Search

The fashion industry contributes to shaping the state of the planet: impacts of production and consumption of textile fast-fashion are rising, and the growing number of sustainability-oriented actions have not slowed current trends. The industry’s (un)sustainability is mainly researched within two epistemic communities: fashion studies concerned with social sustainability, and circular economy focused on material biophysical and technological aspects of material cycles along the value chain. I argue that this split of social and ecological aspects is the problématique of sustainable fashion, and that the epistemic community of sustainability sciences should turn its attention to fashion. My aim has been to develop a theoretically informed way of thinking critically about the intertwinedness of social-ecological systems, using fashion as a case study. I combine a social-ecological systems approach with critical realism as a metatheory of transdisciplinarity. My four mixed-methods research papers draw from data and information synthesis, ‘Keystone actor’ and business ecosystem analysis, literature review, analysis and critique of texts that shape theory and praxis in social-ecological systems approaches, and metatheoretic integration. Paper I investigates the business ecosystem of the fashion industry´s keystone actors, revealing roles and alliances in sustainability efforts operationalized through wide-ranging industry collaborations. It finds the current focus on internal operations of fashion businesses fails to recognize the potential of other types of actors to influence the pace and direction of the industry’s sustainability efforts. This indicates the importance for policymakers within global sustainability to think beyond value chain boundaries and understand fashion as an intertwined system. Paper II explores why sustainability interventions by the industry and policymakers have not been successful. It demonstrates that deepening the systemic treatment of the widely used driver-state-response framework reveals social-ecological dynamics and supports proactive, rather than reactive sustainability efforts. It argues that reducing the fashion industry's planetary pressures requires explicit recognition of the system’s social drivers and shows the need for real-world adaptive actions that include social activities beyond the value chain. Paper III examines and critically reflects on disciplinary perspectives on fashion, showing ways to deepen the treatment of culture and diversity in social-ecological systems research at global levels. It provides systemic approaches for transdisciplinary actors to find more common ground on a ‘fashion system’ approach towards sustainability. It outlines challenges facing scientific research to contribute with knowledge useful for actions. Paper IV explores diverse perceptions and interests in the ‘sustainable fashion’ discourse, and points to ways that a systemic approach can harmonise existing efforts. It shows that academic papers rarely define sustainable fashion, and provided definitions are partial and not always consistent. Ultimately, it argues that a definition would rather impede than be helpful for work towards sustainable fashion. Its critical reflections contribute to interpretive approaches in social-ecological systems research, recognizing that meanings and intentions shape the effectiveness and significance of actions. Together, this provides a better understanding that the depth of fashion’s social-ecological intertwinedness is more than what is observed, studied and experienced. It contributes to a theoretical framework showing why sustainability of fashion needs to be thought of in terms of systems that reflect real connectivity and diversity, supporting fashion industry engagement with intrinsically intertwined material and social dimensions. Bringing attention to this intertwinedness opens up for possibilities and creative thinking for sustainable fashions. Modeindustrin bidrar till att forma planetens tillstånd: negativa effekter från produktion och konsumtion av fast-fashion ökar, och det ökande antalet hållbarhetsinriktade åtgärder har inte bromsat aktuella trender. Vetenskaplig forskning om modeindustrins (o)hållbarhet ökar inom två epistemiska gemenskaper, studier av mode och dess sociala hållbarhet och cirkulär ekonomi, dessa fokuserar på sociala aspekter eller betonar materiella biofysiska och tekniska aspekter utmed industrins värdekedja. Uppdelning av sociala och ekologiska aspekter bidrar till hållbart modets problématique, varför jag hävdar att det är dags för den epistemiska gemenskapen, hållbarhetsvetenskap att uppmärksamma mode. Mitt mål har varit att, med mode som fallstudie, utveckla ett teoretiskt informerat sätt att tänka kritiskt kring sammanflätningen av social-ekologiska system. Jag förenar en social-ekologisk systemansats med kritisk realism som transdisciplinär metateori. Mina fyra forskningsartiklar använder flera, ofta blandade metoder hämtade från data- och informationssyntes, 'Keystone-aktör' och affärsekosystemanalys, litteraturgranskning, analys och kritik av texter som formar teori och praktik i social-ekologiska systemtillvägagångssätt och metateoretisk integration. Artikel I undersöker affärsekosystemet för modeindustrins ’keystone’-aktörer, och avslöjar roller och allianser i hållbarhetsarbetet som operationaliseras genom branschsamarbeten. Den visar att nuvarande fokus på modeföretagens interna verksamhet fallerar att inse potentialen andra typer av aktörer har gällande påverkan av takt och riktning för hållbarhetsinsatserna. Detta visar vikten av att beslutsfattare inom global hållbarhet, tänker bortom värdekedjans gränser och förstår mode som ett sammanflätat system. Artikel II analyserar varför hållbarhetsinsatser från industrin och beslutsfattare inte har varit framgångsrika. Genom en fördjupad systemisk användning av ramverket Driver-State-Response visar den på en social-ekologisk dynamik som stödjer proaktiva, snarare än reaktiva hållbarhetsansträngningar. Den hävdar att en minskning av modeindustrins planetära påverkan kräver explicit erkännande av systemets sociala drivkrafter och visar på behovet för adaptiva åtgärder att inkludera sociala aktiviteter utanför värdekedjan. Artikel III undersöker och reflekterar kritiskt kring disciplinära perspektiv på mode, och visar sätt att fördjupa analysen av kultur och mångfald i social-ekologisk systemforskning på global nivå. Den presenterar systemiska tillvägagångssätt transdisciplinära aktörer kan använda för att hitta en gemensam grund för en ’hållbart modesystem’-strategi. Den beskriver utmaningar som vetenskaplig forskning står inför beträffande hur kunskap ska göras användbar för konkreta åtgärder. Artikel IV utforskar uppfattningar och intressen i diskursen om ’hållbart mode’, och visar hur ett systemiskt tillvägagångssätt kan harmonisera nuvarande arbeten. Den visar att akademiska studier sällan definierar hållbart mode, och att tillhandahållna definitioner i regel är partiella och inte alltid konsekventa. Den gör gällande att en definition snarare skulle hindra än hjälpa arbete för hållbart mode. Dess kritiska reflektioner bidrar med ett tolkande tillvägagångssätt inom social-ekologisk systemforskning, samt med insikten att betydelser och avsikter formar effektiviteten samt betydelsen av olika åtgärder. Denna avhandling bidrar till en bättre förståelse för att modets social-ekologiska sammanflätning går djupare än det som observeras, studeras och upplevs, samt varför sociala och miljömässiga aspekter inte kan behandlas separat i något hållbarhetsarbete. Avhandlingen bidrar till teoretiskt ramverk som visar varför hållbart mode behöver förstås i termer av system som speglar verklig mångfald. Att understryka modesystemets sammanflätning och diversitet öppnar upp för möjligheter och kreativt tänkande för flera hållbara modesystem.

