Search

Klimatförändringar har en betydande inverkan på grundläggande mänskliga rättigheter. Marginaliserade grupper anses särskilt sårbara för klimatförändringarnas återverkan, där bland annat personer med funktionsnedsättningar. Denna fallstudie undersöker därför hur funktionshinderperspektivet integreras eller konkurrerar med klimatanpassning i kommunal översiktsplanering i Sveriges storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö. Målet är att bedöma hur inkluderande svenska kommuners klimatanpassning är.Klimatförändringarnas påverkan på personer med funktionsnedsättningar och deras rättigheter utforskas, och en teoretisk ram byggs baserad på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, det sociala synsättet på funktionsnedsättning och intersektionalitet. Studien bygger på en innehållsanalys av översiktsplaner och en mindre mängd enkäter. En tematisk analys av resultaten visar skillnader i hur ett funktionshinderperspektiv integreras i kommunala planer och upplevs av personer med funktionsnedsättningar. Trots liknande förutsättningar, målsättningar och klimatrelaterade förhållanden varierar kommunernas förmåga att integrera funktionshinderperspektiv. Bristande kommunikation, skillnader i förståelse och tillämpning av tillgänglighetsåtgärder och dess upplevda funktion framträder som stora utmaningar för kommunal klimatanpassning. Den bristande kommunikationen från kommuner förvärrar problemen och understryker behovet av förbättrade åtgärder och tydligare dialoger mellan kommuner och medborgare.Vidare forskning rekommenderas för att bredda förståelsen av kunskapsluckan och i en svensk kontext ska en mer omfattande förståelse inför de utmaningar som personer med funktionsnedsättningar står inför i skuggan av klimatförändringar, Climate change is disrupting vital human rights, with marginalized groups bearing the brunt. For the marginalized group of people with disabilities, the challenges are even more pronounced. Therefore, this case study investigates the integration or potential competition between a disability perspective and climate adaptation efforts in municipal planning, focusing on Stockholm, Gothenburg, and Malmö in Sweden. The aim being to assess the inclusivity of climate adaptation initiatives in Swedish municipalities. The study establishes a theoretical framework encompassing the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities, the social model of disability, and intersectionality. It identifies crucial aspects within climate adaptation and disability rights, emphasizing the importance of an ecological and social sustainability perspective, adaptive versus mitigative adaptation strategies, and the political underpinnings of effective adaptation measures. By conducting a content analysis over municipal comprehensive plans and an additional smallscale survey, the outcome reveals disparities in integrating accessibility measures within municipal plans, hindering the participation and well-being of individuals with disabilities. While municipalities strive for incorporation of accessibility measures, the efforts fall short, leading to exclusionary outcomes. Insufficient communication and engagement from municipal authorities exacerbate these short-comings, highlighting the need for enhanced measures and clearer communication channels between municipalities and citizens to achieve equitable and inclusive climate adaptation. Despite similar geographic and climate-related conditions, municipalities exhibit variations in their ability to integrate disability perspectives effectively - the study exposes both progress and shortcomings in climate adaptation efforts across the municipalities, emphasizing the underrepresentation of disability perspectives. This resulted in a pin

En kvalitativ studie har genomförts för att undersöka hur HBTQ+ personer upplever attityder och insatser inom polismyndigheten angående HBTQ+ relaterade frågor. Studien syftar till att förstå hur dessa utmaningar reflekteras och hanteras inom polismyndigheten. Genom att studera detta från tre olika perspektiv, det organisatoriska, kollegiala och det personliga perspektivet, har vi genomfört 6 semistrukturerade intervjuer med förhoppningen att få svar på följande frågeställningar: - “Vilka faktorer påverkar queerpolisers känslor av att känna sig inkluderade eller eventuellt exkluderade inom polismyndigheten?” - “Vilka sociala strategier används av queerpersoner vid tillfällen av exkludering kopplat till arbetsmiljön inom Polismyndigheten?” Genom att ta del av polisernas berättelser och upplevelser har vi fått en insikt i vilka faktorer som påverkar queerpolisers känslor av inkludering och exkludering samt hur de hanterar dessa. Resultatet visar att queerpoliser till stor del känner sig inkluderande på arbetet. Insamlat material visar däremot att resultatet är mer komplext. Intervjupersonernas berättelser och erfarenheter belyser att det krävs en viss anpassning till organisationens normer för att bli socialt accepterad i gruppen. Samtidigt beskriver majoriteten av intervjupersonerna att de känner sig inkluderade och inte har några känslor av exkludering vilket kan tyda på viss särkoppling. Känslor av exkludering visade sig komma från skämt och specifik jargong mellan kollegor inom polismyndigheten. Konsekvensen av detta har visat sig resultera i att intervjudeltagarna utvecklat sociala strategier såsom att tona ner sina åsikter inom HBTQ+ relaterade frågor samt att kartlägga vilka kollegor som uttrycker sig provocerande för att undvika eventuell exkludering.

Det tycks vara svårt att skapa en likvärdig utbildning för alla elever enligt vad som framgår i tidigare forskning som gjorts. Begreppet likvärdig utbildning operationaliseras genom elevernas delaktighet, utbildningens tillgänglighet, inkludering, samt skolledningens engagemang och utifrån de ramfaktorer som påverkar allt som rör skola och undervisning. Det finns ramfaktorer som kan hämma, men också gynna elevernas delaktighet och undervisningens tillgänglighet. Genom att arbeta med anpassad undervisning kan likvärdigheten öka inom skolväsendet, med elevernas behov i fokus. För att tillgodose alla elevers olika behov krävs en variation i undervisningen, så att alla ska få en chans att nå skolans mål. Syftet med studien är att öka kunskaperna kring de ramfaktorer som påverkar utformningen av undervisningen för att skapa delaktighet, samt de förutsättningar som ges till detta från skolledningen. Vi vill få svar på frågor kring hur lärarna beskriver faktorer som påverkar deras arbete med att anpassa efter elevernas behov, hur lärarna främjar elevernas delaktighet i undervisningen och vilka förutsättningar som lärare ges av skolledningen för att anpassa undervisningen.Studien är kvalitativ med utgångspunkt ifrån en semi-strukturerad intervju och öppna enkätfrågor som analyserats med hjälp av ramfaktorteorin för att besvara vilka ramfaktorer som påverkar undervisningen enligt studiens frågeställningar. I studien framkom det att begränsade resurser är den främsta orsaken till den anpassade undervisningen. Dock lägger lärare fokus på att skapa relationer till eleverna för att kunna anpassa och främja delaktighet i undervisningen. Det framgår i svaren att det över lag inte fanns så mycket samarbete med skolledningen för att främja möjligheten för större anpassning i undervisningen. Det framkommer dock att skolledningen periodvis arbetar enligt Skolverkets riktlinjer för att främja lärares utveckling i undervisningen, exempelvis genom läslyftet.Vi kom fram till att det behöv

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem och rektorer beskriver sitt arbete med nyanlända elever i fritidshem. Vi vill genom studien öka förståelsen för de svårigheter och möjligheter lärare i fritidshem och rektorer uppfattar i arbetet med nyanlända elever i fritidshem. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar använts: Hur beskriver lärare i fritidhem och rektorer mottagande av nyanlända elever i fritidshem? Hur beskriver lärare i fritidshem inkluderingen av nyanlända elever i fritidshem? Vilka utmaningar identifierar lärare och rektorer inom dessa områden? Studien har använt en kvalitativ metod och för att samla in data valdes en semistrukturerad intervjumetod, där tre skolor besöktes och en lärare och en rektor på varje skola intervjuades. I studiens resultat framkommer det att respodenterna är skeptiska till direkt placering av nyanlända elever i ordinare klasser, eftersom de ofta saknar grundläggande språkkunskaper i svenska. Bristen på struktur och tydliga riktlinjer från Skolverket leder till att mottagande ofta sker informellt, vilket riskerar att elevernas individuella behov förbises. Respodenterna efterfrågar en mer omfattande kartläggning av elevernas tidigare erfarenheter. Språkbarriärer utgör en utmaning, men fritidshemmet identifieras som en bra miljö för språkutveckling. Leken betonas av respodenterna som viktig för att främja inkludering och utveckla starka relationer.

