Search

Bakgrund: Patienterna som vårdas inom den rättspsykiatriska vården upplever till viss del att vården är mer en form av förvarning, trots att de är dömda till vård. Vårdtiderna är långa, och sjuksköterskorna som jobbar inom rättspsykiatrisk vård vill bedriva en vård som är mer personcentrerad än den är idag. Genom att hitta lösningar för att göra vården mer anpassad efter individen kan rebelledarskap bidra till detta. Sjuksköterskors rebelledarskap har inte tidigare utforskats inom den rättspsykiatriska heldygnsvården. Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap inom rättspsykiatrin hoppas författarna av detta examensarbete kunna bidra till att öka kunskapen om det goda vårdandet och omvårdnaden där sjuksköterskor genom att agera nytänkande och utanför organisationens ramar bidrar till att utveckla rättspsykiatrisk heldygnsvård. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap i rättspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Åtta sjuksköterskor med erfarenhet av rebelledarskap inom rättspsykiatrisk heldygnsvård intervjuades, och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en deskriptiv design. Resultat: I resultatet framkom att deltagarna hade många erfarenheter av rebellsjuksköterskor och deras ledarskap. Resultatet kunde delas in i fyra huvudkategorier: (1) Att våga vara en jobbig kollega och ifrågasätta vårdkulturer, normer och utmana regler, (2) Att våga agera utifrån sin kompetens för att kunna ta ansvar för patientens vård, (3) Att söka och skapa nya vägar till förändring och (4) Att stöta på motstånd. Slutsats: Den här studien visar att rebelledare strävar efter att stå upp för vad som är rätt för patienten, även om det innebär att gå emot vårdkulturer, rutiner och regler. Sjuksköterskornas erfarenheter av rebelledarskapet visar att det är möjligt att bedriva en vård som är personcentrerad, där patientens perspektiv får vara i fokus. Genom att agera rebeller bidrar dessa sjuksk

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma teaterpedagoger resonerar kring sitt arbete med regi i teaterundervisning med ungdomar. Studien avser att undersöka teaterpedagogers regiarbete och ledarskap. Studiens metod är semistrukturerade intervjuer där tre informanter som arbetar med regi och ungdomar har deltagit. Den teoretiska utgångspunkten utgår ifrån situationsanpassat ledarskap som översatts och justerats till ledarskap inom utbildning. Resultatet redovisas med hjälp av fyra ledarskapsstilar från den teoretiska utgångspunkten. Dessa ledarskapsstilar är den stödjande teaterpedagogen, den styrande teaterpedagogen, den coachande teaterpedagogen och den delegerande teaterpedagogen. Det framkommer att den stödjande rollen tas när eleverna behöver mycket stöttning. Därefter att den styrande rollen tas när teaterpedagogerna tar besluten i produktionsprocesserna. Den coachande rollen tas av teaterpedagogerna när eleverna besitter liten ämneskunskap och behöver mycket stöttning. Slutligen tas den delegerande rollen av teaterpedagogerna när eleverna är mycket självgående. Därefter kommer en sammanfattande analys där det framgår att ledarskapsstilarna varieras beroende på teaterpedagogernas syfte och mål med utbildningen, samt att teaterpedagogerna till viss del alltid tar en styrande roll i sitt regiarbete.

Sverige står inför en industriell klimatomställning som involverar den industriella sektorn. I dagsläget står industrin för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och där av har en viktig roll i klimatomställningen. LKAB är ett av de företag som släpper ut mest koldioxid och därmed har stor potential att minska sina utsläpp med en fossilfri värdekedja. Studiens syfte är att undersöka LKAB:s kommunikation i deras positionering, ambitioner och samarbeten kopplat till klimatomställningen. Det empiriska materialet består LKAB:s branschtidning Framtid och de artiklar som rapporterar om klimatomställningen. Vi har genomfört en kvalitativ, och induktiv, innehållsanalys av Framtid för att svara på studiens frågeställningar. Studien identifierar att LKAB positionerar sig som en ledarfigur inom klimatomställningen. I analysen identifierar vi att LKAB:s positionering som en ledande aktör främst relaterar till tre aspekter; företagets tillgångar till kritiska råmaterial, arbetet med innovativ teknologiutveckling och omställningen av gruvdriften. Studien identifierar LKAB:s hinder för att klara klimatomställningen som; svåra och långa miljöprövningsprocesser. Studien identifierar vidare att samarbeten ses som både en möjlighet och ett hinder för omställning. Medan samarbeten med näringslivet ses som en viktig aspekt för LKAB. Dock beskrivs samarbeten med myndigheter inte alltid lika positivt utan framställs ofta som ett hinder för omställningen Studien påvisar att LKAB uttrycker en ambitionsnivå om att bli helt fossilfria till 2045.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilka faktorer socialsekreterare beskriver bidrar till att de väljer att stanna kvar på sin arbetsplats. Studien genomfördes utifrån att tidigare studier och nyhetsrapportering rapporterar om att socialsekreterare väljer att lämna sin arbetsplats och i vissa fall yrket som socialsekreterare helt. Studien grundades på intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide där åtta respondenter deltog. Data analyserades med hjälp av reflexiv tematisk analys. Det slutliga resultatet av den reflexiva tematiska analysen ledde till tre teman som kan förklara vilka faktorer som är bidragande till varför socialsekreterarna stannar kvar på sitt arbete. De teman som framkom var kollegors stöd, stödjande och inkluderande ledarskap samt flexibilitetens roll för arbetsmiljön. Respondenterna berättar i temat Kollegors stöd om vikten av att kunna prata med varandra om ärenden eller saker de behöver stöd i på arbetsplatsen. I det andra temat Stödjande och inkluderande ledarskap berättar respondenterna om vilka faktorer ledningen har som bidrar till att de stannar där de nämner att bli sedd, lyssnad till, handledning samt att arbetet de utför blir uppmärksammat. I det sista temat Flexibilitetens roll för arbetsmiljön uppger respondenterna att olika arbetsuppgifter är en stor bidragande faktor som bidrar till att arbetet upplevs meningsfullt och utvecklande. Studiens slutsats är att om ledarna för socialsekreterare finns där för sina anställda, uppmärksammar deras arbete och ser till att deras arbetsuppgifter är omväxlande, samt arbetar för att främja psykologisk trygghet. Om ledarna arbetar aktivt med det kan det öka chanserna att socialsekreterare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats.

Syftet för studien är att undersöka huruvida implementering av teknik inom professionella organisationer är en ledarskapsutmaning eller en teknisk utmaning. En kvalitativ undersökning av utbildningsinstitutionen “Högskolan i Borås”. Studien genomförde en omfattande undersökning av högskolans fyra akademier för att besvara studiens syfte. Studiens resultat lutar mot att implementering av digitala verktyg och tekniker är mer av en ledarskapsutmaning än en teknisk utmaning., The purpose of this study is to examine whether implementation of digital technology in professional organizations is more a challenge of leadership or digital expertise. A qualitative study of the educational institution “University of Borås”. The study conducted a comprehensive examination of the university's four academies to address its purpose.The study's findings suggest that the implementation of digital technology is more of a leadership challenge than a digital challenge.

Frågor om motivation och ledarskap på arbetsplatsen är mycket aktuella på grund av de betydande problem och utmaningar som finns i dagens samhälle. Denna studie undersöker chefers roll i att arbeta med att främja medarbetarnas motivation i modebutiker inom detaljhandeln. Genom att tillämpa en abduktiv ansats i kombination med induktiv intervjuram började studien med att tillämpa en teoretisk referensram baserad på motivationsteorier och ledarskapsteorier. Denna ram tillämpades för att formulera forskningsfrågor och intervjufrågor. Empirin samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med butikschefer från olika modebutiker. En tematisk analysmetod användes för att analysera det empiriska materialet och lyfta fram upprepande mönster och teman. Resultaten visar att en mängd olika ledarskapsstilar används inom branschen, inklusive demokratisk, auktoritär, coachande, visionärt och transformativ ledarskapsstil. Varje stil har olika påverkan på medarbetarnas motivation och engagemang. Studien understryker vikten av att anpassa ledarskapsstilar för att öka motivation och prestation på arbetsplatsen. Den ger praktiska insikter för chefer att skapa en motiverande arbetsmiljö genom att integrera effektiva ledarskapsstilar. Dessa resultat är värdefulla för organisationer som strävar efter att förbättra sina ledarskapsstrategier och bygga en positiv och motiverande arbetskultur., Issues regarding motivation and leadership in the workplace are highly relevant due to the significant problems and challenges present in today's society. This study investigates the manager’s role and way of motivating employees within the fashion retail industry. The study aims to understand how different leadership styles affect employee motivation and identify strategies managers use to create a motivating work environment. A abductive research approach with a combination of inductive interviewguide is followed by establishing a theoretical framework based on motivation and leadership theories. This framework guided the formulation of research questions and interview questions. The empirical material was collected through eight semi-structured interviews with store managers from various fashion retail companies. A thematic analysis was utilized in order to identify different themes and patterns. The findings reveal a variety of leadership styles used within the industry, including democratic, visionary, autocratic, coaching and transformational styles. Each style demonstrates distinct impacts on employee motivation and engagement. The study emphasizes the importance of adapting leadership styles to enhance motivation and performance in the retail workplace. It provides practical insights for managers to create a motivating work environment by integrating effective leadership styles. These findings are valuable for organizations aiming to improve their leadership strategies and cultivate a positive, motivated workforce.

Studien har sin utgångspunkt ur tillverkningsindustrin, som historiskt sett har varit präglad av fysisk närvaro för de anställda. Dessa förutsättningar präglade ledarskapet, medarbetarskapet och kommunikationen. I dagens samhälle har den digitala kommunikationen öppnat upp för en flexibilitet som innebär att kommunikationen kan bedrivas och information kan spridas utan krav på fysisk närvaro. Den digitala utvecklingen tillsammans med Industri 4.0 driver den digitala transformationen inom tillverkningsindustrin. Utvecklingen förändrar arbetssättet för organisationen och de ledare och medarbetare som verkar inom den – den förändrar sättet att kommunicera. Digital kommunikation påverkar det traditionella ledarskapet genom en förändrad organisatorisk struktur och ger nya möjligheter för medarbetare och medarbetarskapet inom organisationen som leder till ökad konkurrenskraft. Den industriella arbetsmiljön är en stark påverkansfaktor för den digitala kommunikationen, och blir därför en intressant aspekt för studien. Begreppet ”digital kommunikation” definieras i denna studie som all typ av informationsutbyte som sker med hjälp av olika digitala verktyg såsom videosamtal, telefonsamtal, mail, sms, chat, webbsidor och andra kommunikationsplattformar. Den multipla fallstudien har sin utgångspunkt i den digitala kommunikationen som bedrivs inom tillverkningsindustrin och detta har undersökts genom en kvalitativ metod. Syftet var att undersöka upplevelsen av den digitala kommunikationen mellan ledare och medarbetare inom tillverkningsindustrin, samt att undersöka vilka utmaningar som finns och hur dessa kan lösas. Resultatet av studien fastställer den traditionella kommunikationen, ansikte mot ansikte, som mest uppskattad bland de olika formerna av kommunikation. Digital kommunikation upplevs som ett bra komplement mellan ledare och medarbetare när fysiska möten inte är möjligt. Det blir även tydligt hur medarbetarnas förutsättningar för att bruka digital kommunikation är avgö, The study has its point of departure from the manufacturing industry, which historically has been characterized by physical presence for the employees. These conditions characterized the leadership style, the employees and the communication. In today's society, digital communication has opened up a flexibility that means that communication can be managed and information can be spread without the need for physical presence. The digital development together with Industry 4.0 is driving the digital transformation within the manufacturing industry. The development changes the way of working for the organization and the leaders and employees who operate within it – it changes the way of communication. Digital communication affects traditional leadership through a changed organizational structure and provides new opportunities for employees and the workforce within the organization that leads to increased competitiveness. The industrial work environment is a strong influence for the digital communication, and therefore becomes an interesting aspect for the study. The term "digital communication" is defined in this study as any type of information exchange that takes place using various digital tools such as video calls, phone calls, e-mail, SMS, chat, web pages and other communication platforms. The multiple case study has its starting point in the digital communication that is conducted within the manufacturing industry and this has been investigated through a qualitative method. The purpose was to investigate the experience of the digital communication between leaders and employees in the manufacturing industry, as well as to investigate what challenges exists and how these can be solved. The result of the study establishes the traditional communication, face to face, as the most appreciated among the different forms of communication. Digital communication is perceived as a good complement between leaders and employees when physical meetings are not possible. It also be

Syftet med studien var att undersöka projektledares upplevelser av att skapa och upprätthålla motivation i distribuerade projektteam. Undersökningen har genomförts via kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer ligger till grund för studiens empiri. Intervjuerna bearbetades genom tematisk analys där tre teman identifierades. To be clear is to be kind, Bygga relationer och gemenskap, Tillit och transperens är A och O. Studiens resultat visar att projektledare fokuserar på tydliga mål, kommunikation och social interaktion för att initialt skapa motivation i sina distribuerade team. För att upprätthålla motivation i sina distribuerade team anses relationer och gemenskap vara viktiga faktorer. Flexibilitet, lyhördhet, feedback och återkoppling används för att utvärdera och anpassa ledarskapet efter teamets behov. Studiens slutsatser visar att projektledares motivationsskapande arbete tydligt kan kopplas till Self-Determination Theory och individens behov av kompetens, autonomi och samhörighet. Det är dock viktigt att projektledare har självinsikt samt tar hänsyn till den digitala kontexten där ledarskapet utövas för att förstå och förutsäga effekterna av sitt motivationsskapande arbete.