Large corporations have come to play a central role in today’s society. By analyzing how corporations describe their work with Corporate Social Responsibility, CSR, my aim is to review how they view and relate to this role. CSR means that a corporation voluntarily takes a civic responsibility beyond that which is required by law. This can be in order to promote human rights, basic workers rights and a better environment, as well as fighting corruption. In order to get at the role played by CSR, I have studied texts dealing with the subject, which have been published on the internet by the five largest Swedish corporations. The texts have been analyzed with a critical discourse analysis model inspired by Norman Fairclough. This means that the texts are analyzed linguistically, that discourses are identified, and that social theories about globalization, protest movements and brand name marketing are used. The corporations base their texts on a public debate regarding a potential conflict betweengenerating largest possible profit and taking a corporate social responsibility. One side of the debate is represented by a neo-liberal market discourse, which places profit first, and the other by a social justice discourse, which places responsibility first. Together, these two discourses form key components in a particular discourse about CSR, which I have chosen to call a CSR-discourse. Finally, the result of the study is problemized by putting it in contexts which dominate our world today. Hereby, risks with the corporations’ way of handling CSR are brought to light in a democratic perspective. The corporations describe how they, through CSR, want to safeguard all that which they believe is good, but that this at the same time must bring the company profit. Nowhere in these texts do the corporations come near answering the fundamental question of for whom it is most important to live up to the values of CSR. The question is therefore; who benefits from today’s CSR?

In inhalation anesthesia life-support systems are used to provide gases to the patient and to monitor important parameters. These systems are used in dynamic and stressful situations where the information-load on the operators often is significant. This thesis presents a design concept of an anesthetic system. The design goal has been to keep the information-load on the operator low with the objective to minimize confusion and error. A number of contextual inquiries were made in the operating room during surgery at four hospitals in Sweden. The goal was to understand the actual use-situations when anesthetic systems are employed. In addition to these inquiries a number of interviews with clinicians were made. The result from the contextual inquiries and the interviews was a set of qualities-in-use; characterizations of the preferred use-qualities of the system. Based on these qualities-in-use the actual design concept was developed. The design concept is described in terms of sketches, scenarios and the qualities-in-use on which it was based. The thesis also includes a discussion on the advantages and disadvantages of the design concept.

Vissa grupper i samhället uppmärksammas mer än andra. Det kan finnas många anledningar till detta men ofta handlar det om avvikande beteende. I denna antologi behandlas grupper som av den samhälleliga normen betraktas, eller riskerar att bli betraktade, som avvikande. Gemensamt för de fält som studeras är att insatser, bland annat i form av institutioner och organisationer, har tillsatts för att erbjuda hjälp och arbeta förebyggande för att de berörda ska fungera inom den rådande samhällsordningen. Vi har studerat professionellt arbetande personers föreställningar om ett väl fungerande drogförebyggande arbete, elever och skolpersonals föreställningar om diagnosen DAMP och ungdomar som diagnostiserats med DAMP, nattvandrare med fokusering på tjejers kriminalitet, brottsoffers livsvillkor utifrån verksamma personer på Brottsofferjouren och organisationen Kriminellas Revansch I Samhället med representanter. De är i denna antologi inte de direkt berörda som studeras utan utsagor av personer som genom de fält som ovan presenterades, kommer i kontakt med dem.

Large corporations have come to play a central role in today’s society. By analyzing how corporations describe their work with Corporate Social Responsibility, CSR, my aim is to review how they view and relate to this role. CSR means that a corporation voluntarily takes a civic responsibility beyond that which is required by law. This can be in order to promote human rights, basic workers rights and a better environment, as well as fighting corruption. In order to get at the role played by CSR, I have studied texts dealing with the subject, which have been published on the internet by the five largest Swedish corporations. The texts have been analyzed with a critical discourse analysis model inspired by Norman Fairclough. This means that the texts are analyzed linguistically, that discourses are identified, and that social theories about globalization, protest movements and brand name marketing are used. The corporations base their texts on a public debate regarding a potential conflict betweengenerating largest possible profit and taking a corporate social responsibility. One side of the debate is represented by a neo-liberal market discourse, which places profit first, and the other by a social justice discourse, which places responsibility first. Together, these two discourses form key components in a particular discourse about CSR, which I have chosen to call a CSR-discourse. Finally, the result of the study is problemized by putting it in contexts which dominate our world today. Hereby, risks with the corporations’ way of handling CSR are brought to light in a democratic perspective. The corporations describe how they, through CSR, want to safeguard all that which they believe is good, but that this at the same time must bring the company profit. Nowhere in these texts do the corporations come near answering the fundamental question of for whom it is most important to live up to the values of CSR. The question is therefore; who benefits from today’s CSR?

Denna uppsats fokuserar FNs generalsekreterare Javier Perez de Cuellar, Boutros Boutros Ghali och Kofi Annans tal i generalförsamlingen. Detta i en studie som diskuterar vilken bild av världspolitiken eller världsordningen som presenteras i deras tal. Två tidsperioder fokuseras, tiden efter Kalla krigets slut och tiden efter den 11 september med syftet att diskutera dessa i en analys där modeller och begrepp rörande makt och internationella relationer lyfter talens innebörd till det större sammanhanget. Metod för detta är en textanalys med kritisk diskursanalys som vägledande verktyg. En viktig tyngdpunkt hamnar med denna metod på vem det är som talar/hörs i texten.Utifrån generalsekreterarnas tal diskuteras alltså vems bild/bilder av världen det är som kommer fram i de anförande som hålls inför generalsförsamlingen och därmed i viss mån riktar sig till världens hela befolkning. Västvärldens dominans, FN-systemets svagheter och USAs konstanta närvarande i form av maktbalanserande är några av de ämnen studien koncentrerar.

I gruppen möten mellan olika kulturer kommer vi bland annat lyfta fram möten som en invandrare ställs inför när han/hon integreras i det svenska samhället. Dessa möten innebär eventuella möjligheter eller begränsningar till integration. Vi kommer dessutom att diskutera hur en nyanländ människa påverkas av den nya kulturen samt hur individen bevarar sitt kulturella arv. Vi har studerat dessa möten i fyra fallstudier med inriktning på; en mångkulturell svensk gymnasieskola, kulturarv, sexuell läggning och slutligen bostadsförhållanden. I den mångkulturella skolan ligger tyngdpunkten på att studerahur olika etniska grupper samspelar och behandlar varandra. I delen som behandlar kulturarvets betydelse för individen, kommer det att diskuteras om hur olika generationer påverkas i mötet med den nya kulturen. Fokus kommer även att vara på relationerna inom den egna kulturen. I vår antologi kommer det även att diskuteras huruvida homosexualiteten påverkar invandrarens förutsättningar till integration. I den sista delen tas det upp hur äldre invandrarkvinnor upplever integration i en multietnisk stadsdel. Tyngdpunkten i denna antologidel handlar om kvinnornas åsikter, erfarenheter och uppfattning om situationen.

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv. På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.