In an era marked by increasing diversity, intercultural learning becomes pivotal for fostering inclusive learning environments. This study focuses on leisure-time centers, which constitute a central part of school activities for students ranging from preschool to third grade in primary school. The research investigates how staff can promote intercultural understanding and respect among students. With an understanding of Sweden's multicultural society and the pivotal role of intercultural pedagogy within the teaching profession, this research aims to enhance comprehension of how intercultural learning is practiced within leisure-time centers and the challenges and opportunities encountered by staff.Exploring methods and practices for intercultural learning within leisure-time programs, the study employs a combination of interviews and surveys with staff members. It seeks to comprehend how cultural diversity can be utilized as a learning resource and how staff members can foster intercultural understanding and respect among students. The findings underscore the importance of cultivating inclusive environments that nurture cultural awareness, empathy, and respect within leisure-time centers. Implications for educators and policymakers are discussed, with an emphasis on integrating intercultural learning into educational frameworks to promote global citizenship and intercultural competence among young students., I en tid präglad av ökad mångfald blir interkulturellt lärande avgörande för att skapa inkluderande lärmiljöer. Denna studie fokuserar på fritidshemmet, en central del av skolaktiviteterna för elever från förskoleklass upp till åk 3 i lågstadiet. Studien undersöker hur personalen kan främja interkulturell förståelse och respekt bland eleverna.Utifrån en förståelse av det mångkulturella svenska samhället och den centrala rollen av interkulturell pedagogik inom lärarprofessionen, syftar forskningen till att förbättra förståelsen för hur interkulturellt lärande praktiseras inom fritidshemmet och vilka utmaningar och möjligheter personalen står inför.Studien utforskar metoder och praxis för interkulturellt lärande inom fritidshemsprogram. Genom en kombination av intervjuer och enkäter med personal strävar den efter att förstå hur kulturell mångfald kan användas som en resurs för lärande och hur personalen kan främja interkulturell förståelse och respekt bland eleverna.Resultaten belyser vikten av att skapa inkluderande miljöer som främjar kulturell medvetenhet, empati och respekt i fritidshemmet. Implikationer för utbildare och beslutsfattare diskuteras, med tonvikt på att integrera interkulturellt lärande i utbildningsramar för att främja globalt medborgarskap och interkulturell kompetens hos unga elever.

Studens syfte har varit att undersöka hur fritidshemslärare från tre olika fritidshem i södra Skåne ser på inkludering för lver på fritidshemmet samt hur fritidshemslärare arbetar med att anpassa verksamheten så att inkludering skapas på fritidshemmet. Arbetet har utförts utifrån två frågeställningar: Hur uppfattar frotidshemslärare inkludering utifrån miljöns påverkan i fritidshemsveksamheten? och Vilka möjligheter skapas för ett utvecklande arbete kring inkludering i fritidshemmet för eleverna? För att genomföra denna studie användes en kvalitativ metod där fritidshemslärare från tre olika fritidshem intervjuades genom fokusgrupper med två till tre medverkande fritidslärare i varje grupp. Intervjuerna genomfördes för att samla in empiri om hur lärare ser och arbetar med inkludering för att anpassa versamheten så att inkudering skapas i fritidshemmet. Vi har använt oss av det relationella perspektivet som stöd när vi framställde vårt analysarbete. Studiens resultat visade att fritidshemslärare ser på inkludering som ett viktigt ämnesområde, men att brister/problem uppkommer på grund av olika omständigheter i verksamheten. Man kan se både likheter och skillnader mellan de tre olika fritidshemmen i resultatet.

Föreliggande examensarbete är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att belysa erfarenheter och tankar kring användningen av AV1-robotar som specialpedagogisk insats. Vi ville veta hur och när robotarna används i skolan, vilka utmaningar och möjligheter som framkommer när de använts och vilka specialpedagogiska perspektiv som kan ses ta sig uttryck i informanternas utsagor. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med representanter från elevhälsa på skol- eller kommunnivå. Genom tematisk analys med en fenomenologisk ansats tog vi fram tre teman. Analysen visar att informanterna anser att AV1-robotar är ett bra sätt för, framför allt, somatiskt sjuka elever att få tillgång till undervisning och fortsätta vara inkluderade i skolan, medan de anser att det är mer utmanande att öka skolnärvaro med hjälp av skolrobotar för elever som saknar etablerade relationer i skolan. Studien visar vidare att elevhälsorepresentanterna uttrycker en osäkerhet i relation till användandet av AV1, som kan kopplas till det faktum att det är en ny insats som det saknas juridiskt stöd och riktlinjer för. Slutligen fann vi att det dominerande specialpedagogiska perspektivet på användandet av AV1-robotarna hos informanterna var ett dilemmaperspektiv. Vi drar tre slutsatser av vår studie: för det första att skolrobotar av AV1-typ borde finnas tillgänglig i alla kommuner för fler elever med långvarig sjukdom. För det andra att roboten ger ökade möjligheter för närvaro för elever som har svårt att klara skolmiljön på heltid och slutligen att vi ser potential för lyckad användning av roboten även för elever med problematisk frånvaro, under förutsättning att ett gediget förarbete med syfte att skapa relationer genomförs. Vi ser att det är en viktig uppgift för specialpedagoger att tillägna sig kunskaper om de möjligheter och utmaningar som skolrobotar som specialpedagogisk insats kan erbjuda. Forskningen inom området är än så länge mycket begränsat och många frågor är obesvarade.

Inclusion in the school-age educare center is about promoting a sense of belonging andcommunity among the students and the activities should be based on their interests and needs.Inclusion is not just seen as a simple integration of students with different needs andbackgrounds but rather as a process that involves building and fostering meaningfulrelationships. The purpose of the essay is to examine how school-age educators teachersdescribe their work with inclusion and relationship-building to create learning environmentswhere all students can feel included. Furthermore, the aim was to identify the challenges andobstacles that school-age educators teachers experience in their work to create goodrelationships and inclusion in the school-age educare center. We chose to conduct aqualitative method and the empirical material used consisted of semi-structured interviews.Therefore, we initiated our analyses from a relational perspective laying the groundwork forour theoretical framework. The results of the study indicate that school-age educators’teachers have a good understanding of how the school-age educare center can work to createinclusive learning environments and promote relationship-building. They also pointed outhow the lack of resources, materials, time, and planning poses obstacles in the work ofinclusion and relationship-building. Despite these challenges they shared how hard theyworked to improve the school-age educare center and make it a place that suits all students.

According to its own mission statement, sports should be open and accessible to everyone. Despite this, children and young people with disabilities face significant challenges when participating in sports activities. One of the biggest challenges is that coaches often lack sufficient training to meet the needs of children and young people with disabilities. This lack of training and understanding leads to significantly lower participation rates in sports among children and young people with disabilities compared to their non-disabled peers. The purpose of this study is to examine the opportunities and challenges faced by wrestling coaches in including children and young people with disabilities. Additionally, the study aims to identify the necessary training content and practical methods for educating coaches to effectively include children and young people with disabilities. To achieve this goal, a qualitative study was conducted, involving interviews with wrestling coaches and experts in inclusive sports. The findings reveal a substantial need for specialized training for coaches, as well as concrete tools and resources to adapt training sessions to the individual needs of children and young people with disabilities. In conclusion, improved training for coaches is essential for creating a more inclusive sports environment. By tailoring the training content and methods, sports organizations can better support all children and young people, regardless of their abilities, fostering a sense of belonging and community within sports.

The purpose of this study is to contribute knowledge about preschool teachers’ perceptions of physical activity in preschool and planning so that all children can participate. Semi-structured interviews have been conducted with six preschool teachers from two different preschools where everyone works in different departments. In our interviews, we have used a phenomenographic approach that provided our basis in the interviews. The phenomenographic analysis model was used to obtain the results from our collected data. The central parts of this model are concepts, categories, and outcome spaces. The result of the study shows that the pre-school teachers' perceptions are that physical activity is important for children's health and well-being and that a great deal of responsibility rests on them to ensure that it takes place. The pre-school teachers' perceptions are also that it is important that children are given the opportunity for a good indoor and outdoor environment with adapted materials to promote their physical activity. Furthermore, they also perceive that the various movement activities should be adapted so that all children feel involved and included., Syftet med den här studien är att bidra med kunskaper av förskolläraresuppfattningar av fysisk aktivitet i förskolan. Semistrukturerade intervjuer hargenomförts med sex förskollärare från två olika förskolor där alla arbetar påolika avdelningar. I våra intervjuer har vi använt oss av en fenomenografiskansats som utgett vår grund i intervjuerna. Den fenomenografiskaanalysmodellen användes för att få fram resultatet ifrån vår insamlade data. Decentrala delarna i denna modell är begrepp, kategorier samt utfallsrum.Resultatet av studien visar att förskollärarnas uppfattningar är att fysiskaktivitet är viktigt för barns hälsa och välbefinnande samt att ett stort ansvarvilar på dem att det faktiskt sker. Förskollärarnas uppfattningar är även att detär viktigt att barn ges möjlighet till en bra inom- och utomhusmiljö medanpassat material för att främja deras fysiska aktivitet. Vidare uppfattar de ävenatt de olika rörelseaktiviteterna bör anpassas så att alla barn känner sigdelaktiga och inkluderade.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshemmet arbetar med olika former av inkluderande arbetssätt i verksamheten, specifikt riktat mot barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vår studie vill synliggöra kunskap och goda exempel som kan leda till avgörande faktorer för att främja en inkluderande lärmiljö på fritidshemmet. Frågeställningar som besvarats i studien är hur fritidshemslärare beskriver arbetet med inkludering för elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och vilka utmaningar fritidslärare upplever i arbetet. Tidigare forskning beskriver utmaningar vid stora barngrupper på fritidshem samt om relationens betydelse. Studien utgår från kvalitativ metod genom semi-strukturerade intervjuer där sju respondenter deltagit. Studiens teoretiska ramverk har utgått från barndomssociologiska perspektivet som betonar betydelsen av lärarens syn på barn. Resultatet visar att det finns flera framgångsrika arbetssätt för att inkludera elever i undervisningen. Det framkommer också utmaningar där inkluderingen försvåras av olika faktorer. Studien rekommenderar vidare forskning i att bidra till en förståelse hur de pedagogiska arbetssätten kan främja inkludering._______________________________________________________________________

