Search

Miljöförändringar har resulterat i att växthusgaser (GHG) har studerats. Från flertalet studier anses nyckelindikatorerna för klimatförändringarna vara de förändrade koncentrationerna av GHG, särskilt koldioxid (CO2). Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC), är ett annat ämne som studerats. VOC kan i närvaro av kväveoxider (NOx) och solljus bidra till bildandet av marknära ozon. VOC kan också ha en direkt negativ hälsoeffekt hos människan vid långvarig exponering. Syftet med studien är att redogöra för hur företag/industrier kan bidra till att uppnå det globala målet som innefattar effektivare resursanvändning genom att analysera ett industriföretags resursanvändning. För att analysera utsläpp av VOC kartläggs användningen av kemikalier, specifikt från förrådet hos företaget Volvo CE i Braås. För att genomföra livscykelanalysen skapas ett scenario för färgprodukterna som används i detaljmåleriet. Scenariot används för att ställa upp systemgränser för vad som ska täckas av analysen. Resultatet visar att det är vid användningen av färgprodukterna som mest utsläpp av CO2e förekommer.

Buildings today account for 40% of total energy use in Europe. To reduce the development of climate change, it is necessary to reduce energy use in buildings. Sweden is bound by the European Union (EU) to improve energy efficiency in buildings. To reduce emissions and achieve the environmental goals that have been set, the approach to the built environment must be changed, such as using the material that is available. In this way, energy saving, and resource management can be considered as part of the solution to climate change. Reuse of materials can contribute to a circular economy based on extending life cycles and preserving environmental and economic values that are already extracted natural resources. That is, new material does not need to be produced and the used material does not need to be recycled. The energy that is utilized is already present in the existing materials and can thus promote the preservation of cultural-historical values. The work examines a functionalist kitchen in a former desolate house. The survey consists of various qualitative methods in the form of an interview with the owner of the surveyed house, literature studies in the form of previous research and Stockholm City Museum's tips and advice when renovating older kitchens. Measurement drawings of the kitchen in the examined house have been performed in Auto CAD LT as part of the thesis. The purpose of the work is to shed light on circular materials and increase the possibility of making energy-efficient older kitchens more energy-efficient by preserving materials. It is also to increase knowledge of using the materials in the buildings and to investigate what measures the owners have taken during the renovation of the kitchen. The aim of the study is to identify possible prudent energy efficiency measures that can be considered as resources for conservation, use and care for older buildings. The result must then be able to be sold in other similar kitchens, be helpful in decision-making of older kitchens with cultural-historical value and form the basis for future studies. The results show that the owners' renovation was carried out mainly for aesthetic reasons. But also, that the requirement for comfort and practical solutions were important. The owners had thoughts about the impact on the environment but that was not the driving factor during the renovation. The careful renovation carried out in the kitchen was mainly the preserving materials that were reused. The theoretical starting points for conservation and circular economy have both advantages and disadvantages that can be affected by the relationship to renovation. Measurement drawings add to the renovation with clarity about which materials can be preserved so that the kitchen can be reused and adapted to today's comfort requirements. Byggnader står i dag för 40 % av den totala energianvändningen i Europa. För att minska utvecklingen av klimatförändringarna krävs det att energianvändningen i byggnader minskar. Sverige är genom Europeiska unionen (EU) bunden till att förbättra energieffektiviteten i byggnader. För att minska utsläppen och uppnå de miljömål som finns uppsatta måste förhållningssättet till den byggda miljön ändras, som att använda det material som är befintligt. På så vis kan energibesparing och resurshållning betraktas som en del av lösningen på klimatförändringarna. Återanvändning av material kan bidra till en cirkulär ekonomi som bygger på att förlänga livscyklerna och bevara miljömässiga och ekonomiska värden som redan är utvunna naturresurser. Det vill säga nytt material behöver inte produceras och det använda materialet behöver inte återvinnas. Energin som tas till vara på finns redan i de befintliga materialen och kan på så sätt främja bevarandet av kulturhistoriska värden. Arbetet undersöker ett funktionalistiskt kök i ett före detta ödehus. Undersökningen utgörs av olika kvalitativa metoder i form av intervju med ägaren till det undersökta huset, litteraturstudier i form av tidigare forskning samt Stockholm stadsmuseums tips och råd vid renovering av äldre kök. Uppmätnings- ritningar av köket i det undersökta huset har utförts i Auto CAD LT som en del av uppsatsen. Syftet med arbetet är att belysa cirkulära material och öka möjligheten till att energieffektivisera äldre kök genom att bevara material. Det är även att öka kunskapen om att ta till vara på de material som finns i byggnaderna och att undersöka vilka åtgärder ägarna har utfört under renoveringen av köket. Målet med undersökningen är att identifiera möjliga varsamma energieffektiviseringsåtgärder som kan anses som resurser för bevarande, användande och vårdande för äldre byggnader. Resultatet ska sedan kunna omsättas i andra liknande kök, vara till hjälp vid beslutsfattanden av äldre kök med kulturhistoriskt värde samt ligga till grund för kommande studier. Resultatet visar att ägarnas renovering utfördes främst av estetiska skäl. Men även att kravet på komfort och praktiska lösningar var viktiga. Ägarna hade tankar om påverkan av miljön men det var inte den drivande faktorn under renoveringen. Den varsamma renoveringen som utfördes i köket var främst de bevarande materialen som återanvändes. De teoretiska utgångspunkterna för bevarande och cirkulär ekonomi har båda för- och nackdelar som kan påverkas av förhållandet till renovering. Uppmätningsritningar tillför renoveringen med tydligheter kring vilka material som kan bevaras för att köket ska kunna återanvändas och anpassas till dagens komfortkrav.

