Search

Writing is a significant part of work in elder care today.Fieldwork in the project Care work as language work has shown how documentationand other literacy practices cause stress, due both to lackof time and to discursive dilemmas: in order to write the right way thestaff need to repress parts of their work knowledge. Personal experience,feelings and opinions can only be expressed orally, in meetings– or by applying intricate techniques of code writing. In this article, thediscursive dilemmas of elder care writing are explored with a focus oninterpersonal meanings. Tools from systemic-functional grammar andthe Appraisal framework are used to investigate how personal and subjectivestances are taken or avoided in writing and in an oral meeting.Care workers take positions, lean on external authority and express feelings.The analysis shows how the use of heterogloss, i.e. invoking othervoices, makes it possible to convey relevant information without breakingthe institutional rules of neutral writing. The amount of personalstance-taking varies both according to genre and between speech andwriting. The more informal the situation or text, the less is the need to“cover one’s back” or strive for neutrality. Omsorg som språkarbete

The majority of text researchers today view text as deeply embedded in context. Still, the question of how context should be treated in analysis, in order to achieve a “thick” theoretical understanding, remains substantially unanswered. In this article, a focus on the meso-level of context, the activity, is suggested as a way of contextualizing texts. This level has shown to be fruitful for explaining patterns and variation in conversation. The meso-level of activity can also be expected to be relevant for the participants of textual communication, which is a key factor when striving for what is sometimes called ecological validity. In the article, previous research and specific examples are discussed in two thematic sections, focusing on texts in text-mediated activities (e.g. academic research and education) and texts in practical activities (e.g. health care work), respectively. Based on these overviews, a unified analytical perspective and a possible stance for researchers interested in grounding their text analysis in a less ‘text-biased’ understanding of context are proposed. This perspective combines activity theory with a semiotic focus on text artefacts inspired by New Literacy Studies. Once the role of a text in the activity is established, and when goals and possible conflicts are identified, context-based concepts such as genre and discourse are suggested for linking activity to linguistic text structure

Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka faktorer som påverkar sjundeklassares motivation gällande läsning. Detta görs genom att få en uppfattning om elevers resonemang kring läsning och en inblick i hur de hanterar svårigheter och motgångar relaterade till läsning. Det genomfördes sex individuella intervjuer med sjundeklassare och intervjuerna var utformade som samtal. Eleverna som intervjuades delades in i två grupper, pojkar och flickor för att sedan delas upp i tre undergrupper: svaga läsare, starka läsare och elever som varken utmärker sig som svaga eller som starka läsare. Eleverna lämnades stort utrymme att tala fritt om sina relationer till läsning. Materialet som samlades in sammanställdes sedan, analyserades och diskuterades i förhållande till teorier om läsning och motivation. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har skilda uppfattningar om böcker och läsning. Det blir också tydligt att eleverna har olika sätt att hantera svårigheter och motgångar på och olika strategier för att undvika dessa. Det framkommer att elevernas motivation påverkas av olika faktorer så som personliga erfarenheter vid läsning, inre bilder i förhållande till bilder i böcker och bilden av sig själva som läsare.

This paper reports on a study on the literacy practices that are drawn upon by carers at an elderly care centre. The data discussed is part of the project “Care work as language work” and is collected through ethnographic methods of research. By focusing upon one specific documentation genre, the ‘resident journal’, we discuss the dilemmas that the carers face on a daily basis: the information that should be included in documentation and the kind of language that should be used. An analysis of the resident journals and of the interviews with the carers reveals three different but integrated aspects of the carers’ work knowledge and work identity: an institutional, a professional and a personal aspect. There is a clear conflict between what the carers are encouraged to includein their documentation (institutional), what they consider to be useful information for them and their colleagues (professional) and what they would like to write in order to communicate their own perspectives and experiences (personal). This analysis shows that the institutional aspect of identity is prominent in the literacy practices of the workplace and clearly dominates over the other two, whereas the personal aspect is almost obsolete in the texts and is described as ‘forbidden’ by the informants. We interpret this as a result of a general attempt to standardise the language and the content of documentation. The reason for this may not only be law directives, but also a growing need to ensure a marketable business with satisfied customers. Konferens: "Vardagligt skriftbruk. Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden":s första symposium i Umeå den 18-19 mars 2010.