Studiens syfte är att undersöka och identifiera de känslor och strategier som upplevs och tillämpas av chefer i samband med svåra samtal med medarbetare, samt att utforska det organisatoriska stödets effektivitet för att hantera dessa samtal. Två frågeställningar formulerades för att vägleda studien: för det första, vilka emotioner upplever chefer under svåra samtal med medarbetare och vilka strategier använder de för att hantera dessa situationer? För det andra, finns det organisatoriskt stöd tillgängligt för chefer att hantera svåra samtal, och i så fall, hur uppfattas detta stöd? Studien använde en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Sex intervjuer genomfördes med yrkesverksamma förstalinjechefer inom samma bransch och organsiation, som alla hade erfarenhet av svåra samtal. Resultaten identifierade ett antal känslomässiga reaktioner i samband med svåra samtal, och framhävde vikten av att förstå dessa reaktioner i deras kontext. Utifrån studien framstod erfarenhet som en central komponent i förmågan att hantera svåra samtal. Resultatet visade att ju mer erfarenhet en chef har, desto fler verktyg känner hen sig trygg med att använda för att hantera svåra samtal. Denna ökade samling av verktyg innefattar inte bara personlig utveckling utan också det organisatoriska stöd som chefen har tillgång till över tid. Genom att samla på sig erfarenhet över tid har cheferna möjlighet att utveckla och förbättra sin förmåga att hantera svåra samtal, både genom intern personlig tillväxt och genom externt stöd från organisationen. Studien pekade även på betydelsen av personlighet och emotionell intelligens som en framgångsfaktor för att hantera svåra samtal, med lyssnande och empati som centrala komponenter. Å andra sidan visade studien att aggressivitet och överdrivet känslomässigt engagemang var ineffektiva strategier för att uppnå positiva resultat i svåra samtal. Slutligen betonade studien vikten av organisatoriskt stöd för att f, The purpose of study is to investigate and identify the emotions and strategies experienced and applied by managers in connection with difficult conversations with employees, as well as to explore the effectiveness of the organizational support för handling these conversations. Two questions were formulated to guide studies: firstly, what emotions and strategies do managers experience and apply in the context of difficult conversations with employees? Secondly, is there organizational support available för managers to manage difficult conversations, and if so, how effective is this support? The study used a qualitative research approach with semistructured interviews to collect data. Six interviews were conducted with professional first line managers within the same industry and organization, all of whom had experience of difficult conversations. The results identified several emotional reactions associated with difficult conversations, highlighting the importance of understanding these reactions in their context. Based on the study, experience emerged as a central component in the ability to handle difficult conversations. The results showed that the more experience the manager has, the more tools they feel confident using to handle difficult conversations. This increased toolkit includes not only personal development but also organizational support available to the manager over time. Based on the study, experience emerged as a central component in the ability to handle difficult conversations. The results showed that the more experience the manager has, the more tools they feel confident using to handle difficult conversations. This increased toolkit includes not only personal development but also organizational support available to the manager over time. By accumulating experience over time, managers have the possibility to develop and improve their ability to handle difficult conversations, bo

Flera decenniers reformer och nya managementmetoder har lagt grunden för offentliga chefers förutsättningar men det råder delade meningar om vad dessa har för faktiska effekter på ledarskapet (Cäker & Siverbo, 2018; Lapsley, 2009; 2018; Scharf & Berntson, 2023; Siverbo, 2023). Stora skillnader och orättvisor i organisatoriska förutsättningar har uppmärksammats mellan traditionellt manliga och kvinnliga kommunala sektorer (Björk & Härenstam, 2016; Kankkunen, 2014; Landstad & Vinberg, 2013; Scharf & Berntson, 2023; Skagert et. al., 2008; Wallin et. al., 2014) men det saknas fortfarande studier som belyser samspelet mellan kontext och aktör samt perspektivet från chefer på högre nivå i kommunal förvaltning. Syfte med studien var att undersöka hur kommunala chefer på högre förvaltningsnivå upplever sitt handlingsutrymme. Genom att belysa det upplevda handlingsutrymmet avsåg studien att bidra med ökad förståelse för vilka organisatoriska förutsättningar som formar ledarskapet på högre nivå inom kommunal förvaltning. Perspektiv och analysverktyg har sin utgångspunkt i tidigare forskning om kommunala chefers förutsättningar, handlingsutrymme och genusordning. Totalt 9 chefer deltog i studien och empiriskt material är insamlat med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet tematiserades innan analys. Resultatet visar att kommunala chefers upplevda handlingsutrymme formas av konstanta förutsättningar, cykliska förutsättningar benämnda ”dansen med politiken” samt återkommande dilemman. Genom att följa, förändra eller undvika organisatoriska arrangemang och företeelser skapar cheferna sitt eget handlingsutrymme. Benämningarna konstanta förutsättningar, dansen med politiken och återkommande dilemman speglar i vilken grad och omfattning växelverkan sker och vilka möjligheter cheferna har att påverka. Resultatet visar bland annat att detaljfrågor i större utsträckning når nämndrummet i teknisk sektor medan det förblir på operativ nivå för utbildnin, Several decades of reforms and new management methods have laid the foundation for public managers' conditions, but there are divided opinions about what the actual effects on leadership are (Cäker & Siverbo, 2018; Lapsley, 2009; 2018; Scharf & Berntson, 2023; Siverbo, 2023). Major differences and injustices in organisational conditions have been noted between traditionally male and female municipal sectors (Björk & Härenstam, 2016; Kankkunen, 2014; Landstad & Vinberg, 2013; Scharf & Berntson, 2023; Skagert et. al., 2008; Wallin et. al., 2014) but there are still a lack of studies that highlight the interaction between context and actor and the perspective of higher-level managers in municipal administration. The purpose of the study was to examine how municipal managers at higher administrative levels experience their room for manoeuvre. By highlighting the perceived room for manoeuvre, the study intended to contribute to an increased understanding of the organizational conditions that shape leadership at a higher level in municipal administration. Perspectives and analysis tools are based on previous research on municipal managers' conditions, room for manoeuvre and gender order. A total of 9 managers participated in the study and empirical material was collected with semi-structured interviews. The empirical material was thematized before analysis. The result shows that municipal managers' perceived room for manoeuvre is shaped by constant conditions, cyclical conditions referred to as "the dance with politics" and recurring dilemmas. By following, changing, or avoiding organisational arrangements and phenomena, managers create their own room for manoeuvre. The terms constant conditions, the dance with politics and recurring dilemmas reflect the degree and extent of interaction and the opportunities for managers to influence. The results show, among other things, that detailed issues to a greater extent reach the board room in the technical se

Sammanfattning Titel: Sambandet mellan ledarskapsutbildning och utländska entreprenörers ledarskap och beslutsfattning - En studie om hur ledarskapsutbildning påverkar beslutsprocesser hos utländska entreprenörer, vilket i sin tur leder till personlig utveckling och ett framgångsrikt ledarskap Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi, inriktning strategisk ledning, 30 hp. Författare: Ayham Khalil och Muhammad Tallozi Handledare: Jean-Charles Languilaire Examinator: Ludvig Lindlöf Nyckelord: Ledarskap, Entreprenörskap, Ledarskapsutbildning, Utländska entreprenörer, Beslutsfattning och Tillväxt Bakgrund: Antalet utländska entreprenörer ökar i Sverige, det saknas kunskap om deras ledarskapsutbildning och vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap och beslutsfattning. Frågeställning: 1) Hur kan ledarskapsutbildning påverka utländska entreprenörers ledarskap och deras beslutsfattning? 2) Vilka råd och insikter är avgörande för att utländska entreprenörer ska uppnå framgångsrikt ledarskap? Syftet: Detta examensarbete syftar till att förklara hur utländska entreprenörer anser att ledarskapsutbildning påverkar deras beslutsfattning och ledarskap. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ karaktär och tillämpar en induktiv ansats. Insamling av data har utförts genom semistrukturerade intervjuer till utländska entreprenörer inom olika branscher. Den totala datainsamlingen bestod av 7 intervjuer. Resultat: Studien drar slutsatsen att en kombination av lång formell ledarskapsutbildning och praktisk erfarenhet är avgörande för utländska entreprenörers ledarskap i Sverige. Entreprenörer som har genomgått en lång ledarskapsutbildning tenderar att fatta mer rationella beslut och ta kalkylerade risker. Dessutom kan ledarskapsutbildning främja personlig utveckling och bidra till framgångsrikt ledarskap., Title: The relationship between leadership training and foreign entrepreneurs' leadership and decision-making - A study on how leadership training impacts decision-making processes among foreign entrepreneurs, which in turn leads to personal development and successful leadership Subject: Master's Thesis in Business Administration with a focus on Strategic Management, 30 credits. Authors: Ayham Khalil and Muhammad Tallozi Supervisor: Jean-Charles Languilaire Examiner: Ludvig Lindlöf Keywords: Leadership, Entrepreneurship, Leadership Training, Foreign Entrepreneurs, Decision-Making and Growth Background: The number of foreign entrepreneurs in Sweden is increasing, yet there is a lack of knowledge about their leadership training and the factors that can influence their leadership and decision-making. Research Questions: 1) How can leadership training affect foreign entrepreneurs' leadership and their decision-making? 2) What advice and insights are essential for foreign entrepreneurs to achieve successful leadership? Purpose: This thesis aims to explain how foreign entrepreneurs believe that leadership training affects their decision-making and leadership. Method: The study was conducted with a qualitative approach and applies an inductive method. Data was collected through semi-structured interviews with foreign entrepreneurs from various industries. The total data collection consisted of 7 interviews. Results: The study concludes that a combination of long formal leadership training and practical experience is crucial for foreign entrepreneurs' leadership in Sweden. Entrepreneurs who have undergone extensive leadership training tend to make more rational decisions and take calculated risks. Additionally, leadership training can promote personal development and contribute to successful leadership.

Syftet med denna studie är att utifrån chefers egna upplevelser få en inblick i hur de organiserar för att skapa villkor för lärande på en arbetsplats där arbetet delvis sker på distans. Åtta stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer från tre olika organisationer och analyserades genom en tematisk analys. Resultaten analyserades utifrån teorier inom organisationskultur, lärorienterat ledarskap, individuellt lärande, kollektivt lärande samt informella samtal. Analysens slutsatser är att det finns många likheter i hur cheferna i praktiken arbetar för att skapa villkor för lärande, både på plats och på distans. Cheferna organiserade genom att avsätta tid och anordnade aktiviteter som främjar lärande i form av bättre samarbete och teamkänsla samt organiserade för att gruppen kunde reflektera tillsammans. Distansarbetet gjorde det mer utmanande för cheferna att organisera för ett lärande och medförde att cheferna behövde kompensera genom att anordna främst fler möten i olika former., The purpose of this study is to gain an insight into how, based on managers' own experiences they organize to create conditions for learning in a workplace where work is partly done remotely. Eight qualitative semi-structured interviews were conducted with managers from three different organizations and analyzed through a thematic analysis. The results were analyzed based on theories within organizational culture, learning-oriented leadership, individual learning, collective learning and informal conversations. The conclusions of the analysis are that there are many similarities in how the managers in practice work to create conditions for learning, both on site and remotely. The managers organized by setting aside timeand organized activities that promote learning in the form of better cooperation and team spirit and organized for the group to reflect together. Remote work made it more challenging for the managers to organize for learning and meant that the managers needed to compensate by mainlyorganizing more meetings in different forms.