Fritidshemslärare, inkludering, pedagogik takt, relationskompetens, trygghet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver och förhåller sig till sitt arbete med inkludering i fritidshemmet, med särskilt fokus på elever i behov av särskilt stöd, eller extra anpassningar. Den kvalitativa intervjustudien genomfördes med nio lärare i fritidshem på olika skolor. Resultatet pekar på att lärarna uppfattar begreppet inkludering på olika sätt. Strategier som anpassade aktiviteter, användning av fysiska verktyg samt stöd i den fria leken ses som viktiga för inkludering. Delaktighet och inflytande sker främst genom fritidsråd och klassråd och ses som viktiga aspekter i inkluderingsarbetet för lärare i fritidshem. Behovet av samarbete med övrig skolpersonal, för att främja inkludering ses som viktigt, men samtidigt utnyttjas inte de specialpedagogiska resurserna, eller att skolan prioriteras mer. Skillnaderna i fritidshemmet jämfört med skolan gör dock att exempelvis specialpedagoger inte anses behövas i lika stor utsträckning. Fritidshemmet ses generellt som en öppnare verksamhet och som i många fall är lättare för elever i behov av särskilt stöd, eller extra anpassningar att inkluderas i. Lärarna i studien utgick främst från Nilholms (2007) kritiska perspektiv, men ibland även det kompensatoriska perspektivet, när det kritiska perspektivet inte ansågs räcka till samt i någon utsträckning även dilemmaperspektivet., Godkänt datum: 2024-05-27

Syftet med studien är att undersöka förskollärares och vårdnadshavares beskrivning av begreppet särskild begåvning och utifrån respondenternas perspektiv bidra med kunskap om hur behovet av tidiga insatser kan uppmärksammas. För att skapa en uppfattning och föra respondenternas tankar framåt utgick vi från en kvalitativ forskningsansats. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare och tre vårdnadshavare till särskilt begåvade barn. Databearbetningen genomfördes genom en tematisk analys, med fokus på dilemmaperspektiv och inkludering. Resultatet visar att förskolan arbetar med olikheter, men att förutsättningarna påverkar vad förskollärarna mäktar med i verksamheten, utvecklingspotential finns. Vårdnadshavarna eftersträvar en förståelse av deras situation och barnens upplevelser. Vikten av lyhördhet och dialog mellan förskollärare och vårdnadshavare, men även med specialpedagog samt rektor lyfts fram., The purpose of the study is to explore the preschool teachers and guardians description of the term special giftedness and based upon the respondents perspective contribute with knowledge of how the need of early contributions can be recognized. To create a perception and move the respondents line of thought forward, a qualitative research approach was adapted. To answer the purpose, semi-structured interviews were conducted with five active preschool teachers and three guardians of specially gifted children. The data processing was carried out through a thematic analysis and with a focus on dilemma perspective and inclusion. The results show that the preschool works with differences, but that the conditions affect what the preschool teachers can bring to the operation, there is potential for development. The guardians, in turn, seek an understanding of their situation and the children’s experiences. The sensitivity and dialogue between preschool teachers and guardians is of outmost importance, but as well with special education teachers and the principal.

Matematikundervisningen i svensk skola har som uppgift att ge elever kunskap för att formulera och lösa problem. Matematikämnet är till sin art såväl kreativt som reflekterande och problemlösande. Undervisningen ska främja värderandet och användandet av olika strategier, metoder och resultat. Eleverna ska möta geometriska former och mönster och uppleva deras inneboende estetiska värden. Det har visat sig att matematikämnet är det ämne där undervisningsinnehållet till stor del utgår från tryckta läromedelsböcker. Matematikämnet är fortfarande ett så kallat ”tyst” ämne där diskussioner och möjlighet till differentiering genom inkludering saknas. Rika matematiska problem kan möjliggöra för en differentierad undervisning då de är utformade för att passa olika nivåer. De rika problemen är utmanande, har en låg ingångtröskel och ger alla en möjlighet att känna sig färdig med en uppgift. Denna studie undersöker uppgifter i tre läromedelsserier i matematik, avgränsat till området area inom geometri för årskurs 6. Indelning i kategorier har tillämpats såväl för studiens kvantitativa som kvalitativa delar. Resultatet visar att av de areauppgifter som läromedelsböckerna innehåller är det ytterst få som utgörs av rika matematiska problem. Resultatet visar också att majoriteten av de rika matematiska problemen i läromedlen är av liknande karaktär. Samtliga läromedel i studien har dock som mål att erbjuda samma typ av matematiskt innehåll men på olika nivåer. Slutsatsen kan dras att läromedlen – åtminstone inom areaområdet – går miste om en del av de inkluderande och differentierande möjligheter som rika matematiska problem kan ge.

Studier har visat att lärare i ämnet idrott och hälsa har svårt att inkludera elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen. Den här studien har undersökt vilka möjligheter och svårigheter det finns för lärare med inkludering av elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa. Även vilka strategier lärarna använder sig av för att göra en inkludering möjlig. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade med tre kvinnliga och tre manliga idrottslärare från högstadieskolor. Den har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studien visar på att lärarna är positiva till inkludering av funktionsnedsatta elever i undervisningen och det finns många möjligheter där eleverna får en chans att se att alla är olika och att lära sig en acceptans mot varandra. Klassen som helhet vinner mycket på när en inkludering sker genom att det kan bli ett mer tillåtande klassklimat.Lärarna poängterar att en strategi som är viktig är att genomföra en dialog med eleven och övriga personer som finns runt eleven för att det ska bli en så bra inkludering som möjligt och att de ska bli en del av klassen efter sina förutsättningar.

Denna uppsats har som syfte att studera hur inkluderingen och framställningen av kvinnor med olika typer av utseenden ser ut i damtidningar med fokus på mode utgivna våren 2024. Frågeställningarna som studien har som utgångspunkt är; På vilket sätt inkluderas kvinnor med olika typer av utseenden i damtidningar med fokus på mode? I vilka sammanhang finns det representanter av olika typer av utseenden? Hur framställs kvinnorna i bilderna? Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys genom att undersöka bilder på totalt 675 kvinnor utifrån fyra damtidningar utgivna under mars 2024. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är representationsteorin av Stuart Hall och stigmatiseringsteorin av Erving Goffman. Resultatet visar att majoriteten av kvinnorna i tidningarna var unga och smala, vilket dessutom var ett genomgående mönster för samtliga tidningar. Endast en kvinna av totalen ingick i kategorin plusstorlek, samt att endast 4,5% av kvinnorna uppfattades som äldre. Därav anses tidningarna ha en liten inkludering av kvinnor med olika typer av utseenden. Utöver det framställdes kvinnorna inte på ett specifikt sätt, utan framställningen skilde sig åt beroende på sammanhanget. Sammanfattningsvis speglas tidningarna av kvinnliga skönhetsideal.

The purpose of this quantitative study is to investigate how and if gender is affected by different design elements on a web page. To investigate this, three different prototype pages were created based on real web pages. A digital survey was sent out where respondents had to answer questions about inclusion and exclusion regarding the various web pages choosen in this study. In the result, conclusions are presented that can be drawn from the female and male gender. Further studies are needed to be able to map individuals who do not identify as female or male in order to create an inclusive society.