Från den 1 januari 2022 planeras ett krav på klimatdeklaration av nybyggnationer införas. Detta som ett steg i arbetet med att minska miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn i Sverige. Klimatdeklarationen går ut på att byggherren ska redovisa den klimatpåverkan som byggskedet (A1–A5 i en livscykelanalys) bidrar till innan kommunen kan meddela slutbesked. Denna första version av klimatdeklarationen innehåller inga gränsvärden för maximala CO2e-utsläpp. Däremot har IVL (Svenska Miljöinstitutet) tagit fram förslag till framtida gränsvärden (171 kgCO2e/ m2 BTA för småhus), vilket kommer fungera som en måttstock i denna studie. En livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna klimatpåverkan från en produkt under hela dess livscykel. Syftet med denna studie är att ta fram en LCA på två enfamiljshus, med utgångspunkt från klimatdeklarationen, vilket innebär att studien endast fokuserar påbyggskedet. Utifrån dessa referensbyggnader utfördes sedan en jämförelseanalys för att se ifall förändringar av material i konstruktionen skulle kunna leda till lägre CO2e-utsläpp. Det ena huset i studien är ett 1½-planshus, kallat ”Sjölin”, och det andra ett 1-planshus, kallat ”Tockabjär”. Överlag har de två husen liknande konstruktioner med platta på mark, massiv trästomme, takstolar av konstruktionsvirke samt cellulosaisolering. De frågeställningar som ställs för att uppnå syftet är: Vilken total klimatpåverkan i form av CO2e-utsläpp bidrar materialen i de massiva trähusens klimatskal, bärande konstruktion och innerväggar till under byggskedet? Vilka alternativa materialval i klimatskalen, de bärande konstruktionerna och innerväggarna skulle kunna bidra till ett minskat CO2e-utsläpp under byggskedet utan att påverka husens prestanda i drift? Hur stor blir den totala minskningen av CO2e-utsläpp för de båda massiva trähusen, efter det att alternativa materialval har implementerats i respektive hus? Enligt klimatdeklarationen studerades miljöpåverkan endast att utifrån miljöpåverkanskategorin ”klimatpåverkan”, det vill säga utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2e). Till hjälp för att beräkna klimatpåverkan har Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) använts, vilket är en databas med generiska data på en mängd olika byggresurser. Denna generiska data kan kompletteras med specifika data från miljövarudeklarationer (EPD:er) tillhörande olika produkter och tillverkare. Arbetet med att undersöka alternativa material för att minska klimatpåverkan från de båda referensbyggnaderna utfördes genom att granska EPD:er på andra material. De material som studerades som möjliga alternativ behövde ha liknande egenskaper som de ursprungliga, för att undvika att påverka byggnadernas prestanda i drift. Resultaten före och efter materialbyte visade att CO2e-utsläppen per bruttoarea (BTA) blev 131,65 kg/ m2 respektive 118,52 kg/ m2 för Sjölin. För Tockabjär blev motsvarande resultat 132,28 kg/ m2 respektive 130,24 kg/ m2. I förhållande till IVL´s förslag till gränsvärden håller båda referensbyggnaderna goda marginal gällande CO2e-utsläpp. The purpose of this study was to bring forward a life cycle analysis (LCA) on two single-family houses, starting from the climate declaration. This means that the study only focused on the construction phase. Thereafter alternative materials were investigated with the purpose to try to reduce the impact on the climate. An LCA is a method to calculate the environmental impact from a product during its entire life cycle. The first building was an one and a half storey house, called ”Sjölin”, and the second building was a single-storey house, called “Tockabjär”. According to the climate declaration the environmental impact was only studied from the environmental impact category “climate impact”, which means emissions from carbon dioxide equivalents (CO2e). As an aid to calculate the climate impact the database Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) was used. This database contains generic data on a variety of building resources. The generic data found in the program can be supplemented with specific data from EPD:s associated with different products and manufacturers. To examine the possibility of reducing the climate impact from both the reference buildings an investigation was performed by reviewing EPD:s from other materials. The materials chosen as possible alternatives needed to have similar characteristics as the original materials, to prevent an effect on the operating function. The aim for this study was to use as many wood-based materials as possible. The results before and after the material exchange showed a CO2e-emission per gross area (BTA) with 131,65 kg/ m2 in relation to 118,52 kg/ m2 for Sjölin. The results for Tockabjär was 132,28 kg/ m2 in relation to 130,24 kg/ m2. In relation to the proposed limit from IVL (at 171 kg CO2e/ m2 BTA for single-family houses) the two reference buildings maintain a good margin.

A major and current problem today is the climate change which has led to melting of sea ice, sea levels rising, heated seas and changing weather conditions. The construction- and real estate sector accounted for 21 percent of Sweden’s total greenhouse gas (GHG) emissions in year 2018. One way to mitigate climate change is to construct modular buildings as these have lower climate impact compared to on-site constructed buildings. The purpose of this degree project is to investigate the climate impact of the product phase of a modular building with Miljöbyggnad Silver environmental certification. To achieve the purpose three questions are answered: which part of the product phase has the greatest climate impact? which measures have significant impact on the climate impact of a building module? and what are the differences in climate impact when comparing building modules with and without Miljöbygggnad Silver environmental certification? The climate impact of two composite modules with a glulam and structural timber frame are analyzed in this report. The gross area of the objects is 50,2 m2 and is a part of an apartment building. The climate impact is calculated as global warming potential of GHG emissions of the object, using a lifecycle analysis methodology. The calculations are done for the product phase which covers raw material extraction, transport and manufacturing. The Construction Sector’s Environmental Calculations Tool (Byggsektorns miljöberäkningsverktyg) and Excel has been used for the calculations, with data primarily from environmental product declarations. The results show that the product phase of the object emits 94,44 kg CO2e/m2, based on specific data supplemented with generic data and Nordic electricity mix. Raw material extraction accounts for the largest share of the climate impact. To reduce the climate impact, gypsum boards and steel products made in Sweden can be chosen and alternative insulation materials such as cellulose fiber can replace mineral wool. The results show that the module that is certified has lower climate impact than the module without certification. However, it is not possible to say with certainty that the differences in the climate impact is because of the environmental certification.

Bakgrunden till denna studie är proposition 2020/21:144 som överlämnades till Sveriges riksdag den 18 mars 2021, där regeringen initierar en ny lagstiftning som förväntas träda i kraft den 1 januari 2022. Lagen medför en skyldighet för byggherrar att upprätta och registrera en klimatdeklaration för varje ny bygglovspliktig byggnad som uppförs, där mängden växthusgasutsläpp från byggskedet måste beräknas och redovisas för att byggnaden slutligen ska kunna tas i bruk. Studien har en fastighetsjuridisk utgångspunkt men behandlas ur ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv med syfte att undersöka lagens syfte, tillämpning och konsekvenser ur ett marknadsmässigt perspektiv, samt för att analysera korrelationen mellan lagkravets ikraftträdande och konsekvenser för enskilda branschaktörer av olika storlek. Studien utförs genom en kombination av tre vetenskapliga metodologier som tillsammans utgör ett empiriskt underlag för vidare analys. Studiens resultat visar på att lagens ikraftträdande kommer att medföra konsekvenser för samtliga aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen, och enskilda branschföretag kommer bli tvungna att implementera kostnadsdrivande anpassningsåtgärder för att uppfylla det nya lagkravet. Detta riskerar särskilt att orsaka problem för de aktörer som inte redan arbetar aktivt med klimatfrågan, och riskerar även särskilt att drabba mindre företag. Detta kan i sin tur orsaka ogynnsamma konkurrensförhållanden på en marknad influerad av oligopolliknande tendenser, vilket även kan medföra samhällsekonomiska effekter, exempelvis i form av stagnation på bostadsmarknaden. I kontrast till detta framhäver dock klimatkalkyler som integrerar ekonomiska och ekologiska nyttoeffekter att införandet av lagen om klimatdeklaration för byggnader på längre sikt kan anses utgöra en lönsam investering ur både ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv. The background of this study is proposition 2020/21:144 which was submitted to the Swedish Parliament on March 18th 2021, where the government initiates a new law that is expected to enter into force on 1st of January 2022. The law entails an obligation for property developers to prepare and register a climate declaration for each new building subject to a building permit, where the carbon footprint from the construction must be calculated and reported in order to take the building into use. The study has a legal outset towards applicable law but is mainly treated from a business and socio-economic perspective in order to examine the law’s purpose, application and consequences from a corporate view, and to analyze the correlation between the legal requirements and consequences based on company size. The study is carried out through a combination of three scientific methodologies which together form an empirical basis for further analysis. The essence of the study shows that the new legal requirements will affect all different organisations within the construction and real estate industry, and will demand cost-driven adaptation measures to meet the new legal requirements. This is particularly likely to cause problems for those companies who have not already implemented an eco-friendly strategy for sustainability and climate awareness, and will also most likely particularly affect smaller companies in a negative way. This in turn can cause unfavorable conditions of competition in a market influenced by oligopol tendencies, with socio-economic effects, such as stagnation in the housing market, as a result. In contrast, climate calculations that integrate economic and ecological benefits emphasize that the introduction of the Climate Declaration Act for buildings in the longer term could be seen as a profitable investment from both a business and socio-economic perspective.

