Search

Revisionen har idag blivit en viktig del av det moderna samhällets ekonomiska system och har en avgörande roll för att främja förtroendet för den finansiella rapporteringen, samt för att främja transparens och ansvarstagande i affärsverksamhet. Digitalisering är ett begrepp som beskriver den digitala utvecklingen som har uppkommit av nya tekniken och har förändrat sättet som vi lever våra vardagliga liv men även förändrat världen på en global nivå. Med anledning att revisionsbranschen utsätts för förändringar på grund av digitaliseringen som är ett fenomen, är detta ett forskningsproblem som är värt att studera. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter digitaliseringen har på revisionsyrket i Sverige där revisorsyrket omfattas av revisionsprocessen, revisionskvaliteten och kundrelationer. För att besvara syftet kommer en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomföras med en deduktiv forskningsansats. Det empiri som används i studien samlas in genom nio intervjuer med olika auktoriserade revisorer från olika företag i olika storlekar. Den empiri som samlas in utifrån intervjuerna diskuteras sedan med den teoretiska bakgrunden som förekommer i studien. Studien ger därmed stöd till att digitaliseringen har haft en stor påverkan i revisionskvaliteten och revisionsprocess, däremot när det kommer till relationen mellan revisor och kund har digitaliseringen effektiviserat den till en viss mån men att den aldrig kommer ersätta den personliga kontakten som man har med kunden. I förhållande till storlek av företag varierar digitaliseringens påverkan när det kommer till relationen med kunderna och revisionsprocessen men att revisionskvaliteten inte påverkas., The audit has today become an important part of the modern society's economic system and plays a crucial role in promoting trust in financial reporting, as well as fostering transparency and accountability in business operations. Digitalization is a concept that describes the digital development brought about by new technologies and has transformed the way we live our everyday lives, as well as reshaped the world on a global scale. Given that the auditing profession is undergoing changes due to digitalization, which is a phenomenon, this is a research problem worth studying. The purpose of this study is to examine the effects of digitalization on the auditing profession in Sweden, encompassing the auditing process, audit quality, and client relationships. To address the purpose, a qualitative study with semi-structured interviews will be conducted using a deductive research approach. The empirical data used in the study will be gathered through nine interviews with various certified auditors from different companies of different sizes. The empirical data collected from the interviews will then be discussed in conjunction with the theoretical background present in the study. The study thus provides support for the notion that digitalization has had a significant impact on audit quality and the auditing process. However, when it comes to the relationship between auditor and client, digitalization has streamlined it to some extent, but it will never replace the personal interaction one has with the client. In terms of company size, the impact of digitalization varies regarding client relationships and the auditing process, but it does not affect audit quality.

Purpose - The purpose of this study was to examine three main components of the business model,revenue model, value proposition and customer relationships. These three main components wouldbe investigated for a newly formed actor on the Swedish real estate market named access operator. Method - A literature study was conducted to compile the previous research that has been done inthe subject. The results obtained in the literature study were later compiled into a theoretical frameof reference that formed the basis for the design of the interview guide. The study has beenconducted in the form of a simple case study on a Swedish software company that has identified agap in the Swedish real estate market. The study's data collection has been conducted usingqualitative semi-structured interviews with respondents from Swedish real estate companies andtechnology companies. All collected data has been analysed using a thematic analysis. Therespondents can also be viewed as potential customers for the anticipated new service that will belaunched on the Swedish real estate market. Results - The study's findings indicate that the value proposition of the new service consists of twodistinct key elements: "ease of integration and use" and "availability." Overall, the valueproposition for this type of access service is the ease with which the actors can use it. The resultsalso revealed that subscription is the best type of revenue model for the new service. Finally, thefindings revealed that respondents had a favourable attitude toward bringing a new player into theSwedish real estate market. Theoretical contribution - According to the study's findings, respondents who belonged to group A "property owners" or group B "technology suppliers" faced similar challenges. Their answerswere unaffected by their disparate backgrounds. As a result, the respondents similarly perceivedthe value proposition of the new service. Previous studies suggest that different backgrounds canaffect how

Digitaliseringsfenomenet har inneburit ett ändrat kundbeteende gällande hur kunder numera väljer att hushålla och förvalta sin ekonomi. I och med det ändrade kundbeteendet väljer banker att distribuera många av deras finansiella tjänster digitalt. Som en följd av denna digitaliserings transformation inom finansmarknaden har den fysiska interaktionen mellan bank och kund minskat. Eftersom sparbanker är en banktyp med ett nischat koncept och ett fokus på aktivt, socialt och nära samverkan med kunder, uppstår det en kunskapslucka för hur sparbanker kan förbättra och/eller omforma sina strategier kring relationshantering i en mer digitaliserad bankvärld. För att uppfylla detta syfte utgår uppsatsen från följande frågeställning: Vilka skillnader och likheter kan identifieras mellan kundens och bankens synsätt, gällande kundrelationer i och med digitaliseringen i bankbranschen? Genom att belysa både sparbankens och kundernas perspektiv har en jämförelse mellan dessa två perspektiv kunnat framställas. Vilket i sin tur hjälper till att bygga en förståelse för hur sparbankerna kan bedriva en nära, personlig och bra relation i samband med de digitala tjänsterna och samtidigt försöka behålla långa och lojala kundrelationer som även belyser förtroende och tillfredsställelse bland kunderna. Denna uppsats har en kvalitativ forskningsgrund, där det empiriska underlaget har samlats utifrån tre individuella intervjuer med sparbanks medarbetare och två fokusgruppsintervjuer med fyra sparbankskunder i varje grupp. Det empiriska resultatet har kodats och analyserats utifrån uppsatsens fyra valda teoretiska parametrar. Resultatet visar att det inte finns några direkta skillnader mellan kundens och bankens perspektiv på kundrelationer. Båda parterna är medvetna om att den digitala transformationen inom bankmarknaden bidrar med en stor flexibilitet som skapar tillfredsställelse. Dock parallellt med detta går det att tyda från båda parterna att den fysiska kontakten fortfarande är vikt, The digitalization phenomenon has led to a change in behavior when it comes to how customers now choose to manage their finances. Due to the changes in customer behavior, banks have therefore chosen to distribute a big amount of their financial services online. As a result of the digital transformation among the financial sector, the physical interaction between the bank and customer has decreased. Sparbanken is a bank with a niche concept where the focus is on an active, social and close interaction with its customers. A lack of knowledge about how Sparbanken can improve or reshape its strategies within relationship management in a digitalized banking world arises. In order to fulfill this aim, will this study be based on the following research question: Which differences and similarities can be identified between the customers and the banks perspective when it comes to customer relations in a digitized banking sector? By analyzing both sparbankens and its customers perspective, a comparison between these two perspectives can be presented. This in turn leads to a better opportunity to gather an understanding of how sparbanken can carry out a close and personal relationship in connection to the digitization and at the same time try to keep long term and loyal customer relations. Which also builds trust and customer satisfaction among customers. This thesis has a qualitative research base, where the empirical results have been gathered through three individual interviews with bank employees of sparbanken and two focusgroup interviews with four sparbank customers in each group. The empirical results have been coded and analyzed through four selected theoretical parameters. The results indicate that there are no direct differences between the bank and the customers perspective, when it comes to customer relations. Both the customers and the banking employees are aware of the big satisfaction and flexibility the digitalization has made among customers. However parall