Search

Då många av Stockholms invånare är beroende av SLs kollektivtrafik för att klara sin vardag är det viktigt att SLs kollektivtrafik fungerar som den ska. En förutsättning för detta är att systemet förser resenärer med en korrekt biljett för deras resor och SL med biljettintäkter. SL som nyligen bytt system har genom bytet gått från ett uppskattat system till ett system som medfört en uppsjö av artiklar med klagomål. Ingen tycks nöjd. Många tycker att det nya systemet är svårt trots att det är designat att vara så likt föregående system som möjligt. Denna rapports syfte är därför att undersöka varför detta missnöje uppstår och om något kan göras för att göra systemet lättare och mer effektivt. Arbetet har genomförts av mig som arbetar deltid som stationsvärd vid pendeltåg samt läser programmet Civilingenjör och Lärare inom Matematik och IT-datateknik som är beläget vid Stockholms Universitet och KTH. Arbetet har genomförts i samarbete med Trafikförvaltningen i Stockholms Län. Som insamlingsmetod har observationer, intervjuer, statistik för resor med reskassa och en enkät använts. Undersökningen visar att trots att systemen i grunden är lika förekommer betydelsefulla skillnader i dess användbarhet. Föregående system uppfyller EN-ISO 9241-110s liksom den väl använda Nielsens heuristiks krav på användbart system, i motsats till SL Access och då främst reskassan. Orsaken kan spåras till ett skifte av var val av biljetter sker, borttagandet av biljetten som informationskälla och försämrade möjligheter när fel uppstår. Tidigare berättade resenären för systemet dess resplan där systemet gav resenären korrekt biljett. Med det nya systemet berättar resenären för systemet vilken biljett som ska väljas för resan. Detta ansvar har lagts på resenären utan att förändra informationsflödet i systemets huvudsakliga kanaler; personalen och maskineriet. Genom digitaliserandet av biljetterna har nya informationsbehov uppstått som systemet inte anpassats för, vilket har som konsekvens att systemet inte ger dess användare den information de behöver i sitt interagerande. Det gör systemet svårt och felbenäget. Det finns flera strategier som kan användas för att förbättra systemet. Samtliga innebär en förändring av systemets informationskanaler (kortvalideringsmaskiner, automater, personal) samt en övergång till att systemet genomgående assisterar användarna till rätt biljettköp. The public transport of Stockholm, managed by SL, must work properly due to many people relying on its service to survive. One important condition for the public transport to work properly is a ticketing system that supplies the company with income and the travellers with the correct ticket for their journeys. Recently SL launched a new digital smartcard ticketing system that was design to be a copy to its previous analogue system. However the lookalike, the new system seem to have brought some confusion amongst its travelling users, whilst the previous did not. The purpose of this report is to examine the origin of this confusion by looking at the information flow sent from the system to the travelling users in a ticket buying situation to see if there is anything in particular that SL can do to help clarifying the system for its customers. The study will show that even though the system is designed as a replica, there are some important differences between the systems. While the previous system fulfils the demands of usability in EN-ISO 9241-110 and the widely used Nielsen heuristics, the new systems Reskassa does not. The cause can be traced to the shift of where the selection of tickets is performed, the removal of the tickets themselves as an information channel and weakened error preventions. Previously the user told the system where to go and the system provided the user with a correct ticket. In the new system the user must tell the system which ticket is the correct one for the intended journeys. This shift of responsibility has been made without changing the information given from the system through its basic channels; the staff and the machinery. By making the tickets digitally stored without adapting the information flow to the new needs has created a system that doesn’t provide the user with its needed information when buying tickets and thus making the system difficult and prone to errors. There are however several strategies available to improve the systems information flow and to transform the system to a user-aiding design.