Ett av skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att utveckla sitt skrivande så att de kan delta i samhällslivet. Samtidigt visar resultatet på de nationella proven att skrivandet är den största utmaningen för elever. Syftet med denna studie är att undersöka lärares perspektiv på sin egen skrivundervisning utifrån begreppen tillgänglighet och inkludering. Utifrån lärares beskrivningar, lyfter vi fram konkreta exempel på hur lärare i svenska och svenska som andraspråk planerar och arbetar för att förebygga hinder i skrivundervisningen för elever i årskurs 9 samt elever som läser sista kursen i SFI. Studien är kvalitativ och består av åtta semistrukturerade intervjuer som kompletterats med fyra deltagande observationer. Resultatet visar att utmaningar i undervisningen kan handla om svårigheter att föreställa sig mottagaren, välja relevant innehåll, bygga meningar, strukturera texten och anpassa den efter situationen, men även bristande motivation. I studien framkommer det att flertalet av de stödjande strukturerna är inriktade på genre, skrivprocess men även på korrekthet. Vår slutsats är att formuleringar i kursplanerna kan spela en roll. Tillfällen att använda skrivandet i meningsfulla situationer utanför skolans kontext var få, men vi fann att lärarna själva skapar skrivsituationer med relevanta och verklighetstrogna mottagare, för att öka elevers inlevelse och motivation. Assisterande teknik användes inte i någon större utsträckning och kontakten med speciallärare var ofta begränsad på grund av organisatoriska faktorer.

Den här studien undersöker hur bildlärare på högstadiet beskriver introduktionen och inkluderingen av nyanlända elever i bildämnet. Studiens frågeställningar; Hur beskriver bildlärare på högstadiet sitt arbete för att nyanlända elever ska inkluderas i undervisningen och nå målen i bildämnet? Vilka utmaningar ser bildlärare på högstadiet i det rådande systemet där nyanlända elever tidigt introduceras till praktiska-estetiska ämnen? undersöks genom ett empiriskt underlag som består av fyra intervjuer med högstadielärare som undervisar i bildämnet på fyra olika grundskolor i Stockholmsområdet. Lärare i praktisk- estetiska ämnen är bland de första lärarna som möter nyanlända elever utanför förberedelseklasser och annan introduktionsverksamhet, eleverna förväntas lära sig svenska parallellt med ämneskunskaper i respektive ämne. Den teoretiska grunden för studien är en kombination av teori om inkludering med ett sociokulturellt perspektiv. Analysen utgår från inkludering som tema som i sin tur delats upp i fem underteman. Resultatet visar att det inte finns någon strategi för att introducera nyanlända elever i bildämnet idag men att bildlärarna ändå ser positivt på dagens system. Samtliga informanter anser att det finns en resursbrist på flera områden som påverkar hur framgångsrik undervisningen och inkluderingen kan vara för elevgruppen nyanlända. Studien har genomförts parallellt med ett gestaltande projekt som består av 2 delar, en videoinstallation som presenterades under Konstfacks vårutställning 2024 och ett performance under ett bildpedagogiskt symposium, 23 maj 2024 på Konstfack, båda delarna presenteras i en bilaga till den här studien.

Denna studie undersöker hur lärare beskriver att de differentierar/ anpassar läsundervisningen i Svenska trots spridning i elevers kunskapsnivå i läsning bland olika elever i klassrummet på mellanstadiet. Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie där 6 yrkesverksamma mellanstadielärare deltog i semistrukturerade intervjuer som undersöktes genom en fenomenografisk ansats. Återkommande teman under intervjuerna var bristen på resurser samt att svaga läsare prioriterades och att starka elever ofta föll mellan stolarna för de klarade sig själva. Genom en tematisk analys visade resultatet att majoriteten av de intervjuade mellanstadielärarna upplevde att faktorer som påverkade den differentierade läsundervisningen negativt var bristande tid, bristande resurser, stora klasser och allt större kunskapsglapp bland eleverna. Därtill nämns även en problematik som grundar sig i att barn i dagens samhälle läser alltför lite för att kunna utveckla sin läsförmåga gentemot skolans krav. I dessa klasser framkom det även, i lärarnas svar, att de kände sig tvungna att prioritera svaga elever framför starka elever eftersom de upplevdes kunna klara sig själva. Sammanfattningsvis räckte inte resurserna till för att erbjuda differentierad undervisning i den mån det fanns behov av. De uttryckte även att undervisningen anpassades efter de svaga läsarna på bekostnad av starka läsares läsundervisning för att det handlade om att bara få alla godkända. I diskussionen argumenteras det om att inkluderande läsundervisning är en viktig komponent för att minska kunskapsglappet bland eleverna. Därtill nämns även svårigheter med att inkludera alla elever i ett klassrum på grund av den spridda kunskapsnivån. Genom diskussionen kunde det utifrån respondenternas svar argumenteras för att den svenska skolan i dagsläget inte uppnår uppdraget om en likvärdig utbildning med de resurser som finns tillgängliga., This study examines how teachers describe their differentiation/adaptation of literacy instruction teaching in Sweden despite the varying levels of reading proficiency among different students in middle school classrooms. The study was conducted through qualitative interviews involving six middle school teachers who participated in semi-structured interviews analyzed using a phenomenographic approach. Recurring themes in the interviews included the lack of resources, the prioritization of struggling readers, and the neglect of strong students who often fell through the cracks as they were able to manage independently. Through thematic analysis, the results showed that the majority of the interviewed middle school teachers felt that factors negatively affecting differentiated reading instruction included insufficient time, lack of resources, large class sizes, and an increasing knowledge gap among students. Additionally, a problem was mentioned that stemmed from children in today’s society reading too little to develop their reading skills to meet school requirements. In these classes, the teachers’ responses also revealed that they felt compelled to prioritize struggling students over strong readers because they were perceived to manage independently. In summary, the resources were not sufficient enough to offer differentiated instruction. The teachers also expressed that instruction was adapted to weaker readers at the expense of strong readers’ literacy instruction teaching because the focus was on ensuring everyone passed the course. The discussion argues that inclusive reading instruction is important in reducing the knowledge gap among students. It also mentions the difficulties of including all students in a classroom due to the varying levels of knowledge. Based on the respondents' answers, the discussion argues that the Swedish school system currently does not achieve the mission of providing equal education with the resources available.

Compulsory schooling in Sweden is mandatory for everyone due to existing school attendance laws, and all students have the right to an education. Schools are considered a protective factor to prevent children and adolescents from taking a wrong turn in society, instead shaping them into good citizens through education. Good collaboration betweenschool and home is a crucial part of the remedial efforts for students with problematic absenteeism, just as maintaining good cooperation with other stakeholders such as child psychiatry services, social services, and attendance teams is essential. The purpose of this study is to enhance the understanding of how guardians of children with problematic school absenteeism experience their situation, to provide school staff and principals with deeperknowledge in the area. In the study, I have applied two different special educationalperspectives, the relational and the categorical perspectives, to develop an understanding of how guardians perceive the collaboration between school and home based on their children's absenteeism. Based on Bronfenbrenner's ecological systems theory, the differentenvironments in which the students are involved interact and serve as a starting point for understanding the student and their situations. The study involved conducting semi-structured qualitative interviews with three different guardians, revealing perceived deficiencies in the collaboration between school and home. It is clear that a key success factor for increased school attendance is having good relationships between teachers and students, as all guardiansexpressed that this creates security for their children and increases the chances of their children attending school more easily. My conclusion is that there are many different factors affecting a child's problematic absenteeism, and that each situation is complex. Good collaboration between school and home is also shown in several other studies to be a significant and promoting factor

Studiens syfte har varit att undersöka inkluderingspraktiken i förskolan genom att analysera definitioner, strategier, utmaningar och insikter. Problemet ligger i behovet av att förbättra inkluderingen i förskolemiljön. Teoretiskt grundas arbetet på sociokulturella teorier om lärande och utveckling. Metoden inkluderar en enkätundersökning för att samla in data från respondenterna. Resultaten visar på olika perspektiv och strategier kring inkludering samt identifierar utmaningar och insikter. Slutsatsen och analysen pekar på att integrering av sociokulturella teorier kan förbättra inkluderingspraktiken i förskolan genom att skapa en mer holistisk och effektiv strategi som tar hänsyn till barnens individuella behov och bakgrund. Genom att använda teoretiska perspektiv kan förskolemiljön skapas för att vara mer inkluderande och stödjande för alla barns lärande och utveckling.

