Search

A case study has been conducted in a municipal child and educationadministration. The aim was to develop a management system for thesystematic quality work at an overall level and identify what isimportant to think about to make the system work in theorganization. The studied organization has low student results and alarge proportion of the students do not gain admission to the uppersecondary school. The study is based on theories of systematicquality work and laws within the school and theories about offensivequality development. Surveys, interviews, document reviews, processmapping and literature studies have been used in the study. Theprocess mapping shows that the current systematic quality work has atop-down perspective. The results of surveys, interviews anddocument review indicate that there is a lack of commitment at theunit level. The current systematic quality work doesn´t lead to anydevelopment, partly because the follow-ups and analyzes, that arecarried out in the units, do not constitute a sufficient basis forthe top management to prioritize what is needed to do to develop thebusiness. The current top-down perspective is challenged and abottom-up perspective is proposed to gain greater involvement andparticipation. A new process, a management system as well as aproposal for implementation is suggested for the organization. Themanagement system is based on total quality management (TQM). En fallstudie har genomförts i en kommunal barn- och utbildningsförvaltning i syfte att ta fram ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet på en övergripande nivå och identifiera vad som är viktigt att tänka på för att få systemet att fungera i organisationen. Den studerade organisationen har låga elevresultat och en stor andel av eleverna uppnår inte behörighet till gymnasiet. Studien baseras på teorier och lagstiftning om systematiskt kvalitetsarbete inom skolan och teorier om offensiv kvalitetsutveckling. Enkäter, intervjuer, dokumentgranskningar, processkartläggning och litteraturstudier har använts i studien. Processkartläggningen visar att det nuvarande systematiska kvalitetsarbetet har ett top-downperspektiv och resultatet av enkäter, intervjuer och dokumentgranskningen tyder på att det finns ett bristande engagemang på enhetsnivå. Det nuvarande systematiska kvalitetsarbetet medför inte att verksamheterna utvecklas, bland annat beroende på att de uppföljningar och utvärderingar som genomförs på enheterna inte utgör ett tillräckligt underlag för att huvudmannen skall kunna prioritera insatser som leder till att verksamheten utvecklas. Det nuvarande top-down-perspektivet ifrågasätts och ett bottom-up-perspektiv föreslås för att få ett större engagemang och delaktighet på enhetsnivå. Ett förslag på ny process, ett ledningssystem baserat på offensiv kvalitetsutveckling samt ett implementeringsförslag redovisas i studien.

Bakgrund: Elevhälsans medicinska insats (EMI) är en del av elevhälsan som verkar för att elever ska uppnå utbildningsmålen. Inom EMI arbetar skolsköterskor vilka arbetar sjukdoms- och hälsoförebyggande. Ett systematiskt kvalitetsarbete genererar god vårdkvalitet. Det saknas forskning i hur EMI upplevs ur elevens perspektiv. Syfte: Att beskriva elevers skattning av nöjdhet med EMI:s verksamhet i grundskola och gymnasium. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design. 141 elever i årskurs 4 i mellanstadiet (yngre åldersgruppen), årskurs 7 på högstadiet samt årskurs 1 på gymnasiet (äldre åldersgruppen) på tre kommunala skolor i en kommun i södra Sverige har skattat sin nöjdhet med EMI. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Chi två-test har använts för gruppjämförelser. Resultat: Helhetsintrycket av EMI var bra. Tillgänglighet, respekt/bemötande, information/kunskap, delaktighet/involvering, emotionellt stöd och kontinuitet/koordinering upplevdes vara god. Den yngre åldersgruppen visste vem skolsköterskan var (p

Swedish schools are required by law to conduct systematic quality work and it has a central position in the Swedish educational system. The work each school conduct is scrutinized by the Swedish Schools Inspectorate. The purpose of this study is to examine teachers´ experiences of systematic quality work at the upper secondary school and the advantages and disadvantages they identified when engaging in systematic quality work. The study used a qualitative method based on semi-structured interviews. The analytical framework used was hermeneutics. The main theories used as a foundation were organizational theory and learning organization-perspective. A total of five teachers from two different upper secondary schools partook in the study. Their statements were categorized in accordance to the study´s three questions. The analysis of the results showed that the structuring of development teams among teachers had an impact on the effectiveness of systematic quality work. The teachers also expressed a lack of time dedicated to quality work and a desire for a variated time when engaging with systematic quality work. The teachers perceived their role as a teacher essential when engaged in systematic quality work.