The purpose of this study was to investigate how foreign tourists experienced StockholmPublic Transport (SL), and how this affected their visit in Stockholm. This is to the try to help SL with knowledge to improve its services for this target group. Given that tourism is increasing in Stockholm, it was interesting to see how the work of SL with this group of travelers looks and what foreign tourists' attitudes towards the SL are. The investigation has used qualitative and quantitative methods. The empirical material was collected through semi-structured interviews, surveys and observations. The number of respondents who participated in the interviews was three foreign tourists and six people, who were linked to the SL and tourism in Stockholm. The questions asked concerned information, foreign tourists, experience, public transport, SL and Stockholm. The results were analyzed with the help of previous research and the concepts of information sharing, destination image, tourist satisfaction, public transport and tourist movement. The results showed that foreign tourists experienced ease and difficulty towards SL; more than half of those who encountered difficulties felt that it affected their overall experience in Stockholm. In order to make it easier for foreign tourists and improve the Stockholm public transport, SL must cooperate with foreign tourists more effectively by improving its marketing strategy, offer more ticket combinations, share information in different languages. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur utländska turister upplevde Stockholms lokaltrafik (SL) och hur detta påverkade deras vistelse. Detta för att med kunskap försöka hjälpa SL att förbättra sina tjänster för denna målgrupp. I och med en växande turism i Stockholm var det intressant att se hur SLs arbete med denna resenärgrupp ser ut samt vilka attityder utländska turister har gentemot SL. Undersökning har använt sig av både kvalitativ och kvantitativa metoder. Det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer, enkätundersökningar och observationer. Respondenterna som deltog i intervjuerna var totalt nio personer, tre utländska turister och sex personer som hade koppling till SL och turism i Stockholm. Frågorna som ställdes berörde information, utländska turister, upplevelse, kollektivtrafik, SL och Stockholm stad. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och begreppen informationsdelning, destinationsbild, turisttillfredsställelse, lokaltrafik och turistens rörelse. Resultaten visar att utländska turister upplevde olika lätt- och svårigheter med SL och mer än hälften av de som mötte svårigheter upplevde att detta påverkade deras vistelse. För att kunna underlätta för utländska turister och förbättra Stockholms kollektivtrafik rekommenderar vi att SL samarbetar med utländska turister på ett effektivare sätt genom att förbättra sin marknadsföringsstrategi, erbjuda fler biljettkombinationer och förse information på fler språk.

The virtual world of Second Life (SL) is extending the boundaries of when, where and how learning can happen beyond the realm of the traditional classroom. The SL has helped to highlight the wider use of virtual worlds for supporting a range of human activities and interactions for social and educational purposes. One such potential implication is the use of SL for the real world of teacher education. This argument is based on fact that SL allows teachers to create new identities for themselves and have personalized learning experiences. Keeping in view that SL experiences help teachers to improve their teaching in real situations, present paper discusses about the concept and modalities of SL and its implications for the world of teacher education. The discussion mainly revolves around three points i) why second life is useful for teacher education, ii) what opportunities it offered for teacher education, and iii) how to use it for teacher education. As essence, paper suggests a number of globally applicable strategies to ensure and promote the use of SL for betterment of teacher education.