Due to the attention of several escapes, rescue attempts and hostage situations from Swedish prisons during the year of 2004 a debate about correctional system and safety arose. It resulted in official reports and proposals to improve the safety of the institutions. The incidents of 2004 will most likely have an effect on the discourse of the correctional system. The purpose with this study is to analyse which discourses that today can be distinguished in the correctional system and thereby will be the foundation of the correctional systemof tomorrow. The method used to answer the purpose of the study is a Foucauldian based discourse analysis. A perspective of socialconstructionism that leans upon the thought that it through language and text is possible to read processes of society and power. Power is a central idea in the study. By discerning the activated instruments of power in the Swedish correctional system it is possible to analyse the discourses made visible by these instruments of power. Two different discourses may in the analysis be seen as the main influence in the work of correctional system. The liberalistic idea of empowerment is visible in the work against relapsing criminals, where focus is set on personal responsibility and the will of adjustment as a way of reentering society. New liberalistic ideas represent the second discourse where power works threw surveillance and control. In a risksociety we must protect ourselves from threats and dangers, which makes the prison a way of keeping the criminals distanced from society. Classification is activated, to make the two discourses co-exist, as a way to create reliability around the work against relapsing criminals. By reproducing the norms and structure of our society we classify the level of digression and thereby punish as a way of handling it. To find a new way in to the debate about correctional system perhaps we need to ask ourselves: What function do we want the punishment to have?

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv. På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.

Händelserna i Knutby 2004 har nog inte undgått någon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svårt. Även gärningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring händelserna i Knutby var stor och på grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhället i Uppland på den nationella kartan. I denna uppsats har jag skärskådat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjälp av kritisk diskursanalys. Jag har också använtteorier inom media och kommunikation i min uppsats.

Titeln på detta arbete är uppfångat från en lärobok i ämnet religion, Religion för grundskolan senare del, PULS skriven av Lennart Göth och Katarina Lycken. Titeln avslöjar till stor del problematiken om vad vi har för avsikt att diskutera och undersöka i denna uppsats. Vår ansats är att se hur ämnet religion skildras i religionsläroböcker på högstadiet. För att få svar på frågan kommer vi använda oss ett flertal underfrågor, bland annat så vill vi veta om religionerna likställda i den svenska skollitteraturen och om olika religioner ges lika utrymme.

Problemet med övergödning har länge varit uppmärksammat i Sverige. De åtgärder som har satts in för att minska problemet har inte fungerat tillfredsställande och därför är det extra viktigt att följa upp och utvärdera målet Ingen övergödning. En central del i arbetet med miljömålen är utvärdering och uppföljning, som görs för att bedöma om vi närmar oss de uppsatta miljömålen. I det svenska miljömålsarbetet har så kallade miljöindikatorer fått en betydande roll. De fungerar som ett verktyg för att operationalisera, implementera, följa upp och utvärdera hållbar utveckling. Syftet med studien är att på regional nivå identifiera och analysera vad som styr valet av miljöindikatorer i uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt urskilja om målet är uppföljningsbart. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två representanter från RUS-projektgrupp och tre personer som samordnar miljömålsuppföljningenute på länen. Den teoretiska ramen i uppsatsen bygger främst på målstyrning, uppföljning och utvärdering, samt på en beskrivning av miljöindikatorer och DPSIR-modellen. Resultatet från studien tyder på att det återstår en hel del arbete med att förbättra och utveckla uppföljningen av miljömålen på regional nivå och det kommer förmodligen att ta avsevärd tid innan miljömålet Ingen övergödning kommer att uppnås. Ett återkommande problem i miljömålsarbetet är bristen på tid och resurser för att kunna utföra arbetet och frågan är hur länsstyrelserna ska komma runt problemet med att hitta lämpligt datamaterial. Att hitta ideala indikatorer är också svårt. Många gånger styrs valet av miljöindikator av vilket datamaterial det finns att tillgå. Ytterligare ett problem är hur en samlad bedömning ska kunna göras av miljötillståndet och övergödningens effekter, när det inte går att göra jämförelser mellan länen. Samordningen är en av de viktigaste delarna i uppföljningen av miljömålen och i studien framkom det att den kunde ha fungerat bättre, om de miljömålsansvariga myndigheterna tagit på sig ett uttalat ansvar. Ytterligare studier krävs kring arbetet med att följa upp och utvärdera miljömålen på regional nivå, när alla länsstyrelser har tagit fram indikatorer.

En enkätundersökning har genomförts bland landets naturbruksgymnasier för att undersöka deras uppfattningar om distansutbildning och lärplattform. Syftet med undersökningen var att beskriva och försöka skapa en bättre förståelse, samt att ta reda vilka faktorer som är viktiga att tänka på när en gemensam lärplattform och webbaserat lärande implementeras. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer. Enkäten skickadesvia e-post, tillsammans med en film och ett dokument som visade ett exempel på en distanskurs. Enkätsvaren analyserades i huvudsak kvalitativt med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns goda möjligheter på skolorna för både distansutbildning och ett samarbete om en gemensam lärplattform. Det finns dock ingen enighet kring syftet och nyttan med ett samarbete. Resultatet visade även att skolorna uppfattar att det finns både fördelar och nackdelar ur organisationens, lärarens och studentens perspektiv. Flexibilitet, den sociala kontakten, delaktighet vid förändringar och en blandad kursform är några faktorer man måste tänka på.

There are several typical ideas about the suburb. The suburb is often associated with criminality and other social problems such as segregation. The purpose of this essay is to study the picture of how the suburb is constructed in a media context. The method used to answer the purpose of this study is critical discourse analysis, based on the thoughts of Norman Fairclough. The central theoretical ideas for this study are representation, stereotypes and racialization. They are all in a way linked to power. Within the media suburb discourse I have distinguished two different discourses. The stereotyped discourse and the challenging alternative discourse have been found in both articles and interview. It is the alternative discourse that challenges the stereotyped one. You can say that the alternative discourse is created in an attempt to change the representations of the suburb. The stereotyped discourse is in spite of the changing attempts still the dominant one. The media treatment of the suburb has created several stereotypes and the negative and criminal picture has become a common frame of reference in a social consciousness. In my empirical material I have seen traces of a form of underlying ideology called racialization. Racialization is based on different simplifications and categorisations of gender, class and “race”. This ideology has an influence in every level of society, which means that the editorial office despite their purpose also, reproduce the stereotyped discourse. It shows the difficulties to change an established discourse like the stereotyped one. It is important to challenge these ideas to be able to make a difference in the way we speak, think and stigmatize the suburb.