The purpose of the study is to investigate how educational documentations in systematic quality work are used in pre-school practice. What are the possibilities and limitations of the use of pedagogical documentation as an instrument in systematic quality work in pre-school practices? Referring to previous research, theory and empirical data collection, I was able to conduct this study. In the theoretical part, I made use of the constructionist learning perspective. In the empirical part, I used a qualitative research method with interviews and observation in order to gain understanding of the way pre-school teachers use pedagogical documentation in a learning perspective.The study shows that pedagogical documentation used in systematic quality work is associated with opportunities and difficulties. Participants described that pedagogical documentation provides opportunities for children to achieve their potential, and that it focuses on the individual needs of development. In other words, the benefit of using pedagogical documentation of systematic quality work became a tool for the educational quality in the operation. The teachers constantly have the ability to monitor, document and reflect on their work to ensure children's learning and development. This also creates opportunities for children to become active participants in the educational activities. Some of the difficulties are lack of time, children's group size and staff nonattendance. The study's participants also highlight that there is a need for increased staff competence in the use of technical educational tools.

Skolutvecklingsarbete görs bäst när det uppstår från skolans eget vardagliga arbete. Det hand-lar om att systematiskt arbeta med att förbättra den egna skolan genom lärande och reflektion-er, det vill säga förbättra skolans vardagspraktik med stöd av forskning. Vilja, ansvar och kre-ativitet hos pedagog och skolledning är förutsättningar för att skolutveckling skall ske på sko-lan. Syftet med all skolutvecklingsarbete är att arbete skall gynna elevers lärande och utveckl-ing och leda till ett bättre resultat i skolan. Eftersom det står tydligt i läroplanen som träddes i kraft den 1 juli 2011 att skolan måste utvecklas och att det är huvudmannens ansvar att detta skall ske (LGR11) så har några kommuner ett kunskapsbildande centrum för att stötta sko-lorna i deras utvecklingsarbete. Det finns nyckelkomponenter som är viktiga för lärare när det gäller att vara strategisk beträffande undervisning och lärande. I denna undersökning har 33 lärare svarat på en webbenkät om hur de upplever att skolut-vecklingsarbete gynnar elevers lärande och utveckling. De flesta grundskollärare som har svarat enkäten arbetar i årskurs 1-3 och har arbetat som lärare mellan 16-20 år. De flesta lä-rare som har deltagit i insatser i form av fortbildningar har även fått stöd av en extern aktör i sitt yrke. Skolutvecklingsinsatser i form av utbildningar, konferenser, workshopar, kollegialt lärande kan vara en ingång för att lärare skall börja reflektera över sin egen undervisning och förhållningssätt till elever, arbetskamrater, skolledning, vårdnadshavare. När lärare ökar sitt positiva förhållningssätt gentemot eleverna så utvecklas eleverna på ett positivt sätt. De vågar göra fel, provar nya metoder, tar gärna emot olika typer av feedback. Lärares utveckling blir bäst när den går från professionell utveckling i form av deltagande till professionellt lärande i form av görande. School development work is best done when it comes to school’s own daily work. It is about systematically working to improve the school’s own learning through learning and reflections, ie improving the school’s everyday practice with the support of research. The will, responsi-bility and creativity of educators and school management are prerequisites for school devel-opment. The aim of all school development work is to benefit the students learning and de-velopment, leading to a better school result. Since it is clearly stated in the curriculum that came into force on July 1, 2011, the school must develop and that it is the responsibility of the principal to make this happen (LGR11). Some municipalities have a knowledge centre for supporting schools in their development work. There are key components that are important for teachers when it comes to being strategic in teaching and learning. In this survey, 33 teachers responded to a web survey about how they feel that school devel-opment work favours students’ learning and development. Most primary school teachers who answered the questionnaire work in grades 1-3 and have worked as teachers between 16-20 years. Most teachers who participated in activities in the form of training courses have also been supported by an external actor in their profession. School development initiatives in the form of education, conferences, workshops, collegial learning can be an input for teachers to start reflecting on their own teaching and approaches to pupils, co-workers, school manage-ment, guardians. When teachers increased their positive attitude toward the students, the stu-dents also became more positive towards the school and education. In a positive environment the students are not afraid to try new methods, receive different types of feedback. Teacher’s development is best when it comes from professional development in the form of participation in professional learning in the form of doing.

