance to see each individual. The most essential in the work of people are: "Building relationships" Keywords: tutorial, individual, KASAM, relationships, special education.

PUUH (Personlig Utveckling Under Handledning) kallas PPU (Person och Professionell Utveckling) vid Högskolan Kristianstad. I denna artikel hörs studenters röster och berättelser om PUUH som den blev när vi träffades och jag som handledare använde idéer och metoder sprungna ur systemisk och dialogisk praxis. Studenterna berättar om sitt deltagande och den betydelse PUUH fick för dem i relation till varandra och mig som handledare. Lärandet ökade när jag som handledare uppmuntrade nyfikenhet och utforskande i ne tillåtande atmosfär. Studien är genomförd som deltagande aktionsforskning med narrativ inriktning.

SAMMANFATTNING:Månsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). Några rektorers syn påspecialpedagoguppdraget – Vad förväntar sig rektorer i grundskolan avspecialpedagoger? Some head masters views on special education mandate – What dohead masters in primary and secondary schools expect from special educators?Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur väl specialpedagogprogrammetsexamensordning överensstämmer med de förväntningar som finns på vår kommandeyrkesprofession bland rektorer ute på skolorna.Vi vill belysa detta från rektorers synvinkel eftersom det är de som anställer ossblivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfråga 50 slumpvis utvalda rektoreri Sverige. Det är våra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hurrektorer ser på specialpedagogisk verksamhet.Vi sände ut en onlineenkät där rektorerna svarade på frågor om verksamheten,verksamhetens syn på elever i behov av särskilt stöd samt specialpedagogiska insatser.Frågeområden som vi anser ringar in vårt problemområde på ett relevant sätt.Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten ärviktig men då budgeten är för snäv blir denna verksamhet lidande. Vidare drar vislutsatsen att rektorernas förväntningar på specialpedagogerna i stora dragöverensstämmer med examensordningen men att tonvikten ligger på direktarbete medelever medan arbetsområdet skolutvecklingen visar sig underordnat.Vi anser oss ha funnit detaljer i examensordningarna som vid den föreståendeöversynen av speciallärar- och specialpedagogutbildningen kan komma att motverkaden förvirring som råder kring professionernas arbetsuppgifter ute i verksamheterna.Arbetet med studien är jämnt fördelat mellan oss.

The topic for this essay is tutoring for nurses. The study is about nurses who work in a nursing home for the elderly and who want to get tutoring and more education. Qualitative method was used and twelve nurses who worked in a nursing home were interviewed. The interviews were taped and written down. Then relevant quotes were picked out of the text and placed into eight different themes. The result of the study showed that the nurses have a need for talking about what happens at work. The nurses used different coping strategies to cope with their experiences. The nurses showed an interest for tutoring and also showed a positive attitude towards getting more education. Several of the nurses felt the need for more knowledge.

Gustafsson, Maria (2011). Kan coaching öka elevers resultat i skolan? En undersökning om coachingprocesser i skolan och deras påverkan. Examensarbete inom lärarutbildningen 90 hp distans.Den här uppsatsen är sprungen ur studier av vad coaching är, intervjuer med coacher i skolan, intervjuer av elever som blir coachade av skolcoacher, samt observationer av coachingprocesser. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida coaching av elever i skolan kan påverka deras resultat på ett positivt sätt.Coaching är ett relativt nytt fenomen i skolans värld. Genom empiriska studier –att intervjua två skolcoacher, fyra elever som blivit coachade samt att observera coachsamtalen, visar resultatet att eleverna utvecklar en mer positiv syn på sig själva och på skolarbetet och att både motivation, vilja, inlärningsförmåga och resultat blir en positiv effekt av coachingprocesser.Det finns inte mycket forskning på området coaching i allmänhet och coaching inom skolan i synnerhet. Coaching är ett begrepp och ett arbetssätt som är relativt nytt, därav är inte mycket forskning framtagen ännu. Coachingen som samtals- och utvecklingsmetod har spridits i snabb takt på marknaden i synnerhet de senaste fem åren. Dock finns inom skolan ännu inte någon betydande spridning av coachingmetodiken ännu.