Fokus i uppsatsen är begreppet mångfald och svenska Amnesty. Utgångspunkten är dels det oproblematiserade och positiva talet om mångfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mångfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet. Syftet med uppsatsen är formulerat i två steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och föreställningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med särskilt fokus på etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mångfald förstås i intervjuerna och hur denna förståelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsätt används som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mångkulturalism och kategorisering är centrala och används som teoretiska verktyg i analysen. De huvudsakliga slutsatserna av analysen är att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna är nästintill uteslutande positiv, vilket får till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges något direkt utrymme. Mångfald förstås i mångt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av människor såsom "män", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker". En oreflekterad och oproblematiserad förståelse av mångfald riskerar att"låsa fast"människors olikheter i"kategorier"och på så sätt riskerar olikheter att essentialiseras. Det problematiska i talet om mångfald är inte att man fokuserar på människors olikheter utan att olikhetsdiskussionen snarare utgår från olika kategorier av människor än från individer. The focus of this study is the concept of diversity and the movement of Amnesty International in Sweden. The starting-point of the study is partly the unproblematic and positive way of referring to diversity in Swedish working life and the public debate and partly the decision taken by Amnesty in Sweden to introduce a “diversity-policy” in the association. The aim of the study is expressed in two steps: firstly, my aim is to analyse the understanding of Amnesty as an organisation, expressed by active Amnesty-members in Sweden. Secondly, my aim is to analyse the understanding of diversity, expressed by the members, and the way this understanding refers to the movement of Amnesty in Sweden. The empirical material is primarily based upon qualitative in-depths interviews with six active Amnesty-members. Social constructionism is used as a theoretical frame of reference and concepts as ethnicity, culture, multiculturalism and categorizing are essential in the study and used as theoretical tools in the analysis. The main results are that the image of Amnesty and its members given in the interviews, is, in principle, exclusively positive, giving no space for a discussion of discrimination in the organisation. The understanding of diversity is based upon a conception of representation of different categories of people, such as “men”, “women”, “immigrants”, “non-academics” etc. The unproblematic way of speaking of diversity run the risk of strengthen the conception of “difference” based upon different categories of people, not individuals.

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna. Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med. Det finns en inneboende konflikt i målet, där det strävas både efter utveckling och bevarande. Det är svårt att ta fram indikatorer till målet, vilket till viss del beror på att det inte finns klara definitioner av vad som menas med exempelvis levande skärgård. Respondenterna är överens om att det finns olika typer av indikatorer och att det är nödvändigt att anpassa indikatorerna efter dess syfte. Det framkom även att vissa saker är svårare att mäta än andra, såsom de kvalitativa aspekterna. De kvalitativa aspekterna måste göras mätbara för att fungera i praktiken. Heltäckande indikatorer behövs inte, menar respondenterna. Eftersom indikatorns syfte är att visa på trender kan en grupp av indikatorer tillsammans besvara om utvecklingen är på väg åt rätt håll. Men det är fortfarande viktigt att ha indikatorer som representerar alla aspekter av målet. Intervjupersonerna pekar på att det finns svårigheter med uppföljningsarbetet, såsom att det finns behov av mer bakgrundsfakta och att indikatorer kan begränsa uppföljningsarbetet. Men trots det är respondenterna överlag positiva till indikatorbaserat uppföljningsarbete. Vi menar att det finns alla förutsättningar för att indikatorerna ska bli bra, men än är det en bit kvar.

Miljömedvetenheten i Sverige har lett till att vi ställer mer krav på att företag och organisationer ska ha ett visst miljöarbete. Fler och fler intresserar sig för företagens miljöarbete och idag är det därför svårt för företag att bara fokusera på kärnverksamheten. Miljöledningssystem kan hjälpa företag och organisationer att få ett systematiskt miljöarbete. Den vanligaste standarden för införandet av miljöledningssystem heter ISO-14001 och innehåller ett grundläggande synsätt som t.ex. kretsloppstanken, delaktighet och livscykelperspektiv. Synsättet ska de företag som använder standarden ta till sig och arbeta efter. Att införa miljöledningssystem betyder en strukturell förändring, men införandet påverkar organisationen även på andra sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka och jämföra hur införandet av miljöledningssystem på ett återvinningsföretag och en statlig myndighet har påverkat de anställdas vardag. Den teori som gjort det möjligt att utifrån resultaten kunna besvara syftet med uppsatsen behandlar ’sensemaking’, företagskultur, beslutsfattande och förändringar, garbage can teorin, kommunikation och miljökommunikation. För att utföra studien har en fallstudie genomförts på ett återvinningsföretag och ett statligt verk. Inom ramen för fallstudien har totalt fyra fokusgrupper träffats och diskuterat införandet av miljöledningssystemet och hur det påverkat just den organisation de arbetar i. Två av fokusgrupperna gav perspektiv från ledningshåll och två från övri-ga anställda. Uppsatsens resultat visar att miljöledningssystem kan påverka hur människor tänker kring miljöfrågor även på fritiden. Det har också framkommit att miljöledningssystem ställer stora krav på kommunikationen i företa-get. Denna kommunikation är idag bristfällig inom både det statliga verket och återvinningsföretaget. Uppsatsen visar också intressanta kopplingar mellan organisation och miljöledningssystem.

Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat två olika humanitära katastrofer. Analysen baseras på ett urval av ledarartiklar som skildrat de båda händelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssättet förs mycket textnära resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger på hur de olika händelserna omtalas, på vilket sätt händelserna byggs upp och vad de gestaltar. Jämförelsen av två olika händelser är till för att tydligare kunna visa på olika sätt att gestalta händelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan få. Analysen utgår från teorier om nationen som gemenskap, och problematiserar utifrån dessa tendenserna till att överfokusera den egna nationens medborgare medan andra nationers och människors lidanden hamnar i skymundan. Utifrån postkoloniala teorier problematiseras de stereotypa gestaltningar av andra nationer och dess medborgare som görs genom artiklarna, och resonemang förs kring vilka konsekvenser sådana gestaltningar får för engagemang och intresse. Ett tydligt maktperspektiv blir här tydligt. Public journalism är den övergripande teori som används för att studera medias roll och vikt i allt detta. Uppsatsen centreras kring begrepp som närhet och avstånd, allmänmänsklighet och nationella intressen och diskussionen rör främst vilka positioner de olika aktörer tilldelas genom texterna samt vad dessa positioner innebär för handlingsmöjligheter. Vem är det som har rätt och vem har fel? Vem fårtala och vem förblir tyst?

Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den. Syftet med denna uppsats är att analysera fem texter från olika aktörer för att ta reda på hur de talar om den intagne och vilka diskurser som styr densamme. I slutänden ämnar jag även diskutera vad dessa diskurser betyder och får för konsekvenser. Texterna är författade av tre aktörer; beslutsfattare som producerat lagtexten,8 förordningen9 och regleringsbrevet,10 Kriminalvården som utarbetat visionen för sitt arbete,11 samt det brottspreventiva programmet Brotts-Brytet som författat sin teorimanual.. Dessa texter och aktörer kommer diskuteras utförligare längre fram i uppsatsen.

Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod.

The purpose of this thesis was to determine which perceptual cues drivers use to identify pedestrians that may constitute a risk in traffic. Methods chosen were recordings of pedestrian behaviour in Linköping by means of a stationary video camera as well as video camera mounted in a car. Interviews on the recordings from the mobile camera were conducted with taxi drivers and driving instructors. Results include that drivers not only react to pedestrians they believe will behave in a dangerous way, but also react to pedestrians that probably not will behave in such a way, but where the possibility still exists. The study concluded that it was not possible to determine how risky a pedestrian is considered to be by only using behavioural factors such as trajectory or position on the sidewalk, and distance. It is necessary also to include environmental factors, mainly where the pedestrian and car are positioned in relation to the side of the road, so that the behaviour of the pedestrian can be interpreted.