Hur kan livscykelanalyser bistå riskvärderingen vid val av åtgärdsmetod? I det här examensarbetet undersöktes hur resultaten från livscykelanalyser kan användas i beslutstödsverktyget SAMLA för förorenade områden för att bistå val av åtgärdsmetod vid Finspångs centraltvätt. Examensarbetet har genomförts i samarbete med Structor Miljö Öst AB. Livscykelanalyser har utförts för två olika typer av åtgärdsmetoder in situ, stimulerad anaerob reduktiv deklorering samt elektrisk konduktiv uppvärmning. Tidigare studier har visat att olika livscykelanalysmetoder ger olika resultat. Även den här studien bekräftar det. Därför bör inte resultat från olika metoder jämföras. Livscykelanalyser kompletterar SAMLA för förorenade områden väl. De procentuella förhållandena beräknades mellan åtgärdsmetodernas miljö- och klimatpåverkan. I värderingssteget i SAMLA bedöms åtgärdsalternativens påverkan i jämförelse med nollalternativet. En bedömning gjordes av respektive åtgärdsalternativ och korrigering av förhållandet mellan metoderna utfördes genom att samma procentuella förhållande som beräknats fram för miljöbelastningen respektive klimatpåverkan beräknades för värderingspoängen. Med stöd av livscykelanalyser samt riskvärdering bör efterbehandlingsmetoden stimulerad anaerob reduktiv deklorering väljas för Finspångs centraltvätt. How can life cycle analyzes assist the risk assessment when choosing a remediation method? In this thesis, it was investigated how the results from life cycle analyzes can be used in the decision support tool SAMLA for contaminated sites to assist in the choice of remediation method at Finspång's Centraltvätt. The thesis has been carried out in collaboration with Structor Miljö Öst AB. Life cycle analyzes have been performed for two different types of in situ remediation methods, Enhanced Reductive Dechlorination and Electrical Conductive Heating. Previous studies have shown that different life cycle analysis methods lead to different results. This study also confirms this. Therefore, results from different methods should not be compared. Life cycle analyzes complement SAMLA for contaminated sites. The percentage ratios were calculated between the remediation methods' environmental and climate impact. In the valuation step in SAMLA, the impact of the remediation alternatives is assessed in comparison with the no action alternative. An assessment was made of the respectively remediation alternatives and a correction of the relationship between the methods was performed by calculating the same percentage ratio that was calculated for the valuation points of the environmental and climate impact. With the support of the life cycle analysis and the risk assessment the remediation method Enhanced Reductive Dechlorination should be chosen for Finspång's Centraltvätt.

Det finns en oro kring konsekvenserna av ökade växthusgasutsläpp. Därför har bland annat EU:s medlemsländer tecknat avtal om att minska utsläppen. I Sverige har det lett till krav att från och med 2022 redovisa byggmaterials miljöpåverkan genom klimatdeklarationer. Byggsektorn har potential att minska klimatpåverkan. Byggnadsmaterial ger olika utsläpp av växthusgaser och valet av material är viktigt. Isoleringsmaterial med naturlig härkomst anses orsaka mindre utsläpp än konventionell isolering. Hampa är ett exempel på ett naturligt material som kan användas i småhusbebyggelse. Hampan kan bli en kolsänka då biomaterial binder kol. Tyvärr finns det idag mycket begränsad forskning på just hampfiberisolering i svenskt klimat. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap inför valet av isoleringsmaterial i ett småhus, av modellen Eneryda av Rörvikshus, placerat i Växjö. I arbetet jämförs klimatpåverkan och kostnader för isoleringsmaterialen hamp-, cellulosa- och glasullsisolering genom en livscykelanalys (LCA) och en livscykelkostnad (LCC) i en vald husmodell. I studien undersöks skedena A-D, d.v.s. från vagga till grav. Resultatet visar att byggnaden isolerad med hampfiber orsakar det lägsta nettoutsläppet på 124 följt av cellulosa 132 och glasull 139 CO₂e/m². Kostnaden för byggnaden med isolering av hampfiber är 5467, cellulosa 4830 och glasull 4861 SEK/m²BOA. Genom att välja hampfiberisolering istället för glasull kan utsläppen för husmodellen Eneryda minskas med 12 % samtidigt som kostnaden ökar med 20 %. Att välja cellulosaisolering i stället för glasullsisolering ger en minskning av nettoutsläppen med 5 % och kostnaderna förblir detsamma. Studiens känslighetsanalyser visar effekten av indata. Om råvaran till cellulosa byts ut från oanvänt papper till återvunnen råvara orsakar det att nettoutsläppen för byggnaden Eneryda minskar med 13 %. Det innebär att småhuset Eneryda isolerad med cellulosa från återvunnen produkt orsakar 15 % lägre utsläpp än glasullshuset - utan att påverka priset. Största påverkan på nettoutsläppen hade Enerydas värmesystem. Att använda bergvärme istället för Veab:s fjärrvärme ökade nettoutsläppen med 56 – 63 %. Slutligen ledde resultatet av studien till en diskussion om avsaknaden av en entydig definition och metod för användandet av biogent kol i klimatdeklarationer. Att exkludera biogent kol leder till att hampfiberisoleringen bidrar med högst utsläpp tätt följt av cellulosan och sist glasullsisoleringen som släpper ut minst. Studiens resultat påvisar vikten av vaksamhet och att Boverket borde blir tydligare kring det biogena kolet i klimatberäkningar. Enheten bör utvecklas mer av institut för standarder. Av resultaten framgår också vikten av att ta tidsaspekten av biomaterialets förnyelsetid i beaktande vid beräkningarna för att material som hampfiber binder kol snabbare än exempelvis trä. The concern of climate change has influenced the building sector in Sweden to become more climate neutral. The choice of building materials affect the emissions of carbon dioxide equivalents [CO₂e]. The purpose of the study is to provide more basis for the choice of insulation material looking into the climate- and cost implication of hemp fibre, cellulose and stone wool insulation. The study includes an accounting-LCA from cradle to grave (A – D) and an LCC. The study looks at the climate shell of a one-story single-family house, model Eneryda from Rörvikshus, in Växjö over the lifetime 50 years. The result shows that Eneryda net emissions for hemp fiber insulation is 124 CO₂e/m²BOA and the cost is 5467 SEK/m2 BOA. The result of emissions for the hempfiber-model is 12% less and the cost is 20% higher than the glass wool-model. Cellulose insulation results in net emissions of 132 CO₂e/m² and a cost of 4830 SEK/m2 BOA. Cellulose results in 5% less emissions and nearly the same cost as the glass wool building.