Den föreliggande studien har haft som syfte att undersöka ledarens roll i skapande av lärandekultur inom offentlig sektor. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och betraktar lärandekultur som skapad i samspel och interaktion mellan ledare och medarbetare och organisationer som praktikbaserade gemenskaper. För att besvara syftet har 16 semistrukturerade intervjuer genomförts med både enhetschefer, förstalinjenschefer, medarbetare med både med och utan ledaransvar samt en administratör inom fem kommunala och en statlig verksamhet i Sverige. Utifrån studiens resultat skapas lärandekultur genom daglig interaktion ledare och medarbetare genom delaktighet, dialog, uppgiftsorientering och förutsätter kollektivt lärande. Ett av studiens viktiga bidrag som ligger i linjer med tidigare forskning och den teoretiska modellen är att lärandekultur är något som skapas dagligen genom både formella och informella interaktioner, inte med stöd av enstaka satsningar i form av utbildningar och kurser. Det empiriska underlaget visar emellertid att grunden för lärandekulturen behöver skapas med stöd av formella interaktioner, gemensamma ärendedragningar, metodmöten, reflektionstider som det formellt avsätts tid för. För att skapa lärandekulturen, behöver både chefer och medarbetare bygga system och processer som möjliggör lärande. Detta då lärandet annars riskerar att enbart vara förbehållet vissa forum, men inte andra och genomsyrar därmed inte hela verksamheten. Det andra bidraget handlar om ledares roll i skapandet av lärandekulturen och vilket ledarskap därmed lämpar sig bäst för lärandekulturen. Studien visar att de verksamheter vars ledare tillämpar tillitsbaserat, tjänande och relationsinriktat ledarskap har visat sig ha flera engagerade medarbetare som deltar i flera aktiviteter som skapar och uppmuntrar lärande. Detta ledarskap kan med fördel bedömas vara lärandeorienterat., The aim of the present study was to examine the leader's role in creating a learning culture within the public sector. The study has a social constructivist starting point and considers learning culture as created in interaction between leaders and employees and sees organizations as practice-based communities. In order to answer the study’s purpose, 16 semi-structured interviews have been conducted with both unit managers, first-linemanagers, employees with both with and without leadership responsibilities and an administrator within five municipal and one government organizations in Sweden. Based on the results of the study, a learning culture is created through daily interaction between leaders and employees through participation, dialogue, task orientation and assumes collective learning. One of the study's important contributions, which is in line with previous research and the theoretical model, is that learning culture is something that is created daily through both formal and informal interactions, not with the support of isolated investments in the form of education and courses. The empirical evidence shows, however, that the basis for the learning culture needs to be created through formal interactions, joint meetings, method meetings, reflection times for which time is formallyset aside. To create the learning culture, both managers and employees need to build systems and processes that enable learning. This is because the learning otherwise risks being reserved only for certain forums, but not others and thus does not pervade the entire organization. The second contribution is about the role of leaders in the creation of the learning culture and which leadership is thus best suited for the learning culture. The study shows that the organizations whose leaders apply trust-based, servant and relationship-oriented leadership have been shown to have more engaged employees who participate in several activities that create and encourage learning. This leadersh

Syftet med studien är att belysa variationen i hur förskollärare uppfattar sitt ledarskap i planerade undervisningssituationer respektive spontana undervisningssituationer. Syftet konkretiseras med hjälp av tre frågeställningar: På vilka sätt resonerar förskollärare kring sitt agerande i planerade undervisningssituationer? På vilka sätt resonerar förskollärare kring sitt agerande i spontana undervisningssituationer? Vilka ledarskapsstilar framkommer i förskollärares beskrivningar av deras ledarskap i planerade respektive spontana undervisningssituationer? Studien utgår ifrån en fenomenografisk ansats och används som både teori och metod. Fenomenografins centrala syfte är att beskriva ett fåtal individers uppfattningar av ett fenomen. För att få fatt i förskollärares uppfattningar av sitt ledarskap i enlighet med fenomenografin och därmed besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet av respondenter bestod av sju stycken utbildade och verksamma förskollärare på två förskolor i Mellansverige. Empirin analyserades utifrån den fenomenografiska analysmodellen vars resultat i sin tur analyserades med ledarskapsstilar som analysverktyg för att besvara studiens tredje frågeställning. Resultatet av studien visar att respondenterna uppfattar att förskollärares ledarskap innefattas av flera aspekter, däribland planering, anpassningar, kommunikation och beaktande av barns delaktighet. Resultatet visar också att det demokratiska- och situationsanpassade ledarskapet är de mest framträdda ledarskapsstilarna i både planerad- och spontan undervisning. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att förskollärares ledarskap är komplext och att det krävs medvetenhet och flexibilitet i förskollärares ledarskap för att kunna anpassa utifrån varje enskild situation och varje enskild individ., The aim of this study is to highlight the variation in how preschool teachers perceive their leadership in planned teaching situations and spontaneous teaching situations. The aim was concretized with the help of three questions: In what ways do preschool teachers reason about their actions in planned teaching situations? In what ways do preschool teachers reason about their actions in spontaneous teaching situations? Which leadership styles emerge in preschool teachers' descriptions of their leadership in planned and spontaneous teaching situations? The study is based on a phenomenographic approach and is used as both theory and method. The central purpose of phenomenography is to describe a few individuals' perceptions of a phenomenon. In order to get hold of preschool teachers' perceptions of their leadership in accordance with the phenomenography and thereby answer the aim and questions of the study, qualitative semi-structured interviews were used as a data collection method. The sample of respondents consisted of seven trained and working preschool teachers at two preschools in Central Sweden. The empiricism was analyzed based on the phenomenographic analysis model, the results of which were in turn analyzed with leadership styles as analysis tools to answer the study's third question. The results of the study show that the respondents perceive that preschool teachers' leadership is comprised of several aspects, including planning, adaptations, communication and consideration of children's participation. The result also shows that democratic- and situational leadership are the most prominent leadership styles in both planned and spontaneous teaching. Conclusions that can be drawn from the results are that preschool teachers' leadership is complex and that awareness and flexibility are required in preschool teachers' leadership to be able to adapt based on each individual situation and each single individual.

En kvalitativ fallstudie har genomförts för att undersöka olika dimensioner av motstånd i en tekniks förändringsprocess. Analysen baseras på sju intervjuer från sex olika hotell i Malmö. De forskningsfrågor som undersöktes var: I vilka situationer uppstår motstånd? I vilka former utrycks motståndet? Hur hanterar chefer/ledning motståndet? Resultatet av studien visar att motståndet under en förändringsprocess uttrycks i olka situationer och former. Motståndet kan vara både dolt och öppet och uppstår på grund av fleraa olika faktorer. Det finns en brist på kommunikation, en upplevd för kort introduktion som ökar stressfaktorerna hos medarbetarna eftersom de inte fått tillräcklig förståelse eller fått tillräcklig förberedelse eller tid för att lära sig systemet. Dessutom finns det ett motstånd mot det funktionella problemen i det nya systemet. Det råder också brist i engagemanget i förändrinsgprocessen, otillräckligt stöd från ledningen och svaghet i ledarskapet på högre nivåer vilket ytterligare förstärker motståndet i förändringsprocessen. Cheferna hanterar motståndet genom att ha en positiv attityd, ge stöd och finna till hands för sina medarbetare. Cheferna är ansvariga för att underlätta och skapa bästa möjliga förutsättningar för sina medarbetare under hela processen. Målet är att skapa en arbetsmiljö för medarbetarna där de kännr sig tygga och får det stöd de behöver.

Toxiska ledare är sådana som, genom avsiktliga negativa handlingar, främst för att gynna sinaegenintressen, har negativ påverkan på organisationen de arbetar på och organisationensanställda. Tidigare studier har fokuserat på länder med en ledarstil som skiljer sig mycket fråndet som finns i Sverige.Syftet med denna studie är att undersöka vilken inverkan toxiska ledare har på sina anställda och för att identifiera orsakerna bakom en ledares toxiska ledarskap i Sverige. Detta för att belysa effekten som toxiska ledare har på sina anställda och för att öka förståelsen kring ämnet. Studien använde en induktiv kvalitativ metod, bestående av sju semistrukturerade intervjuer med fackliga företrädare och experter inom ledarskap och kommunikation för attuppfylla studiens syfte. Efter genomförandet av intervjuerna applicerades Maslows behovshierarki för att analyserahur det toxiska ledarskapet påverkar individen. Efter det tillämpades social inlärningsteorin och investeringsmodellen för engagemang för att analysera de underliggande orsakerna till uppkomsten av ett toxiskt ledarskap. I studien etableras även en koppling mellan autokratiskt ledarskap och toxiskt ledarskap. Från intervjuerna identifierades det att anställda drabbas negativt av toxiskt ledarskap på fleranivåer, inklusive psykiskt, fysiskt, och socialt, vilket resulterar i minskad motivation och välbefinnande. Orsakerna till toxiskt ledarskap kunde delas in i personliga egenskaper hos chefen, såsom narcissism och maktbehov, samt externa faktorer som brist på tydlig auktoriteteller bristande resurser för att utföra ledarskapsrollen. Resultaten av studien visar att ett toxiskt ledarskap kan få förödande, och i mer extrema falllivshotande konsekvenser för organisationens anställda. Dessa konsekvenser sträcker sig från mindre allvarliga, som minskning av kommuniktation mellan anställda på arbetsplatsen och minskad produktivitet, till mer allvarliga konsekvenser som att anställda utvecklar depressionoch begår självmor, Toxic leaders are those who, through intentional negative actions, primarily to benefit their own interests, negatively impact the organization they work for and the organization's employees. Previous studies have focused on countries with a leadership style vastly different from the one found in Sweden. The purpose of this study was to examine the impact which toxic leaders have on their employees as well as identifying the causes behind a leader's toxic leadership in Sweden. The study used a qualitative method consisting of seven interviews with union representatives and experts in leadership and communication to fulfil the study’s purpose. The results of the study show that a toxic leadership can have devastating, and in more extreme cases life threatening, consequences on the organisation’s employees. These consequences range from less severe ones such as a decrease in casual conversations between employees at the workplace and a loss in productivity to more severe ones such as employees developing a depression and committing suicide. Furthermore, the results show that a leader can develop a toxic leadership due to aspects of their personality such as narcissistic tendencies or because of outside factors such as a lack of resources and knowledge.

Syftet med denna studie var att veta vad som krävs för att tillitsbaserad ledning och styrning (TLS) ska ble en implemeterad styr och ledningsmodell i en kommunal förvaltning. Inledningsvis beskriver vi hur den politiska styrningen ger uttryck för kontroll av mål, styrning och budget, detta skapar samt påvisar en komplexitet för förutsättningarna för att leda och styra med tillit. Därefter ger vi en introduktion till uppkomsten av TLS, och studiens problemområde, frågeställningar, syfte och sammanfattning av tidigare forskning. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på Czarniawskas teorier om organisationers idéer, översättning, mode och institutionalisering, vilka används som analytiska verktyg till empirin. Metodologin för studien beskrivs och resultatet på vår studie av 14 chefers upplevelser av deras vardag och syn på hur eller om (TLS) används i den studerande organisationen. Resultatet visar att TLS inte har översatts till handling.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring vilka förutsättningar förskollärare har för attutöva sambedömning i förskolan. Frågeställningarna som besvaras är: På vilka sätt beskriverförskollärare att de använder sambedömning i förskolan samt vilka påverkansfaktorer beskriverförskollärare att det finns för sambedömning i förskolan? Studien har genomförts med kvalitativmetod där fem semistrukturerade parintervjuer med legitimerade förskollärare har genomförts.För att få syn på de påverkansfaktorer som utgör grunden för förskollärares möjligheter försambedömningsarbete har Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori tillämpats somteoretisk utgångspunkt. Utifrån frågeställningarna riktas studiens fokus mot teorins mikro- ochexonivå som innefattar mellanmänskliga relationer samt de miljöer och sammanhang sompåverkar både direkt och indirekt. Resultatet visar att begreppet sambedömning många gångerlikställs med bedömning och att förskollärare därmed väljer att distansera sig då det finns envärdeladdning i ordet. Genom sambedömningens tre inledande bokstäver kom begreppet somsådant att förstås som något ständigt pågående i förskolans verksamhet. Vidare visar resultatetatt det som framför allt påverkar förskollärarnas förutsättningar för sambedömning är tid ochtydligt verksamhetsnära ledarskap.

I och med det ökade hotet mot Sverige och det försämrade säkerhetsläget har den svenska Försvarsmakten upprustats, vilket medför ökat behov av personal. Svårigheterna med att rekrytera ny personal och få befintlig personal att vilja stanna inom organisationen begränsar Försvarsmaktens utveckling. Inom Försvarsmakten behöver soldater förhålla sig till strikta förhållningsregler och respektera ledningssystemet i form av en hierarkisk organisation, vilket kan göra det svårt att motivera soldater och få dem att trivas på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att ge djupare förståelse för vilka faktorer som bidrar till ökad arbetstillfredsställelse och motivation hos anställda soldater inom Försvarsmakten. Studien undersöker även om och hur detta överensstämmer med ledningens faktiska arbete med att främja arbetstillfredsställelse och motivation hos soldaterna. Syftet undersöks utifrån frågeställningen: Hur uppnås arbetstillfredsställelse och motivation hos anställda soldater inom Försvarsmakten? Frågeställningen undersöktes utifrån en fallstudie då elva semistrukturerade intervjuer utfördes. Tio intervjuer utfördes med soldater inom Försvarsmakten, medan en intervju utfördes gemensamt med två personalansvariga inom Försvarsmakten. En egen modell utformades för att belysa att arbetstillfredsställelse och motivation samspelar och påverkas av flera olika faktorer. Faktorerna kan vara olika starka för individer och hur arbetstillfredsställelse och motivation uppnås kan därmed skilja sig mellan individer. Det insamlade empiriska materialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod. I intervjuerna framkommer att kompetens, samhörighet, autonomi, kontroll, prestation och arbetsförhållanden påverkar arbetstillfredsställelse och motivation hos soldater inom Försvarsmakten. Kompetens, samhörighet och arbetsförhållanden anses ha störst påverkan på arbetstillfredsställelse och motivation. Kompeten, It is crucial to create and establish a strong, motivated, and safe unit in an organization like the Swedish Armed Forces, where the main purpose is to protect Sweden from being invaded and to protect its inhabitants. To achieve this, soldiers need to feel satisfied and motivated in the workplace, which involves creating a stimulating and positive environment. The purpose of this study is to examine which factors contribute to increased job satisfaction and motivation among employed soldiers in the Swedish Armed Forces, and whether it is consistent with the management’s actual work to promote job satisfaction and motivation. A case study was used to investigate the research question, where eleven semi-structured interviews were conducted: ten interviews with soldiers and one interview with two HR-managers. A proprietary model was developed to illustrate that job satisfaction and motivation interact and are affected by several different factors. These factors can vary amongst individuals depending on their own needs. The collected empirical material was analyzed using a thematic analysis method. The interviews show that competence, affiliation, autonomy, control, performance and working conditions affect job satisfaction and motivation among soldiers in the Armed Forces. Competence, affiliation and working conditions are considered to have the greatest impact on job satisfaction and motivation.