Abstrakt Handledning är ett viktigt verktyg för specialpedagoger i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, vilket kan bidra till en mer inkluderande skola. Det finns stöd för visionen om en inkluderande skola i såväl lagstiftning som forskning. För att möta upp elevers olika behov och förutsättningar för lärande inom den ordinarie undervisningen behövs ett välfungerande tvärprofessionellt samarbete mellan lärare och specialpedagoger. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av specialpedagogisk handledning för att möjliggöra att alla elever inkluderas inom den ordinarie undervisningen. Forskningsfrågan var således inriktad på hur lärare tillämpar specialpedagogisk handledning i undervisningen. Det teoretiska ramverk som användes i studien var Sundqvists tre specialpedagogiska handledningstyper: det konsultativa, det reflekterande och det samarbetande samtalet samt de tre specialpedagogiska perspektiven; det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet. Dessa perspektiv genomsyrar studien utifrån antagandet om att elevers skolsvårigheter kan ses på olika sätt beroende på var fokus läggs och hur dessa svårigheter hanteras. Studien har en kvalitativ forskningsansats och forskningsdesignen är en fallstudie som är vanligt förekommande vid samhällsvetenskapliga undersökningar. Vid datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval, sex legitimerade lärare inom grundskolan. En pilotstudie genomfördes för att få respons på att frågeställningarna i intervjuguiden var relevanta för studien. Tidigare forskning har visat på hur tre specialpedagogiska handledningsformer: det konsultativa, det reflekterande och det samarbetande samtalet kan bidra till att skapa mer inkluderande lärmiljöer för alla elever. Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning. Under resultatanalysen framkom även en fjärde kategori, organisation, som handlar om vikten av en tydlig struktur och tydligt ledarskap på alla nivåer i organisat, Consultation is an important tool for special educators in preventive and health promoting work, which can contribute to a more inclusive school. There is support for the vision of an inclusive school in both legislation and research. To meet students' different needs and conditions for learning within regular education, effective interprofessional collaboration between teachers and special educators is needed. The aim of this study is to examine how teachers use special educational consultation to enable the inclusion of all students within regular education. Thus, the research question was focused on how teachers apply special educational consultation in teaching. The theoretical framework used in this study was Sundqvist's three types of special educational consultation: the counseling, the reflective and the co-operative consultation, as well as the three special educational perspectives; categorical, relational and dilemma perspective. These perspectives permeate the study based on the assumption that students' school difficulties can be seen in different ways depending on where the focus is placed and how these difficulties are dealt with. The study has a qualitative research approach, and the research design is a case study commonly used in social science research. Semi-structured interviews with a targeted selection of six certified teachers in compulsory school were used for data collection. A pilot study was conducted to receive feedback on whether the questions in the interview guide were relevant to the study. Previous research has shown how three forms of special educational consultation: the counseling, the reflective and the co-operative consultation can contribute to creating more inclusive learning environments for all students. The study's results are consistent with previous research. During the analysis of the results, a fourth category emerged, organization, which concerns the importance of clear structure and leadership at all levels i

The purpose of this study is to create a greater understanding of recruitment with artificial intelligence and how this affects the recruitment process. We want to see the effects of AI application and its impact on inclusion and diversity among candidates. Our questions are: How can AI-based recruitment add more efficient processes and results compared to traditional processes from a recruiter's perspective? and How can AI-based recruiting lead to fairer and more unbiased hiring decisions that promote inclusion and diversity from the perspective of recruiters? The theories studied are based on LCS and signal theory. The study is based on a qualitative method where seven recruiters were interviewed. The empirical material was collected from six organizations in Sweden and one organization in Norway. The results of the study's first question show a general efficiency improvement around time saving, reduced workload, flexibility and fewer misrecruitments. Furthermore, the results of the second question indicate an improvement regarding inclusion and diversity in recruitment processes. The decisions made by artificial intelligence are based on competence and not on the prejudices that human decisions can entail., Syftet med denna studie är att skapa större förståelse för rekrytering med artificiell intelligens och hur detta påverkar rekryteringsprocessen. Vi vill se vilka effekter AI-tillämpning medför samt dess påverkan på inkludering och mångfald bland kandidater. Våra frågeställningar lyder: Hur kan rekrytering med artificiell intelligens tillföra mer effektiva processer och resultat jämfört med traditionella processer ur rekryterares perspektiv? och Hur kan rekrytering med artificiell intelligens leda till rättvisare och mer opartiska rekryteringsbeslut som främjar inkludering och mångfald enligt rekryterares perspektiv? De teorier som studien utgår ifrån är LCS och signalteori. Studien baseras på en kvalitativ metod där sju rekryterare intervjuades. Det empiriska materialet samlades in från sex organisationer i Sverige och en organisation i Norge. Resultatet av studiens första frågeställning visar på en generell effektivisering kring tidsbesparing, minskad arbetsbelastning, flexibilitet och färre felrekryteringar. Vidare tyder resultatet av andra frågeställningen på en förbättring kring inkludering och mångfald i rekryteringsprocesser. Besluten genom artificiell intelligens baseras på kompetens och inte på fördomar som mänskliga beslut kan medföra.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera tillgängliga lärmiljöer för alla barn i förskolanur rektorers, specialpedagogers och förskollärares perspektiv. Genom en kvalitativ intervjustudieundersöktes utmaningar och möjligheter samt vilka strategier som används för att skapa och bibehållatillgängliga lärmiljöer. Data samlades in med hjälp av intervjuer med tre kommunala förskolor i Sverige. Analysen av studiens resultat bygger på ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Utmaningarna som framkom av studiens resultat handlade bland annat om att medvetandegöra vilka teorier som ligger till grund för inkluderingsarbetet. Det för att kunna ha ett gemensamt yrkesspråk att utgå ifrån gällande diskussioner kring tillgängliga lärmiljöer. Samt att bli mer explicit i sitt uppdragoch vad det innebär för beslutfattande åtgärder. Studiens resultat visade på att möjligheter genom kompetensutveckling, samverkan, kollegialt lärande, upprättande av förtroendefulla relationer mellanalla yrkesgrupper och även med hemmet, samt ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete inom organisationen, är avgörande för att säkerställa goda förutsättningar för inkluderande och tillgängligalärmiljöer för alla barn. Slutsatsen är att yrkesgrupperna behöver kunskaper och förståelse som bidrar till likvärdighet och samsyn kring inkludering. Trots att rektorer, specialpedagoger och förskollärare har olika ansvarsområden, är det viktigt att samarbeta och föra diskussioner kring inkludering och tillgängliga lärmiljöer. Det medför att begreppen främjas från flera perspektiv vilket ökar möjligheterna tillmedvetenhet och kunskaper som i sin tur kan leda till ökad effektivitet och kvalitet kring arbetet med inkludering för alla barn.

Syftet med vår studie är att undersöka och beskriva rektorers perspektiv på samundervisning som strategi för att främja inkludering, samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer rektorerna beskriver i arbetet med att skapa förutsättningar för samundervisning. Vi använde oss av ledarskapsteori som teoretiskt perspektiv för att förstå och diskutera studiens resultat. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och det insamlade datamaterialet analyserades sedan genom tematisk analysmetod. Vi genomförde ett strategiskt urval som består av 9 informanter varav 6 är rektorer och 3 är biträdande rektorer. Samtliga arbetar i grundskolor som använder tvålärarsystem som samundervisningsmetod. Studiens resultat visar att rektorerna har en positiv syn på samundervisning som inkluderingsstrategi, där lärares kompetens och vilja att samarbeta anses vara framgångsfaktorer och schemaläggning för samplanering och lärarparens kemi påpekas som utmaningar. Studiens resultat visar dessutom att ekonomi, lokaler och stöd från ledningen är viktiga förutsättningar för att kunna bedriva samundervisning och främja inkludering. Studiens slutsats är att samundervisning i form av tvålärarskap är en undervisningsstrategi som främjar inkludering eftersom fler elever får den undervisning de behöver i det reguljära klassrummet. Det krävs dock en tydlig ledning som arbetar med att stödja lärarna och skapa förutsättningar för att få samundervisningen att fungera.

En litteraturstudie som undersöker vad existerande forskning säger om hjälpmedel för inkludering i matematikundervisningen. Studien använder sig av två frågeställningar där ena fokuserar på vilka hjälpmedel som finns och den andra fokuserar på framgångar respektive hinder vid implementering av hjälpmedlen. För att besvara frågeställningarna användes en tematisk analys där det identifierades 4 teman till frågeställning 1 vilka är: (1) fysiska hjälpmedel, (2) miljöanpassningar, (3) undervisningsmetoder och (4) kunskap och relation. Till frågeställning två identifierades följande teman: (1) hinder vid implementering och (2) framgångar vid implementering. Utifrån resultatet är slutsatserna att det finns flertalet olika sorters hjälpmedel men att det inte är möjligt att direkt avgöra huruvida ett hjälpmedlen är effektiva eller inte. Ett hjälpmedel behöver testas och utvärderas och kan ha olika effekt på olika elever. För att kunna avgöra huruvida ett hjälpmedel är effektivt är det nödvändigt för lärare att använda sig av kunskap om samt relation till eleven. Hjälpmedel kan däremot också ha begränsad tillgänglighet på grund av aspekter som finansiering och resursfördelning., A literature review that examines what existing research says about assistive tools for inclusion in mathematics education. This is done with the help of two research questions where one focuses on what tools are available and the other focuses on the advantages and disadvantages of implementing the tools. To answer the study's questions, a thematic approach was used where 4 themes were identified for question 1, which are: (1) physical aids; (2) environmental adaptations; (3) teaching methods, and (4) knowledge and relationship. For question two, the following themes were identified: (1) barriers to implementation and (2) successes in implementation. Based on the results, it is concluded that there are several different types of tools, but that it is not possible to directly determine whether a tool is effective or not. An assistive tool needs to be tested and evaluated and can have different effects on different students. To determine whether a tool is effective, it is necessary for teachers to use their knowledge off and relationship with the student. However, assistive tools may also have limited accessibility due to aspects such as funding and resource distribution.

