Search

Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 årlång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centresregionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten avvariabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar iväxthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar enmedeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet.Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100-1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till störstadelen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har enbetydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland ocksåförklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallandeperioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck ihavsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- ochårsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen.Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett sommedelvärde över flera decennier.Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 årlång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centresregionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten avvariabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar iväxthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar enmedeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet.Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100-1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till störstadelen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har enbetydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland ocksåförklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallandeperioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck ihavsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- ochårsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen.Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett sommedelvärde över flera decennier.Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 årlång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centresregionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten avvariabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar iväxthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar enmedeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet.Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100-1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till störstadelen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har enbetydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland ocksåförklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallandeperioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck ihavsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- ochårsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen.Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett sommedelvärde över flera decennier.Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 årlång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centresregionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten avvariabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar iväxthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar enmedeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet.Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100-1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till störstadelen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har enbetydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland ocksåförklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallandeperioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck ihavsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- ochårsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen.Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett sommedelvärde över flera decennier. Variability and long-term climate change in Fennoscandia is investi-gated in a 1000-year long climate model simulation. We use the Rossby Centre Regional Climate model (RCA3) with boundaryconditions from a General Circulation Model (GCM). Solar variability, changes in orbital parameters and changes in greenhouse gases over the last millennium are used to force the climate models. It is shown that RCA3 generates a warm period corresponding to the Medieval Climate Anomaly (MCA) being the warmest period within the millennium apart from the 20th century. Moreover, an analogy forthe Little Ice Age (LIA) was shown to be the coldest period. The simulated periods are 1100-1299 A.D. for the MCA and 1600-1799 A.D. for the LIA, respectively. This is in agreement with recon-structions and mostly related to changes in the solar irradiance. We found that multi decadal variability has an important impact on the appearance of the MCA and LIA. Moreover, multi decadal variability mayhelp to explain sometimes contradicting reconstructions if these are representative for relatively short non-overlapping periods. In addition to time series, we investigate spatial patterns of temperature, sealevel pressure, precipitation, cloud cover, wind speed and gustiness for annual and seasonal means. Most parameters show the clearest response for the winter season. For instance, winter during the MCAare 1-2.5 K warmer than during the LIA for multi decadal averages.

Vattnet i Östersjön är optiskt sett uppdelat i många beståndsdelar och har ytterst höga halter av färgade lösta organiska ämnen (colored dissolved organic matter, CDOM), även kallade för gulämnen, gilvin eller gelbstoff. CDOM är en komplex blandning av kemiska bindningar skapade vid nedbrytningen av fotosyntetiskt producerat organiskt material och det har en avsevärd påverkan på ljusfältet i vattnet. En kvantitativ beskrivning av dynamiken och variabiliteten behövs ofta för att få en riktig beskrivning av ljusets nedträngning och därefter av tex primärproduktionen. Denna studie är ett första försök att inkludera CDOM i en modell för Östersjön. Modellförsöken baseras på en fix koncentration i de 30 största floderna. I brist på omfattande mätningar antas en flodtillförsel som är proportionell mot totalt organiskt kol. Eftersom ursprunget och ödet fortfarande är föremål för diskussioner testar vi olika hastigheter av CDOM sönderfall och jämför resultaten med satellitobservationer. Jämfört med temperatur eller tidsberoende sönderfall uppnåddes bäst resultat med ett ljusberoende sönderfall. Att behandla CDOM som ett konservativt spårämne leder inte till tillfredsställande resultat. The combined future impacts of climate change and industrial and agricultural practices in the Baltic Sea catchment on the Baltic Sea ecosystem were assessed. For this purpose 16 transient simulations for 1961-2099 using a coupled physical-biogeochemical model of the Baltic Sea have been performed. Four climate scenarios were combined with four nutrient load scenarios ranging from a pessimistic business-as-usual to a more optimistic case following the Baltic Sea Action Plan (BSAP). In this study we focussed on annual and seasonal mean changes of ecological quality indicators describing the environmental status of the Baltic Sea. In correspondence with earlier studies we found that the impact of changing climate on the Baltic biogeochemistry might be significant. Assuming reference loadings the water quality in all climate scenarios is reduced at the end of the century. The impact of nutrient load reductions according to the BSAP will be less effective in future climate compared to present climate. However, the results of the pessimistic business-as-usual scenario suggest that policy makers should act to avoid much worse environmental conditions than today.