In today's modern work environment, the demand for innovation and creativity is crucial for the survival and success of organizations. The role of leadership is central in creating an environment that promotes creativity and idea generation among employees. This study aims to investigate the role of transformational leadership in creating an environment that promotes creativity and idea generation among employees in technology companies. The method section carefully describes the research methodology and the selection of respondents, as well as the conduct of the interviews and the J&D test. In the study, three different respondent groups were interviewed: two employees, two managers and an informant, in order to answer the research question. The results of these interviews provided insights into how transformative leadership promotes creativity and idea generation in the workplace. Furthermore, issues related to research ethics and how these have been handled and taken into account during the research process are also discussed. In the theory section, the concept of leadership is defined and three different leadership styles are discussed: transformative, transactional and servant leadership. Furthermore, the concept of creativity is explored, including individual, group and organizational creativity, as well as innovation and idea generation. In the empirical section, the results of the interviews and the J&D test are presented. The interviews have been analyzed using the thematic analysis method and organized under different themes, each of which is linked to a specific overarching theme. The analysis from the interviews shows that transformative leaders create an environment that inspires and engages employees, while challenging traditional thought patterns and encouraging divergent thinking. The results of the J&D test provide further insight into the creative abilities of the participants and show that these technology companies with a transformati, I dagens moderna arbetsmiljö är kravet på innovation och kreativitet avgörande för organisationers överlevnad och framgång. Ledarskapets roll är central i skapandet av en miljö som främjar kreativitet och idégenerering bland anställda. Denna studie syftar till att undersöka vilken roll transformativt ledarskap spelar i att skapa en miljö som främjar kreativitet och idégenerering bland anställda inom teknikföretag. Metodavsnittet beskriver noggrant forskningsmetodiken och urvalet av respondenter, samt genomförandet av intervjuerna och J&D-testet. I studien har tre olika respondentgrupper intervjuats: två anställda, två ledare och en informant, för att kunna svara på forskningsfrågan. Resultaten från dessa intervjuer gav insikter om hur ett transformativt ledarskap främjar kreativitet och idégenerering på arbetsplatsen. Vidare diskuteras även frågor som rör forskningsetik och hur dessa har hanterats och beaktats under forskningsprocessen. I teoriavsnittet definieras begreppet ledarskap och tre olika ledarstilar diskuteras: transformativt, transaktionellt och tjänande ledarskap. Vidare utforskas begreppet kreativitet, inklusive individuell, grupp och organisatorisk kreativitet, samt innovation och idegenerering. I empiriavsnittet presenteras resultaten av intervjuerna och J&D-testet. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och organiserats under olika teman, som var och ett är kopplat till ett specifikt övergripande tema. Analysen från intervjuerna visar att transformativa ledare skapar en miljö som inspirerar och engagerar medarbetarna, samtidigt som de utmanar traditionella tankemönster och uppmuntrar divergent tänkande. Resultaten från J&D-testet ger ytterligare insikter i deltagarnas kreativa förmågor och visar att dessa teknikföretag med ett transformativt ledarskap har en gynnsam arbetsmiljö för individuell kreativitet och idégenerering. Slutsatsen är att ett transformativt ledarskap är avgörande för att främja kreativitet och i

Fokus på ledarskap har i alla tider varit viktigt för att skapa effektiva organisationer som kan nå längre. I Sverige under 1990-talet växte ett ledarskap fram med fokus på mindre styrning och mer handlingsutrymme, för att främja god arbetsmiljö och organisationers effektivitet. År 2016 tillsattes en delegation av den svenska regeringen, vars syfte var att utbilda offentliga organisationer i Sverige i arbetet om att utveckla en mer tillitsbaserad organisering och ledning i sina verksamheter. Nu, tio år efter att man lämnat styrning genom kontroll och istället tillitsbaserad styrning och ledning tågat in är det viktigt att fundera över om det tillitsbaserade ledarskapet syns till? Studiens syfte är att undersöka hur tillitsbaserat ledarskap uttrycks och syns inom hr-organisationer i offentlig sektor. Denna kvalitativa studie har utförts genom observationer av fyra avdelningsmöten. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt med hjälp av teorin om tillitsbaserad styrning och ledning, och presenteras med fokus på kommunikation, kompetens och gemenskap. Det resultat som framkommer i studien är att det tillitsbaserade ledarskapet är synligt i offentlig hr-organisation i Sverige, genom tillmötesgående kommunikation, bekräftad kompetens samt god gemenskap och samhörighet. Studien visar hur chefer använder kommunikationsstrategier och metoder som återkoppling, handlingsutrymme, medbestämmande och gemenskapsaktiviteter för att möjliggöra och upprätthålla ett ledarskap baserat på tillit. Trots kritik i den tidigare forskningen om begreppet tillit och dess eventuella otydlighet, visar studiens resultat att chefers strategier och metoder är återkommande i olika arbetsgrupper, vilket befäster tanken på ett ledarskap med samsyn och gemensam ram. Avslutningsvis presenteras rekommendationer för framtida forskning inom området. Nyckelord: Ledarskap, tillitsbaserad styrning och ledning, offentlig sektor, medbestämmande, handlingsutrymme

Metod: Examensarbetet har sin grund i en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och inkluderar tio semistrukturerade intervjuer med verksamma fastighetsmäklare i Stockholm. Därefter har en tematisk analys genomförts, där kodning av respondenternas svar har legat till grund för den slutliga analysen. Resultat och slutsats: Arbetet visar att fastighetsmäklarbranschen har ett delvis coachande ledarskap, men ingen ledare uppfyller alla kriterier för att vara helt coachande. Med stöd av tidigare forskning kan vi fastställa att det coachande ledarskapet inom fastighetsmäklarbranschen kan ha en positiv påverkan på prestationerna. Däremot kan betydelsen av det coachande ledarskapet för fastighetsmäklarens prestationer inte specificeras. Vi kan även konstatera att fastighetsmäklare främst efterfrågar engagemang, lyhördhet och individanpassning från sina ledare, vilket indikerar vikten av individuell hänsyn. Resultaten tyder även på att antalet år som verksam fastighetsmäklare kan påverka uppfattningen och önskemålen om ledarskap då se mer erfarna mäklarna upplever att de behöver mindre stöttning från ledaren. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en ökad förståelse för ledarskapets roll inom fastighetsmäklarbranschen genom att identifiera och utforska olika aspekter av coachande ledarskap samt dess påverkan på fastighetsmäklarnas prestationer. Genom att kartlägga och analysera relationen mellan olika ledarskapsstilar och individuella behov, kan studien även bidra till att informera kontorschefer om hur de kan förbättra sitt ledarskap, för att optimera förutsättningarna för sina medarbetare. Dessutom har studien lyft fram viktiga insikter kring önskade egenskaper hos ledarskapet bland fastighetsmäklarna, vilket kan vara till nytta för att forma effektiva och anpassade ledarskapsstrategier inom branschen. Förslag till fortsatt forskning: En intressant undersökning hade varit att studera hur antalet år som verksam fastighetsmäklare påverkar uppfattningen om, Method: The thesis is based on a qualitative method with an abductive approach and includes ten semi-structured interviews with active real estate agents in Stockholm. Subsequently, a thematic analysis has been carried out where coding of the respondents’ answers has formed the basis for the final analysis. Results and conclusions: This work shows that the persons interviewed have a partially coaching leadership, but no leader meets all the criteria to be fully coaching. Based on previous research, we can conclude that coaching leadership in the real estate industry has a positive impact on performance. However, the importance of the coaching leadership for the real estate agent´s performance cannot be specified. We can also conclude that real estate agents value commitment, responsiveness, and individualization from their leader, which indicates the importance of individual consideration. The results also suggest that the number of years as an active real estate agent can affect the perception and desires for a coaching leadership. Contribution of the thesis: The study has contributed to a better understanding of the role of leadership in the real estate industry by identifying and exploring different aspects of coaching leadership and its impact on the performance of real estate agents. By mapping and analyzing the relationship between different leadership styles and individual needs, the study has also helped to inform office managers on how they can improve their leadership to optimize conditions for their employees. Furthermore, the study has highlighted important insights into the desired leadership characteristics among real estate agents, which can be useful in shaping effective and customized leadership strategies in the industry. Suggestions for future research: An interesting point of view would have been to study how the number of years as an active real estate agent affects the perception of leadership. This is because this thesis has suggeste

Samhället är idag starkt beroende av en effektiv energiförsörjning, vilket gör det viktigt attförhindra och mildra ogynnsamma effekter för både samhället och energikonsumenter somkan uppstå till följd av avbrott och störningar i energitillförseln. Uppkomsten av dessa avbrottoch störningar är troligare under kriser, varav två kriser som nyligen påverkatenergibranschen är kriget mellan Ryssland och Ukraina samt hot om cyberattacker. Vid enkris är kommunikation en betydande del av krishanteringen som innefattar de åtgärder somvidtas för att begränsa påverkan på organisationen. Kriser ger ofta upphov till oro bland deanställda, där det blir viktigt med bra kommunikation från ledaren för att kunna hanterauppkomsten av dessa oroligheter. Forskning visar på flertalet positiva effekter av att företagprioriterar och utvecklar sig inom intern kommunikation, men många företag är idag kvar vidtraditionella kommunikationssätt. Det finns forskning kring ledarskap, kommunikation och krishantering, men tidigareforskning har nästan uteslutande fokuserat på den externa aspekten av kriskommunikationfrån ledare. Vidare är intern kommunikation inom energibranschen relativt outforskatöverlag, trots branschens vitala roll i samhället. Därav blir det av intresse att se till hur deninterna kommunikationen hanteras av ledare inom energibranschen under externa kriser.Utifrån denna studie kan företag inom energibranschen få en inblick i hur internkommunikation under dessa situationer bör hanteras, samtidigt som vi bidrar med en ökadförståelse om vikten av att kommunicera effektivt inom företag. En kvalitativ fallstudie genomfördes där åtta ledare på ett energiföretag i norra Sverige deltogi datainsamlingen. Valet av att intervjua ledare grundar sig i att det är ledarna på företagetsom ansvarar för att informera de anställda under kriser, och således är det deras perspektiv vivill undersöka. Insamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med ledare påfallföretaget som valdes ut utifrån

Dödligt skolvåld har sedan länge varit ett uppmärksammat problem i bland annat USA. Forskningen om dödligt skolvåld tenderar ofta att studera amerikanska exempel där syftet är att identifiera riskindivider genom att undersöka personlighetsdrag och bakgrundsfaktorer. Dödligt skolvåld i en skandinaviskt kontext saknas det dock kunskap om. Syftet med den här studien är att undersöka utmaningar och framgångsfaktorer med samverkan vid hanteringen före, under och efter händelser med dödligt våld i den svenska skolmiljön. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i ledning och samverkan som teoretiskt ramverk och med boundary spanning som centralt teoretiskt begrepp, analyserades insamlade data med tematisk analys. Studien resulterade i två huvudsakliga teman, utmaningar för samverkan och framgångsfaktorer för samverkan. Studien visade att avsaknad av systematik och bristande kommunikation utgör de främsta utmaningarna, samtidigt som god person- och förmågekännedom utgör de främsta framgångsfaktorerna vid samverkan. Studiens resultat bekräftar delvis tidigare forskning men lyfter också fram nya fynd. Till exempel att lagstadgade sekretessbestämmelser utgör hinder för effektiv samverkan mellan skolan, polisen och socialtjänsten., Deadly school violence has long been acknowledged as a pressing issue, particularly within the United States. Existing research primarily concentrates on American instances, with a focus on identifying high-risk individuals through the examination of personality traits and background factors. However, there exists a notable gap in understanding deadly violence within a Scandinavian context. This study aims to explore the challenges and success factors associated with collaborative efforts in managing incidents of deadly violence within the Swedish school environment, spanning the periods before, during, and after such occurrences. Employing a qualitative approach, empirical data was gathered through semi-structured interviews. Drawing upon the theoretical framework of management and collaboration, and boundary spanning as a central theoretical concept, thematic analysis was employed to analyze the collected data. The study highlights two key themes: challenges for collaboration and success factors for collaboration. Findings reveal that the lack of systematic approaches and inadequate communication represent primary challenges, while good understanding of individuals and their capabilities are the primary success factors in collaboration. The study's findings partly confirm previous research but also highlight new discoveries. For instance, statutory confidentiality regulations pose obstacles to effective collaboration between schools, the police, and social services.