Författare: Kroon, Helena (2011).Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesärskolan.Handledare: Kristian Lutz.Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesärskolan, såväl ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter från tre olika skolor; varav två gymnasieskolor samt en gymnasiesärskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras på enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningsprocess. Vidare har även ett systemteoretiskt perspektiv, med fokus på samspelet mellan individ, grupp och organisation, anlagts. Resultatet visar att även om vissa av de intervjuade specialpedagogerna upplever sig åtnjuta stor frihet i nämnd yrkesroll, formas specialpedagogens yrkesroll till stor del utifrån verksamhetens förväntningar och tankar om uppdraget specialpedagog. Vidare visar resultatet att samarbetet mellan specialpedagogen och skolans övriga aktörer inte alltid kan anses konfliktfritt, vilket bland annat kan bero på otydlig rollfördelning i verksamheten. Resultatet visar slutligen på att den specialpedagogiska verksamheten inte enbart är beroende av specialpedagogen, utan även av ett specialpedagogiskt förhållningssätt i organisationen som helhet.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer. Resultatet visar att förutsättningarna på de olika arbetsplatserna i kombination med de studerandes individuella förutsättningar påverkar deltagarnas lärande. Studien visar också att deltagarna utvecklar olika nivåer av lärande och att dessa skillnader inte kan kopplas till antalet yrkesverksamma

Under utbildningen till specialpedagog väcktes vårt intresse för handledning. Handledning kan användas väl i fortbildningssyfte och är i jämförelse med många andra former av fortbildning hållbar, eftersom den är situationsbaserad och unik för organisationen. Vårt syfte med arbetet är att ta reda på i hur stor utsträckning pedagogisk grupphandledning förekommer i Malmö stad. Ett underliggande syfte är också att ta reda på vilka effekter rektorerna ser med pedagogisk grupphandledning. Vi har gjort en totalundersökning med hjälp av enkäter som rektorerna har besvarat. Enkäten hade både frågor med svarsalternativ och öppna frågor som tolkats utifrån ett positivistiskt respektive hermeneutiskt förhållningssätt.Resultaten visar att majoriteten av Malmö stads grundskolor använder sig av pedagogisk grupphandledning. Antalet anställda pedagoger som har erbjudits handledning är dock relativt lågt. Positiva effekter som redovisats är att den är professionsutvecklande, personalstödjande, samt verksamhetsutvecklande.

Syftet med vår studie var att få en inblick i hur familjehemsföräldrar ser på sitt uppdrag utifrån följande frågeställningar: Vilka motiv och förväntningar finns till att vilja bli familjehem? Hur har uppdraget som familjehem påverkat relationerna i familjen? Har familjehemmen avlastning eller behov av det? Vilken syn har familjehemmen på handledning? Hur resonerar familjehemmen kring den ekonomiska ersättningen? Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, där vi tillsammans intervjuade 9 olika familjehem knutna till Kristianstads kommun. I 7 av intervjuerna medverkade båda familjehemsföräldrarna, i 2 intervjuer medverkade den ena familjehemsföräldern; sammanlagt 16 respondenter. Intervjuerna transkriberades, analyserades och presenterades sedan på två olika sätt. Utifrån meningskategorisering presenterades resultatet dels i idealtyper samt tematiskt utifrån citat. Familjehemsföräldrarna i vår studie har en samsyn som par i hur de ser på sitt uppdrag, och att de arbetar väl tillsammans. I vår studie fann vi 5 olika idealtyper, som illustrerar hur de ser på olika frågor. Många av familjehemmen ansåg att uppdraget som familjehem hade blivit ett sätt att leva, en livsstil. Det fanns även familjehem som såg uppdraget som en profession, där de placerade barnen samtidigt var en del i familjen. Familjehemmen i vår studie hade åtagit sig uppdraget som familjehem med anledning av personlig erfarenhet och kontakt med andra familjehem i sin närhet. Familjehemmen var överens om att behovet av handledning var störst i början av ett uppdrag. Synen på avlastning skilde sig åt mellan familjehemmen. Familjehemmen såg det som en självklarhet att få ekonomisk ersättning för sitt uppdrag., The purpose of our study was to investigate how foster-parents regard their task based on the following: Which motives and expectations do foster-parents have to become a foster-home? How does the task as foster-home influence the relations of the family? Do the foster-homes have any need of alleviance from their task? Do the foster-homes have any need of guidance in their task? How do foster-parents think regarding the financial part of their task? The study was carried out from the basis of qualitative interviews, in which we together interviewed 9 different foster-homes connected to the council of Kristianstad. In 7 of the interviews, both foster-parents participated, in 2 interviews one of the foster-parents participated; in total 16 responders. The interviews were transcribed, analysed and thereafter presented in two different ways. From coding categories, the result was presented both in idealtypes and thematically from quotes. The foster-parents in our study appear to have a common view as couples in how they regard their task, and that they work well together. In our study we found 5 different idealtypes, who illustrate how they regard various issues. The foster-homes felt that their task had become a way of living, a life style. There were also foster-homes that viewed their task as a profession, where the placed children at the same time were a part of the family. The foster-homes in our study had taken on the task as foster-home because of personal experiences and contact with other foster-homes in their vicinity. Regarding their view of guidance, the foster-parents agreed that they were in need of guidance mostly in the beginning of a task. The opinions are somewhat varied among foster-parents, regarding alliviance. The foster-parents think that the financial part of their task comes natural.