Bakgrunn, formål og problemstilling: Denne oppgaven er en del av forskningsprosjektet Språk, hørsel og statistisk læring hos barn som bruker høreapparat eller har språkvansker, i regi av Oslo Universitetssykehus Rikshospitalet og Universitetet i Oslo. Språkutvikling er en kompleks, men robust prosess som er avhengig av en rekke kognitive, motoriske og sosiale faktorer. Noen barn opplever likevel særlige vansker med tilegnelse og prosessering av språk uten at andre forhold, som for eksempel hørselshemming eller utviklingshemming, kan forklare disse vanskene. Slike språkvansker kan innebære vansker med å forstå og/eller produsere språk (Bishop, 1997). Når språket er barnets primære problem er en vanlig betegnelse på dette spesifikke språkvansker (SSV) (Bishop, 1997; Leonard, 1998). Mangfoldige studier har forsøkt å avdekke årsaker som kan bidra til å forklare denne komplekse vansken. Blant flere ulike teorier har et begrenset arbeidsminne hos barn med språkvansker etablert seg som en særlig sentral teori. Ifølge Gathercole og Baddeley (1990a) kan et begrenset arbeidsminne forhindre barnet i å lagre, manipulere og gjenkalle begreper og grammatiske strukturer i språket. I senere år har også teorien om en begrenset evne til statistisk læring (SL) markert seg som et betydningsfullt bidrag i forståelsen av språkvansker (Evans, Saffran, & Robe-Torres, 2009b). SL karakteriserer evnen til å ubevisst oppdage og generalisere avhengighet i auditive, visuelle og motoriske/taktile mønstre. Denne evnen synes å spille en sentral rolle for tilegnelsen av språk (Evans mfl., 2009b; Saffran, Aslin, & Newport, 1996). Formålet med denne studien er å undersøke om det er forskjell i arbeidsminnefunksjon og evne til SL hos barn med språkvansker og barn med typiske språkferdigheter. I tillegg er formålet å undersøke hvilken rolle arbeidsminnefunksjon spiller for evne til SL. Til tross for at en begrensning i arbeidsminnefunksjon er en veletablert teori når det gjelder årsaker til språkvansker, har svært få studier sett på nettopp sammenhengen mellom arbeidsminnefunksjon og evne til visuell SL. Følgende todelte problemstilling er dermed grunnlag for denne besvarelsen: 1) Er det forskjell i arbeidsminnefunksjon og evne til visuell SL hos barn med språkvansker og hos barn med typiske språkferdigheter? 2) Hvilken rolle spiller arbeidsminnefunksjon for evne til visuell SL hos barn med språkvansker og hos barn med typiske språkferdigheter? Metode: Utvalget i undersøkelsen består av 49 barn i alderen 7:0 til 12:11 år, henholdsvis elleve barn med språkvansker som utgjør den kliniske gruppen, og 38 barn med typiske språkferdigheter som utgjør kontrollgruppen. Inklusjonskriteriene for den kliniske gruppen er basert på inklusjons- og eksklusjonskriterier fra anerkjent litteratur om spesifikke språkvansker. Undersøkelsen er kvantitativ og faller inn under betegnelsen eksperimentelt design. Respons på en eksperimentell visuell oppgave i form av et dataspill skal måle evne til visuell statistisk læring (SL). Respons på seks ulike arbeidsminnetester utgjør mål på arbeidsminnefunksjon. Bakgrunnsvariabler i studien er de ulike gruppenes skåre på språklige tester (språklige evner) og skårer på en nonverbal kognitiv evnetest (Nonverbal IQ). Analyse og resultater: Analysene er foretatt i Statistical Package of the Social Sciences (SPSS). Det er i hovedsak benyttet deskriptiv statistikk, t-tester for avhengige og uavhengige utvalg, samt korrelasjonsanalyser. En t-test for avhengige utvalg viste signifikant læring i kontrollgruppen, på eksperimentet som målte evne til visuell SL. Klinisk gruppe viste ikke signifikant læring på dette eksperimentet. En t-test for uavhengige utvalg viste også at den kliniske gruppen hadde et signifikant lavere gjennomsnitt enn kontrollgruppen både i andel korrekte svar på eksperimentet som målte evne til visuell SL og på fem av seks arbeidsminnemål. Disse funnene er i samsvar med resultater fra studiene referert til overfor, som har vist at barn med språkvansker både har en begrenset evne til SL og en begrenset arbeidsminnefunksjon, sammenlignet med jevnaldrende barn med typiske språkferdigheter. Det ble gjennomført en enveis ANOVA med ønske om å besvare hvilken rolle arbeidsminnefunksjon spiller for evne til visuell SL i de to gruppene. Utvalget i den kliniske gruppen er for lite til at resultatene fra denne kan generaliseres. Korrelasjonsanalyser viste dog en signifikant positiv korrelasjon mellom evne til visuell SL, og verbalt og fonologisk arbeidsminne i den kliniske gruppen. En slik korrelasjon fantes ikke i kontrollgruppen. I oppgavens drøftingsdel sammenlignes disse resultatene med andre studier knyttet til evne til SL og arbeidsminnefunksjon hos barn med språkvansker og barn med typiske språkferdigheter. Et sentralt drøftingspunkt er hvorvidt SL er avhengig eller uavhengig av andre kognitive funksjoner som arbeidsminne. Avslutningsvis drøftes det hvorvidt SL kan sies å være en domenegenerell eller modalitetsspesifikk evne. Dette er et relevant spørsmål som knytter seg til overføringsverdien til studier på som begrenser seg til den visuelle modaliteten innen SL, kan si noe om SL på tvers av modaliteter. Ettersom utvalget av informanter i klinisk gruppe i studien er lite, kan denne undersøkelsen verken bekrefte eller avkrefte teorier om arbeidsminnefunksjon og evne til SL hos barn med språkvansker, eller gi svar på om det er en sammenheng mellom disse kognitive prosessene. Selv om man bør vise forsiktighet med generalisering av resultatene, er likevel denne studien et bidrag til de teorier som allerede sier noe om mulige årsaker til språkvansker innen det kognitive domenet. Den kan tillegg representere et mulig bidrag til økt kunnskap om læringsprosesser og arbeidsminnefunksjon hos norske barn med språkvansker.