Sammanfattning/Abstract Andersson, Malin & Lindberg, Annika (2024). Integrering av elever med intellektuell funktionsnedsättning Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med hur grundskolors arbete med integrerade elever organiseras samt vilka faktorer som påverkar individintegrerade elevers skolsituation i praktiken. Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att belysa olika aktörers uppfattning om individintegrerade elevers inkludering i praktiken. Vilka insatser på organisation, grupp och individnivå görs för att möjliggöra inkludering för barn med intellektuell funktionsnedsättning som läser integrerat på grundskolan? Vilka möjligheter och hinder framkommer som påverkar de integrerade elevernas skolsituation? Vilken förståelse av samverkan rörande integrerade elever har de olikaprofessionerna? Teori För att förstå och analysera den insamlade empirin används en systemteoretisk och professionsteoretisk ansats i kombination med ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv, KoRP. Systemteori har använts för att förstå organisationen och dess olika delar samt hur skolan som organisation arbetar med dubbla läroplaner. Begrepp inom professionsteori har använts för att förklara ansvarsfördelning som uppstår i skolan utifrån det professionella uppdrag vederbörande innehar. Utifrån KoRP har lärarnas arbetssätt och samverkan studerats i syfte att beskriva hur olika språkliga och sociala sammanhang formas och samspelar i en ömsesidig påverkan. Metod Utifrån studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. En tematisk analys har använts för att analysera de transkriberingar som genomförts av de inspelade intervjuerna. Syfte, frågeställningar, valda teorier och tidigare forskning har legat till grund för arbetet med analysen. Resultat Resultatet visar att de individintegrerade elevern

The preschool is a cultural meeting place where children with different language backgrounds meet. This raises new questions, insights and challenges in the field of inclusion and exclusion. We have focused on children's free play in this study. The aim is to describe and analyse the interaction between multilingual children in free play. We have taken the sociocultural perspective as our starting point and used concepts such as mediation, language and interaction in the analysis. The data material consist s of video observations where different play sequences were recorded. The recordings took place over three days and a total of five multilingual children, between the ages two and six years participated. The video observations were transcribed and coded ba sed on an observation schedule. The results show that verbal language skills in Swedish are crucial for inclusion in free play. The results of this study showed that the children were not affected by multilingualism at all during interaction with other children where both exclusion and inclusion occurred. However, it was age, gender and verbal ability that determined whether children were included or excluded in free play. This study shows that exclusion occurred mainly thro ugh non-verbal communication. The results of this study show the complexity of children's relationships where inclusion was situational. This study can contribute to giving preschool teachers a deeper understanding of the importance of encouraging inclusion, cooperation and creating learning opportunities to support children in free play. By bringing awareness, this study can, with the help of a broadening perspective on free play, contribute to creating strategies on how inclusion can be promoted and exclusion can be prevented in the organization., Förskolan är en kulturell mötesplats där barn med olika språkbakgrund möts. Detta medför nya frågor, insikter och utmaningar i verksamhetsnivå som gäller inkludering och exkludering, i denna studie har vi fokuserat på barns fria lek. Syftet är att beskriva och analysera interaktionen mellan flerspråkiga barn i fri lek. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och använt begrepp som mediering, språk och interaktion i analysen. Datamaterialet består av videoobservationer där olika leksekvenser spelats in. Inspelningarna skedde under tre dagar och totalt deltog fem flerspråkiga barn mellan åldrarna två till sex år. Videoobservationerna transkriberades och kodades utifrån ett observationsschema. Resultatet visar att verbala språkkunskaper på svenska är avgörande för inklu-dering i leken. Studiens resultat visade att barnen inte alls påverkades av flerspråkigheten under interaktion med andra barn när exkludering och inkludering uppstod. Dock var det ålder, kön samt den verbala förmågan som påverkade om barnen inkluderades eller exkluderas i leken. Studien visar att exkludering främst skedde genom icke-verbal kommunikation. Resultatet i denna studie visar komplexiteten i barnens relationer där inkluderingen var situationsbunden. Studien kan bidra med att ge förskollärare en djupare förståelse i vikten av att främja inkludering, samarbete och att skapa lärandemöjligheter för att stötta barnen i den fria leken. Genom att integrera en medvetenhet kan studien, med hjälp av ett vidgande perspektiv på den fria leken, bidra med att skapa strategier för hur inkludering kan främjas och exkludering kan förebyggas i verksamheten.

Ett federalt system kan vara ett verktyg för att minska spänningar och öka inkluderingen i ett multietniskt samhälle som Afghanistan. Genom att ge regioner större självstyre kan federalism öka representationen och autonomin för olika etniska grupper, vilket minskar marginalisering och konflikter. Lokala regeringar kan utveckla anpassad politik och program, främja deltagande och balansera makten mellan central och regional styrning. Federalism förenar behovet av nationell enhet med erkännandet av etnisk och kulturell mångfald, bevarar lokala språk och traditioner, och stärker nationell sammanhållning. Regional autonomi kan hantera etniska spänningar genom att ge grupper kontroll över sina angelägenheter, vilket främjar representation och delaktighet. Genom att sprida makten och öka legitimiteten kan federalism hjälpa lokala myndigheter att bättre tillgodose olika intressen och svara på medborgarnas krav, förhindra maktkoncentration och främja bredare politiskt engagemang., A federal system can be important to reduce tensions and increase inclusion in a multi-ethnic society like Afghanistan. By giving regions greater autonomy, federalism can increase the representation and autonomy of different ethnic groups, reducing marginalization and conflict. Local governments can develop appropriate policies and programs, promote participation, and balance power between central and regional governance. Federalism reconciles the need for national unity with the recognition of ethnic and cultural diversity, preserves local languages and traditions, and strengthens national cohesion.Regional autonomy can manage ethnic tensions by giving groups control over their affairs, which promotes representation and participation. By diffusing power and increasing legitimacy, federalism can help local governments better serve diverse interests and respond to citizen demands, prevent the concentration of power, and promote broader political engagement., 2024-05-24

Syftet med denna studie var att redogöra för lärares erfarenheter gällande utmaningar när det kommer till att bedriva en inkluderande undervisning, i ett mångkulturellt klassrum. Studien undersöker också arbetssätt som lärarna använder sig av för att kunna inkludera så många elever som möjligt, i ett klassrum med olika kulturer och språk. Slutligen presenteras lärarnas erfarenheter av elevernas bemötande mot elever med annan bakgrund. De som deltog i studien var lärare som arbetat i minst sju år och har erfarenhet av mångkulturella elevgrupper, från tre olika skolor i Västerbotten och Norrbotten. Insamlingen av data har skett via intervjuer med lärarna, över Teams samt analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet i studien visade att språket är den främsta utmaningen lärarna upplever i ett mångkulturellt klassrum samt att en varierad undervisning är gynnsam för en inkluderande undervisning.

Studien syftar till att utifrån ett pedagogperspektiv ta reda på hur pedagoger använder TAKK för att främja inkludering och kommunikativ utveckling för alla barn i förskolan. För att beakta detta valde vi att göra en kvalitativ studie med åtta digitala semistrukturerade intervjuer, som spelades in och transkriberades. Resultatet framkom utifrån en tematisk analys där resultatet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet. I resultatet framkommer det att TAKK används på olika sätt för att främja kommunikativ utveckling och inkludering för alla barn, där det framgår vilka strategier och metoder som används. I slutsatsen framkommer det att pedagoger använder TAKK med och för alla barn, och att en avgörande faktor för det är kompetensutveckling.