In inhalation anesthesia life-support systems are used to provide gases to the patient and to monitor important parameters. These systems are used in dynamic and stressful situations where the information-load on the operators often is significant. This thesis presents a design concept of an anesthetic system. The design goal has been to keep the information-load on the operator low with the objective to minimize confusion and error. A number of contextual inquiries were made in the operating room during surgery at four hospitals in Sweden. The goal was to understand the actual use-situations when anesthetic systems are employed. In addition to these inquiries a number of interviews with clinicians were made. The result from the contextual inquiries and the interviews was a set of qualities-in-use; characterizations of the preferred use-qualities of the system. Based on these qualities-in-use the actual design concept was developed. The design concept is described in terms of sketches, scenarios and the qualities-in-use on which it was based. The thesis also includes a discussion on the advantages and disadvantages of the design concept.

De specifika syftena med studien var att undersöka om (a)taluppfattningen förbättras om man i en liten display får se den som talar, jämfört med om ingen bild alls visas, och om (b)taluppfattningen förbättras då kontextuella ledtrådar presenteras i samband med ett talat meddelande. Studien syftade även till att ta reda på deltagarnas upplevelser och inställning till tekniken. Därför genomfördes (a) en datainsamling av objektiv data i form av ett talåtergivningstest, och (b) ett videosamtal via mobiltelefon samt en insamling av subjektiv data i form av intervju, med 10 deltagare med hörselnedsättning. Resultatet av studien visade att både visuell och kontextuell information ökade taluppfattningen för deltagarna i studien, vilket innebär att videosamtal har potential att fungera som ett hjälpmedel för denna användargrupp. Ur intervjun framkom bland annat att hälften av deltagarna ansåg att konversationen förenklades med videosamtal, och hälften att den försvårades. De deltagare som tyckte att konversationen försvårades uppgav som skäl att ljudet kom före bilden i samtalet vilket gjorde det svårt att läppavläsa samtalspartnern. Det framkom även, främst från de deltagare som ansåg att videosamtalet förenklade konversationen, att ansiktsuttryck och gester underlättade förståelsen och gjorde samtalet mer personligt.

I Sverige har det pågått en fyra decennier lång regiondebatt om hur den regionala förvaltningen ska organiseras. Denna debatt har resulterat i ett beslut om en försöksverksamhet med regionalt självstyre i fyra län från 1 juli 1997 till 31 december 2002. I den regionala försöksverksamheten som ytterligare har förlängts till 2006 ingår Kalmar, Gotland, Skåne och Västra Götaland. De två sistnämnda regionerna är mitt undersökningsmål. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram de väsentliga faktorer/element som kan relateras till och förknippas med regional identitet. Fokus för min uppsats ligger på svenska regioner och regiondebatt.Den regionala identiteten har uppmärksammats av många forskare och debattörer eftersom den ses som en förutsättning för en regional kontinuitet och framgångsrik utveckling. En hel del politiska debatter ägnar sig antingen åt att tona ned eller lyfta fram den regionala identitetens betydelse för den nationella statens framtida roll och status. Mitt undersökningsområde är regionerna Skåne och Västra Götaland och uppsatsens fokus ligger på den regionala identiteten.

Det har under längre tid funnits en politisk vilja att öka kretsloppstänkandet. Nyttiggörandet av restprodukter från avfallsförbränning har diskuterats i Sverige i snart 25 år, men ännu finns inga nationella kriterier för användning (RVF, 2001). Studiens övergripande frågeställningen är varför relativt lite restprodukter från avfallsförbränning återvinns idag i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med studien är att få en överblick över avfallsproducerande kommuners erfarenheter av och inställning till återvinning av restprodukter från avfallsförbränning och vad de upplever som orsak till den begränsade användningen, men också vad de anser som möjlig lösning för ökad användning. Studien grundar sig på en enkätundersökning utförd på de kommuner i Sverige som har enavfallsförbränningsanläggning. Enkätundersökningen visar att det som upplevs vara de största hindren för ökad användning är avsaknaden av klara riktlinjer samt osäkerheten kring föroreningsrisken. Kommunerna efterfrågar kunskap i form av forskning och dokumentation av befintliga pilotprojekt samt utveckling av metoder för laktester som överensstämmer med fältförhållanden.

I början av december 2004 benämnde den då tämligen nya socialdemokratiska finansministern Pär Nuder 40-talisterna som ett köttberg. Uttalandet gjordes av Nuder på ett frukostmöte för några av marknadens aktörer. Om det inte var för att en tv-kamera förevigade klavertrampet är det möjligt att uttalandet aldrig hade blivit offentligt. Finansministern själv hävdar nämligen att han har sagt"köttberg"vid ett flertal tidigare tillfällen i olika tal runt om i landet, utan att det har lett till debatt i media. Han har efter att uttalandet uppmärksammades i media fått motta både vrede och visst medhåll. Den förste att läxa upp Nuder (född 1963) var statsminister Göran Persson, själv 40-talist. Persson urskuldade dock sin finansminister och påpekade att det Nuder syftade på var att vi i Sverige har ett demografiskt problem. Hur det än är med den saken så väckte inlägget många reaktioner, både bland journalister och så kallat"vanligt folk". Det är Pär Nuders uttalande om, 40-talisterna som ett köttberg som 60-talisterna ska föda, som ligger till grund för min uppsats.

Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället. Elina belyser unga invandrarkvinnors syn på sig själva och vad de anser påverkar deras liv. Isabelle fokuserar på hur kunskaper i det svenska språket bidrar till individens identitetsskapande och integrering i det svenska samhället. I studien förmedlas informanternas beskrivningar av livet och vad det för dem innebär att vara"svensk"som"invandrare". Vi har fått en inblick i hur problematisk och betydande känslan av tillhörighet kan vara under skapandet av självbilden för en person med invandrarbakgrund.

Trots människans mångfacetterade karaktär spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra människor. Den slutsats vi drar är att arbete har en central roll i de flesta människors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en människas vardag vilket bidrar till en människas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpå arbete betraktas som åtråvärt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för människors identitetsskapande. Detta framkommer i vår antologi då de olika delarna behandlar betydelsen av arbete, dels arbete i sig och frånvaron av ett arbete men också olika arbetens betydelse och dess påverkan på identiteten. I denna antologi står att läsa om arbetsvägran, makt och ledarskap, klassresor genom akademisk utbildning, arbetslösa ungdomar och arbetsfrihet.

Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig – alltså din identitet. Konsumtion och identitet är det vår antologi handlar om.Den här antologin består av fyra olika delar som alla belyser några olika typer av konsumtion. Det första bidraget belyser hur några unga kvinnor har klädkonsumtion som ett sätt att umgås. Den andra delen handlar om hur en grupp killar och tjejer uppfattar reklam och trender vad gäller mode och kläder. I del tre kan du läsa om hur några unga kvinnor tänker kring sitt val att handla kläder i second-handaffärer. Till sist kan du läsa om några människor som handlar i butiker som säljer utländska varor och hur dessa människor på detta sätt väljer att konsumera det som de upplever som annorlunda. Gemensamt för delarna är att fokus ligger på identitetsskapande genom konsumtion i dagens postmoderna samhälle.

Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur Sida och Afrikagrupperna arbetar med hiv och aids i Sydafrika utifrån den postkoloniala kritik som riktats mot denna typ av arbete. Fokus ligger på de problem och dilemman som finns i utvecklingssamarbetet med Sydafrika. För att få en djupare förståelse och ytterligare ett perspektiv sammanför vi den postkoloniala teorin med teorier om hälsa. I det postkoloniala kapitlet behandlas bland andra Maria Eriksson Baaz och Pal Ahluwalias teorier om hur kolonialismen har skapat strukturer som påverkar Afrikabilden både i västvärlden och i Afrika idag. I teorin om hälsa utgår vi ifrån bland andra Deborah Lupton som menar att folkhälsa har en stark inverkan på politiska och sociala strukturer som fungerar som ett moraliserande system och påverkar hur vi ser på oss själva. För att få en förståelse och kunna problematisera ämnet ytterligare har vi tagit del av de dokument och policys som ligger till grund för Sida och Afrikagruppernas hiv och aidsarbete i Sydafrika. Dessa dokument analyseras och sammanförs med de intervjuer som har genomförts med Sidas och Afrikagruppernas anställda både i Sverige och i Sydafrika. Studien har, förutom att tydliggöra utvecklingssamarbetets komplexitet, också bland annat visat på att de strukturer skapade utifrån bilden av Afrika fortfarande påverkar biståndsarbetet på olika sätt och att västvärldens syn på hälsa i sin tur påverkar synen på Afrika. Sverige har definierat sitt utvecklingsarbete som ett partnerskap och studien visar att Sverige i jämförelse med andra länder ligger långt fram i detta arbete, men att det fortfarande finns brister. The purpose of the study is to examine and problemize how Sida and the Africa Groups of Sweden´s work with HIV/AIDS in South Africa considering the post-colonial critique that has been directed at this type of work. Focus is on the problems and dilemmas that exist is the development work with South Africa. To get a deeper understanding and further perspectives we bring the post-colonial theory together with health theories. In the post-colonial chapter are Maria Eriksson Baaz and Pal Ahluwalias theories about how the colonial era has created structures that influence how one look at Africa today being discussed. In the health theory Deborah Lupton, amongst others, argues that public health has a strong effect on political and social structures that functions as a norm building system and influence how we view ourselves. To get an understanding and to be able to further problemize the material we have examined documents and policies that are the basis for Sida and the Africa Groups of Sweden´s work with HIV and AIDS in South Africa. These documents are being analysed and brought together with interviews that have been conducted with employees of Sida and the Africa Groups of Sweden in both Sweden and South Africa. The study has, except to elucidate the complexity of the development work, also shown, among other things, that the structures created due to the image of Africa still effects the aid work on different levels and that the western view on public health influence the image of Africa. The Swedish development work has been defined as a partnership and the study shows that Sweden, in comparison with other countries lies far ahead in this work, but that there still are shortages.

The Road Administration wants to improve safety at a hazardous, rural road intersection near Åkersberga, Stockholm by changing the design of the intersection. The intersection today is a three-way connection with a small road connecting to a four-lane main road, much similar to a motorway with high speeds although with a speed limit of 90km/h. Drivers’ attention and velocity in different designs of the intersection are analysed in this thesis with data from two experiments, ordered by the Road Administration and conducted by the Swedish National Road and Research Institute (VTI). Four alternative designs of the intersection were tested using the VTI-simulator; a narrowing from two to one lane through the intersection, rumble strips, a wooden fence and trees at the road side, and a portal framing the intersection. In addition, the original intersection design, both with and without speed limit signs of 70km/h, were tested for comparisons. In the first of the two experiments, the four alternative intersection designs all had speed limit signs of 70km/h, and in the second experiment the alternative intersection designs were tested without the influence of the speed limit signs of 70km/h. Data used in the analyses are velocity data, lateral position, eye movements, brake data and subjective estimations. Subjects were found to look at the critical areas of the intersection in time, independent of intersection design. Only small differences between the intersection designs were found, probably due to width of the main road being a larger design-influence than the measures tested. The results are in favour of the narrowing from two to one lane through the intersection, but traffic density and rhythm make a narrowing difficult to realise at the real intersection. Instead, rumble strips in addition to a speed limit of 70km/h can be recommended, although rumble strips are most likely to increase inattentive drivers’ readiness.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster. Alma har undersökt sambandet mellan konsumtion och genusidentitet, och om konsumtion kan vara en faktor i upprätthållandet av genus. Camillas del belyser kvinnors upplevelser av hotet att bli utsatt för våldsbrott när de befinner sig i det offentliga nattetid. Caroline har utforskat relevansen av genus i förhållande till identitet och livsvillkor bland universitetsstuderande. Eleonors bidrag behandlar sociala konstruktioner av maskulinitet och hur unga killar förhåller sig till dessa i sitt identitetsskapande. Katarina har skrivit om kvinnor som genom sitt sätt att leva avviker från normativa genus och sexualitetsmönster.

There are several typical ideas about the suburb. The suburb is often associated with criminality and other social problems such as segregation. The purpose of this essay is to study the picture of how the suburb is constructed in a media context. The method used to answer the purpose of this study is critical discourse analysis, based on the thoughts of Norman Fairclough. The central theoretical ideas for this study are representation, stereotypes and racialization. They are all in a way linked to power. Within the media suburb discourse I have distinguished two different discourses. The stereotyped discourse and the challenging alternative discourse have been found in both articles and interview. It is the alternative discourse that challenges the stereotyped one. You can say that the alternative discourse is created in an attempt to change the representations of the suburb. The stereotyped discourse is in spite of the changing attempts still the dominant one. The media treatment of the suburb has created several stereotypes and the negative and criminal picture has become a common frame of reference in a social consciousness. In my empirical material I have seen traces of a form of underlying ideology called racialization. Racialization is based on different simplifications and categorisations of gender, class and “race”. This ideology has an influence in every level of society, which means that the editorial office despite their purpose also, reproduce the stereotyped discourse. It shows the difficulties to change an established discourse like the stereotyped one. It is important to challenge these ideas to be able to make a difference in the way we speak, think and stigmatize the suburb.

Forskare arbetar i allt större utsträckning i tvärvetenskapliga projekt. I rapporten analyseras dels varför forskningen utvecklas på detta sätt, dels hur forskningsfinansiärer arbetar för att understödja tvärvetenskapliga initiativ. Rapporten är resultatet av ett projekt som bedrivits inom analysenheten vid Vetenskapsrådet. Docent Ulf Sandström har varit projektledare.

