Search

Effekten av att använda däcksutrustning med mycket lågt ringtryck studerades i tre fältförsök, i odling dels med, dels utan plöjning. Två av försöken låg på styv lera på Ultuna nära Uppsala och ett på lättare jord utanför Linköping. I försöket jämfördes packningseffekter aven traktor utrustad med dubbelmonterade Trelleborg 'fWIN-däck (ringtryck 30 kPa) med en traktor med konventionell däcksutrustning (ringtryck 80 kPa). I lågtrycksledet kördes också tröska och såmaskin med låga ringtryck. Kämskörden bestämdes under totalt åtta försöksår. I de båda Ultunaförsöken gjordes markfysikaliska studier under sista försöksåret. I det översta, bearbetade lagret (ca 13 cm djupt) var markens egenskaper ungefär desamma i plöjda och ej plöjda led. I skiktet 13-25 cm var marken mera packad där marken ej plöjts. Detta kunde observeras i fonn av ökad ton skrymdensitet, ökat penetrationsmotsånd, ökad aggregathållfasthet och lägre genomsläpplighet för vatten. Genomsläppligheten för luft efter sådd var dock i genomsnitt högre i ej plöjt än i plöjt led. Vid samma skrymdensitet var luftgenomsläppligheten betydligt högre i icke plöjd jämfört med plöjd mark, vilket tyder på att den plöjningfria odlingen givit en högre porkontinuitet. På den ena försöksplatsen medförde också den plöjningsfria odlingen en ökad genomsläpplighet i den gamla plogbotten. Effekten av låga ringtryck på markens egenskaper var mycket liten. Luftgenomsläppligheten var i genomsnitt högre och aggregathållfastheten lägre i led med låga ringtryck, men skillnader var knappast i något fall signifikanta. I ett separat försök med körning spår intill spår kunde också konstateras att de olika däcken gav ungefär samma packning av marken. I de båda Ultunaförsöken var skörden i plöjt led lika för normala och låga ringtryck, medan den i ej plöjt led i genomsnitt var ca 10 procent högre för låga jämfört med normala ringtryck. Ett av försöksåren var detta samspel statistiskt signifikant. De låga ringtrycken gav i försöken alltså ej en lägre packning än normala ringtryck. En förklaring kan möjligtvis sökas i TWIN-däckets konstruktion. Däcket är av s.k. diagonaltyp, vilket gör att däckssidorna är förhållandevis stela. Det egentliga marktrycket kan därigenom ha varit betydligt högre än ringtrycket. Den högre skörden för låga ringtryck jämfört med normala ringtryck i plöjningsfri odling är svår att förklara. En möjlig förklaring är en jämnare återpackning vid användning av de bredare däcken.

The effects of recompaction after primary tillage were studied in two types of experiments: (1) Plants grown in soil cores sampled in two field experiments, in plots with mouldboard ploughing and with shallow tillage. The cores were sampled before and after seedbed preparation, in order to obtain a large variation in bulk density. (2) Plants grown in field experiments, with and without recompaction in three primary tillage systems: mouldboard ploughing, chisel ploughing to 10 cm, chisel ploughing to 20 cm. The recompacted plots were trafficked twice track-by-track with a tractor, weight 4500 kg, inflation pressure 50 kPa. In the soil cores, no general relationship between yield and bulk density was found. However, the average yield was higher in cores sampled after seedbed preparation, indicating a positive effect of recompaction on yield. The yield difference was highest in cores from mouldboard ploughed plots. In the field experiment there was a large and statistically significant increase in yield in recompacted plots, regardless of primary tillage system. In non compacted plots, the bulk density was similar for the different tillage systems to a depth of 10 cm. In the layer 10-25 cm it was highest in the treatment which was chiseled to 10 cm. In compacted plots, there was no significant difference in bulk density between the tillage systems. The results in the field experiment indicate that the chisel plough lowers bulk density to the same degree as the mouldboard plough in the tilled layer, and that recompaction can increase yield also in shallow tillage.

Soil compaction effects, persisting after ploughing, was investigated in totally 21 long-term field experiments in Sweden. Emphasis was laid on crop yield, but soil physical properties (dry bulk density, porosity, water retention curve, saturated hydraulic conductivity, air permeability, seedbed properties, aggregate size distribution and tensile strength of aggregates), nutrient uptake and plant establishment was also determined. The experiments had two treatments in common: one control treatment with no extra traffic, and one treatment where the soil was compacted by traffic with a tractor and trailer in the autumn prior to ploughing, with an intensity of 350 Mgkm/ha (the weight of the machinery, multiplied by the distance driven per hectare). During the rest of the year, the experiment was conventionally tilled, and in the same way for the different treatments. The compaction was repeated each autumn for about 10 years, and the yield was determined each year and about five years after the termination of the experimental traffic. The individual experiments also included other treatments, i.e. different traffic intensities, ground pressures, soil moisture contents when applying extra traffic and compaction of the subsoil as well as the topsoil. The compaction affected the soil structure on clay soils. There was a lower amount of fine aggregates in the seedbed in the compacted treatments, which also led to a lower soil moisture content in the seedbed. Compaction decreased the porosity and the proportion of big pores

Vid avdelningen för jordbearbetning har utarbetats en empirisk modell för att beräkna skördesänkningar orsakade av jordpackning, och värdet av olika motåtgärder. Modellen är baserad på resultat i fältförsök, huvudsakligen utförda i Sverige, och beräkningarna gäller i första hand odlingssystem med årlig plöjning. Modellen är datoriserad och avsedd för rådgivning på gårdsnivå, och beräkningarna avser fyra typer av packningsskador: 1. Effekter av återpackning efter plöjning. Det antas att en viss återpackning (rätt "packningsgrad") krävs efter plöjning krävs för att ge maximal skörd. På basis av körspårens fördelning, maskinernas vikt, marktryck och fuktighet vid körtillfället beräknas packningsgraden för olika delytor. Packningsgradens fördelning ligger i sin tur till grund för en beräkning av skörden. 2. Strukturskador i matjorden som finns kvar efter plöjning. Beräkning av skördeförlusten baseras på körintensiteten i antal tonkm (maskinernas vikt gånger körsträckan på fältet), lerhalten, marktrycket och markfuktigheten vid körtillfället. Effekterna kan kvarstå i fem år, och den totala förlusten anges i procent av en årsskörd. 3. Skador av packning i alven. Beräkningarna liknar de för del 2, men bara maskiner med hög axelbelastning beaktas och skadorna antas bli mera bestående. Förlusten antas vara oberoende av jordarten. 4. Effekter av körning i vall. Beräkningarna liknar de för del 1. Förlusten skattas från körspårens fördelning på fältet, med hänsyn bl.a. till vallens ålder och fuktigheten vid körtillfället.

Minoan peak sanctuaries. GIS modelling.