Syftet med studien var att beskriva hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation [TAKK] förekommer i förskolans utbildning utifrån förskollärares beskrivningar. I studien användes kvalitativ metod tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare intervjuades och utifrån intervjuerna synliggjordes tre teman vilka var hur TAKK används i olika situationer, kunskap och utbildning om TAKK och barnens möjlighet till att kommunicera. Studiens resultat visar att TAKK används inom förskolan som ett stödjande hjälpmedel för barns kommunikation och språkutveckling. Medverkande förskollärare var positivt inställda till användandet av verktyget och förskollärarna beskriver hur det används samt med vilka. Vidare visade studiens resultat att somliga förskollärare sett tecken användas av barn i den fria leken. Slutsatserna av resultatet var att kunskaper och utbildning om kommunikationsformen är meningsfullt. Detta för att bristande kunskaper leder till att barnen inte får alternativa sätt att kommunicera på. Ytterligare visade resultatet att verktyget stödjer barn i olika sammanhang. Förskollärarna påtalade att barn kunde använda TAKK för att bland annat förmedla om sådant de ville äta.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inkluderas i ett fritidshem. Detta behövs eftersom antalet elever med diagnoser ökar i Sverige och vi lärare behöver skapa förståelse kring hur deras behov ska mötas, med fokus på fritidshem. Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat vårt empiriska material, där vi har intervjuat fyra lärare inom fritidshem. Vi har valt att analysera vår empiri utifrån det relationella perspektivet eftersom inkluderingsbegreppet bryts ner i olika dimensioner, vilket skapar en komplexitet men fler infallsvinklar på begreppet. Resultatet delades in i tre huvudrubriker: när lärare anser att en elev är inkluderad, miljöns påverkan på inkluderingen, elevens behov och lärarens möjligheter. Respondenterna visade enighet kring att inkludering är väsentligt för elevernas trygghet, utveckling och lärande i fritidshemmet, främst för eleverna med särskilda behov.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper och uppfattningar om förskollärarens och specialpedagogens syn på samarbete - när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Studiens teorier vilar på det relationella och kategoriska perspektivet. Utifrån studiens fyra forskningsfrågor undersöktes samarbetsprocessen samt de viktigaste metoderna och strategierna i arbetet. För att frågorna i studien skulle besvaras så användes en kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer, där fördelningen var fyra förskollärare och fyra specialpedagoger. Resultatet visade att det finns en gemensamsyn på samarbetet mellan förskollärare och specialpedagog. Specialpedagogerna uttrycker dock att det är viktigt att tänka på att dem jobbar mot pedagogerna inte mot barnen. Samtidigt som förskollärarna uttrycker att dem tycker att specialpedagogerna är superviktiga. Inkludering ansågs vara det viktigaste begreppet när det kommer till att arbeta med barn. Dock benämns det att tiden, resurserna och stora barngrupper kan ställa till det eftersom det inte finns möjligheter att gå ifrån och ha samarbete. Sammanfattningsvis så är studiens slutsats att samarbete mellan förskollärare och specialpedagoger en betydelsefull del för att skapa delaktighet, inkludering och förutsättningar i lärmiljön för alla barn.

Denna kvalitativa studie syftar till att erhålla ökad kunskap om hur fritidslärare arbetar för att inkludera ofrivilligt ensamma elever. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma fritidslärare. Studiens teoretiska ansats bygger på relationell pedagogik och all insamlade data från intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att ofrivilligt ensamma elever förekommer men fritidslärare beskriver även en osäkerhet kring elevers upplevda ensamhet. Fritidslärare använder olika strategier för att motverka ofrivillig ensamhet. Bland annat kartlägger de ofrivilligt ensamma elever genom egna och andras observationer och de stödjer ofrivilligt ensamma elever genom att locka, genom att samtala, differentiera och olika kollegiala handlingar i arbetslaget. Framtida forskning bör fokusera på fritidshemmets didaktik vad gäller arbetet med sociala relationer. Slutligen föreslås även fältstudier och observationer av fritidslärares arbete med sociala relationer, samt studier av elevers egenupplevda ensamhet, som förslag till vidare forskning.

Denna studie bygger på kvalitativ forskning och undersöker hur sju lågstadielärare använder sig av extra anpassningar i sin undervisning. Studien har fokuserat på lärarnas beskrivningar och förklaringar för att analysera deras upplevelser om arbetet med extra anpassningar i lågstadiet.Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer har genomförts genom Teams. De lärare som har deltagit i studien arbetar i olika kommuner. Det sociokulturella perspektivet och det relationella perspektivet fungerade som huvudsakliga teoretiska ramverk för att analysera hur det inkluderande arbetet kan tas sig i uttryck genom extra anpassningar i lärares organisation av olika lärandesituationer.Resultaten av studien visar att lärarnas medvetenhet kring arbetet med extra anpassningar är avgörande för hur de organiserar och tillgängliggör undervisningen för eleverna. Resultatet visar vidare att lärarna använder sig av extra anpassningar för att skapa möjlighet till en inkluderande undervisning för eleverna.I denna studie ger lärarna temporärt stöd genom extra anpassningar i undervisningen för att hjälpa eleverna att så småningom bli självständiga. Av intervjuerna har det framkommit att lärarna anpassar sin undervisning på olika sätt, exempelvis genom anpassat material utifrån elevers kunskapsnivåer och förutsättningar, anpassning av olika gruppkonstellationer och anpassningar genom olika placeringar i klassrummet för att underlätta lärandet. Samtliga lärare i studien fokuserar på elevens behov när de planerar extra anpassningar i undervisningen. Jag har även kommit fram till att lärarna i studien genom att stärka relationer med sina elever, skapar möjlighet för en inkluderande allsidig verksamhet i skolan. Det har framkommit att lärarna brukar ha dialog om extra anpassningar med sina elever och deras vårdnadshavare. Det har även framkommit att vissa lärare tolkar begreppen ledning och stimulans synonymt med extra anpassningar och anser att skolan genom ledning och

Studien undersöker vårdnadshavares erfarenheter av deras barns byte från grundskolan till specialskolan. Det är en intervjustudie med fem informanter som deltog i semistrukturerade intervjuer. Studien undersöker vilka erfarenheter vårdnadshavarna har av de två skolformerna och vad som ledde till beslutet att byta från grundskola till specialskola. Grundskolan beskrivs som en verksamhet som vill väl men saknar kunskap och ekonomiska förutsättningar att kunna anpassas till DHH elever. Detta leder för samtliga till beslutet att byta till specialskolan. Studien beskriver även erfarenheter av ansökningsprocessen till specialskolan som snårig och svårnavigerad. Intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna är hörselnormen som utgår från att alla är hörande och att avvikare ska anpassa sig till detta. Vidare används begreppet mainstreaming för att problematisera inkludering specifikt för DHH elever. Mainstreaming grundar sig i ett kulturellt lingvistiskt perspektiv på dövhet, som vänder sig mot synen på döva som personer vilka behöver åtgärdas med hjälp av hörseltekniska hjälpmedel. Slutsatserna är att flera faktorer påverkar vårdnadshavares beslut när de väljer skola för sitt barn men att de ofta blir påverkade av ”experter” inom vård och skolas tyckanden. Studien visar också att föräldraskapet utmanas på flera sätt när man får ett dövt barn. Dessutom visar studien att grundskolans brister i inkludering leder till social utsatthet. I dessa familjer beslutar sig därför för ett skolbyte till specialskolan där barnet nu får sina behov tillgodosedda på ett bättre sätt.