Syftet med följande studie är att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprätthåller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser på deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi få svar på följande frågeställningar: Hur upprätthåller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare på deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att både arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling är viktigt. Medan specialpedagogerna såg kompetensutvecklingen som vinning för dem, såg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv. För arbetsledarna var det viktigt att specialpedagogernas kompetensutveckling gynnade både den enskilde personen men även verksamheten i stort.

Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school.Syftet med detta arbete är att undersöka hur några pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angående vilka barn de anser är barn i behov av särskilt stöd är ytterligare något som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgång till för att möta och hjälpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsättningar. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är följande:•Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd?•Hur bemöter pedagogerna barn i behov av särskilt stöd?•Vilken handledning och vilket stöd behöver och får pedagogerna för att kunna möta och hjälpa ett barn i behov av särskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsättningar?Undersökningen har ägt rum på två olika förskolor och fyra pedagoger, två rektorer och två specialpedagoger har blivit intervjuade. Kvalitativa intervjuer är den metod som användes för att samla in det empiriska materialet. Undersökningen visar att det är av stor vikt att pedagogerna får handledning och stöd i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Ytterligare visar undersökningen att pedagogernas bemötande av barn i behov av särskilt stöd har stor betydelse för barnens utveckling. Den tidigare forskningen poängterar att pedagogernas bemötande av barn är av betydelse för barns utveckling, vilket även är en av slutsatserna i denna undersökning.

I detta arbete har jag tittat på handledning på arbetsplatser. Handledning är idag ett svårdefinierbart begrepp som används allt mer på arbetsplatser. Syftet med detta arbete är att studera handledning och olika handledningsprocesser och se hur man skulle kunna använda sig av dem på arbetsplatser och i medarbetarsamtalet. Jag kommer att avgränsa mig genom att titta på momentet som rör medarbetarens utveckling i medarbetarsamtalet. I min teoretiska utgångspunkt har jag utgått ifrån att det kan förekomma handledning i medarbetarsamtalet, men att man inte kan se hela samtalet som handledning. För att undersöka detta har jag intervjuat 8 personer, fördelat på 2 arbetsplatser, om medarbetarsamtalet. Hälften har varit chefer och hälften medarbetare. I intervjuerna har det framkommit att man definitivt kan se handledande förhållningssätt i medarbetarsamtalet på båda företagen och att man också kan använda sig av de metoder och tankesätt som finns inom handledning för att utveckla medarbetarsamtalet ytterligare. Om man säger att själva medarbetarsamtalet i sig inte är handledning fullt ut, men att man kan se handledning förekomma på arbetsplatser, så skulle man kunna säga att medarbetarsamtalet är själva startskottet för den handledning som sedan sker under det dagliga arbetet. En utgångspunkt för medarbetare och chefer där man på medarbetarsamtalet har stämt av varandras förväntningar och samtyckt om var det behövs utveckling samt hur arbetet fungerar i stort på arbetsplatsen. Utefter detta kan man sedan arbeta med dessa saker i det dagliga arbetet under tiden till nästa medarbetarsamtal.