Studiens syfte är att kartlägga attityder och mönster i uppfattningar om begreppen kvalitet, mätning och systematiskt kvalitetsarbete. Studien svarar på frågan vilka uppfattningar det finns hos nyckelpersoner i skolans utvecklingsarbetes runt begreppen kvalitet och mätning i förhållande till skolutveckling. Studien svarar också på om uppfattningarna kan leda till svårigheter eller problem utvecklingsarbetet att förbättra skolans kvalitet. Undersökningen är kvantitativ och har genomförts genom en webbenkät som riktades mot förstelärare och skolledare i grundskola och gymnasium. Studiens resultat visar mönster som har gemensamma drag med den utvecklingsform som benämns effektiva-skolor-modellen. Där ses mätvärden som viktiga och med dem som utgångspunkt söker man en ”best practice” som är generaliserbar för skolan. Studien visar också mönster som överensstämmer med skolutvecklingsmodellen där bedömningar av utbildningens kvalitet har fler utgångpunkter än mätvärden. I samma mönster finns upp-fattningar som värdesätter kollegiets betydelse för utveckling och överensstämmer med en verksamhetsinriktad skola. Studien pekar på problem med att skolor drivs av mätfokus och lägger stor del av sin tid och energi på processer som tar resurser från kärnverksamheten. Andra problem är upplevda svårigheter i att bedöma utbildningens kvalitet samt upplevda svårigheter att få analysen att generera förbättringar av utbildningens kvalitet. Samma mönster visar och att mätning väger tyngst och är viktigast i utvärderingsarbetet. Resultaten kan användas för långsiktiga strategier runt kompetensutveckling samt för att hantera svårigheter i det systematiska kvalitetsarbetet. The study aims to identify attitudes and patterns of perceptions concerning the concepts of quality and measurement. The study investigates the question of what the perceptions are of key functions in the school's development process, relating to concepts of quality and measurement in relation to school improvement. The study also answers about perceptions that can lead to difficulties or problems in the work of improving school quality. The study is quantitative and has been implemented through a web survey sent to teachers in career program and school-leaders in primary and secondary education. The study results show patterns that have features in common with the development of the form called effective-schools-model. Based on grades as the most dignified values, researchers and schools strive to find a "best practice" that is generalizable. The study also shows patterns consistent with models on development in schools, in which assessments of the quality of education have a better variety of information than the grade ratings. The same patterns are also perceptions that values ​​college collaboration to the development. The study indicates that the problem of the schools driven by focuses on measurement and puts much time and energy on documentation processes that take resources from the core of teaching. The study also demonstrates the problem through perceived difficulties in assessing the quality of education and to get the analysis to lead to improvements in the quality of education. At the same time the study shows that measuring grade ratings is the most important factor in the evaluation work. The results can be used for long-term strategies around skills development and to address difficulties in the systematic quality work.

Att möta elever i svårigheter blir allt vanligare i dagens skola. För att möta denna utveckling framgångsrikt, framhåller flera forskare en vinst med ett specialpedagogiskt förhållningssätt som genomsyrar verksamheten.Det råder dock delade meningar om huruvida problem med beteende och inlärning ska tillskrivas funktionsnedsättningar hos eleverna eller brister i den pedagogiska verksamheten. Ahlefeld Nisser (2009) menar i sin avhandling att de elever som är i behov av särskilt stöd är relativt få, men att ungefär 20% av samtliga elever befinner sig i en gråzon. Dessa elever skulle ha större möjlighet att nå kunskapskraven om skolans undervisning genomsyrades av ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Syftet med den aktuella studien är att undersöka i vilken utsträckning den undersökta koncernen systematiska kvalitetsarbete utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv. Studien har en kvantitativ ansats och datainsamlingen har genomförts med hjälp av en enkät. Enkäten tillverkades i enkätprogrammet Survey & Report för att sedan exporteras till analysprogrammet SPSS. Resultatet visar att medelvärdet på upprättat index indikerar att flertalet respondenter instämmer mellan "låg" och "hög grad" i påståendena angående uppfattningen om ett specialpedagogiskt perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet visar också att de undersökta grupperna, rektor, biträdande rektor och specialpedagog inte skiljer sig signifikant i uppfattningen om ett specialpedagogiskt perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet.