Studiens syfte är att beskriva hur samarbetet upplevs mellan lärare, speciallärare och specialpedagoger i deras arbete med att anpassa och inkludera undervisningen till varje enskild elev. Mina frågeställningar som har legat till grund till min studie är: Hur beskriver läraren samarbetet med varandra? Hur beskriver lärare, speciallärare och specialpedagoger att de samarbetar kring den anpassade undervisningen? Hur upplever lärarna samarbetet med professionerna i skolan och vilken hjälp beskriver de att de får? Studien är relevant eftersom det finns behov av mer kunskap och svensk forskning som uppmärksammar samarbetet mellan lärare, speciallärare och specialpedagoger och hur de arbetar med anpassningar och inkludering så att alla elever ska kunna nå läroplanens mål. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom semistrukturerande intervjuer med lärare, speciallärare och en specialpedagog. Jag använde mig av tematisk analys för att analysera intervjuerna. Resultatet visar att samarbetet mellan lärarna och professionerna bygger på tät kommunikation, gemensamma problemlösningar, att fördela resurserna rätt och att ge eleverna den trygghet de behöver både kunskapsmässigt och socialt. Det hinder som framkom var att tiden inte alltid fanns för att kunna samtala om enskilda elever., The purpose of the study is to describe how the collaboration is perceived between teachers, special education teachers and special educational needs coordinators in their work to adapt and include teaching to each individual student. My questions that have formed the basis of my study are: How do teachers describe their collaboration with each other? How do teachers, special needs teachers and special educational needs coordinators describe that they collaborate around the adapted teaching? How do teachers perceive the cooperation with professionals in the school and what help do they describe that they receive? The study is relevant as there is a need for more knowledge and Swedish research that pays attention to the collaboration between teachers, special education teachers and special educational needs coordinators and how they work with adaptations and inclusion so that all students can achieve the curriculum goals. The study is qualitative and the empirical data has been collected through semi-structured interviews with teachers, special education teachers and one special educational needs coordinators. I used thematic analysis to analyze the interviews. The results show that the cooperation between the teachers and the professions is based on close communication, commonproblem solving, allocating resources correctly and giving the pupils the security they need both academically and socially. The obstacle that emerged was that there was not always time to discuss individual students.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av digitala verktyg i undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data, vilket möjliggör en djupare förståelse för lärarnas perspektiv och upplevelser. Urvalet av lärare gjordes genom ett bekvämlighetsurval och omfattade tio lärare som aktivt använder digitala verktyg i sin undervisning. Dessa lärare valdes för att de representerar en bredd av erfarenheter och bakgrunder, vilket bidrar till en mångfacetterad bild av hur digitala verktyg integreras och upplevs i olika undervisningssituationer. Resultatet av studien visar att lärare använder digitala verktyg på olika sätt för att förbättra lärandet, både genom att ge stöd i klassrummet och genom att möjliggöra fjärrundervisning. Dessa verktyg erbjuder många möjligheter, såsom att öka interaktiviteten och anpassa undervisningen efter individuella behov. Dock identifierades flera utmaningar i användningen av digitala verktyg. Lärare stöter ofta på tekniska problem och bristande digital kompetens, vilket kan hindra effektiv användning. Dessutom upplever många att de inte har tillräcklig tid för att utveckla sina färdigheter inom digital pedagogik. Slutligen kan användningen av digitala verktyg vara särskilt svårt för elever som inte använder det latinska alfabetet, vilket ställer ytterligare krav på lärarnas anpassningsförmåga.

Den här studien syftar till att fördjupa sig i vilka extra anpassningar som någraelever med läs- och skrivsvårigheter uppfattar att de har inom ramen för ordinarie undervisning på gymnasiet, vilka effekter dessa har samt hur de extra anpassningarna har beslutats på den aktuella skolan som de går på, enligt elevernasjälva. Elevernas perspektiv är det som är i fokus för den här studien, som har elva deltagare. För att uppfylla syftet har studien en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Det specialpedagogiska perspektivet ligger till grund för studien och resultatet visar att det relationella perspektivet spelar en avgörande roll för elevernas upplevelse av sin skolgång. Medvetna lärarhandlingar som att tillgodose elevens behov och bygga relationer gör att eleven känner sig delaktig i sin skolgång. Studiens resultat visar att flera elever upplever att de har olika extra anpassningar i ordinarie undervisning medan några elever upplever att de saknar extra anpassningar. Resultatet visar även vilka upplevda effekter extra anpassningar, eller avsaknad av extra anpassningar får på elevernas skolgång. Resultatet styrks av tidigare forskning som visar på liknande upplevelser från elever.

Inom förskolans värld kategoriseras bland annat barn som har språksvårigheter, utåtagerandebarn eller blyga barn som barn i gråzonen. Gråzonen är en relativt okategoriserad gruppbarnsom uppvisar någon form av avvikande beteende gentemot den övriga barngruppen eller normsamhället. I detta examensarbete undersöks förskolepedagogers erfarenheter och tankar om barn i gråzonen för att få kunskap om förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd.Syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares förutsättningar för att arbeta med barn ibehov av särskilt stöd. I uppsatsen genomförs semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskolepedagoger. Respondenterna har mellan 10 års till 41 års erfarenhet av att arbeta inom förskoleverksamhet och intervjuerna genomfördes i södra Sverige. Samtliga respondenterna har ett stort intresse för barn i behov av särskilt stöd. Genom den fenomenologiska teorin belyses förskolepedagogerna upplevelser om barn som har i behov av särskilt stöd i det praktiska livet. I studiens resultat visas hur förskollärarna kämpar för förbättrade villkor och förutsättningar för att kunna tillgodose varje barns behov av särskilt stöd. Studien visar att grunden för att möjliggöra tillämpning av särskilt stöd till ett barn är genom att arbeta med inkludering, men framför allt, genom att dela upp barnen i mindre grupper. Att arbeta i mindre barngrupper är dock något som respondenterna upplever inte är möjligt alla gånger. Glappet mellan vad som fungerar bra och det praktiska genomförandet återfinns i forskningen. Fyra av sex respondenterna upplever att forskningen kan vara långt ifrån verkligheten. Förskollärarna upplever även att det finns brist på resurser för att kunna arbeta med barn i behov av särskilt stöd, samt att de önskar att få bredare kunskap om barn i behov av särskilt stöd. Sammantaget visar den här uppsatsen att tillämpning av särskilt stöd kan liknas vid en hierarki som gör att barn i gråzonen kan osynliggöras eller hinns inte att tillä, In the world of pre-school education, children are often categorized as those with language difficulties, those who are aggressive, or those who are shy; these children are referred to as being in the greyzone. The greyzone encompasses a relatively unclassified group of children who show some form of deviant behavior compared to the rest of the child group or societal norms. This thesis examined pre-school educators’ experiences and thoughts regarding children in the greyzone to gain knowledge about the pre-school’s work with children in need of special support. The purpose of the thesis is to invistigate pre-school teachers’ conditions for working with children in need of special support. Semi-structured interviews are conducted with six pre-school educators. The respondents have between 10 and 41 years of experience working in pre-school education, and the interviews were conducted in southern Sweden. All respondents have a significant interest in children in need of special support. Through phenomenological theory, the pre-school educators’ experiences of children in need of special support in practical life are highlighted. The study’s results show how pre-school teachers strive for improved conditions and prerequisites to meet each child’s need for special support. The study indicates that the foundation for enabling the application of special support to a child is through working with inclusion, but primarily through dividing the children into smaller groups. However, working in smaller groups is something that the respondents feel is not always possible. The gap between what works well and practical implementation can be found in the research. Four out of six respondents feel that research can be far from reality. The pre-school teachers also feel that there is a lack of resources to work with children in need of special support and that they wish to gain broader knowledge about children in need of special support. Overall, this thesis shows that the implemen

Titel: Från mångfald till inkludering: Ledarskapets roll i skapandet av ett inkluderande arbetsklimat. En kvalitativ studie av ledarskapets roll i praktiken inom restaurangbranschen. Nyckelord: Ledarskap, inkludering, mångfald, decoupling, arbetsmiljö Forskningsfråga: Vilka handlingar utför en ledare i praktiken för att främja och skapa en inkluderande arbetsmiljö? Syfte: Givet den växande diskursen gällande fenomenen ledarskap och inkludering syftar denna studie till att analysera och förstå hur ledare verksamma inom restaurangbranschen i Västerås skapar och främjar inkludering på arbetsplatsen. Genom att tillämpa teoretiska perspektiv inom management och genomföra en kvalitativ studie är strävan at tidentifiera åtgärder som kan stödja ledare inom restaurangbranschen. Detta i sin tur ger en vägledning till en mer inkluderande arbetsmiljö. Metod: För denna studie tillämpades en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes medmedarbetare och ledare inom restaurangbranschen. Datamaterialet som samlades in genom intervjuerna analyserades med tematisk analys för att identifiera centrala teman. Slutsats: Genom att visa engagemang och öppenhet förmedlar ledare vikten av inkludering och mångfald till sina medarbetare. Genom att organiseraoch delta i utbildningar och workshops om inkludering och mångfald skapar ledare en medvetenhet och förståelse bland medarbetarna., Title: From Diversity to Inclusion: The Role of Leadership in Creating an Inclusive Work Environment. A Qualitative Study of the Role ofLeadership in Practice within the Restaurant Industry. Keywords: Leadership, inclusion, diversity, decoupling, work environment Research question: What actions does a leader take in practice to promote and create an inclusive work environment? Purpose: Given the growing discourse regarding the phenomena of leadership and inclusion, this study aims to analyze and understand how leaders working in the restaurant industry in Västerås create and promote inclusion in the workplace. By applying theoretical perspectives in management and conducting a qualitative study, the goal is to identify measures that can support leaders in the restaurant industry. This, inturn, provides guidance towards a more inclusive work environment. Method: For this study, a qualitative research method with an inductive approach was applied. Semi-structured interviews were conducted with employees and leaders in the restaurant industry. The data collected through theinterviews was analyzed using thematic analysis to identify key themes. Conclusion: By demonstrating commitment and openness, leaders convey the importance of inclusion and diversity to their employees. By organizingand participating in training and workshops on inclusion and diversity, leaders create awareness and understanding among the employees.