BackgroundPregnant women and their partners use the Internet to search for information following a prenatal diagnosis of congenital heart defect. ObjectiveOur aim was to explore central subjects of content and to assess the accessibility, reliability, usability, and quality of written information on publicly available information websites about congenital heart defects following a prenatal diagnosis. MethodsFollowing searches on Bing and Google, we included websites containing patient information in English. Hits ranged from 340,000-67,500,000 and the first 50 hits from each search were screened for inclusion (N=600). Of these hits, 39.3% (236/600) were irrelevant. A total of 67 websites were included, of which 37% (25/67) were affiliated with independent information websites, 25% (17/67) with charity/private organizations, 25% (17/67) with hospitals/clinics, and 13% (8/67) had other affiliations. The majority of the websites (76%, 51/67) could not be attributed to an author. A manifest content analysis was performed to explore central subjects of content. The DISCERN instrument was used to assess the quality of information, and the LIDA tool was used to assess accessibility, usability, and reliability of the included websites. ResultsThe content on the majority of the websites included care and treatment of children with congenital heart defects (88%, 59/67), causes of congenital heart defects (88%, 59/67), symptoms of congenital heart defects (85%, 57/67), prevalence of congenital heart defects (81%, 54/67), potential complications of congenital heart defects (75%, 50/67), prenatal diagnostics/screening methods (72%, 48/67), and specific congenital heart defects (72%, 48/67), whereas less than 10% included information about termination of pregnancy (6%, 4/67), care during pregnancy (5%, 3/67), and information specifically directed to partners (1%, 1/67). The mean of the total DISCERN score was 27.9 (SD 9.7, range 16-53). According to the instrument, a majority of the websites were categorized as very poor regarding information about effects of no treatment (88%, 59/67), support for shared decision making (85%, 57/67), achievement of its aims (84%, 56/67), explicit aims (82%, 55/67), risks of each treatment (82%, 55/67), how treatment choices affect overall quality of life (76%, 51/67), and areas of uncertainty (76%, 51/67). The mean of the total LIDA score was 92.3 (SD 13.1, range 61-127). According to the tool, a majority of the websites were categorized as good with regard to registration (97%, 65/67) and browser test (75%, 50/67), whereas a majority were categorized as poor with regard to currency (87%, 58/67), content production (84%, 56/67), and engagability (75%, 50/67). ConclusionsDifficulties in finding relevant information sources using Web search engines and quality deficits on websites are an incentive for health professionals to take an active part in providing adequate and reliable information online about congenital heart defects.

Denna studie fokuserar på bedömningen av muntlig kommunikation, steg tre i franska. Syftet är att analysera två lärares bedömning av muntlig produktion och jämföra resultatet med Skolverkets riktlinjer, som kommer till uttryck genom ett modelltest för nationella prov i muntlig språkfärdighet. Enligt dessa riktlinjer skall man vid betygsättning väga in både språklig korrekthet och förmåga till interaktion. Analysen av Skolverkets panel visar två saker : • Bedömningen berör i huvudsak två områden: interaktion och språklig korrekthet. • Skolverkets panel har, naturligt nog, aktualiserat kursplanens kriterier och lagt störst vikt vid förmågan till interaktion. Denna analys av paneldiskussionen har sedan använts för att kategorisera mitt empiriska material enligt samma kategorier. Mina frågeställningar är följande: 1. Vilka bedömningskriterier är de viktigaste för lärarna ? 2. Förekommer det några skillnader mellan lärarnas sätt att resonera eller mellan direktiven och lärarnas bedömning? Studien visar att de aktiva lärarna, tvärtemot Skolverkets riktlinjer, lade störst vikt vid språklig korrekthet.

In this thesis, the phenomenon of personal homepages on the Internet is explored. While the general purpose of the study is to provide a description of the personal homepage and its use, the more specific aim is to characterise it as a product of literacy. Theoretically, the homepage is viewed as a multimodal text product situated within two layers of context: the context of situation, where homepage use can be described in terms of literacy practices and textual norms, and the context of culture, where the conceptual dichotomy between new and old visual literacy can be seen to constitute the overall frame for the investigation. The main material consists of 26 personal homepages assembled in 1998. The owners of these pages form the major part of an informant group involved throughout the study. The methods combine text analysis on different levels with online field work and experimental interviews. As one result of these analyses, a typology of homepage sections is established and each page category is given a description which reveals what may be called a prototypic structure. Based on the established page categories, the homepage as a format is characterised as a heterogeneous collection of pages with different textual structures and different functions. Another result is a set of literacy practices, generalised on the basis of the informants’ utterances about activities around the homepages. Of these judging and being judged, promoting the page and socialising with friends are practices that are especially dependent on writing, whereas practices such as looking for inspiration and making plans and producing, where the page is more in focus, are more genuinely multimodal. A third kind of results emanates from the text analyses. The semiotic components, i.e. the visual elements, of different page types are identified and analysed, different principles of textual relations between visual elements are explored and the cohesion of a genuinely multimodal page is described. By means of this analysis, certain specialised uses of the two different modalities, language and the non-linguistic visual resource, can be pointed out. In sum, the personal homepage is characterised as highly heterogeneous, relating to both traditional language-based literacy and a less established multimodal text culture.