Professional Learning Communities– A Necessity for Improving Teaching? The aim of this study was to examine what factors are important for teachers in professional learning communities to improve their teaching in order to increase the results of the students. The study was based on a program of development about language improvement that took place in two schools during the autumn of 2014. The authors of this study were also in charge of the improvement program. The data used in the analysis was based on individual questionnaires and group interviews. The theoretical framework of the study was founded on Timperley’s (2011) inquiry and knowledge-building cycle, Hargreaves and Fullan’s (2012) theory about professional capital and Stoll’s (2006) characteristics of effective learning groups. The results obtained in this study indicate that the following factors are of crucial importance for teachers to improve their teaching; leadership, systematic surveys of what students need to develop, a clearly understandable aim within the specific area of development, a clear structure within the learning group and between the meetings, scheduled time for the meetings, teachers’ mindset, a scientific approach, the use of science and initiated moderators of the learning groups. The study showed that professional learning communities working with these factors are going to be successful.

This article analyses the intentions and internal logic of a systematic quality work programme in Swedish schools as an example of institutionalization of an international super-standard in large public organizations. A programme theory analysis is used to illuminate the intentions, inner logic, involved actors, possible limitations and underlying assumptions of the evaluation system, which together constitute the systematic quality work. What is realistically achievable is also highlighted and analysed in relation to current research and the welfare liberal, and social democratic education policy perspectives expressed in the National curriculum. The programme analysis indicates an ambitious, all-embracing, and ever-present evaluation system and exposes inherent potential contradictions. The programme could foster improvement and mirrors the distribution of responsibilities that characterizes Swedish school governance, which implies that how the programme is enacted in schools will be decisive for its results. The potential of the programme in practice is discussed in relation to the varying local context’s inherent risks and dilemmas, concerning governance, reductionism, constitutive effects, and working conditions. Vetenskapsrådet: Utvärderingars konsekvenser för grundskolans praktik - styrning, ansvarsutkrävande och verksamhetsförändring

Professional learning communities (PLCs) are often established and organised through collaboration among teachers, with one teacher having the role of facilitator. Such communities are widely recognised as important for facilitating both teacher and student learning. However, less is known about the leadership practices and the nature of the communicative spaces for learning as part of a PLC. The case study presented here focused on a district in Sweden involving 14 early childhood teachers who led their colleagues in implementing the revised curriculum for early childhood education (Lpfo-98). In this case, the leadership practices resembled a shared form of activity, which recognises that leading peers in learning-focused professional activities require what we describe as ‘middle leadership’. Data was collected in the form of field notes and recordings of participants’ dialogue in meetings involving middle leaders as they discussed their work; the dialogue was analysed through the lens of the theory of practice architectures. The results show the nature of communicative spaces as mechanisms for enabling teachers to engage in learning-focused meaning-making activities connected to systematic quality work. The results also reveal the practices and practice architectures that enabled the middle leader to conduct the work of leading the development of his or her colleagues. Keywords: collaborative learning; communicative space; middle leadership practices; practice architectures; systematic quality work; practice based research (Published: 11 December 2015) Citation: NordSTEP 2015, 1: 30098 - http://dx.doi.org/10.3402/nstep.v1.30098