Med 6000 resenärer per dag är spånga en av Sveriges större stationer. Stationen genomgick sin senaste ombyggnad 2004 där endast halva stationen byggdes om. Resultatet blev att stationen idag består av två delar från två olika årtionden. Detta har medfört problem i såväl stationens arkitektoniska utformning som i dess planlösning i kombination med resenärers rörelsemönster. Den befintliga planlösningen orsakar köbildningar samt trängsel vid rusningstrafik i flera delar av stationen. Det är placeringen av trapporna som orsakar trängsel och försvårar orienteringen i byggnaden. I projektet utfördes en undersökning som visade att de största problemen uppstår vid rusningstrafik 06:00-08:00 för avresande till Stockholms centralstation och 16:00-18:00 för ankommande från Stockholm centralstation. Utefter detta blev syftet till projektet att skapa en planlösning som bidrog med bättre komfort för ankommande och avresande. Stationen skulle dessutom utformas så att den blev mer välkomnande för besökande och förbipasserande. Arbetet grundar sig på att besvara frågeställningen: Går det att utföra en ombyggnad som eliminerar de mest framstående problemområdena? Den största begränsningen i detta projekt var perrongens förutbestämda bredd. Arbetet är även avgränsat till den arkitektoniska aspekten av ombyggnaden. Utefter detta byggdes målet att, genom undersökningar av Spånga station, skapa en planlösning som bidrar till bättre funktion än idag. Dessutom skulle den utvändiga utformningen ge en estetiskt sammanhållen byggnad. För detta projekt användes AutoCAD för skissprocessen och Revit Architecture 2015 för att färdigställa förslagshandlingarna. Resultatet blev en byggnad med stora glaspartier som möjliggör ett bra dagsljusinsläpp samt en större planlösning med två utbyggnader i form av vänthallar. I den nya planlösningen kunde nästan alla problemområden elimineras. Då perrongens bredd visade sig vara en större avgränsning är trott behövdes en del behandlingar av problemområden uteslutas. De nya utbyggnaderna har lett till att stationen har fått en mera enhetlig utformning då trappuppgången intill kopplats till den befintliga byggnaden. Nu har stationen också fått en mer helhetsbild då de stora glaspartierna vandrar kring byggnaden och binder ihop alla delar. Det stora glaspartiet bidrar också till mer öppenhet mot resenärer och förbipasserande. With an entirety of 6000 travelers per day Spånga station is one the most frequented stations. The commuter station underwent its latest reconstruction 2004 where only half the station was rebuilt. The adjustments made where not thorough, subsequently dividing the station into two parts from different time periods. This has caused problems with the station floor plans and architectural design. The current floor plans encourage queues and congestion at rush hour in several parts of the station. The cause for this is the placement of the stairs since their location results in the orientation of the building. The project conducted a study which revealed that the main problems arise during rush hour, which is 06: 00-08: 00 for departures to Stockholm Central Station and 16:00-18:00 for arrivals from Stockholm Central Station. The purpose of the project was to create floor plans that provided a more flexible flow pattern for all passengers. The stations exterior design would be formed more welcoming for the travelers. The project is based on answering the question: Is it possible to perform a reconstruction that eliminates the most prominent problems? The station would also be designed so that it became more welcoming to visitors and passersby. The main limitations of this project were the platform predetermined width. The work was also limited to the architectural restrictions of the reconstruction. The aim is to contribute floor plans that provide better arrangements by studies made during the project. Furthermore, the exterior design is meant provide an aesthetically cohesive building. AutoCAD was used to obtain primary drawings and Revit Architecture 2015 to finalize the draft documents. The station's exterior shape is linked together with a glass section that delivers more sunlight into the station. The station has been expanded with two larger waiting rooms providing a more spacious feeling. Draft documents show that the new floorplan has eliminated practically all the problem areas. All the faults with the station could not be abolished for various reasons but mainly due to the restrictions placed by the platforms size. The concept drawings for the new station show that there is a more distinct connection through the stations exterior. The glass section extends around the entire building which creates a link to the remaining parts of the station whilst providing an agreeable view for by-passers and travelers