Begreppet organisationskultur har länge diskuterats inom både den akademiska litteraturen och i praktiken för företag. På senare tid har det även i allt större utsträckning diskuterats vikten av organisationskultur och dess bidrag till företags framgång, särskilt inom tjänstesektorn där mänskliga interaktioner står i centrum. Samtidigt etablerar allt fler företag kontor på geografiskt skilda platser vilket bidrar till en fysisk distans mellan medarbetare. Den fysiska distansen har visats leda till utmaningar i att upprätthålla en enhetlig organisationskultur. Trots det finns det brist på forskning som undersöker hur företag inom tjänstesektorn arbetar för att skapa och bibehålla enhetligheten över sina geografiskt skilda kontor. Syftet med denna studie är således att undersöka hur värderingsstyrda och vinstdrivande tjänsteföretag arbetar för att skapa och bibehålla en enhetlig organisationskultur över geografiskt skilda kontor. För att ta reda på det utfördes en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt. Genom att genomföra åtta semistrukturerade intervjuer med ledare inom tre olika tjänsteföretag strävar studien efter att utveckla en modell som kan inspirera och vägleda företag i liknande situationer. Dessutom förväntas resultaten bidra till den akademiska litteraturen om organisationskultur genom att tillföra nya insikter. Resultaten av studien framkom från en tematisk analys och betonar att skapandet och upprätthållandet av en enhetlig organisationskultur är en process som sträcker sig över tid. Bland de viktigaste insikterna framhävs behovet av att etablera gemensamma värderingar och en enhetlig grund. Samtidigt är det av betydelse att vara medveten om variationer mellan kontor. Resultaten visar två huvudsakliga strategier för att skapa och upprätthålla en enhetlig företagskultur. (1) Grundarbete för enhetlighet, vilken involverar aktiviteter såsom att definiera företagsvärderingar, rekr

Syftet med studien var att undersöka hur kommunala HR-ansvariga och kommunala chefer från sju olika kommuner upplever att hybridarbete efter Corona-pandemin eventuellt har påverkat organisationskulturen genom att ha genererat utmaningar eller/och möjligheter. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i egenskap av semistrukturerade intervjuer. En kombination av målinriktat urval och snöbollsurval tillämpades med totalt elva deltagare, sju deltagare inom HR med strategiskt ansvar och fyra kommunala chefer inom sju av Sveriges kommuner. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys som resulterade i fyra huvudteman. Studiens resultat visade att hybridarbete har medfört en upplevd känsla av orättvisa, ökat fokus på individens egna behov samt en förväntan att kunna arbeta på distans. Resultatet visade vidare att tillit och arbetsmiljöansvar var aspekter som påverkade ledarskapet. I diskussionen framkom att det sannolikt pågår en förändring i organisationskulturen, präglad av hybridarbete. Det kunde även tolkas som att chefer i kommunen eventuellt ställs inför möjligheter och utmaningar på grund av hybridarbete

In recent decades, our world has experienced rapid change, posing challenges for both individuals and organizations. In this dynamic environment, leadership is crucial, with motivation playing a central role. The quality and styles of leadership are essential for understanding and promoting motivation in the workplace. In this context, transformative leadership has emerged as an important leadership style, aiming to create positive relationships and development through participation and inspiration. To understand how leaders work in a transformative way and how it affects employee motivation, it is important to investigate how this works in practice. This constitutes the purpose of this study, where both positive and potential negative consequences of transformative leadership are identified. By interviewing both leaders and employees, the authors aim to gain different perspectives and more in-depth information on the subject. In this study, a deductive approach has been chosen to base the research design on existing literature, and data collected for this study has been interpreted from a social constructionist and hermeneutic perspective. The method used is thematic analysis, and qualitative data has been collected through semi-structured interviews. Respondents were selected through convenience sampling with diversity in age and gender to ensure different perspectives. Through a coding scheme, the results of the empirical data are presented, which are then discussed and analyzed based on the theoretical framework. The results and discussion demonstrate how leaders work in a transformative manner while employees discuss how it affects their motivation. Based on the empirical data, it can be observed how leaders work in a transformative way and that it mostly positively affects employees, but there is a risk of negative impact as well., Under de senaste decennierna har vår värld upplevt snabba och omfattande förändringar, vilket har medfört utmaningar för både individer och organisationer. I denna dynamiska miljö är ledarskap en avgörande faktor, där motivation spelar en central roll. Ledarskapets kvalitet och stilar är väsentliga för att förstå och främja motivation på arbetsplatsen. I denna kontext har transformativt ledarskap vuxit fram som en viktig ledarskapsstil, stilen syftar till att skapa goda relationer och utveckling genom medverkan och inspiration. För att förstå hur ledare arbetar transformativt och hur detta påverkar motivationen hos medarbetare, är det viktigt att undersöka hur dessa processer fungerar i praktiken. Följande utgör syftet med denna studie, där både positiva och eventuella negativa konsekvenser av transformativt ledarskap identifieras. Genom att intervjua både ledare och medarbetare strävar författarna efter att hitta olika perspektiv och mer djupgående information kring ämnet. I denna studie har en deduktiv ansats tillämpats för att basera forskningsdesignen på befintlig litteratur, och data som samlats till denna studie har tolkats ur ett socialkonstruktionistiskt och hermeneutiskt perspektiv. Metoden som använts i studien är tematisk analys och kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter gjordes genom ett bekvämlighetsurval med mångfald i ålder och kön för att säkerställa olika perspektiv. Genom ett kodningsschema presenteras resultatet av empirin vilket sedan diskuteras och analyseras utifrån referensramen. Resultatet och diskussionen påvisar hur ledarna arbetar transformativt medan, medarbetarna reflekterar över hur det påverkar deras motivation. Baserat på empirin framgår det hur ledarna genomför ett tranformativt arbete och hur detta i huvudsak påverkar medarbetarna positivt. Det framkommer dock även en risk för negativa påverkningar.

Large scale disasters worldwide require to be handled effectively by all actors involved. This qualitative study focuses on leadership and its importance for the development of swift trustin crisis and disaster coordination teams. The aim is to understand more deeply favourable and unfavourable leadership behaviors that can be identified for the development of swift trust in civil missions and to highlight the impact leadership could have on teams in terms of wellbeing and effectiveness. Ten informants with extensive experience in international disaster response and coordination have participated in the study. Favourable as well as unfavourable behaviors for establishing swift trust has been identified by semi-structured interviews and thematic analysis method. The study concludes that the result could be connected with leadership behavior theories in Full range leadership model but that it is a challenge to identify behaviors in isolation from individual and organizational factors. There is still a need for more studies in the context of civil crisis and disaster coordination to be able to understand more deeply connections between leadership, effectiveness and well-being in teams and the possible connection to trust building within teams as well as with other collaborating partners., Internationella, storskaliga katastrofer måste kunna hanteras effektivt av berörda aktörer. Denna kvalitativa studie fokuserar på ledarskap och dess betydelse för utvecklingen av snabb tillit inom kris- och katastrofsamordningsteam. Syftet är att djupare förstå vilka gynnsamma och ogynnsamma ledarskapsbeteenden som kan identifieras för att utveckla en sådan snabb tillit i civila insatser samt vilken påverkan ledarskap har på grupper i termer av välbefinnande och effektivitet. Tio informanter med lång erfarenhet av internationell katastrofsamordning har deltagit i studien. Genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analysmetod har såväl gynnsamma som ogynnsamma beteenden för att etablera snabb tillit identifierats. Studien drar slutsatsen att dessa beteenden kan kopplas samman med teorier om ledarskap i Full range leadership model samtidigt som det är svårt att isolerat identifiera beteenden utan att ta hänsyn till individuella och organisatoriska faktorer. Det finns fortfarande ett behov av fler studier inom civil kris- och katastrofsamordning för att djupare kunna förstå samband mellan ledarskap, effektivitet och välbefinnande i team samt den möjliga kopplingen till förtroendeskapande inom team såväl som med andra samarbetspartners som det kan ge.

Offentlig sektor står inför omfattande brist på personal och höga frånvarotal, vilket påverkar både medarbetares välbefinnande och organisationens effektivitet. Denna studie syftar till att undersöka hur ledarskap påverkar medarbetares samvetsstress och empatitrötthet inom offentlig sektor. Studien använder sig av en kvalitativ metod och 18 semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare från två sektorer: hälso- och sjukvård samt grundskola genomfördes. Data samlades in genom inspelade intervjuer via Teams eller Zoom och transkriberades automatiskt samt manuellt. Analysen genomfördes med en tematisk analys baserad på Krav- kontroll- och stödmodellen. Resultaten indikerar att både hälso- och sjukvården samt utbildningssektorn upplever höga arbetskrav och utmanande arbetsmiljö. Socialt stöd, särskilt från kollegor, framstår som avgörande för medarbetares välbefinnande. En tydlig och stöttande ledarstil inom hälso- och sjukvården betonades för dess förmåga att prioritera medarbetares välmående och främja en stöttande arbetsmiljö. Studiens slutsatser avslöjar att ledare inom offentlig sektor saknar utbildning i hantering av samvetsstress och empatitrötthet hos medarbetare. Samvetsstress och empatitrötthet diskuteras inte och moraliska dilemman behandlas inte. Vikten av stöd för ledare och betydelsen av kommunikation, samarbete och utbildning för att främja medarbetares välbefinnande betonas. Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur ledarskap kan påverka medarbetares välbefinnande inom offentlig sektor. Resultaten understryker behovet av utbildning och stöd för ledare samt vikten av att främja en stöttande arbetsmiljö för att hantera utmaningarna med samvetsstress och empatitrötthet. Framtida forskning kan ytterligare utforska vilken påverkan samverkan har på samvetstress och empatitrötthet samt ledarstilarnas inverkan på medarbetares välbefinnande inom olika kontexter inom offentlig sektor. Dessutom skulle undersökning av effektiviteten hos specifika, Public sector organizations are facing widespread staff shortages and high rates of absenteeism, impacting both employee well-being and organizational effectiveness. This study aims to investigate how leadership influences employees' moral stress and compassion fatigue within the public sector. The study used a qualitative approach, conducting 18 semi-structured interviews with leaders and employees from two sectors: healthcare and primary education. Data were collected through recorded interviews via Teams or Zoom and transcribed manually. Analysis was conducted using thematic analysis based on the Demand-Control-Support model. Findings indicate that both healthcare and education sectors experience high job demands and challenging work environments. Social support, particularly from colleagues, emerged as crucial for employee well-being. A clear and supportive leadership style within healthcare was highlighted for its ability to prioritize employee well-being and foster a supportive work environment. The study's conclusions reveal that leaders in the public sector lack training in managing moral stress and compassion fatigue among employees. Ethical stress is not discussed, and moral dilemmas are not addressed. The importance of support for leaders and the significance of communication, collaboration, and training to promote employee well-being are emphasized. This study contributes to a better understanding of how leadership can influence employee well-being within the public sector. The findings underscore the need for training and support for leaders and the importance of fostering a supportive work environment to address the challenges of moral stress and compassion fatigue. Future research could further explore the impact of collaboration on moral stress and compassion fatigue and the impact of leadership styles on employee well-being in different public sector contexts. Additionally, investigating the effectiveness of specific interventions or training progra

Förskolläraren ska ta ansvar för de målstyrda processerna är det tydligt i läroplanen för förskolan. Att det innebär att förskolläraren ska leda sina kollegor i arbetslaget för att kunna välja metod och uppnå mål i förskolans uppdrag skriver inte fram som tydligt. Det står heller inte med tydlighet att det innebär att förskolläraren ska leda arbetslaget och vilka kompetenser som en nyexaminerad förskollärare behöver ha med sig för att bli anställningsbar i förskolan. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka ledarkompetenser som nyexaminerade förskollärare behöver besitta utifrån ett rektorsperspektiv. Studien har genomförts som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för att söka svar på studiens syfte. Resultatet i studien visar på att förskollärarens ledarskap saknar en tydlig riktning. Utifrån detta bli slutsatsen att det krävs en tydlighet om vad förskollärarens uppdrag innebär när det gäller att leda kollegor och att blifva förskollärare behöver öva på sin ledarkompetens under utbildningen.

Denna studie har undersökt första linjens chefers arbetsmiljö i offentlig sektor. Den offentliga sektorn i Sverige är arbetsgivare åt nästan 1,4 miljoner människor. Att lägga fokus på första linjens chefer bör ligga i alla organisationers intresse, eftersom första linjens chef har en nyckelroll mellan ledning och medarbetare i offentlig sektor. Trots detta finns det en problematik att första linjens chefer är svåra att behålla och rekrytera. Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskap om vad som skapar en hållbar arbetsmiljö för första linjens chefer i offentlig sektor. Studien är kvalitativ med en tematiskt analysansats. Det har utförts 10 semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer i offentlig sektor. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på två modeller, JD-R samt job embeddedness. Empirin presenteras utifrån tre huvudteman med tillhörande underteman, 1. arbetsmiljö, 2. krav och resurs, 3. motivation och hållbarhet. Analysen påvisar och lyfter förslag på hur arbetsmiljön kan komma att förbättras för första linjens chefer vilket kan resultera i att det kan bli enklare att rekrytera och behålla första linjens chefer inom offentlig sektor. Slutsatsen belyser de svar som kommer från studiens syfte och frågeställning. Slutsatsen påvisar även ett konkret behov av vidare forskningsområde utifrån att strategier är en viktig faktor i huruvida första linjens chef finner sin arbetsmiljö hållbar eller ej., This study has examined the work environment of first-line managers in the public sector. The public sector in Sweden employs almost 1.4 million people. Focusing on first-line managers therefore ought to be in the interest of all organizations. First-line managers provide a key function in mediating between upper management and coworkers in the public sector. In spite of this, there are problems with both recruiting and retaining first-line managers. The purpose of this study is to contribute with an additional understanding of how to create a sustainable work environment for first-line managers in the public sector. The study is qualitative with a thematic analysis approach. A total of 10 semi-structured interviews with first-line managers in the public sector have been conducted. The theoretical framework rests on two models, JD-R as well as job embeddedness. The empirical data is outlined using three main themes, with additional sub-themes: 1. work environment, 2. requirements and resources, 3. motivation and sustainability. The analysis presents suggestions on how the work environment could be improved for first-line managers, which in turn enables the recruitment and retainment first-line managers in the public sector. The conclusion highlights the answer that arises from the study's aim and the framing of the question. In addition, the conclusion shows of a concrete need of additional research areas delving into strategies as a factor for determining first-line managers' view oft he sustainability of their work environment.