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrån relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvärderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad används olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lärare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvärdering och analys utförs? Finns det några samband av förskolans lärares syn mellan utvärderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet? Enkätundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkäter delades personligen ut till förskolans lärare, varav 78 besvarades. Enkäten bestod av olika påståenden utifrån syfte och frågeställningar, som förskolans lärare skulle ta ställning till. De statistiska analyser som används var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys. Studien utgår från ett postmodernt synsätt, där det förstås att det inte finns någon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och där vår värld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, där alla aktivt deltar. Resultatet visade att det underlag som förskolans lärare använder för dokumentation är verktyget ”foto” och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsområden. I resultatet framkommer även att utvärdering ger redskap för vad som behöver utvecklas för att höja kvaliteten. Dessutom visar studien att det finns samband mellan analys och framtida utvecklingsområde, genom att mönster framträder, faktorer som påverkar förskolans arbete identifieras, vilket leder till att arbetsformer i förskolans verksamhet utvecklas. Vikten av att arbetet med pedagogisk dokumentation, utvärdering och analys genomförs framträder tydligt, genom att barnets utveckling och lärande framträder, men även verksamhetens framtida utvecklingsområde och förskolans lärares arbetssätt. Abstract The study's purpose was to investigate the preschool documentation based on the relationship to the child, the business and the systematic quality work, and how this is related to the evaluation work. The purpose specified with the following questions:To what extent different basis in preschool systematic quality work to document? The degree to perceive the preschool teachers to the systematic quality work in the documentation, evaluation and analys is performed? Is there any relation of preschool teachers' views of evaluation analys is to the concrete development The survey was conducted by 14 pre-schools were visited and a total of 100 questionnaires were awarded personally distributed to pre-school teachers, of which 78 were answered. The questionnaire consisted of various claims on the basis of objective and issues that preschool teachers would take a stand. The statistic alanalyzes used were univariate descriptive analysis, ANOVA, multivariate analysis of variance factor analysis. The study is based on a postmodern approach, where it is understood that there is no absolute knowledge in the educational context, and where our world and knowledge can be seen as a socially constructed process, in which all participate actively. The results showed that the basis preschool teachers use the documentation tool is"photo" and educational documentation is seen as a work tool, which exposes preschool, and areas of knowledge. The result also suggests that the evaluation provides tools for what needs to be developed to raise the quality. In addition, the study shows that there is a connection between analysis and future development area, by pattern emerges, factors affecting preschool work identified, leading to the work of preschool development. The importance of the work on educational documentation, evaluation and analysis is carried out are clearly visible by the child's development and learning emerge, but also future business development area and the preschool teachers working.

Svenska elevers låga matematikresultat i internationella jämförelser vittnar om att det krävs förändring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja måluppfyllelsen. Syftet med studien är att få insikt i två av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de används och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka är i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och är en fallstudie av två matematikplaner och hur de används. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att användandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem är relativt lika trots olikheterna i deras innehåll. Pedagogernas uppfattning är att planerna är ett stöd för att höja måluppfyllelsen för alla elever, inklusive SUM-elever, vilket också är syftet med ett Systematiskt kvalitetsarbete. Swedish students' low mathematics result, in comparisons to international results, shows that it requires change in school mathematics teaching. Some schools/municipalities have developed mathematic plans in order to raise achievement. The purpose of the study is to gain insight into two of these mathematic plans and pedagogues’ thoughts about their use and benefits for SEM-students. Theoretical backgrounds highlight Assessment, Good Teaching and Collaboration, related to Systematic Quality Work and SEM-students, whom are in focus. The study has a qualitative approach and is a case study of two mathematic plans and how they are used. Group interviews are chosen as the data collection method. The result shows that the use of mathematic plans and the consequences of them are relatively similar despite the differences in structure and content. The pedagogues’ perception is that the plans are a support to raise the level of achievements for all students, including SEM-students, which is also the purpose of Systematic Quality Work.

There is a lack of research in the field of quality improvement efforts based on profound knowledge in social services. The current situation is therefore a significant knowledge gap in terms of studies of this type of systematic quality work and how it is applied in practice. This study therefore intends to describe Pilbackens quality work and further examine if the profound knowledge is consistent with quality work in microsystems by an analysis of Pilbackens work. The present study has been performed by a qualitative method and the material is collected through semi-structured interviews. In order to analyze the study’s result have profound knowledge and the model microsystems been used. The results show that Pilbackens in quality improvement efforts have made numerous changes in its organization. They have via a clear purpose and objective of working with quality in microsystems achieved a number of perceived and documented results. The analysis of Pilbackens quality work shows a compliance with profound knowledge and the ability incorporate microsystems in practice.

Statistics Norway has like other National Statistical Institutes (NSIs) worked with quality for many years, but we have now started a systematic approach, inspired by the TQM principles and the work on this in several NSIs. The article considers some quality issues that have been given special attention a Statistics Norway during the last few years, in addition to summing up the status so far and plans for our systematic quality work. Areas where we do things differently from most other NSIs are focused on. The following issues are discussed: our user orientation, aspects of documentation, the significance of having a relatively large research department inside Statistics Norway and our work on overall performance indicators for reporting and follow-up. So far we have not worked much on progress quality, which is an important aspect of the systematic approach. The area of Consumer Price Index (CPI) is a exception, and the quality work on the CPI is presented at the end of the article.