Idag görs livscykelanalyser (LCA) för att identifiera de byggkomponenter somorsakar stora koldioxidutsläpp i byggbranschen.Syftet med denna studie är att med hjälp av livscykelanalysverktyget One ClickLCA jämföra hur stora koldioxidutsläpp som bildas av materialen i enlimträstomme, som tillhör en inomhusarena jämfört med materialen i en fiktivstålstomme, som är dimensionerad för att klara samma laster och funktion somlimträstommen. Detta görs i syfte att lyfta fram skillnaderna mellankoldioxidutsläppen i produktskedet (A1-A3) mellan en limträstomme och enstålstomme.En konstruktör har konstruerat stålstommen för jämförelsen. Konstruktören togfram dimensionerna och byggmaterialen, men stålstommen blev inte tillräckligtgenomarbetad och projekterad för att jämförelsen skulle kunna göras direkt.I One Click LCA behövs mängderna och byggkomponenterna för båda stommarnaför att kunna göra fullständiga livscykelanalyser. Med mängder menas volymeroch vikter för byggkomponenterna. I studien saknades från början mängder förvissa av byggkomponenterna och en del av syftet blev därför att ta fram allamängder för stommarna. För att få rätt mängder i studien användes bland annat tvåprogram, Bluebeam och Excel. Med dessa program togs längdmåtten för olikabyggkomponenter från ritningar. Tillsammans med de övriga uppgifterna ombyggkomponenterna kunde mängderna sedan tas fram.I One Click LCA behöver resurser väljas. Dessa kan vara kopplade till specifikabyggkomponenter och innehåller data om hur stora koldioxidutsläpp sombyggkomponenter orsakar. Med byggkomponenter och mängder som grund valdessedan resurser i One Click LCA. När resurser väljs räknar programmet ut hur storakoldioxidutsläpp som bildas i produktskedet (A1-A3) för byggkomponenterna.Med mängder och resurser kunde två resultat erhållas i programvaran. Resultatetvisar att 55 ton koldioxid bildas av limträstommen och 779,9 ton koldioxid bildasav stålstommen. I stålstommen är det fackverken som orsakar mestkoldioxidutsläpp och i limträstommen är balkarna i högdelen av inomhusarenansom orsakar mest koldioxidutsläpp. Today, life-cycle assessment (LCA) are performed to identify the buildingcomponents that cause large carbon dioxide emissions in the construction industry.The purpose of this study is to use the life-cycle assessment tool One Click LCA tocompare how large carbon dioxide emissions are formed by the materials in aglulam frame, which belongs to an indoor arena compared to the materials in afictitious steel frame, which is dimensioned to withstand the same loads andfunction as the glulam frame. This is done in order to highlight the differencesbetween the carbon dioxide emissions in the product phase (A1-A3) between aglulam frame and a steel frame.A designer has designed the steel frame for comparison. The designer producedthe dimensions and building materials, but the steel frame was not sufficientlyworked out and projected for the comparison to be made directly.In One Click LCA, the quantities and building components for both frames areneeded to be able to make complete life-cycle assessment. By quantities is meantvolumes and weights for the building components. The study initially lackedquantities for some of the building components and part of the purpose wastherefore to produce all quantities for the frames. To get the right amounts in thestudy, two programs were used, Bluebeam and Excel. With these programs, thelength measurements for different building components were taken from drawings.Together with the other information about the building components, the quantitiescould then be produced.In One Click LCA, resources need to be selected. These can be linked to specificbuilding components and contain data on how large carbon dioxide emissions thatbuilding components cause. Based on building components and quantities,resources were then selected in One Click LCA. When resources are selected, theprogram calculates how large carbon dioxide emissions are formed in the productphase (A1-A3) for the building components. With quantities and resources, tworesults could be obtained in the software. The results show that 55 tonnes ofcarbon dioxide are formed by the glulam frame and 779.9 tonnes of carbon dioxideare formed by the steel frame. In the steel frame, it is the trusses that cause themost carbon dioxide emissions and in the glulam frame, the beams in the upperpart of the indoor arena cause the most carbon dioxide emissions.

Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll senast år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står idag för stora delar av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och för att nå klimatmålet krävs en ökad medvetenhet och att samtliga aktörer inom byggbranschen är involverade i arbetet för att minska klimatpåverkan från byggprocessen. Tidigt i projekt är möjligheterna som störst att göra förändringar med hänsyn till utformning och materialval och här har konstruktören möjlighet att väga stommens funktion mot dess klimatpåverkan och på så sätt minska klimatavtrycket tidigt i processen. Med anledning av detta är syftet med denna studie att synliggöra hur en konstruktör kan vara med och bidra till ett mer hållbart byggande, framför allt i form av minskade utsläpp av växthusgaser, i byggprocessen. För att skapa en uppfattning om hur konstruktörer ser på delar av deras dagliga hållbarhetsarbete genomförs en enkätundersökning med konstruktörer på WSP Sverige AB. Utöver detta tillämpas även två klimatberäkningsverktyg, Klimatdata light och One Click LCA för att utvärdera materialval i en byggnads klimatskal, med hänsyn till klimatpåverkan. Studien visar att den främsta utmaningen för konstruktörer att främja ett mer hållbart byggande, med hänsyn till minskad klimatpåverkan, är att de kommer in för sent i projekt då många betydelsefulla materialval redan blivit fastställda. Stort fokus anses även ligga på beställaren och dennes ambitionsnivå kring miljöaspekter i projekten. Konstruktörens främsta möjlighet att påverka en byggnads klimatavtryck bedöms framför allt ligga i arbetet med att optimera konstruktionen sett till val av dimensioner och hållfasthetsklasser. Tillämpningen av klimatberäkningsverktygen genererar ett uppskattat värde för utsläpp av växthusgaser för den analyserade byggnaden utifrån tre olika modeller med varierande materialval. Beräkningarna visar att valet av materialens hållfasthetsklass, klimatdata och användandet av klimatförbättrade produkter påverkar byggnadens klimatavtryck. Vidare bedöms trä vara ett bättre materialval sett till utsläpp av växthusgaser, i förhållande till betong, men aktuella beräkningar bör endast ses som en uppskattning och ett underlag för fortsatt projektering då beräkningarna genomförs i ett tidigt skede i projekteringsprocessen. Studien visar att det finns väldigt många aspekter att beakta när det kommer till hållbart byggande och att en minskad klimatpåverkan endast är en liten del av definitionen. En samlad kunskap genom hela byggprocessen krävs för ett lyckat hållbarhetsarbete där fokus bör riktas mot att tänka långsiktigt och se till hela byggnadens livslängd. Medvetna och väl genomtänkta materialval ger förutsättningar för en minskad klimatpåverkan men konstruktörer styrs i stor mån av beställarens ambitioner och krav. För minskade utsläpp krävs åtgärder tillsammans med ett ökat kravställande där kommande lag om klimatdeklarationer och aktuella miljöcertifieringar ses som en drivkraft i utveckling mot ett mer hållbart byggande. Sweden's long-term climate target is that the net greenhouse gas emissions should be zero by 2045. The construction- and real estate sector currently accounts for a large percentage of Sweden's total greenhouse gas emissions and achieving the climate target requires increased knowledge, awareness and that all actors in the construction industry are involved in the work to reduce the climate impact from the construction process. In the early stage of the project planning, the possibilities are greater to make changes regarding design and material selections where the structural engineer can weigh the function of the buildings frame against its climate impact and thus reduce the carbon footprint early in the process. As a result, the purpose of this study is to enlighten how a structural engineer can contribute to more sustainable constructions, especially in the form of reduced greenhouse gas emissions, in the construction process. To get an idea of how structural engineers see their daily work for more sustainable solutions, a survey is conducted at WSP Sweden AB. In addition to this, two climate calculation tools, Klimatdata light and One Click LCA, are used to evaluate material selection in a building's climate shell, regarding climate impact. The study shows that the main challenge for structural engineers to promote more sustainable construction, with focus on reduced climate impact, is that they are included too late in projects when many important material choices have already been established. A great focus is also considered to be on the client and his level of ambition for environmental aspects of the projects. The structural engineer’s main ability to influence a building's carbon footprint is primarily considered to be in the work of optimizing construction in terms of dimensions and choice of material quality. The application of the climate calculation tools generates an estimated value for greenhouse gas emissions for the analyzed building based on three different models with varying material choices. The calculations show that the choice of material quality, climate data and the use of climate-enhanced products affect the building's carbon footprint. Furthermore, wood is considered to be a better choice of material in terms of greenhouse gas emissions, in relation to concrete, but current calculations should only be seen as an estimate and a basis for further design since the calculations are carried out at an early stage in the project planning. The study shows that there are many aspects to consider when it comes to sustainable construction and that a reduced climate impact is only a small part of the definition. A combined knowledge throughout the building process is required for successful sustainability work where the focus should be on long-term thinking and looking at the building’s entire lifecycle. Conscious and well-thought-out material choices provide the conditions for a reduced climate impact, but structural engineers are often limited by the client's ambitions and requirements. Reducing emissions requires actions together with increased requirements, where future legislation on climate declarations and current environmental certifications is seen as a driving force in the progress for more sustainable constructions.