Studien undersöker vilka erfarenheter polisinsatschefer har av uppdragtaktik som är den ledningsfilosofi som Polismyndigheten förespråkar. Tidigare forskning kring ledarskap och kommunikation är relevant för uppdragstaktik inom insatsledning vid grova brott och presenteras därför i bakgrunden av den här studien tillsammans med forskning om långtgående förstahandsåtgärder. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med polisinsatschefer från polisregion Stockholm. Intervjuerna analyserades med tematisk analys och resultatet av studien visar att polisinsatschefer sätter tilltro till ledningsfilosofin och ser den som en ledarstil som stärker deras förutsättningar att lyckas med det brottsutredande uppdraget. För att lyckas med uppdraget ser de vikten av tydlighet i kommunikation och ömsesidig tillit mellan ledare och medarbetare under pågående insats och de använder inlärda metoder som även återfinns som framgångsfaktorer i forskning. I studien förs en diskussion kopplad till snabb tillit som en framgångsfaktor och blind tillit som en riskfaktor. Vidare visar resultatet att de polisinsatschefer som deltagit i studien är engagerade och själva både söker kunskapsutveckling men även löpande överför erfarenheter till sina medarbetare. Det går att diskutera om det specifikt är engagerade medarbetare som valt att delta i studien och därmed påverkat resultatet eller om alla polisinsatschefer har samma engagemang för kunskapsutveckling. För att kvalitetssäkra utredningsåtgärder vid grova brott under pågående insats visar resultatet att beredskapsfunktioner och specialister är en framgångsfaktor. Resultatet tolkas som att det är viktigt att arbeta uppdragstaktiskt gentemot dessa specialistfunktioner för att samarbetet ska fungera., The study investigates police incident commanders’ experiences with mission tactics, the leadership philosophy advocated by the Swedish Police Authority. Previous research on leadership and communication is relevant to mission tactics during incident management regarding serious crime and is therefore presented in the background of this study together with research on extensive initial measures. Semi-structured interviews were conducted with police incident commanders from Police Region Stockholm. The interviews were analysed using thematic analysis and the results of the study show that commanders have faith in the leadership philosophy and use it to secure a solid police investigation. They see the importance of good communication and mutual trust between leaders and co-workers and they use pre-learned methods that are also found as success factors in prior research. In the study, there is a discussion about quick trust as a success factor and blind trust as a risk factor. Furthermore, the results show that the police incident commanders both seek new knowledge and strive to develop themselves whilst also continuously teaching new found knowledge to their co-workers. It is however unclear if only driven employees chose to participate in the study and thereby influenced the results, or whether all police incident commanders show the same commitment. In order to ensure the quality of investigative measures during incident management in the event of serious crimes, the results show that specialists are a key factor for success and that mission command is a necessity for collaboration to work.

I takt med en globalt växande befolkning, och en ansträngd klimatsituation gällandekonsumtion och resursnyttjande, ställs det höga krav på planetens befolkning, eftersom planeteninte tillhandahåller oss oändliga resurser. Matsvinn står för 8-10% av växthusgasutsläppen somkommer från människor. Trots kännedom om matsvinnets klimatpåverkan, kastas detfortfarande stora volymer brukbar mat i både hushåll och livsmedelsbutiker. Den här uppsatsenhar undersökt livsmedelsbutiken Stora Coop Visby och deras arbete med att minska butikensmatsvinn. Studien syftar till att ta reda på hur butiken arbetar i verksamheten för att åstadkommautmärkelser för sitt arbete med matsvinnsreducering, tre teman har undersökts specifikt, vilkaär riktlinjer, arbetsrutiner och ledarskap. Studien har gjorts i syfte att kunna bidra medinformation och underlag som kan vara till nytta för andra företag inom livsmedelsbranschen.En fallstudie har använts som forskningsdesign, och fem semistrukturerade intervjuer hargenomförts för att samla in data till studien. Respondenterna i studien har alla olika roller ibutiken och arbetar på olika avdelningar, vilket ger en mer nyanserad och omfattande bild avbutikens arbete med matsvinn. Intervjuerna sammanställdes och analyserades utefter tre temansom senare utgjorde ramen för både resultat- och analysdel.Resultatet från intervjuerna visade att Stora Coop Visby driver ett gediget arbete med matsvinninom organisationen och att deras matsvinn har minskat kraftigt de senaste åren. Det visarsiffrorna som presenterats, där butiken har minskat sitt matsvinn från 120 ton år 2018 till femton år 2023. Riktlinjer, arbetsrutiner och ledarskap ligger till grund för minskningen därföretaget implementerat flertalet kreativa arbetsrutiner, via samarbeten med andra företag blandannat. Ett ledarskap som är väl anpassat för arbetet med matsvinn genom att involvera samtligamedarbetare i arbetet med matsvinn samt att ledningen är öppna för nya lösningar. Till sistvisade butiken r

I följande kvalitativa studie har i syfte att skapa en djupare förståelse, kvinnliga tjänstemäns karriär och avancemang mot ledande befattningar inom Kustbevakningens sjögående operativa verksamhet, studerats. Studien bygger på intervjuer med åtta stycken kvinnliga befälhavare där en tematisk analys har genomförts och satts i relation till tidigare forskning kring jämställdhet, maktstrukturer samt hinder och möjligheter för kvinnor i mansdominerade organisationer. Resultatet visar på att svensk kustbevakning organisatoriskt genomgått en positiv utveckling där kvinnliga befälhavare idag har bättre förutsättningar än tidigare även om de många gånger behöver överprestera för att få samma legitimitet och acceptans som sina manliga motsvarigheter. Kuststationschefen har visats ha en betydande roll för kvinnors avancemang och behov finns att bättre tillse att kvinnor kan kombinera familjeliv med karriär. Studien kan ses som ett bidrag till ledarskapsfältet och specifikt till kvinnligt ledarskap inom mansdominerade organisationer.

Miljöpartiet startade som ett gräsrotsdrivet alternativ i politiken, ett antipartiparti som en av den tidens starkast lysande gröna stjärnor, Petra Kelly, formulerade det. Initiativtagaren Per Gahrton ville att det nya partiet skulle spela spelet i maktens korridorer men utan att överge sina annorlunda idéer. Han har kallat partiprojektet ett experiment och den här uppsatsen ger en bild av hur det hela fallit ut så här långt. Med partiets ledarideal som ingång, i ljuset av Robert Michels klassiska teori om oligarkins järnlag, undersöker jag hur partiet stått emot de krafter som otvetydigt sägs styra organisationer mot toppstyrning – och bort från radikalitet – när de professionaliseras. Jag har gjort detta genom att kartlägga partiets ledarideal ur ett inifrånperspektiv, med hjälp av dokumentation från miljöpartister och interna processer, samt en rad intervjuer med personer som haft eller har maktpositioner i partiet. I kartläggningen utkristalliserade sig fyra huvudteman, och dessa analyserar jag grundligt i mina resultat. De fyra idealen är: Aktivisten, Den antiauktoritära, Jämställdhet och Originalitet. Ledaridealen visade sig ge en bild av både partikulturen och den gröna dimension som utgör partiets ideologi. Därtill ger utvecklingen för vart och ett av dem en bild av hur partiet och synen på språkrörens roll utvecklats över tid. Min övergripande slutsats är att Miljöpartiets själ visat sig tämligen robust när det gäller de oligarkiska krafterna men också att det finns en sårbarhet som öppnar upp sig när partiet på allvar försöker bli större eller nå mer inflytande i det politiska systemet.

The preschool is an organization that is constantly developing. Although changes are a natural part of the preschool`s organization, some changes affect more than others. The study is about getting to know how it is experienced by principals to lead in resistance and which strategies preschool principals use to deal with resistance. The study also shed light on what the resistance may be due to and how principals who are active in the preschool´s organization work to reduce resistance that may arise during change work. The aim of the study is to contribute knowledge about which strategies preschool principals apply to deal with resistance in change work, how principals feel it is to lead in resistance and what impact inclusive leadership can have on change work in preschool. Fifteen principals/deputy principals have participated in the study and shared their thoughts and reflections on what it is like to lead in resistance through semi-structured interviews with the aim of answering the research questions to achieve a knowledge contribution for the study. The interviews have been transcribed, thematized and analyzed to arrive at several results from the empirical collection. The theoretical frame of reference highlight what previous research says about change work, resistance, inclusion, leadership and strategies. The analysis model ADKAR is discussed and in the empirical work there is a summary of the respondents´ thoughts and reflections on what it is like to lead in resistance, the impact inclusive leadership can have, and which strategies preschools principals use to deal with resistance. In the analysis section, the respondents´ answers are discussed compared to the literature and most of the results from the empirical work are supported by the research. The study´s conclusion shows that there are positive and negative perceptions of leading in resistance. Preschool principals have several strategies for dealing with resistance, such asindividual conversations, Förskolan är en organisation som ständigt är under utveckling. Fast förändringar är en naturlig del av förskolans organisation så påverkar vissa förändringar mer än andra. Studien handlar om att få kännedom om hur det upplevs av rektorer att leda i motstånd och vilka strategier rektorer i förskolan använder sig av för att hantera motstånd. Studien belyser även vad motståndet kan bero på och hur rektorer som är verksamma i förskolans organisation arbetar för att reducera motstånd som kan uppstå vid förändringsarbeten. Studiens syfte är att bidra med kunskap kring vilka strategier rektorer i förskolan tillämpar för att hantera motstånd vid förändringsarbetet, hur rektorer upplever det är att leda i motstånd och vad inkluderande medarbetarskap kan ha för påverkan vid förändringsarbeten i förskolan. Femton rektorer/biträdande rektorer hardeltagit i studien och fått dela med sig av sina tankar och reflektioner om hur det är att leda i motstånd genom semistruktuerade intervjuer i syfte att besvara forskningsfrågorna för att uppnå ett kunskapsbidrag för studien. Intervjuerna har transkriberats, tematiserats och analyserats för att komma fram till flera resultat från empiriinsamlingen. Den teoretiska referensramen lyfter upp vad tidigare forskning säger om förändringsarbete, motstånd, inkludering, ledarskap och strategier. Analysmodellen ADKAR diskuteras och i empirin finns en sammanfattning av respondenternas tankar och reflektioner kring hur det är att leda i motstånd, vilken påverkan ett inkluderande ledarskap kan ha och vilka strategier rektorer i förskolan använder sig av för att hantera motstånd. I analysavsnittet diskuteras respondenternas svar jämfört med litteraturen och de flesta resultaten från empirin får stöd av forskningen. Studiens slutsats visar att det finns positiva och negativa uppfattningar om att leda i motstånd. Rektorer i förskolan har flera strategier för att hantera motstånd som t.ex. enskilda samtal, kommunikation, samverkan med andra, fråga kolleg

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken påverkan chefens ledarstil har på medarbetares arbetstrivsel inom finanssektorn. Studien belyser även vilken betydelse feedback från ledare har samt hur det i sin tur påverkar arbetstrivseln. Undersökningen har fokus på finanssektorn och identifierar metoder samt strategier som skulle kunna vara användbara inom verksamheter för att öka de anställdas arbetstrivsel. Förståelsen av dessa faktorer kan även möjligen bidra till en bättre arbetsmiljö samt en ökad arbetsprestation som kan gynna organisationen. I teorikapitlet definieras centrala begrepp och en presentation görs av de teorier som ligger till grund för tolkningen av det insamlade materialet. Studien utgår från begreppen ledarskap samt arbetstrivsel och innebörden av dessa beskrivs för att tydliggöra läsandet. Sedan har teorierna traditionellt ledarskap, Leader-Member exchange theory samt Herzbergs tvåfaktorsteori valts ut som utgångspunkter. I metodkapitlet presenteras det tillvägagångssätt som används under processen. Studien utgår från ett bekvämlighetsurval och materialet samlades in genom åtta intervjuer som sedan kopplas ihop med studiens teoretiska referensram i resultat- och analyskapitlet. Resultatet visar på att chefens ledarstil har en stor påverkan på medarbetares arbetstrivsel. Inom ledarskapet har bland annat faktorer som kommunikation, stöd samt utvecklingsmöjligheter identifierats som viktiga för att öka arbetstrivseln. Resultatet pekar även på att feedback från ledare är av stor betydelse. Avslutningsvis redovisas de slutsatser som kunnat dras utifrån studiens frågeställningar, följt av en diskussion kring undersökningens styrkor och svagheter samt förslag på vidare forskning inom ämnet.