Mast cell hyperplasia is often observed in dermatoses characterized by fibrosis. Evidence has accumulated showing that a potent fibrogenic cytokine, platelet-derived growth factor (PDGF), plays a pathogenic role in dermal fibrosis. To clarify the mechanism of mast cell hyperplasia associated with fibrosis, we investigated the effect of PDGF on mast cell proliferation and the expression of stem cell factor (SCF), a potent growth factor for mast cells, in fibroblasts. When mouse bone marrow-derived mast cells (BMMC) were cultured on a NIH/3T3 fibroblast monolayer, mast cell proliferation was stimulated in both cell number and total histamine content by all isoforms of PDGF (-AA, -AB, and -BB); however, none of the isoforms had any effect on [3H] thymidine incorporation in BMMC in the absence of fibroblasts. The effect of PDGF-AB and -BB were abrogated either by the addition of anti-PDGF-AB antibody or by the separation of mast cells and fibroblasts by a permeable membrane filter with a pore size of 0.2 microm. Immunoblotting of the NIH/3T3 fibroblasts treated with PDGF revealed an enhanced expression of SCF in the membrane fraction and the effect of PDGF was neutralized by the addition of antibody against SCF. Moreover, no effect of PDGF was observed when BMMC were prepared from W/W(v) mice that lack functional c-kit as the SCF receptor or when 3T3 fibroblasts were prepared from Sl/Sl(d) mice that lack membrane-bound SCF. These results suggest that the fibrogenic cytokine PDGF stimulates mast cell hyperplasia via the expression of membrane-bound SCF by fibroblasts in association with fibrosis of the skin.

The invention concerns a rubber composition comprising at least a diene elastomer, a reinforcing filler and a cross-linking system characterised in that the reinforcing filler comprises hybrid particles, each particle comprising at least an organic portion and an inorganic portion: - the organic portion consisting of a polymer comprising recurring units derived from a vinyl compound, - the inorganic portion consisting of silica, - the two portions being bonded by a coupling agent likely to form the bond between the surface of the silica and said polymer, - the average size of each of the portions being between 5nm and 1 μm.

This thesis is about the idea of public transport and the discussions stirred in the media during changes in ownership. More specifically it is a study of the historical situation of Stockholm, Sweden, where the periods chosen are the 1910s, 1960s and 1990s.During the 1910s Stockholm’s first and largest tram company was taken over by thecity, and a period of public ownership began, which in the 1960s changed form whenthe county council took over the city’s principal authority and formed the politicallyadministered company SL (Storstockholms Lokaltrafik, Greater Stockholm LocalTransit Company). Between these periods the word kollektivtrafik (public transport)was established in the Swedish language. This study describes and compares the ideasconcerning the phenomenon of public transport. The aim of the study is to analyse the ideas, values and ideals concerning public transport in the media, defined as newspapers. The questions asked are: What doespublic transport involve as phenomenon and concept? For whom is the publictransport, and who is the owner? Which depictions of the passenger are presentedand what is their position in the traffic and the city? The conclusions drawn are that while the aims of the traffic-companies are mostly the same regarding the passengers and the economic priorities, the methods and technologies for realising these changes over time. The almost non-existingsurveillance in the 1910s tramcar, the emerging radio communication in the 1960sunderground railway of Stockholm and the establishing of video monitoring in the 1990s is one of the processes that suggest the changed situation of the passenger. Another line of development is the political question of ownership, which in theperiod of the study is ended by a deregulation of Stockholm’s public transport. The changes in ownership runs parallel to the evolution of the concept kollektivtrafik andthe question of who is to use and who is to own the public transport — but offer no final explanation to these maers.

Intelligent Transport Systems (ITS) are increasingly used in public transport systems in order to provide real-time information (RTI) to passengers and operators. In particular, the RTI related to the prediction of remaining time until the arrival of the next vehicle is the most commonly provisioned information and the main focus of research. A number of predictions methods have been proposed without clear evidence of their real-world applicability, mainly because of their highly computational complexity. Moreover new sources of information, which could be used in RTI generators, become available but they have not been utilized yet. This thesis formulates a widely used real-world RTI generation meth-od, which is based on the scheduled travel time. Then, the potential contribution of real-time public transport data to RTI generation is investigated. Furthermore, a method that considers both the recent downstream running time information as well as anticipated headways and their impact on downstream dwell times is proposed. The generated predictions have to be compared against empirical bus arrival data in order to analyse the performance of the different schemes. Automatic Vehicle Location (AVL) data of the trunk bus network in Stockholm, were used for the evaluation of the proposed prediction schemes. The results illustrate the successful introduction of a robust methodology for bus arrival predictions, which outperforms the currently applied RTI generator. This methodology by integrating real-time public transport data is expected to reduce significantly passengers waiting time. In addition, the second proposed method provides a milestone for the incorporation of the dwell time component in the computation process of RTI.