The need for more sustainable protein sources is growing globally due to the significant climate impact from the food system and the estimated population growth. Although vegetarian protein sources have been proven to be sustainable alternatives, there may exist additional resources that currently are not utilized but potentially could contribute as sustainable protein sources. Life Cycle Assessment (LCA) is an internationally standardized tool used to assess the potential environmental impacts of a product or service throughout its entire life cycle. The results from a recently conducted LCA for Swedish carp species showed that the average potential climate impact was 0.77 kg CO2-eq per kg of edible product, which is significantly lower than more commonly consumed protein sources. The bream is a carp fish that previously was consumed in Sweden, but now is caught only as a by-catch that is released back. This study aims to assess the potential environmental impacts of minced bream produced in Stockholm and utilizing bream caught as by-catch to wild capture fishery in Mälaren. The study also investigates how the potential environmental impacts may change in alternative systems and how the potential climate impact compares to the potential climate impact of other protein sources consumed in Sweden. The results of the study confirm many of the conclusions made in reviewed literature, such as the wild capture fishery and transports being identified hotspots. The results also show a low potential environmental impact of the minced bream in the current system but significant increases in the potential environmental impacts if the minced bream was produced in the alternative systems. In comparison to other protein sources, the minced bream shows great potential, both now and in the future when the carbon budget may be limited to 0.5 kg CO2-eq per meal if we are to limit global warming to 1.5°Cabove pre-industrial levels. Further studies are encouraged to collect more data and provide a better understanding of the environmental impacts of fish products. However, the results could function as an important benchmark that also highlights the potential of currently underutilized species of fish. Behovet av mer hållbara proteinkällor ökar globalt till följd av matproduktionens stora klimatavtryck samt uppskattningar om en snabbt växande befolkning. Även om vegetariska proteinkällor har visats vara hållbara alternativ, finns en möjlighet att även andra resurser som i dagsläget inte utnyttjas har potential att bidra som hållbara proteinkällor. Livscykelanalys (LCA) är ett internationellt standardiserat verktyg som används för att utvärdera den potentiella miljöpåverkan från en produkt eller tjänst under hela livscykeln. En nyligen genomförd LCA visar att svenska karpfiskar har ett genomsnittligt potentiellt klimatavtryck på 0.77 kg CO2- ekvivalenter per kg ätlig produkt, vilket är avsevärt mycket lägre den potentiella klimatpåverkan hos många av de proteinkällor som idag konsumeras i större utsträckning. Braxen är en karpfisk som tidigare konsumerats i Sverige men som numera fångas enbart som en bifångst som släpps tillbaka. Denna studie syftar till att utvärdera den potentiella miljöpåverkan av braxenfärs som produceras i Stockholm på braxen fångad som bifångst till gösfiske i Mälaren. Studien undersöker också hur den potentiella miljöpåverkan kan förändras i alternativa system och hur den potentiella klimatpåverkan kan jämföras med den potentiella klimatpåverkan från andra proteinkällor som konsumeras i Sverige. Resultaten från studien bekräftar många av slutsatserna i litteraturen som granskats, som att fisket och transporter identifierats som hotspots. Resultatet visar också en låg potentiell miljöpåverkan från braxenfärsen i det nuvarande systemet men en betydande ökning av den potentiella miljöpåverkan om braxenfärsen produceras i de alternativa systemen. Jämfört med andra proteinkällor visar braxenfärsen stor potential både nu och i framtiden när koldioxidbudgeten kan begränsas till 0.5 kg CO2-ekvivalenter per huvudmåltid om den globala uppvärmningen ska begränsas till 1.5 °Cöver förindustriella nivåer. Ytterligare studier uppmuntras för att samla in mer data och ge en bättre förståelse för fiskprodukters miljöpåverkan. Resultatet kan dock fungera som ett viktigt riktmärke som också belyser potentialen hos för närvarande underutnyttjade fiskarter.

Mendi (Mendi, 2020) is a company founded to provide accessibility of brain enhancement training to the ordinary citizen, they reside in Stockholm, Sweden. The Mendi brain training headset has been developed to aid users using neurofeedback. This technology allows for display of brain activity in real-time, and the implementation of the Mendi headset is meant to teach the user how to better regulate their brain activity. With the possibility to start sustainable design in conjunction with the market release of the product, this project was initiated to serve the future progress of sustainable development. The work conducted in this paper is based on development methods used to assess the current state of the product as well as the phases of the product life cycle in which sustainable solutions can be applied. The methods used are life cycle assessment, material research and analysis, design for disassembly, assessment of production and use, market research of similar products, and research literature on modern methodology in sustainable design. Quantitative assessment was created through comparative analysis using the program CES EduPack (Granta Design, 2019), where data of the current product is used as a reference throughout. This is combined with research findings of best practice in sustainable development of products; tools used in the development contained concept generation in the form of sketching, CAD, and 3D printing. The result is described quantitatively in the parts where data has been available, it is also presented through life cycle scenarios, giving examples from assumptions based on research of empirical studies and results from design methods used throughout. The result present scenarios of a redesigned product and how this differ from the existing prototype in the form of economic and, environmental sustainability. The final concept was created through guidelines of eco design, built around the previous work of the product for plausible implementation in upcoming development. The product uses snap-fits to enable disassembly, press-fit to avoid any mixing of materials, has reduced amount of materials and contains materials that lower the life cycle CO2 emission and energy use. Economic factors are similarly assessed, quantitative analysis of life cycle costs combined with assumption driven scenarios showing potential gains and losses that could occur from said changes. Combined, the results are meant to work as a guideline for any future endeavors made in the field of sustainable development by Mendi and their partners. Mendi (Mendi, 2020) är ett företag som grundades för att ge den vanliga medborgaren tillgång till hjärnförbättringsträning, de är bosatta i Stockholm, Sverige. Mendi-headsetet för hjärnträning har utvecklats för att hjälpa användare genom något som kallas neurofeedback. Denna teknik möjliggör visning av hjärnaktivitet i realtid, och implementeringen av Mendi-headsetet är tänkt att lära användaren att bättre reglera sin hjärnaktivitet. Med möjligheten att starta hållbar design i samband med marknadsutsättningen av produkten inleddes detta projekt för att tjäna framtida framsteg inom hållbar utveckling. Arbetet i denna artikel bygger på utvecklingsmetoder som används för att bedöma produktens nuvarande tillstånd samt faserna i produktlivscykeln där hållbara lösningar kan tillämpas. De metoder som används är livscykelbedömning, materialforskning och analys, design för demontering, bedömning av produktion och användning, marknadsundersökning av liknande produkter och forskningslitteratur om modern metodik i hållbar design. Kvantitativ bedömning skapades genom jämförande analys med programmet CES EduPack, där data för den aktuella produkten används som referens genomgående. Detta kombineras med forskningsresultat om bästa praxis för hållbar utveckling av produkter; verktyg som användes i utvecklingen innehöll konceptgenerering i form av skisser, CAD och 3D-utskrift. Resultatet beskrivs kvantitativt i de delar där data har kunnat erhållas, det presenteras också genom livscykelscenarier, vilket ger exempel från antaganden baserade på forskning om empiriska studier och resultat från designmetoder som använts genomgående. Resultatet presenterar scenarier för en nydesignad produkt och hur denna skiljer sig från den befintliga prototypen i form av ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Det sista konceptet skapades genom riktlinjer för eko-design, byggd kring produktens tidigare arbete för sannolik implementering i kommande utveckling. Produkten använder snäppanpassningar för att möjliggöra demontering, presspassning för att undvika blandning av material, har minskat antal olika material och innehåller material som sänker livscykeln CO2-utsläpp och energianvändning. Ekonomiska faktorer bedöms på liknande sätt, kvantitativ analys av livscykelkostnader i kombination med antagandedrivna scenarier som visar potentiella vinster och förluster som kan uppstå från tidigare nämnda förändringar. Sammantaget är resultaten avsedda att fungera som en riktlinje för framtida utveckling som görs inom området hållbar utveckling av Mendi och deras partners.