Målet med denna kandidatuppsats är att undersöka och beskriva hur ett ledarskap kan se ut i småskaliga modeföretag inom lyx- och premiumsegmentet, och vilka olika typer av samarbetsaktörer de har i sitt affärsnätverk, för att belysa vikten av organisatoriska strategier. Författarna av denna uppsats har undersökt; Vilka strategier företag använder i sin organisation; Vilka faktorer som kan vara till hjälp för företags förmåga att nå positiva resultat och framgång; Vilka typer av aktörer affärsnätverket består av och hur relationerna ser ut. Med teoretiskt avstamp i perspektiven Business Network Approach och Contingency Theory, ges en förståelse ur ett organisationsperspektiv. Dessa ger insikt i vilka typer av kombinationer av affärsmodeller som kan vara fördelaktiga för ett modeföretag. Med hjälp av empirisk data från flera olika modeföretag ger studien tydligare förståelse för vilka typer av samarbeten och affärsmodeller som är användbara för småskaliga företag. Empirisk data har samlats in genom dokumentstudier, observationer online, samt semi-strukturerade intervjuer. Genom undersökning av olika modeföretag inom lyx- och premiumsegmentet, belyser resultatet hur samarbetsaktörer är avgörande för ett modeföretags framgångar. Ett effektivt partnerskap och gemensamma mål mellan organisationen och affärsnätverket, ger ett småskaligt modeföretag god chans att utveckla starka kontakter, som behövs för att expandera och skapa framgångar. Studien betonar betydelsen av starkt och dynamiskt ledarskap samt ett effektivt affärsnätverk för framgång inom modebranschen. Den både styrker och presenterar fördelarna med starka samarbetsaktörer i ett företags affärsnätverk. Det är tydligt att ledarskap och olika affärsmodeller, såväl som affärsnätverk hos småskaliga företag, är faktorer som stärker organisationen. Därför behövs framtida forskning för att fördjupa förståelsen för dessa faktorer och deras inverkan. Detta behövs framförallt inom modeindustrin då den står inför många nya, The aim with this Bachelor Thesis is to examine and describe what leadership may look like in small-scale fashion companies within the luxury and premium segment, and to identify the different types of collaborative actors the companies have in their business network. This is in order to highlight the importance of organizational strategies. The authors of this research have investigated; Which strategies businesses use in their organization; Which factors can be helpful for businesses ability to reach positive results and prosperity; Which types of actors one’s business network consist of and who the actors are; How the actors within the business network, are visible or obvious in an organization’s, as well as its marketing. With the Business Network Approach and Contingency Theory as this thesis’ theoretical perspective, the data is given a clear view from an organizational standpoint. It provides insight into which types of combinations of business models can be beneficial for a fashion organization. By the usage of empirical data from several fashion organizations, it gives an understanding of which kinds of collaborations and business models are helpful for businesses within luxury fashion. The empirical data has been collected through documentary studies, observations online and semi-structured interviews. By examining different fashion businesses within the luxury segment, findings show how collaborative actors are crucial for a fashion company's success. Effective partnership and shared goals between the organization and its business network, provide a small-scale fashion company chances to developing strong connections necessary for growth and prosperity. This thesis emphasizes the importance of strong and dynamic leadership in small-scale fashion businesses and also presents benefits with strong collaborative actors in an organizations’ business network. It is apparent that leadership and contingency models, as well as the importance of a business network

Bakgrund - Välbefinnande, ett svårdefinierat och komplext begrepp som har olika betydelse för alla. Hur chefer med hjälp av krav-kontroll-stödmodellen arbetar med att främja välbefinnandet på arbetsplatsen är det denna studie är menad att svara på. En person som arbetar heltid spenderar mycket av sin vakna tid på arbetsplatsen, det är därmed viktigt att välbefinnandet främjas av chefen. Det är av stor vikt att chefer arbetar med välbefinnande för att få en välmående organisation, och det finns flera olika sätt att arbeta med välbefinnande. Krav-kontroll-stödmodellen som är grundad av Karasek och Theorell är en stor del av teorin i denna studie. De tre dimensionerna ska i en kombination leda till ett ökat välbefinnande och författarna har med hjälp av denna modell kunnat analysera datan som samlats in genom de kvalitativa intervjuerna. Syfte - Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt chefer kan använda sig av krav-kontroll-stödmodellen för att arbeta med välbefinnandet på arbetsplatsen. Metod - En kvalitativ forskningsmetod har valts för att genomföra denna studie. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in empiri. När intervjuerna var genomförda transkriberades de med hjälp av Microsoft Word, detta för att innehållet skulle kunna granskas mer noggrant. Teori har samlats in genom högskolebibliotekets databaser, kurslitteratur samt Google och Google Scholar. Slutsats - Krav-kontroll-stödmodellen kan användas för att arbeta med välbefinnande på arbetsplatsen. Alla tre dimensioner av modellen bör tas i beaktning för att främja en hälsosam arbetsplats där välbefinnande är i fokus. Ledord har identifierats under arbetets gång vilka är kommunikation, inkludering, tillgänglighet och stöttning. Dessa ledord är avgörande för arbete med välbefinnande på arbetsplatsen., Background - Well-being, a difficult to define and complex concept that has different meanings for everyone. How managers use the demand-control-support model when they work with well-being at the workplace is this study's main question. A person who works full-time spends a lot of his or her waking hours at the workplace, so it is important that well-being is promoted by the manager. It is of great importance that managers work with well-being in order to have a prosperous organization, and there are several different ways to work with well-being. The demand-control-support model founded by Karasek and Theorell is a major part of the theory in this study. The three dimensions in combination should lead to increased well-being and the authors have been able to analyze the data collected through the qualitative interviews with the help of this model. Purpose - The purpose of this study is to examine how managers can use the demand-control-support model when they work with well-being at the workplace. Method - A qualitative research method has been chosen to carry out this study. Eight semi-structured interviews have been conducted to collect empirical evidence. When the interviews were completed, they were transcribed using Microsoft Word so that the content could be examined more carefully. Theory has been collected through the university library's databases, course literature and Google and Google Scholar. Conclusion - The demand-control-support model can be used with workplace well-being work. All three dimensions of the model should be used to promote a healthy workplace where well-being is the focus. A couple of important words have been identified during the work, which are communication, inclusion, accessibility and support. These keywords are important for work with wellbeing at the workplace.

Syftet med denna undersökning är att presentera en fördjupad bild av hur ledarskapet påverkar arbetsmotivationen hos medarbetare på individ- och gruppnivå. Tidigare kvantitativa studier har kunnat påvisa samband mellan ledarstil och välmående hos de anställda. Med den anledningen ville vi genom en kvalitativ ansats ge en mer beskrivande och inlevelserik bild av ledarskapets innebörd. Genom semistrukturerade intervjuer ville vi undersöka hur medarbetarna uppfattar ledarskapets betydelse för den egna arbetsglädjen och arbetsmotivationen. Undersökningen är gjord ur ett medarbetarperspektiv, men arbetsgivare kan med fördel dra nytta av resultaten när de utformar ledarskapet. Urvalsgruppen består av nio tjänstemän i både offentlig- och privat sektor, detta då vi önskade behandla eventuella skillnader mellan dem. Samtliga respondenter har minst en chef över sig och har ett likvärdigt kontorsarbete. Den teoretiska referensramen presenterar ledarskapets utveckling över tid och kommer ta avstamp i Full Range Leadership Model myntad av Bass och Avolio. Fokus kommer därmed vara på de tre klassiska ledarskapsstilarna, vilket är det transformativa-, transaktionella- och laissez-faire ledarskapet. Vidare behandlas Self-determination Theory och Herzbergs tvåfaktorteori, vilket är de två motivationsteorier undersökningen till stor del bygger på. Kapitlet avslutas genom en sammankoppling mellan ledarskap och motivation, detta för att förstå dess orsak och verkan på medarbetarnas arbetsmotivation. Vi använde den teoretiska referensramen vid utformningen av intervjuguiden för att kunna ställa konkreta frågor kopplat till ledarskap och arbetsmotivation. Till analysen använde vi oss av tematisk analys, detta för att vi enklare skulle kunna placera och hantera den insamlade datan. Vidare besvaras våra forskningsfrågor med hjälp av empirin och med stöd av den teoretiska referensramen. Resultaten i undersökningen visar att ledarskapet kan kopplas till många av de faktorer medarbetarna anse

Svensk välfärdssektor står inför utmaningar och Skolverket flaggar för en större lärarbrist i framtiden då en stor grupp lärare är på väg att gå i pension samt att flera väljer att byta yrke. Samtidigt har det blivit vanligare för yngre generationer att byta arbetsplats mer frekvent i syfte att utvecklas karriär- och lönemässigt. En lärarbrist skapar stora arbetsmiljömässiga utmaningar för de som är kvar, vilket gör att arbetet med att få lärarna att vilja stanna har stor betydelse för skolorganisationerna. Detta är något som främst HR-personal arbetar med vilket leder oss in på studiens syfte som är att öka förståelsen och redogöra för hur HR-personal inom grundskolan arbetar med att behålla lärare och vilka faktorer de anser är viktiga i detta arbete. Studien utgår från en kvalitativ metod där nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter från en privat och åtta kommunala HR-avdelningar för att besvara studiens problemformulering. Därutöver har flera ämnesrelaterade teorier använts såsom Ulrich fyra HR-roller, de yttre faktorerna, Intern Employer Branding, utvecklande ledarskap samt Talent management. Dessa har använts som ett verktyg genom en teoretisk analysmodell för att tolka studiens empiri. Resultatet visar på att HR har en viktig roll i att stötta rektorerna i deras ledarskap men att de agerar genom en indirekt roll mot lärarna. Dessutom arbetar de för att förbättra andra yttre faktorer i syfte att öka lärarnas arbetstillfredsställelse och motivation., The Swedish welfare sector faces challenges and the Swedish National Agency for Education (Skolverket) indicates a future shortage of teachers due to a significant portion of teachers that are nearing retirement age and furthermore some teachers are choosing to change profession. At the same time, younger generations display a growing tendency to switch workplaces more frequently, aiming to advance their careers and salaries. A shortage of teachers poses significant workplace challenges for the teachers that stay. This highlights the importance of the work required for the school organizations to retain the teachers. These factors fall primarily within the responsibilities of HR-personnel, thereby guiding the purpose of this study, which seeks to explain and give an increased understanding to how HR-personnel, within primary schools, are working with retaining teachers, as well as to identify the factors they deem significant in this matter. Assuming a qualitative approach, nine semi-structured interviews have been conducted with respondents from one private and eight public HR departments to address the research purpose of the study. Additionally, several subject-related theories have been utilized, including Ulrich's four HR roles, external factors, Internal Employer Branding, transformational leadership, and Talent Management. These theories have been used as tools within a theoretical analysis model to interpret the study's empirical data. The results indicate that HR plays an important role in supporting principals in their leadership, although through an indirect role concerning teachers. Additionally, HR efforts focus on improving external factors to enhance teachers' job satisfaction and motivation.

Denna studie syftar till att undersöka hur organisationer inom evenemangsbranschen arbetar med att leda och motivera volontärarbetare på sina evenemang. Särskilt fokus ligger på hur de arbetar för att främja volontärernas inre motivation och tillfredsställa deras psykologiska behov av autonomi, kompetens och samhörighet. Studien har i huvudsak använt en teoretisk utgångspunkt “Självbestämmandeteori” (SBT). Materialet som har analyserats samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med praktiker från organisationer inom musikevenemangsbranschen som använder sig av volontärer på sina evenemang. Resultatet av studien antyder att organisationerna tenderar att skapa en ökad inre motivation hos volontärerna genom att erbjuda valmöjligheter till arbetsuppgifter med tydliga instruktioner, där erkännanden för deras insatser spelar en viktig roll. Evenemangsorganisationerna arbetar och bör vidarearbeta med att skapa en positiv arbetsmiljö för volontärerna där alla ses som jämlikar och kan knyta gemenskaper med både varandra och organisationen, så att de i sin tur kan uppfylla sitt behov av samhörighet enligt SBT. Resultatet tyder även på att återkommande volontärer är ett vinnande koncept både för organisationernas arbete med att tillfredsställa volontärernas behov, samt för att minska osäkerheten kring volontärernas insatser och arbetsmoral. Slutsatserna kan därför visa på att en välimplementerad användning av principer från självbestämmandeteorin (SBT) kan bidra till att stärka volontärernas motivation och engagemang. Detta resultat har bidragit till att öka kunskapen ur ett perspektiv som inte är lika studerat och som kan hjälpa eventorganisationer att leda volontärer i framtiden. Denna studie är skriven på svenska., This study aims to investigate how organizations within the events industry work to lead and motivate volunteer workers at their events. Special focus is placed on how they work to promote volunteers' intrinsic motivation and satisfy their psychological needs for autonomy, competence, and relatedness. The study has primarily used one theoretical framework known as Self-Determination Theory (SDT). The data that has been analyzed was collected through six semi-structured interviews with practitioners from different organizations in the music events industry that use volunteers at their events. The study's findings suggest that organizations tend to enhance volunteers' intrinsic motivation by offering task choices with clear instructions, where recognition for their efforts plays an important role. Event organizations are currently working on and should continue to develop a positive work environment for volunteers where everyone is treated as equals and can form a sense of community with each other and the organization, thereby fulfilling their need for relatedness according to SDT. Furthermore, the results indicate that recurring volunteers are a successful concept both for organizations seeking to meet volunteers' needs and to reduce uncertainty about volunteers' efforts and work ethic. Therefore, the conclusions may indicate that a well-implemented application of principles from Self-Determination Theory (SDT) can contribute to strengthening volunteers' motivation and engagement. These findings have contributed to increasing knowledge from a less explored perspective and may assist event organizations in effectively leading volunteers in the future. This study is written in Swedish.