International audience; —The purpose of this study was to examine whether mechanisms, involved during the maintenance of familiar movement information in memory, were influenced by the degree of familiarity of the display in which the movements were embedded. Twelve gymnasts who possessed high visual and motor familiarity with the movements employed in this study, were recruited. They were invited to retain for a short period of time familiar movements viewed previously and presented under different displays with the aim of recognizing them at a later stage. The first display was a realistic, familiar display which presented videos of movements. The second display was an unfamiliar impoverished display never experienced in every day life which showed point-light movements. Activity during the maintenance period was considered in five frequency bands (4–8Hz, 8–10Hz, 10–13Hz, 13–20Hz, 20–30Hz) using a non-linear measure of functional connectivity. The results in the 13–20Hz frequency band showed that functional connectivity was greater within the frontal and right temporal areas during the unfamiliar display (i.e., point-light maintenance condition) compared to the familiar display (i.e., video maintenance condition). Differences in functional connectivity between the two maintenance conditions in the beta frequency band are mainly discussed in the light of the process of anticipation. Subjects' perception of the expected difficulty of the upcoming recognition task is discussed.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur LCC-analyser i dag används vid planeringen av underhållsarbeten i tunnelbanans bergtunnlar. SL är ett aktiebolag som ägs av Stockholms Läns Landsting och ansvarar för den landburna kollektivtrafiken i Stockholms län, vilken inbegriper tunnelbanan. Stockholms tunnelbana invigdes 1950 och har sedan dess byggts ut i etapper. Drygt hälften av sträckningen går i tunnlar. Ett ständigt pågående underhållsarbete av tunnlarna krävs för att säkerställa en god funktion. Ibland är även större underhållsåtgärder nödvändiga, vilka, genom exempelvis avstängning med ersättningstrafik, till större utsträckning påverkar omgivningen. Hur underhållet organiseras och planeras är av stor ekonomisk betydelse och hänger även direkt ihop med anläggningens standard. LCC-analyser resulterar i ett mått på en investerings sammanlagda ekonomiska konsekvenser under dess livstid, inkluderas gör med andra ord bland annat investerings-, drift-, och underhållskostnader. Då detta mått fås för flera alternativ kan en jämförelse av dessa göras och bilda ett beslutsunderlag där det totalekonomiskt mest lönsamma kan väljas, istället för att basera beslutet på enbart den initiala investeringskostnaden. Givetvis måste även andra randvillkor och krav beaktas. Två fallstudier har gjorts för att belysa hur LCC i dagsläget används av SL vid olika typer av underhållsarbeten. I det första fallet har LCC använts för att ta fram beslutsunderlag och i det andra inte alls. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att det överlag kan finnas mycket att vinna på att använda LCC inte bara vid nybyggnation utan även vid underhållsarbeten. I dagsläget används LCC-analyser inte konsekvent vid planeringen av underhålls- och reparationsarbeten av SL:s berganläggningar. Inga krav om detta ställs utifrån och SL har inga egna riktlinjer beträffande LCC. Detta kan vara en av orsakerna till att LCC-analyser inte utförs i större utsträckning. Andra kan vara bristande kunskap om metodiken, tidsbrist och delat budgetansvar mellan avdelningar. För att konsekvent införa LCC-analyser vid bergprojektering skulle krav om detta behöva ställas externt eller internt genom en LCC-policy eller reglerande dokument. För att sedan genomföra detta på ett sätt så att alla inblandade förstår nyttan vore information/utbildning av metodiken nödvändigt. Viktigt är att definiera vilka projekt som ska omfattas och när i projektgången LCC ska användas. Förslagsvis kan LCC användas vid behovsanalys och krav om LCC-analyser/LCC-beräkningar kan ställas i förfrågningsunderlag This thesis aims to highlight how LCC analyses currently are used in the planning of maintenance work in the rock tunnels of the Stockholm Metro. SL is a company owned by Stockholm County Council and is responsible for land-based public transport in Stockholm County, which includes the metro. The Stockholm Metro opened in 1950 and has since been expanded in stages. More than half of the route goes through tunnels. Maintenance of the tunnels is necessary to ensure a good function. Sometimes bigger maintenance actions are required, which at times also affects the surrounding world. How the maintenance is planned and organized is of great economic importance and is also directly connected with the facility's standard. LCC analyses results in a measure of an investment's total economic impact over its lifetime, including investment, operation, and maintenance costs. As this measure is obtained for a number of options, a comparison of these can be made and form a basis for decisions in which the total economically most profitable solution can be selected, instead of basing the decision solely on the initial investment cost. Two case studies have been done to elucidate how LCC is used by SL at different types of maintenance work today. In the first case, an LCC analysis has been used to create a basis for decision making, and in the other case LCC has not been considered at all. The starting point for this thesis has been that there may be much to gain by using LCC analyses not only for new constructions but also in the planning of maintenance work. Today LCC analysis is not consistently used in the planning of maintenance and repair work of SL's rock tunnels. There are no demands on this externally and SL has no own guidelines regarding LCC. This could be one of the reasons that LCC analyses are not practiced in a greater extent. Others may be lack of knowledge of methodology, lack of time and shared financial responsibility between departments. In order to consistently introduce LCC analyses for rock maintenance work it would have to be required externally or internally by an LCC policy or through regulatory documents. The new procedures would have to be implemented in a way so that everyone involved understands the benefits, thus information / education of the methodology would be necessary. It is important to define which projects should be covered by, and in which stages of the projects LCC should be used. As a suggestion LCC analysis could be used to define needs and requirements of LCC-analyses can be set in tender documents.