The construction industry contributes to a large part of emissions and for that particular reason a new law about climate declarations will be enforced from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. Climate declarations present emissions for building materials, building parts or even for a complete building. Climate data computed in climate declarations are based on life–cycle assessments (LCA). LCA describes environmental impacts which material has during its whole lifespan, from “cradle to grave”. An environmental product declaration (EPD) presents results from a life–cycle assessment in a more compressed matter. Meanwhile the interest in sustainability increases, the automation within the construction industry continues, as well as various programs, which are being developed to obtain sustainability data. Construction companies do not usually present information containing climate data in their construction documents, therefore Geosigma Konstruktion aims to offer this information to its customers. This information can be provided by making one of BIM’s software programs – Revit more efficient and as well as integrating it with sustainability. The purpose of this thesis is to generate climate data from a parametrically driven template, this can offer an additional value to the customers. This climate data displays values of emissions in a schedule format for framing materials. The schedules are created in the Revit program and are categorised after materials’ strength class, profiles, types and building parts within building constructions. A survey is also conducted and sent out to Geosigma Konstruktion's customers, in order to answer the questions in this study. The results of this study show that the parametrically driven template with climate data will provide additional value for the customers. Furthermore, this template can be used as a basis while determining the structural framing. Byggbranschen står idag för en stor andel av utsläppen och av denna anledning kommer en ny lag om klimatdeklaration från Boverket att träda i kraft. Klimatdeklaration är ett sätt att redovisa klimatutsläpp för byggmaterial, byggdelar eller en hel byggnad. Beräkningar för klimatdata utförs genom att ta hänsyn till miljövarudeklarationer (EPD) som grundar sig på en livscykelanalys (LCA). En LCA redovisar miljöpåverkan för ett materials hela livslängd från ”vaggan till graven”. I en EPD framförs ett mer komprimerat resultat för materialets livscykel. Samtidigt som intresset för hållbarheten ökar, fortsätter automatiseringen inom byggsektorn, där flertal programvaror utvecklas för att få fram hållbarhetsdata. Konstruktionsföretag tar inte alltid med information kopplat till klimatdata i sina handlingar, därför vill Geosigma Konstruktion erbjuda detta till sina kunder. Detta görs genom att BIM – programmet Revit effektiviseras och integreras tillsammans med hållbarhet. Syftet med examensarbetet är att framställa klimatdata från en parameterstyrd mall för att kunna skapa ett mervärde till kunden. Klimatdata från den parameterstyrda mallen redovisar värden för utsläpp i tabellformat för olika stommaterial. Dessa tabeller skapas i programmet Revit och indelas efter materials hållfasthetsklasser, profiler, sorter samt olika byggdelar inom huskonstruktion. En undersökning görs även i form av en enkät och skickas ut till Geosigma Konstruktions kunder, för att kunna bidra till att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att den parameterstyrda mallen med klimatdata skapar ett mervärde för kunden vid leveransen. Dessutom kan denna mall–fil användas som ett underlag vid val av stomlösning.

The purpose with this report was to do an alternative design with timber as constructional materialfor a reference building designed with a structure in steel. The load-bearing structure of thealternative building have been designed and compared to the reference building with climateimpact and energy needed in consideration. The timber construction has been designed by usingmanual calculations and with computer programs. The timber construction has also been designedby using provided drawings for the reference building. The result of the design showed that it was possible to use timber as framing material for thereference building, despite the size of the building. The result also showed that the cross sectionsof the timber construction become larger than the cross sections of the steel construction. Horizontal stabilization with cross-laminated timber panels for the roof and with diagonal bars forthe walls is a possible method to use for achieving full horizontal stabilization for the timberconstruction. The external height of the ceiling becomes approximately one and a half metershigher for the timber construction compared to the reference building, assumed that the internalheight of the ceiling stays the same. Calculations of the climate impact is made by using 3D-modelling tools and computer programsfor environmental calculations. Carbon dioxide equivalents were used when calculating theclimate impact. The result of the accomplished Life cycle assessment shows that the element thatcauses the most climate impact for the building with the steel construction is the load-bearingconstruction, for the timber construction the roof causes the most climate impact. It can also beseen that the phase that causes the most climate impact is the use stage, this turns out to be true forboth designs. The construction stage contributes to 35 % of the climate impact for the steelconstruction and 6 % for the timber construction. The use stage accounts for about 65 % of theemissions for the steel construction and for the timber construction the use stage accounts foralmost 93 % of the emissions with the product specific data. Calculations of the use stage for the building shows that the building envelope of the timberconstruction has a lower impact on the climate and needs less energy than the building envelope ofthe steel construction. The result also shows that the building envelope for the steel constructionhad a 27 % higher energy consumption than the timber construction. The report also shows thatthe total emissions of the steel construction is greater than the emissions of the timberconstruction.

There is a growing demand for climate reporting of digital solutions and Internet services. However, the impacts of data transmission have historically been the least studied part of the ICT sector and in the few studies that exist, the magnitude of Internet energy intensity varies by a scale as large as 20,000. This indicates that the assessment of network traffic is a complex task, and there is currently no consensus of how to correctly assess it. In an attempt to guide process development within the area, this report sought to identify and address potential challenges with assessing the environmental impact of network traffic during its life cycle. This was completed through a combination of a literature review and semi-structured interviews with experts in the field. Several areas in the form of knowledge gaps, unsolved methodological issues, and areas in need of further development were identified and addressed. Eight key challenges were identified and relate to the areas of system boundaries, data collection methods, energy intensity metrics, transparency and data availability, age of data, allocation procedures, assumptions on inventory level, and impact categories. In an attempt to address said challenges, several suggestions on how to proceed were presented, as well as areas in need of further investigation. It was furthermore found that the sector should strive to agree upon a number of parameters of significance to enable future harmonized studies of the environmental impact of network traffic during its life cycle. Efterfrågan på klimatrapportering av digitala lösningar och Internettjänster ökar allt mer. Samtidigt är effekterna av datatrafik historiskt sett den minst studerade delen av IKT-sektorn, och i de få studier som finns varierar storleken på Internets energiintensitet med en skala på 20 000. Detta indikerar att bedömningen av nätverkstrafik är en komplex uppgift, och i nuläget saknas en konsensus kring hur det bäst kan mätas. I ett försök att vägleda processutveckling inom området försökte rapporten identifiera och analysera potentiella utmaningar som kan uppstå när man bedömer miljöpåverkan av nätverkstrafik under dess livscykel. Med en kombination av en litteraturstudie och halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med experter inom forskningsområdet identifierades och behandlades ett flertal områden i form av kunskapsluckor, olösta metodologiska frågor och områden i behov av vidareutveckling. Resultatet visade att åtta utmaningar av hög relevans existerar inom områdena systemgränser, datainsamlingsmetoder, energiintensitetsmätvärden, transparens och datatillgänglighet, snabb teknikutveckling, allokering, antaganden och miljöpåverkningskategorier. I ett försök att ta itu med de nämnda utmaningarna presenterades ett flertal förslag till lösningar samt områden som behöver undersökas ytterligare i framtiden. Det konstaterades dessutom att sektorn behöver sträva efter att enas om ett antal parametrar av betydelse för att möjliggöra framtida harmoniserade studier av nätverkstrafikens miljöpåverkan under dess livscykel.