This report originates in two workshops on text and talk, one held in Sweden and one in Finland. It aims at exploring the intersections of text analysis and conversation analysis, and at highlighting the current themes of this field of research. List of contributions: Anna-Malin Karlsson & Henna Makkonen-Craig: Texts and conversations: traditions and perspectives from Sweden and Finland Linnea Hanell & Mona Blåsjö: Diskurs i handling: Att studera människors handlingar med medierad diskursanalys Suvi Honkanen & Riikka Nissi: Managing organizational change through joint vision building: an analysis of practices of recontextualization Karin Hagren Idevall & Theres Bellander: Membership Categorization Analysis – för analyser av kategoriseringar i tal och skrift Anna-Malin Karlsson: Evaluering för alla? Eller: Den farliga skriften Mats Landqvist: Positionering och validitet i enkäter och fokusgruppssamtal Henna Makkonen-Craig: Aspects of dialogicity: Exploring dynamic interrelations in written discourse Henna Makkonen-Craig: The emergence of a research tradition: Dialogically-oriented linguistic discourse analysis

This report originates in two workshops on text and talk, one held in Sweden and one in Finland. It aims at exploring the intersections of text analysis and conversation analysis, and at highlighting the current themes of this field of research. List of contributions: Anna-Malin Karlsson & Henna Makkonen-Craig: Texts and conversations: traditions and perspectives from Sweden and Finland Linnea Hanell & Mona Blåsjö: Diskurs i handling: Att studera människors handlingar med medierad diskursanalys Suvi Honkanen & Riikka Nissi: Managing organizational change through joint vision building: an analysis of practices of recontextualization Karin Hagren Idevall & Theres Bellander: Membership Categorization Analysis – för analyser av kategoriseringar i tal och skrift Anna-Malin Karlsson: Evaluering för alla? Eller: Den farliga skriften Mats Landqvist: Positionering och validitet i enkäter och fokusgruppssamtal Henna Makkonen-Craig: Aspects of dialogicity: Exploring dynamic interrelations in written discourse Henna Makkonen-Craig: The emergence of a research tradition: Dialogically-oriented linguistic discourse analysis

Svensk forskning om språk i arbetslivet intresserar sig alltmer för vård och omsorg. Delvis hänger detta samman med en förändrad arbetssituation för de vårdanställda, som medfört ökande krav på kommunikation i arbetet. Personalen förväntas bland annat kunna dokumentera sina insatser, bemöta patienter på ett servicemässigt korrekt sätt och informera olika målgrupper om svåra eller känsliga ämnen. Texterna i denna volym handlar om fleraolika yrkesgrupper inom vården: om läkare, barnmorskor, sjuksköterskor verksamma vid sjukvårdsrådgivningen, undersköterskor och vårdbiträden i äldreomsorgen samt telefonoperatörer som tar emot färdtjänstbeställningar. Detta speglar hur vårdsektorn ser ut idag: många olika kompetenser behöver samverka och kommunicera, samtidigt som de språkliga utmaningar som möter de vård-anställda blir alltmer komplicerade och krävande. Patienten sätts också i ökande grad i centrum, vilket gör att kommunikation som arbetsredskap är något som behöver medvetandegöras. Bokens författare är verksamma som språkforskare och intresserade av olika aspekter av språk och kommunikation i vården. I sina bidrag analyserar de normer som styr hur språket används i samtal och texter, liksom hur språket bygger upp och fungerar i olika kontexter. Författarna intresserar sig också för hur språkvetenskapens analysområde gränsar till och överlappar andra vetenskaper, som vårdvetenskap och samhällsvetenskap. Här framtonar ett mångvetenskapligt fält där delvis nya metoder kan behöva utvecklas. Denna utveckling är ett genomgående tema för samtliga bidrag i den här boken.