Toegankelijkheid rechtshulp via justitiehuizen

Vår uppsats har haft två huvudsyften, dels att jämföra den information om kundnöjdhet som SL presenterar på sin hemsida gällande våren 2010 mot vår egen kundnöjdhetsundersökning, samt även att beskriva säkerhetsarbetet som har ägt rum inom trygghetsavdelningarna på SL och MTR. Som kompletterande syfte och mot bakgrund att SL hävdar att kundnöjdheten bland resenärer ständigt ökar vill vi inom uppsatsgruppen med hjälp av egna frågor säkerställa om resenärer som nyttjar tunnelbanan upplevt att det har blivit positiva förändringar inom säkerheten, renheten och tidshållningen. Författarna har använt sig utav ett antal olika modeller om tjänstekvalitet såsom kund-leverantör-modellen samt teorin om lärande organisationer av Lewitt och Marsch och ytterligare en teori av Walsch och Ungson vilken behandlar organisationsminnen. För att försäkra sig om att vi har valt samma tillvägagångsätt har den intervjuande gruppen använt sig utav samma enkätunderlag som SL överlämnar ute bland resenärer i Stockholms Tunnelbana. Intervjuerna har varit av kvalitativ karaktär och själva enkätundersökningen bar spår av kvantitativt inslag. Genom analys av empirin har gruppen kommit fram till att de data som erhölls i viss mån kunde relateras till de svar som SL fått i sina undersökningar. Dock inte fullt ut pga en för oss känd anledning och det är att antalet respondenter i enkätundersökningen hos SL var betydligt större än i vår egen. Likaså har gruppen genom analys kommit fram till att vissa aspekter, såsom säkerhet och tidshållning, enligt det kvinnliga könet förbättrats de senaste åren. Samtidigt som utfallet av enkätsammanställningen på den manliga sidan visar att män i åldern 19-30 år inte upplevde några förbättringar inom tidshållningen, renheten eller säkerheten.

Automatiserad service är ett växande område där olika produkter och tjänster erbjuds genom kiosk- automater. Att använda den här typen av system är inget nytt, det har använts på flygplatser en lång tid för att avlasta personal, eektivisera och spara kostnader samt göra det smidigare för kunden att resa. Skillnaden är att det har börjat anammas av flera typer av företag och framförallt så är dessa system eektiva i situationer där man vill spara in pengar och låta kunden själv genomföra sina köp eller bokningar. Men för att dessa system ska vara kompletterande och inte öka utgifterna för företagen så krävs det att kiosk-tjänsterna har en fungerande och eektiv interaktionsdesign. Annars leder det till missnöjda kunder och ökade omkostnader för uppdateringar och underhåll. Vi har undersökt och utvärderat tre system för att se vilka brister som finns i deras användbarhet och hur detta påverkar efektiviteten. Vi har valt tre biljettförsäljningssystem som använder sig av kiosk-tjänster och fins i Stockholm samt har regelbundna, sporadiska och nya användare. De tre systemen är SJ:s biljettsystem för regionaltrafik, SJ:s system för rikstäckande trafik och SL:s system för resor i Stockholms lokaltrafik. Genom empiriska och analytiska undersökningar av de tre systemen har vi hittat resultat som visar att det ␣nns stora brister och skillnader mellan hur systemen är utformade och hur deras användargränssnitt är upplagda. Detta trots att de tre automaterna har samma mål för användaren, att genomföra ett biljettköp. De tydligaste problemen som automaterna har gemensamt är brister kring hur användaren ska interagera och navigera i användargränssnitten. Ju större användbarhetsproblemen är, desto mer missnöjda är användarna.