Miljömedvetenheten i Sverige har lett till att vi ställer mer krav på att företag och organisationer ska ha ett visst miljöarbete. Fler och fler intresserar sig för företagens miljöarbete och idag är det därför svårt för företag att bara fokusera på kärnverksamheten. Miljöledningssystem kan hjälpa företag och organisationer att få ett systematiskt miljöarbete. Den vanligaste standarden för införandet av miljöledningssystem heter ISO-14001 och innehåller ett grundläggande synsätt som t.ex. kretsloppstanken, delaktighet och livscykelperspektiv. Synsättet ska de företag som använder standarden ta till sig och arbeta efter. Att införa miljöledningssystem betyder en strukturell förändring, men införandet påverkar organisationen även på andra sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka och jämföra hur införandet av miljöledningssystem på ett återvinningsföretag och en statlig myndighet har påverkat de anställdas vardag. Den teori som gjort det möjligt att utifrån resultaten kunna besvara syftet med uppsatsen behandlar ’sensemaking’, företagskultur, beslutsfattande och förändringar, garbage can teorin, kommunikation och miljökommunikation. För att utföra studien har en fallstudie genomförts på ett återvinningsföretag och ett statligt verk. Inom ramen för fallstudien har totalt fyra fokusgrupper träffats och diskuterat införandet av miljöledningssystemet och hur det påverkat just den organisation de arbetar i. Två av fokusgrupperna gav perspektiv från ledningshåll och två från övri-ga anställda. Uppsatsens resultat visar att miljöledningssystem kan påverka hur människor tänker kring miljöfrågor även på fritiden. Det har också framkommit att miljöledningssystem ställer stora krav på kommunikationen i företa-get. Denna kommunikation är idag bristfällig inom både det statliga verket och återvinningsföretaget. Uppsatsen visar också intressanta kopplingar mellan organisation och miljöledningssystem.

Resande, globalt engagemang och arbete utomlands av olika former är företeelser som förändrar människors syn på världen. Dessa tillhör samtiden och de blir därmed aktuella och relevanta att diskutera. Att vi lever i en global värld påverkar våra livsvillkor och innebär i sin tur nya möjligheter och förutsättningar för individen. Begrepp som är centrala att diskutera blir därmed livsstil, engagemang, svenskhet och världsmedborgarskap.

Den här studien undersöker skillnaderna i de sätt på vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet värde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten på diskursanalys, granskas det sätt på vilket de båda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, använder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partiväsendet representerar de svenska väljarnas åsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus är att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva värdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa på grundläggande demokratisk förankring i sina resonemang och därigenom vinna väljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser är att de båda organisationerna i stor utsträckning talar om varandra. Det vill säga att när Junilistan talar i negativa formuleringar så talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen på allvar möts i detaljfrågor.

The aim of this thesis is to examine the fear of crime in old peoples lives. Notwithstanding that the age category is exposed to crime to a low degree, old people are experiencing a great fear of crime relative younger people. This is the paradox of fear, also recognized in gender studies. The question is how this paradox can be understood. To answer this, twelve elderly men and women have been interviewed and the reports about crime in the local newspaper, Norrköpings Tidningar, has been analyzed, through discourse analysis. The discursive construction of fear is here discussed in terms of discourses of a fearful society, and stereotypes of old age. The hegemonic discourse of old age is collaborating with a discourse, in this paper called the discourse of a threatening society. Old peoples fear is produced, through the interplay of these discourses, because they are objectified and seen as victims alongside with a construction of an ever-present threat.

Denna uppsats avhandlar hur LO ser på sig själva i en tid då globaliseringen av arbetsmarknaden innebär nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utländska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framställning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt då LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte är att med en diskursanalytisk ansats studera framställningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att därigenom undersöka hur LO ser på sig själva och sin omvärld. Med andra ord är frågan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vår analys.Vi har i vår analys kunnat se hur LO artikulerar två motstridiga sätt att se på såväl konflikten i Vaxholm som på övriga politiska frågor, två sätt som vi valt att kalla välfärdsdiskursen och konkurrensdiskursen. Båda diskurserna är såväl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen är LO:s konstruktion av dom andra står den för allt det som LO inte är och som de inte identifierar sig med. De andra består enligt LO av en mängd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s åsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frågor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen.

In recent years Sweden has been struck by several cases of weather related property damage resulting from the severe flooding in 2000, 2002 and the storm Gudrun at the beginning of 2005. The importance of strategies enabling society to adapt to coming changes in weather patterns has been confirmed by the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) as well within the international and national policy arena. It is reasonable to believe that the insurance sector would be among the first within the financial realm to feel the effects of expected climate change. This qualitative study aims to investigate how the Swedish insurance sector relates and deals with the consequences of current weather variations and expected climate change. Research areas of importance concern 1.The role of the insurance sector. 2. Knowledge and other actors and 3. Adaptation strategies, current and future. Comprehensive theories regarding adaptive strategies have been applied to the insurance company’s operations. The empirical material is based on interviews with relevant employees at the four largest insurance companies in Sweden as well with the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) and the Swedish Insurance Federation. The overall results show that the insurance sector considers the climate issue to be important to future operations; however, since Sweden has not yet been affected by climate change, they prefer, at this time at least, to monitor developments and gather knowledge. Due to their position on this matter, the insurance sector’s role in the climate debate is, generally speaking, considered to be minor whereas the more important actors are authorities, municipalities and the government. Reinsurance companies are seen as a significant player in the market due to many factors; most note ably that they indirectly have the capacity to affect the entire Swedish insurance sector by raising the costs for reinsurance premiums. However, the climate change issue is of importance yet, of higher relevance is adaptation to present weather variations.

This qualitative study focuses on the investigation of different actor’s ideas concerning gender and womanhood in a post-socialist nation Bosnia and Herzegovina. The aim of this study is to try to provide experiences and attitudes of one not a new, but definitely one constantly changing phenomenon, trafficking in women for sexual exploitation. The qualitative data is mainly collected through nine interviews with people from Bosnian Governments, International organizations and NGOs during my stay in Bosnia and Herzegovina. The causes to trafficking are complex and intertwined but it directly relates to gender discrimination and attitudes on sexual relationships between women and men. The study sheds light on how the global politics and economics development situation and theirs affectsprovide gender segregation through the traditionally structures where men are seen as normative.

Spelberoende och spelmissbruk av olika slag är som många kanske misstänker inga nya samhälleliga företeelser, men jag vågar dock påstå att fenomenen aldrig tidigare har varit så vanligt förekommande som de är i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och då främst med tanke på att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former än tidigare. Idag utgör den, förut så strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bättre tillgänglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas några gränser för hur långt detta kan tänkas gå. I dagens Sverige finns det två stycken statliga myndigheter som är ansvariga för spelfrågor av olika slag. Den ena är folkhälsoinstitutet, som ansvarar för folkhälsan och som i det här fallet jobbar för att motverka det överdrivna spelandet. Lotteriinspektionen är den andra myndigheten, och den har i uppgift att kontrollera att spelverksamheten i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys granska de rapporter som folkhälsoinstitutet och lotteriinspektionen har lanserat. Jag har då valt att undersöka den människosyn som kommer till uttryck i de bägge institutionernas publicerade rapporter. Slutligen och vad som kan vara värt att nämna här, är att ett konsumtionsperspektiv löper som en röd tråd genom hela arbetet.