Utsläpp av växthusgaser bidrar till global uppvärmning som är ett hot mot vårt klimat. Sveriges långsiktiga klimatmål är att inte ha några nettoutsläpp senast år 2045. Infrastrukturen står för en betydande del av klimatpåverkande utsläpp. Utsläppen från väg- och järnvägsbygge kommer mestadels från tillverkning av betong och stål som används för byggnation av broar samt andra byggnadsverk. Tillverkningen av cement, som är en viktig beståndsdel i betong, genererar koldioxidutsläpp som står för cirka 3–4 % av världens totala utsläpp. Syftet med studien är att undersöka klimatpåverkan från betongbroar och identifiera de poster som bidrar till störst klimatavtryck under produkt- och byggproduktionsskedet. Alternativa optimerade lösningar undersöks, vars tyngdpunkt läggs på att främja ett hållbart byggande av betongbroar. För att nå målet med studien har en fallstudie utförts på en plattrambro av betong över gång-och cykelväg. Fallstudien innehåller mestadels en livscykelanalys, som baserats på dokumentanalys, för att kunna identifiera var i produkt-och produktionsskedet de största klimatavtrycken sker. Utöver livscykelanalys utfördes intervjuer för att föreslå mer hållbara alternativ för en minskad klimatpåverkan. Livscykelanalys (LCA) innebär undersökning av en produkts eller tjänsts resurs- och miljökonsekvenser från vaggan till graven och baseras på SS-EN ISO 14000-serien. En byggnadsverks livscykel är indelad huvudsakligen i tre skeden: byggskede, användningsskede och slutskede. Byggskedet delas in i två underkategorier, produkt- och produktionsskedet. Resultatet från studien visade en total klimatpåverkan på 82 711 kg CO2e för produkt-och produktionsskedet, varav de största bidragande faktorerna var betongen och armeringen. Efter åtgärder, som innefattar byte av armeringstyp samt återanvänd fyllnadsmaterial, sänktes den totala klimatpåverkan med 8 244 kg CO2e. Alternativa lösningar som har föreslagits är stålfiberarmerad betong i kantbalkar, höghållfasthetsstål i broräcken, HVO som drivmedel samt framställning av biokol. Betongen ansågs vara lämplig utifrån ett hållbarhetsperspektiv då dess bidragande till koldioxidutsläpp var lägre i jämförelse med andra betongtyper på marknaden, vare sig klimatoptimerade eller konventionella. Armeringen byttes ut till en grönare och närproducerad armeringstyp för att främja miljövänligare materialval samt för att minska på klimatavtryck från transport. Vidare har det konstaterats att förnybara drivmedel är betydande för att reducera klimatpåverkan. För att reducera klimatavtrycket ytterligare kan höghållfasthetsstål i broräcke användas istället för galvaniserat stål. För att främja ett hållbart byggande bör det tas hänsyn till resursanvändning samt återanvändning. Innan återvinning, ska återanvändning ske i första hand i mån av skick och möjlighet för att minska på resursanvändningen. The infrastructure accounts for a significant part of climate-affecting emissions. Emissions from road and railway construction come mostly from the production of concrete and steel used for the construction of bridges and other construction works. The purpose of the study is to investigate the climate impact from concrete bridges and identify the resources that contribute to the largest climate footprint during the material production and construction phase. Alternative optimized solutions are being investigated, whose emphasis is on promoting sustainable construction of concrete bridges. To achieve the goal of the study, a case study was conducted on an integral bridge of concrete. The case study mostly included a life cycle assessment, based on document analysis, in order to be able to identify where in the material production and construction phase the largest climate footprints occur. In addition to life cycle assessment, interviews were conducted to suggest more sustainable alternatives for a reduced climate impact. The results from the study showed a total climate impact of 82,711 kg CO2e from the product and production phase, of which the largest contributing factors were the concrete and the reinforcement. Improved solutions have been proposed in order to reduce the climate impact. The concrete that is used for the bridge was considered suitable from a sustainability perspective because its contribution to carbon dioxide emissions was lower compared to other types of concrete on the market. The reinforcement will be replaced with a greener and locally produced type of reinforcement to promote more environmentally friendly material choices and to reduce the climate footprint from transport. Furthermore, it has been established that renewable fuels are significant in reducing climate impact. To further reduce the climate footprint, high-strength steel in bridge railings can be used instead of galvanized steel. In order to promote sustainable construction, the use of resources should be taken into account.

The purpose of this study is to compare the life-cycle cost and environmental impact of the existing fuel-based propulsion system, on public commuter ferries in Stockholm, with a battery based propulsion system. The study is divided into multiple layers. First, the operating characteristics of the route Line 80 within Stockholm’s waterborne public transportation (WPT) are collected, such as fuel consumption, propulsion power output, speed, voyage time and propulsion system configuration. Second, based on the energy demand of the route, important parameters related to the existing fuel-based propulsion system and the battery-based propulsion system are accounted for and modeled. Third, Life Cycle Assessment (LCA) and the cost assessment methods are applied to examine the effectiveness of the electrification of commuter ferries on a financial and environmental scale. With the help of the software GaBi 2020, GREET 2020, and other literature studies, the environmental impacts at the construction, use and end-of-life (EOL) phase are evaluated. There are in total 8 scenarios considered, 4 for the fuel-based and 4 for the battery-based propulsion system. The environmental performance of these 8 scenarios are discussed in terms of Globalwarmingpotential(GWP), Acidificationpotential(AP), Eutrophicationpotential(EP) and Photo-chemical ozone creation potential (POCP). Themostpollutingphaseistheusephase for all scenarios. Propulsion system powered by diesel (scenario 1) is considered as a reference for comparative analysis of 7 other scenarios. The best performing system is the one powered by batteries with the assumption of an electricity mix based on hydro, wind and nuclear power, which is scenario 7 and 8 with a net reduction of GWP by more than 98%, AP by 90%, EP by 96%, and the POCP by 96%. If we consider the current Swedish electricity mix (scenario 5 and 6), the decrease in GWP, AP, EP and POCP are 90%, 80%, 82% and 91% respectively. Alternative fuels also present promising results for GWP in comparison to diesel (with the origin of the feed-stock creating mostly negative impacts) but the contribution to other impact categories is significantly higher. With inputs from the industry and the environmental evaluation, the cost assessment compares the costs related to fuel-based and battery-based propulsion systems with different energy sources. For the battery-based system, 3 scenarios are modeled for two different types of Li-ion batteries. The vessels in the developed scenarios are charged more frequently than the existing electric vessel and the number of charging stations is varied. The costs that are included in the assessment are the initial capital cost, the cost for fuel/electricity, maintenance cost, end-of-life cost and emissions cost. When concerning all the cost categories, the battery-based system is more cost-efficient than a fuel-based system, if run on the Swedish electricity mix, due to the lower cost for electricity and emissions. The reduction of cost is more than 68% when comparing traditional diesel with battery-based systems, but the source of the electricity is very important. Syftet med denna studie är att jämföra livscykelkostnaden och miljöpåverkan av de befintliga framdrivningssystemen på pendelbåtarna inom Stockholms kollektivtrafik, med batteridrivna system på motsvarande båtar. De befintliga framdrivningssystemen drivs av olika typer av diesel. Studien är uppdelad i flera steg. Först samlas driftsegenskaperna in, såsom bränsleförbrukning, framdrivningseffekt, hastighet, färdtidochframdrivningssystemetsuppbyggnad, etc, på linje 80, som är en del av Stockholms vattenburna kollektivtrafik. För det andra undersöks det befintliga framdrivningssystemet som drivs av diesel eller alternativa bränslen som RME eller HVO och fullt batteridrivna system utifrån energibehovet. För det tredje tillämpas metoderna för kostnadsanalys och livscykelanalys (LCA) för att undersöka hur elektrifieringen av pendelbåtar påverkar ekonomin och miljön. Med hjälp av programmet GaBi 2020, GREET 2020 och andra litteraturstudier utvärderas miljöpåverkan av faserna tillverkning, användning och avfallshantering. Det är totalt 8 scenarier som övervägs, 4 för bränslebaserade och 4 för batteri baserade framdrivningssystem. Hur bra dessa 8 scenarier presterar miljömässigt diskuteras i termer av växthuseffekt (GWP), försurning (AP), övergödning (EP) och marknära ozon (POCP). Den fasen med mest utsläpp, för alla scenarier, är användningsfasen. Framdrivningssystemet som drivs av diesel (scenario 1) används som referens att jämföra de övriga 7 scenarierna mot. Det system som presterar bästa är det som drivs av batterier, med antagandet att elmixen är baserad på vatten-, vind-och kärnkraft, detta motsvarar scenario 7 och 8 med en reduktion av GWP på mer än 98%, AP med 90%, EP med 96% och POCP med 96%. Om vi tittar på den aktuella svenska elmixen (scenario 5 och 6) så är minskningen av GWP, AP, EP och POCP 90%, 80%, 82% respektive 91%. Alternativa bränslen ger också lovande resultat för GWP jämfört med diesel (där råvarans ursprung skapar mest negativa effekter) men bidraget till andra påverkanskategorier är betydligt högre. Med input från företag och miljöutvärderingen kan kostnadsanalysen jämföra kostnaderna för bränslebaserade och batteri baserade framdrivningssystem med olika energikällor. Det batteri baserade systemet modelleras även på 3 utvecklade scenarier för 2 olika typer av batterier. Fartygen i de utvecklade scenarierna laddas oftare än det befintliga batteridrivna fartyget och antalet laddstationer varierar mellan scenarierna. De kostnader som inkluderas i analysen är de initiala kapitalkostnaderna, kostnaden för bränsle/el, underhållskostnader, avfallshanteringskostnader ochutsläppskostnader. Medallakostnaderinkluderadeiberäkningarna är batteri baserade system mer kostnadseffektiva än bränslebaserade system om de körs på svensk elmix, tack vare de lägre kostnaderna för el och utsläpp. Minskningen av den totala kostnaden är mer än 68% när man jämför traditionell diesel med batterisystem, men elens ursprung är mycket viktig.