Svensk forskning om språk i arbetslivet intresserar sig alltmer för vård och omsorg. Delvis hänger detta samman med en förändrad arbetssituation för de vårdanställda, som medfört ökande krav på kommunikation i arbetet. Personalen förväntas bland annat kunna dokumentera sina insatser, bemöta patienter på ett servicemässigt korrekt sätt och informera olika målgrupper om svåra eller känsliga ämnen. Texterna i denna volym handlar om fleraolika yrkesgrupper inom vården: om läkare, barnmorskor, sjuksköterskor verksamma vid sjukvårdsrådgivningen, undersköterskor och vårdbiträden i äldreomsorgen samt telefonoperatörer som tar emot färdtjänstbeställningar. Detta speglar hur vårdsektorn ser ut idag: många olika kompetenser behöver samverka och kommunicera, samtidigt som de språkliga utmaningar som möter de vårdanställda blir alltmer komplicerade och krävande. Patienten sätts också i ökande grad i centrum, vilket gör att kommunikation som arbetsredskap är något som behöver medvetandegöras. Bokens författare är verksamma som språkforskare och intresserade av olika aspekter av språk och kommunikation i vården. I sina bidrag analyserar de normer som styr hur språket används i samtal och texter, liksom hur språket bygger upp och fungerar i olika kontexter. Författarna intresserar sig också för hur språkvetenskapens analysområde gränsar till och överlappar andra vetenskaper, som vårdvetenskap och samhällsvetenskap. Här framtonar ett mångvetenskapligt fält där delvis nya metoder kan behöva utvecklas. Denna utveckling är ett genomgående tema för samtliga bidrag i den här boken.

Svensk forskning om språk i arbetslivet intresserar sig alltmer för vård och omsorg. Delvis hänger detta samman med en förändrad arbetssituation för de vårdanställda, som medfört ökande krav på kommunikation i arbetet. Personalen förväntas bland annat kunna dokumentera sina insatser, bemöta patienter på ett servicemässigt korrekt sätt och informera olika målgrupper om svåra eller känsliga ämnen. Texterna i denna volym handlar om fleraolika yrkesgrupper inom vården: om läkare, barnmorskor, sjuksköterskor verksamma vid sjukvårdsrådgivningen, undersköterskor och vårdbiträden i äldreomsorgen samt telefonoperatörer som tar emot färdtjänstbeställningar. Detta speglar hur vårdsektorn ser ut idag: många olika kompetenser behöver samverka och kommunicera, samtidigt som de språkliga utmaningar som möter de vårdanställda blir alltmer komplicerade och krävande. Patienten sätts också i ökande grad i centrum, vilket gör att kommunikation som arbetsredskap är något som behöver medvetandegöras. Bokens författare är verksamma som språkforskare och intresserade av olika aspekter av språk och kommunikation i vården. I sina bidrag analyserar de normer som styr hur språket används i samtal och texter, liksom hur språket bygger upp och fungerar i olika kontexter. Författarna intresserar sig också för hur språkvetenskapens analysområde gränsar till och överlappar andra vetenskaper, som vårdvetenskap och samhällsvetenskap. Här framtonar ett mångvetenskapligt fält där delvis nya metoder kan behöva utvecklas. Denna utveckling är ett genomgående tema för samtliga bidrag i den här boken.

Svensk forskning om språk i arbetslivet intresserar sig alltmer för vård och omsorg. Delvis hänger detta samman med en förändrad arbetssituation för de vårdanställda, som medfört ökande krav på kommunikation i arbetet. Personalen förväntas bland annat kunna dokumentera sina insatser, bemöta patienter på ett servicemässigt korrekt sätt och informera olika målgrupper om svåra eller känsliga ämnen. Texterna i denna volym handlar om fleraolika yrkesgrupper inom vården: om läkare, barnmorskor, sjuksköterskor verksamma vid sjukvårdsrådgivningen, undersköterskor och vårdbiträden i äldreomsorgen samt telefonoperatörer som tar emot färdtjänstbeställningar. Detta speglar hur vårdsektorn ser ut idag: många olika kompetenser behöver samverka och kommunicera, samtidigt som de språkliga utmaningar som möter de vård-anställda blir alltmer komplicerade och krävande. Patienten sätts också i ökande grad i centrum, vilket gör att kommunikation som arbetsredskap är något som behöver medvetandegöras. Bokens författare är verksamma som språkforskare och intresserade av olika aspekter av språk och kommunikation i vården. I sina bidrag analyserar de normer som styr hur språket används i samtal och texter, liksom hur språket bygger upp och fungerar i olika kontexter. Författarna intresserar sig också för hur språkvetenskapens analysområde gränsar till och överlappar andra vetenskaper, som vårdvetenskap och samhällsvetenskap. Här framtonar ett mångvetenskapligt fält där delvis nya metoder kan behöva utvecklas. Denna utveckling är ett genomgående tema för samtliga bidrag i den här boken.