Den här avhandlingen handlar om ungdomars erfarenheter och upplevelser av delaktighet i det som enligt skolans mål skall vara ´en skola för alla´. Vi har under tre terminer varit deltagande observatörer och intervjuat ungdomar på en skola (år 6-9) som vi kallar Vegaskolan. Studien beskriver möten i tid och rum mellan olika livsvärldar, mellan ungdomarna sinsemellan, mellan ungdomar och vuxna och mellan vuxna. Här framträder också relationen mellan ungdomar och det innehåll som skolan arbetar med. Dessa möten får konsekvenser för delaktighet och utanförskap, ungdomarnas självbilder, lärandet och vilket stöd som de erbjuds. Vår ambition har varit att se delaktighet ur ungdomars perspektiv med syftet att förstå de processer som reser hinder och skapar möjligheter för delaktighet. Vår utgångspunkt har varit ungdomarnas syn på sitt vardagsliv i skolan. De har berättat om sina minnen från förskola och skola, sin nutid och sina tankar om framtiden, gjort val av vad de sett som relevant att delge oss och hur de velat framställa sina erfarenheter. I sina reflektioner har de bidragit med analyser av skolan och det som skett där. De har i jämförelse med skolpersonal i flera avseenden en annorlunda erfarenhet av skolan samt en helhetsbild av sin egen tid där. De vuxna kommer bara i mycket begränsad utsträckning till tals i denna studie. De syns genom ungdomarnas och våra beskrivningar av vad de säger och gör. Detta kan tyckas ge en ensidig bild men vi menar att det mesta som skrivs om skolan utgår från ett vuxenperspektiv och att den bilden behöver kompletteras med andra perspektiv. Vi har valt att göra fältstudien på en skola, som vi utifrån mötet med ungdomarna och vuxna där upplevde som ”det goda exemplet”. Vi bedömde att vi i denna miljö skulle kunna upptäcka mer av möjligheter till delaktighet, men också vilka hindren är även under relativt goda förhållanden. Avhandlingen har möjliggjorts av skolverket som har finansierat den som projektarbete under tre år.

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser? Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten? Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet. Detta synsätt har jag valt att problematisera genom att betrakta demokratin som en kontingent diskursiv konstruktion. Denna konstruktion är i sig ett resultat av politiska processer. En rad egenskaper och värden sammankopplas, exempelvis genom olika texter, diskursivt med demokratin, så även i Demokratiutredningens slutbetänkande. På detta sätt konstrueras en bild av demokratin som har kommit att dominera vår föreställningsvärld. Min ambition har därför varit att se bortom det vi tar för självklart vad gäller demokratin och det demokratiska subjektet.

The determination of the optical properties of biological tissue is an important issue in laser medicine. The optical properties define the tissue´s absorption and scattering behaviour, and can be expressed by quantities such as the albedo, the optical thickness and the anisotropy coefficient. During this project, a measurement system for the determination of the optical properties was built up. The system consists of a double integrating sphere set-up to perform the necessary reflection and transmission measurements, and a computer algorithm to calculate the optical properties from the measured data. This algorithm is called Inverse Adding Doubling method, and is based on a one-dimensional transport model. First measurements were conducted with the system, including measurements with phantom media (Intralipid-ink solutions) and with cartilage samples taken from the human knee joint. This work also includes an investigation about the preparation of tissue samples for optical measurements.

Sötvatten är en naturlig källa för atmosfärisk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och når därigenom atmosfären. Metangasen fungerar i atmosfären som en växthusgas då den inverkar på vårt klimat och är den gas som näst efter koldioxid bidragit mest till de sentida förändringara av den naturliga växthuseffekten. Förändringarna orsakas av att de klimatpåverkande gaserna ökar i atmosfären och som följd bidrar till en så kallad förstärkt växhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. I denna studie har metanemissioner till atmosfären undersökts från vattendrag, nämligen Stångån, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen. Anledning till att ett vattendrag valdes beror på att de är relativt outforskade när det gäller metanförekomst. Fem provplatser valdes ut på en sträcka av ca 15 km och undersökningen utfördes genom att tre flytkammare förankrades på vattenytan vid varje provplats. Den generella principen innebär att flytkamrarna fångar upp den transporterande gasen från vattenfasen och som sedan tas upp ur flytkammaren med hjälp av en spruta. Den uppsamlade gasen analyserades sedan genom gaskromatografi där metoden syftar till att separera komponenter för kvantifiering. Övriga ekologiska faktorer som undersöktes var mängd organiskt material i sedimenten, absorbans och ytvattenhastighet. Temperatur, pH och lufttryck kontrollerades kontinuerligt under provtagningarna. Resultatet påvisade att metanemissioner förekom längs hela provsträckan både genom diffusion och via bubblor. Vattendraget var också övermättat med metan i jämförelse med atmosfären. Stora lokala variationer kunde konstateras samt att en av provplatserna skiljde sig markant från de övriga både när det gällde metanflöde och övriga ekologiska faktorer. Den statistiska analysen visade att absorbans och ytflödeshastighet var de enda ekologiska faktorer som hade ett samband med metanflödet. Jag anser mot bakgrund av teori och redovisade resulat i denna studie att det kan vara värdefullt med utökade mätningar av metanemissioner i vattendrag. Studien har påvisat att naturlig metanproduktion och flöde förekommer i hela den undersökta sträckan i Stångån och kan därför vara en källa till den idag förhöjda metanhalten i atmosfären. Ett varmare klimat kan i sin tur leda till en acceleration av metanproduktion och som följd ytterligare emissioner till atmosfären som kan leda till ännu större klimatförändringar. På så sätt kan denna undersökning bidra med kunskap om ett komplxt problem som kan öka lokalt, regionalt och globalt.

The Middle Ages in contemporary time – Salve City; a reconstruction in the Between Land is an essay dealing with the reconstruction of medieval Kalmar. The Salve City is a melting pot of such diverse fields as archaeology, pedagogies, reconstruction, historical tourism, regional development policy et cetera. Together, these parts form a space for research and mediation, business and pleasure, a place where commercialism and historical tourism can function alongside with history enthusiasts and entrepreneurs. Both pros and cons of the use of a reconstructed part of medieval Kalmar are debated. Medeltid i samtid – Salvestaden en rekonstruktion i mellanlandet, är en uppsats om återskapandet av det medeltida Kalmar. Salvestaden är en smältdegel av vitt skilda områden så som arkeologi, pedagogik, rekonstruktion, historieturism, regional utvecklingspolitik med mera. Alla dessa delar bildar tillsammans en plats för forskning och förmedling, nytta och nöje, en plats där kommersialism och historieturism samsas med eldsjälar och entreprenörer. Nyttan med en återuppbyggd del av det medeltida Kalmar är omdiskuterad på både gott och ont.

Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör. Av undersökningen framkom bland annat att de flesta hushållen som deltagit i undersökningen ser sig själva som miljömedvetna samtidigt som det är få som källsorterar fullt ut eller tänker på miljön när de handlar dagligvaror. Många av de boende svarade att de skulle kunna göra mer för miljön än vad de gör idag samtidigt som det finns de som källsorterar för att rättfärdiga sina beteenden på andra miljöområden. Det som styr de boendes val av sopsystem kan vara inre drivkrafter som till exempel vanor, intressen, engagemang eller attityder. Även yttre drivkrafter som in-formation och organisation påverkar de boende.