I dagens samhälle, där global interaktion och utbyte är ständigt närvarande, är en mångfaldig arbetsplats avgörande för organisatorisk framgång. För att möta de utmaningar som finns inom en mångkulturell organisation och dra nytta av möjligheterna detta skapar är det avgörande att chefer utvecklar förmågan att effektivt navigera och främja samarbete med team från olika kulturella bakgrunder. Chefskap och ledarskap betraktas traditionellt utifrån två perspektiv, men i dagens organisationer är de integrerade och avgörande för att nå önskade resultat. Med en mångkulturell organisation tillkommer utmaningar i hanteringen av dessa, såsom kommunikationsbarriärer, behovet av att anpassa ledarskapet och risken för konflikter på grund av bristande inkludering av alla på arbetsplatsen. Studiens syfte är att utforska medarbetares upplevelser av kulturella skillnader och utmaningar på arbetsplatsen samt hur relationen mellan chef och medarbetare manifesterar sig i denna kontext. Detta är särskilt relevant för att förstå och främja effektivt chefsarbete i en globaliserad värld. En kvalitativ metodansats användes, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio respondenter med olika kulturella bakgrunder inom olika branscher. Studien hade en deduktiv ansats, och det empiriska materialet analyserades genom selektiv kodning enligt studiens analysmodell. Utifrån analysen kan författarna dra slutsatsen att både chefer och medarbetare behöver anstränga sig för att förstå och hantera kulturella skillnader för att främja en inkluderande arbetsmiljö i en mångkulturell organisation., A diverse workplace is essential for organizational success in today's global society. To meet the challenges of a multicultural organization and take advantage of the opportunities it creates, it is crucial that managers develop the ability to effectively navigate and foster collaboration with teams from different cultural backgrounds. Management and leadership are traditionally viewed from two perspectives, but in today's organizations, they are integrated and critical to achieving desired results. With a multicultural organization comes challenges in managing them, such as communication barriers, the need to adapt leadership, and the risk of conflict due to the lack of inclusion of all in the workplace. The study aims to explore employees' perceptions of cultural differences and challenges in the workplace and how the relationship between manager and employee manifests itself in this context. This is particularly relevant for understanding and promoting effective management in a globalized world. A qualitative methodological approach was used, where semi-structured interviews were conducted with nine respondents from different cultural backgrounds in various industries. The study had a deductive approach, and the empirical material was analyzed through selective coding according to the study's analysis model. Based on the analysis, the researchers conclude that managers and employees must try to understand and manage cultural differences to promote an inclusive work environment in a multicultural organization.

Föreliggande studie har genomförts med en kvalitativ metod, med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie är att skapa djupare förståelse kring hur organisationskulturer formas inom tre banker i Skaraborg och vilken roll ledarskapet spelar i formningen av dessa kulturer. Anledningen till att just tre banker i Skaraborg har studerats är att det länge funnits en gammal bankkultur som inneburit att männen haft de högsta positionerna medan kvinnor arbetat mer administrativt. Kulturen verkar fortleva än idag eftersom det är övervägande delen män på de högre positionerna inom banksektorn. Studieförfattarna ville därför undersöka hur organisationskulturer formas och vilken betydelse ledarskapet har i detta. Goda organisationskulturer genererar konkurrensfördelar och är avgörande för organisationers överlevnad och i detta är också ledarskapet av stor vikt. Syftet med studien uppfylls med hjälp av respondenter som delgivit sina egna berättelser. Respondenterna var sex till antalet och har ledande positioner inom banker i Skaraborg. Genom att använda teorier kring bland annat organisationskultur och ledarskap kunde studiens författare förstå och lättare tolka den insamlade datan, på så sätt kunde vissa faktorer som formar organisationskulturer och vilken roll ledarskapet har i detta urskiljas. Resultaten visar på några utmärkande faktorer som är av betydelse i formandet av organisationskulturer. Dessa är artefakter i form av bolagets struktur, ritualer, hur de anställda klär sig inom banken samt den process i vilken individer socialiseras in i organisationen. Ledarskapets roll i formandet av organisationskulturer identifierar sig som ledarens personliga egenskaper, stereotyper samt till viss del genus och kön., The present study has been carried out using a qualitative method, where semi-structured interviews were conducted. The purpose of this study was to create a deeper understanding regarding how organizational cultures within three banks in Skaraborg are shaped and what role leadership plays in this formation of these cultures. The reason why three banks in Skaraborg has been studied was because it has long existed an old banking culture which meant that the men have had the highest positions while the women worked more administratively. The culture seems to have lingered on even today since the majority of the higher positions still is dominated by men within the banking sector. The authors of this study wanted therefore to investigate how organizational cultures are shaped and what role leadership plays in this. Good organizational cultures generate competitive advantages and is crucial for the survival of organizations wherein leadership also is of great importance. The purpose of this study is fulfilled by help of respondents who have shared their own stories. The respondents were six in number which all were in leading positions within banks in Skaraborg. By using theories regarding for instance organizational culture and leadership the authors of the study could understand and easier interpret the collected data, in this way, certain factors that shape organizational cultures and the role of leadership in this could be discerned. The results show some distinctive factors which are important in the shaping of organizational cultures. These are artifacts in the form of the company's structure, rituals, how the employees dress within the bank and the process in which individuals are socialized into the organization. The role of leadership in shaping the organizational cultures is identified as the leader's personality traits, stereotypes and to some extent gender and sex.

Mjukvaruutvecklande företag har sedan begynnelsen kämpat med att leverera dugliga system för att möta kundernas behov. En rapport från Standish Group (2014) påvisar att endast 16.2% av mjukvaruprojekt färdigställs i tid och inom budget. Krogstie (2012) och Moløkken-Østvold (2004) fastslår att systemutvecklingsprojekt i offentlig sektor har en tendens att överskrida både tidsramar och budget i högre utsträckning än projekt mot privat sektor. Dessutom noteras att projekt i offentlig sektor systematiskt är underestimerade när det kommer till både tid och budget. Denna forskningsartikel undersöker kritiska framgångsfaktorer för systemutvecklingsprojekt inom offentlig sektor. Genom en kombination av litteraturöversikt och empirisk datainsamling via semistrukturerade intervjuer med relevanta respondenter identifieras flera centrala faktorer. Studiens syfte är att svara på frågan om vilka faktorer som är avgörande för framgång i systemutvecklingsprojekt mot offentlig sektor. För att uppnå studiens syfte besvaras följande frågeställning: Vilka kritiska framgångsfaktorer är viktiga för att lyckas med systemutvecklingsprojekt mot offentlig sektor? Resultatet pekar på sju kritiska framgångsfaktorer: effektivt ledarskap, strukturerad projektplanering och användning av lämpliga projektmetoder, utnyttjande av projektgruppens kompetenser, implementering av iterativt arbetssätt för kontinuerlig leverans och förbättring, balans mellan tid, budget och funktionalitet, efterlevnad av policyer, riktlinjer och icke-funktionella krav, samt aktiv involvering av slutkunden genom hela utvecklingsprocessen.

Studiens syfte var att undersöka och påvisa vad ledarskapsteorin LMX som innefattar relationen mellan ledare och medarbetare, kan ha för betydelse för organisationsförändring. Samtidigt identifierar studien dimensioner inom LMX-teorin som mäter graden av LMX inom företagen och som vidare kan användas för att dra slutsatser om företagens organisationsförändringar. Studien utgår från en kvalitativ metod som kompletteras med en kvantitativ metod, för att på så vis få fler perspektiv på studiens ämnesområden, ledarskap, LMX och organisationsförändring. Arbetet utgår från fem småföretag inom detaljhandeln där fem intervjuer genomfördes med respektive företags butikschef. Företagens medarbetares perspektiv på studiens ämnesområden representeras vidare med hjälp av en enkätundersökning. Studiens resultat visar att relationen mellan ledare och medarbetare, tillsammans med LMX-dimensionerna, har en avgörande betydelse på organisationsförändring. Starka, högkvalitativa relationer mellan ledare och medarbetare anses vara grundläggande för att skapa förutsättningar för framgångsrika förändringsprocesser. Därför rekommenderas butikschefer inom småföretag i detaljhandeln att inkludera medarbetarna mer aktivt i förändringsprocesser för att stärka relationerna vilket underlättar för de övriga dimensionerna inom LMX-teorin. Kommunikation visade sig vara avgörande för att minska motstånd och missnöje under förändringsprocessen samtidigt som engagerade medarbetare, som motiveras av relationen med ledaren, tenderar att vara mer samarbetsvilliga och positiva mot förändringar. Slutligen konstateras att förtroende är en central faktor som skapar trygghet och underlättar förändringsprocesser. Sammantaget är det tydligt att relationen mellan ledare och medarbetare, tillsammans med LMX-dimensionerna, spelar en avgörande roll för framgångsrika organisationsförändringar inom småföretag i detaljhandelsbranschen., The purpose of the study was to investigate and demonstrate the significance of the Leadership-Member Exchange (LMX) theory, which encompasses the relationship between leaders and employees, for organizational change. Concurrently, the study identified dimensions within the LMX theory that measure the degree of LMX within companies and can be used to draw conclusions about the companies' organizational changes. The study employed a qualitative method supplemented by a quantitative method to gain multiple perspectives on the study's subject areas: leadership, LMX, and organizational change. The research was conducted in five small retail businesses, where five interviews were conducted with each company's store manager. The perspectives of the companies' employees on the study's subject areas were further represented through a survey. The results of the study indicate that the relationship between leaders and employees, along with the LMX dimensions, is crucial for organizational change. Strong, highquality relationships between leaders and employees are considered fundamental for creating conditions conducive to successful change processes. Therefore, store managers in small retail businesses are recommended to actively involve employees in change processes to strengthen relationships, which facilitates the other dimensions within the LMX theory. Communication was found to be critical in reducing resistance and dissatisfaction during the change process, while engaged employees, motivated by their relationship with the leader, tend to be more cooperative and positive towards change. Finally, it is concluded that trust is a central factor that fosters security and facilitates change processes. Overall, it is clear that the relationship between leaders and employees, along with the LMX dimensions, plays a crucial role in successful organizational change within small retail businesses.

Forskningsgap: Baserat på vår tidigare inferens om ledarskap och vad ett bra ledarskap är identifierade vi ett forskningsgap gällande vad chefer anser är ett bra ledarskap och vad medarbetare anser är ett bra ledarskap samt deras samspel. Syfte: Syftet med denna studie är att studera vad medarbetare anser är bra ledarskap och vad chefer anser är bra ledarskap. Detta för att sedan se om vi kan se ett samspel mellan de olika synerna. Metod: En komparativ studie har använts för att besvara vårt syfte. Vi har intervjuat fem medarbetare och fem chefer i en semistrukturerad intervju för att se deras syn på ledarskap. Intervjuerna har skett online och alla intervjuer förutom en har spelats in. Resultat: Resultatet för cheferna var att de vill vara närvarande men inte detaljstyra och vill ge medarbetarna sin frihet. Resultatet för medarbetarna är att de vill ha en mer fysiskt närvarande chef som är stöttande och som ger både positiv och negativ feedback. Samspelet vi kunde se var att både chefer och medarbetarna har en lika syn på ledarskap men att de har en olika syn på hur det ska praktiseras. Cheferna ser ledarskapet mer professionellt medan medarbetarna letar efter mer empati och närvaro från sina chefer. Slutsats: Slutsatsen blev att chefer och medarbetare ser lika på ledarskap men har en olika syn på hur ledarskapet ska praktiseras. För att denna syn på ledarskapet ska få en bättre balans mellan medarbetare och chefer behöver de arbeta på sin relation. En bra och öppen relation mellan chef och medarbetare leder till en mer öppen och ärlig kommunikation där feedback lyssnas på och adapteras.

Bakgrund: En interimschef är en tillfällig chef som har specialiserad kunskap för att lösa organisationers olika problem. Denna studie fokuserar på interimschefers upplevelser av att leda förändringsarbeten. Användandet av interimschefer i förändringsprocesser är relativt nytt i Sverige. Trots att den svenska arbetsmarknaden traditionellt favoriserar tillsvidareanställningar, har interimschefer blivit alltmer eftertraktade under de senaste åren. Detta fenomen väcker intresse för att utforska hur interimschefer själva uppfattar sitt arbete, särskilt i samband med förändringsledning. Även om tidigare studier har identifierat fördelar med att anställa interimschefer under förändringsarbeten, har deras personliga erfarenheter inte studerats i detalj. Avsikten är att studien ska bidra till att fylla denna kunskapslucka och lägga en grund för framtida forskning inom området. Syfte: Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur interimschefer leder ett förändringsarbete under en begränsad tidsperiod utan en tidigare befintlig relation till medarbetarna. Metod: I studien har en kvalitativ metod tillämpats, där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare. Forskningsansatsen är abduktiv med utgångspunkt från teoretiska ramverk. Resultat: Studiens resultat belyser främst de positiva aspekterna av att vara interimschef i förändringsprocesser, men identifierar också vissa utmaningar. En betydande fördel är att interimschefer snabbt kan etablera sig och skapa relationer till medarbetarna utan tidigare förutfattade meningar. En utmaning som interimschefer många gånger står inför är dock bristen på intern kunskap om organisationen. Studien understryker därmed vikten av att leda genom sina medarbetare, bland annat på grund av att de besitter intern kompetens. Samarbete med tydlig struktur är viktigt för att etablera ett hållbart förändringsarbete. På grund av den begränsade anställningstiden är det också kritiskt att effektivt anpassa, Background: An interim manager is a temporary executives who possess specialized knowledge to solve various problems within organizations. This study focuses on the experiences of interim managers in leading change initiatives. The use of interim managers in change processes is relatively new in Sweden. Although the Swedish labor market traditionally favors permanent employment, interim managers have become increasingly sought after in recent years. This phenomenon has sparked interest in exploring how interim managers perceive their work, especially in connection with change management. While previous studies have identified the advantages of employing interim managers for change initiatives, their personal experiences have not been studied in detail. Our study aims to address this gap in knowledge and lay a foundation for future research in the field. Purpose: The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how interim managers lead change initiatives within a limited time frame and without a prior relationship with employees. Method: The study employed a qualitative method, where data collection was conducted through semi-structured interviews with eight participants. The research approach is abductive, starting from theoretical frameworks. Results: The study’s results primarily highlight the positive aspects of being an interim manager in change processes, but also identify certain challenges. A significant advantage is that interim managers can quickly establish themselves and create relationships with employees without previous preconceptions. However, a challenge that interim managers often face is the lack of internal knowledge about the organization. The study thus emphasizes the importance of leading through one’s employees, partly because they possess internal expertise. Collaboration with a clear structure is important to establish sustainable change work. Due to the limited duration of employment, it is also critical to effectively adapt