Partindo do conceito de diálogo colaborativo (SWAIN, 2000), apresentamos resultados de uma investigação que teve como informantes duas duplas de aprendizes de português como segunda língua e duas duplas de aprendizes de inglês como língua estrangeira, interagindo em tarefas cooperativas. O diálogo colaborativo estabelecido entre as díades quando da realização da tarefa foi gravado em áudio e posteriormente transcrito a fim de serem investigados os momentos de negociação de sentido e de forma entre os interagentes. Os aprendizes foram também ouvidos em entrevistas quanto as suas opiniões e percepções sobre a realização das tarefas e a possível relação entre tarefa cooperativa e aprendizagem de língua. A análise dos dados revela que os aprendizes refletiram sobre a língua alvo, testaram hipóteses e reformularam sua produção de modo a promoverem compreensão mútua. Ademais, os resultados revelam que a interação estabelecida na produção de diálogo colaborativo estimula a aprendizagem da língua alvo na medida em que os aprendizes percebem lacunas lingüísticas em sua língua e buscam soluções conjuntas. Having the concept of collaborative dialogue (SWAIN, 2000) as its base, this paper presents the results of an investigation which had two dyads of Portuguese as a second language learners and two dyads of English as a foreign language learners as its informants. The learners interacted in cooperative tasks. The collaborative dialogue derived from learner interaction was audio-recorded and transcribed to detect and analyze the negotiation for meaning and form between the interactants. The learners were also interviewed after the tasks to express their opinions and perceptions about task development and the potential relationship between the cooperative task and language learning. The analysis of such data reveals that learners reflected upon the target language, tested hypotheses and reformulated their output in order to promote mutual comprehension. Besides, the results reveal that the interaction established during the production of the collaborative dialogue can yield second and foreign language learning as the students notice linguistic gaps in their language and seek solutions together.

Obiettivi: approfondire un’ innovativa tecnica di produzione di manufatti protesici, la Sinterizzazione Diretta di Metallo a mezzo Laser (DMLS), comparandola, in termini di precisione marginale, con tecniche produttive classiche (fusione a cera persa). Materiali & metodi: Sono stati comparati in vitro cinque campioni di armature metalliche eseguite con tecnica laser forming (gruppo A) e cinque campioni di armature eseguite con metodica di fusione tradizionale a cera persa (gruppo B). I dieci campioni sono stati realizzati su modelli in gesso tipo IV ottenuti per duplicazione di un unico modello iniziale. I campioni fissati ai modelli, sono stati sottoposti ad analisi allo stereomicroscopio abbinato ad un programma di analisi dell’immagine e alla valutazione dell’adattamento marginale da otto lati differenti. Le misure sono state effettuate perpendicolarmente all’asse del dente tra l’angolo cavo-superficie e la linea di fine preparazione. Tale misura è stata definita “discrepanza marginale assoluta”. Risultati: La discrepanza marginale assoluta misurata è 22,58 µm per il gruppo A (sinterizzate) e 29,77 µm per il gruppo B (fuse) con una differenza di precisione dell’adattamento marginale statisticamente significativa tra le due metodiche. Conclusioni: Dai risultati ottenuti si evince che i valori del gap marginale sono significativamente minori nelle armature metalliche eseguite con tecnica laser forming

The final disposal of waste in sanitary landfill generates environmental impacts in the form of gaseous emissions and effluents in the seepage water. In product specicic Life Cycle Assessments, these environmental impacts resulting from the disposal of the product under study frequently have a strong influence on the overall results. The Sanitary Landfill (SL), like the Municipal Solid Waste Incineration (MSWI), is a complex system with a large variety of different types of waste with varying input composition. A direct determination of the environmental impacts resulting from the landfilling of a single input component, e.g. by measurements, is not possible. The model approach described in this paper shows an operationalized concept for the allocation of the environmental effects caused by the landfill process to special input components. The calculation of the landfill emissions in the model is based on the emission spectrum (landfill gas and seepage water) of an average-sized landfi ll in Germany and the elementary composition of the single waste fraction under consideration. The resulting reactor landfill module comprises an average split for diffuse and captured landfill emissions, the use of captured landfill gases in a gas engine and a cleaning of captured seepage water in a waste water treatment plant. A short case study demonstrates the calculation of the effects of landfilling of a defined waste fraction (bottle fraction in post-consumer plastic-waste).