Verksamhetsförlagd utbildning utgör en stor del av sjuksköterskeprogrammet. Studenten ska tillämpa och integrera sina teoretiska kunskaper samt öva upp praktiska färdigheter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskan kompetensområde enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestuderandes erfarenheter av handledning under verksamhetsförlagd utbildning under sista terminen av sjuksköterskeprogrammet. Fokus var på kommunikationen mellan handledare och student, relationen mellan handledare och student samt integrationen av teori i praktiken. Studien var en kvalitativ intervjustudie. Sex stycken sjuksköterskestuderande som går sista terminen intervjuades från en högskola i södra Sverige. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys på en manifest nivå enligt Granheims och Lundmans modell med en deduktiv induktiv ansats. I studien framkom subkategorierna öppenhet, lyhördhet och feedback under huvudkategorin kommunikation mellan handledare och student. Engagemang och ansvar uppstod som subkategorier till huvudkategorin relation mellan handledare och student. Under huvudkategorin integration av teori i praktiken genererades subkategorierna handledningsteknik samt utvärdering och bedömning. Handledningen påverkade studenterna både positivt och negativt. Studenterna upplevde skillnad mellan handledningen under korta placeringar och basplaceringen. Clinical placements are a major part of the education of future nurses. The students should apply and integrate their theoretical knowledge and practice on their practical skills during the clinical placements. Preceptoring nurse students is a part of nurses' responsibilities. The aim of the study was to investigate nursing students' experiences of preceptorship during clinical training during the last semester of the nursing program. The emphasis was on communication between mentor and student, the relationship between mentor and student, and the integration of theory into practice. The study was a qualitative interview study. Six nurse students during their final semester were interviewed at a university in Southern Sweden. Granheim and Lundman’s model of qualitative content analysis was used to analyze the results at a manifest level with a deductive inductive approach. The subcategories openness, perceptiveness and feedback were revealed under the main category communication between preceptor and student. Commitment and responsibility emerged as subcategories to the main category of relationship between mentor and student. The main category integration of theory into practice generated the subcategories precepting techniques and evaluation and assessment. The preceptorship affected students both positively and negatively. The students experienced a difference of preceptorship between the shorter clinical placements and the longer placement.

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in. Vi intervjuade dessutom fem specialpedagoger för att eventuellt stärka de resultat som framkom. Resultatet visar att respondenterna generellt sett är nöjda med sin utbildning men upplever inte att utbildningen fyller upp behoven från praktiken. Kunskaper inom kartläggning och lärmiljöer efterfrågades i utbildningen. Specialpedagogerna upplevde ungefär lika stort stöd från rektorn som legitimitet från kollegerna, men däremot kände rektorerna till deras arbetsuppgifter och kompetens betydligt bättre än kollegerna. Utvecklingsområden som lyfts fram är kartläggning, medverkan i skolutveckling och handledningsmöjligheter. För att utveckla den specialpedagogiska rollen krävs det en organisation som möjliggör samarbete och ger mandat till utövandet, en skola/arbetslag som är väl införstådda med specialpedagogens arbetsuppgifter och kompetens, men dessutom ett stort personligt engagemang, kunskap och ledarskap av specialpedagogen själv.

Den här studien handlar om specialpedagogens roll som handledare i skolan. Syftet med studien är att undersöka om specialpedagoger handleder andra pedagoger och i så fall i vilken omfattning. Jag vill också ta reda på specialpedagogers, rektorers och andra pedagogers inställning till specialpedagoger som handledare. Studien genomförs med hjälp av intervjuer och enkäter till specialpedagoger, rektorer och andra pedagoger i en mellanstor svensk kommun. Jag har valt att använda diskursanalys för att analysera och tolka mina resultat. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie på att kommunens specialpedagoger handleder i mycket liten omfattning, men är positiva till att handleda. Rektorerna har en vision om att specialpedagogerna ska arbeta mer utifrån intentionerna i deras utbildning, men verkligheten ser inte ut så. Övriga pedagoger i skolan har liten erfarenhet av handledning och alla är inte positiva till specialpedagogen som handledare.