Syfte: Den 1 januari 2022 avser regeringen att införa lagkrav på att alla byggnader sombygglov söks för ska klimatdeklareras. Detta lagförslag är ett försök från regeringen attstyra byggsektorn emot att minska klimatpåverkan vid uppförande av nybyggnationer.Lagförslaget är även ett bidrag till att försöka uppnå Sveriges långsiktiga utsläppsmål.Målet är att identifiera hur småhustillverkare kan förbättra sin kompetens gällandeklimatdeklarationer för att tillförlitligheten av klimatdeklarationers resultat skaförbättras. Metod: Den forskningsmetod som använts i studien är en fallstudie. Med hjälp av detre datainsamlingsmetoderna litteraturstudie, dokumentstudie och intervju har empiriinsamlats för att kunna besvara målet. Resultat: Resultatet av studien visar att det vid uppförande av en klimatdeklarationkrävs en tydlig mängdning av material för byggnadens klimatskal, bärande konstruktionoch icke-bärande innerväggar. Ett passande beräkningsverktyg måste väljas ochkunskap om hur beräkningsprocessen görs måste införskaffas. I denna studierekommenderas beräkningsverktyget Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM1.0,då det är lätthanterligt. Studien visar även att val av data vid beräkningen är heltavgörande. Därför är datakvalitéten en faktor som är avgörande förklimatdeklarationers trovärdighet. Konsekvenser: Slutsatsen är att det kommer krävas en tydlig mängdning av materialsamt att specifik data används vid beräkning för att uppföra en trovärdigklimatdeklaration. Vid användning av generisk data kommer de olika produktvalen isamma materialgrupp vara betydelselösa och Boverket har i detta fall misslyckats medsyftet med klimatdeklarationer, att stimuleras till att välja material med lågklimatpåverkan. Därmed krävs det att småhustillverkarna har kompetens kring vad bradatakvalitét innebär. Begränsningar: Studien har endast fokuserat på industriella småhustillverkare ochfallstudien har gjorts i samarbete med endast ett företag. Arbetet har även fokuserat påendast ett skede i en klimatdeklaration, produktskedet, även kallat A1-A3. Då studiengjordes under en pandemi kunde inga platsbesök göras, vilket i vissa fall begränsadetrovärdigheten i datainsamlingen.

Jordbruket är en sektor som står för en stor del av vår klimatpåverkan där animalieproduktionen bidrar med ungefär 15 %, främst från idisslare. För att minska klimatpåverkan kan klimatberäkningar utföras för att hitta möjligheter till förbättring. Dessa beräkningar är komplexa med stora osäkerheter. Studien syftar till att utvärdera två verktyg, Cool Farm Tool (CFT) och Vera, för beräkning av klimatpåverkan från gårdar med idisslare. Utvärdering skedde utifrån precision och hur väl resultatet redovisas utifrån gårdarnas möjlighet att använda resultatet för att identifiera förbättringsmöjligheter. Verktygen diskuterades också utifrån användarvänlighet. För utvärdering utfördes beräkningar i verktygen för tre system, en mjölk- och två nötköttssystem. För jämförelse utfördes egna beräkningar utifrån ett livscykelperspektiv. Resultatredovisningen analyserades utifrån egna och klimatrådgivares upplevelser. Även ett eget förslag till resultatredovisning redogörs. Resultaten från beräkningarna blev 1,1–1,2 kg koldioxidekvivalenter per liter fett och proteinkorrigerad mjölk och 8,6–8,7 kg koldioxidekvivalenter per kg levandevikt för djur till slakt för mjölkkor, 11–12 kg koldioxidekvivalenter för djur till slakt från nötsystemet med uppfödning av mjölkraskalvar som inte används för rekrytering och 14–17 kg koldioxidekvivalenter för köttsystemet med dikor. Skillnaderna mellan de två verktygen beror främst på skillnader i ”global warming potentials” och beräkningar av emissioner från fodersmältning, gödselhantering och foderproduktion. Vera har en stor fördel i att det använder svenska beräkningsmetoder och därmed är mer anpassat för svenska gårdar. Den är också flexibel då det finns schabloner som ofta går att ändra. CFT går snabbare att använda och det går att hantera bristfällig data till viss del. Vera redovisar resultatet på flera sätt med möjlighet att upptäcka områden för förbättring. CFT redovisar inte lika detaljerat. Vera skulle behöva minska tiden som går åt till att leta och lägga till produkter medan CFT skulle kunna öka sin flexibilitet och resultatredovisning. The agricultural sector stands for a large part of our contribution to climate change where the livestock stands for about 15 %, mostly from ruminants. To reduce the climate impact climate calculations can be executed to find possibilities for improvements. These calculations are complex with great uncertainties. The purpose of the study was to evaluate two tools, Cool Farm Tool (CFT) and Vera, for climate calculations from farms with ruminants. The precision and how well the results are presented to identify improvement opportunities were evaluated. The tools ease of use where also discussed. For evaluation, calculations were performed with the tools for three systems, one milk system and two beef systems. For comparison, own calculations were performed with a life cycle perspective. The presentations of the results were analysed from own and advisor experiences. A suggestion for presentation of the results is also presented. The results from the calculations became 1.1–1.2 kg carbondioxide equlivents per litre fat and protein corrected milk, 8.6–8.7 kg carbondioxide equlivents per kg live-weight for slaughter from meat from milking cows, 11-12 kg carbondioxide equlivents from meet from the beef system with breeding of milk breed calves that don’t get used for replacement, and 14-17 kg carbondioxide equlivents for the beef system with suckler cows. The differences between the tools are mostly depending on different global warming potentials, calculations of emissions from enteric fermentation, manure management and feed production. Vera has a great advantage in using Swedish calculation methodes and therefore more suitable for Swedish farms. It is also flexible since there are standard values that mostly can be changed. CFT is faster to use and it can manage limitations in data at some level. Vera presents the results in several ways with the possibility to discover areas for improvement. CFT does not present the results in the same detail. Vera needs to limit the time needed to look for and ad products while CFT needs to improve the flexibility and presentation of results.

Purpose: With the help of the stricter requirements in the National Board of Housing, Building and Planning's building regulations, knowledge regarding energy consumption must be highlighted, in order to have knowledge of at what stage more focus needs to be placed on further reducing energy use. Method: The data required to perform calculations will be retrieved from case study, document analysis and literature study. Findings: The report's analysis shows that despite stricter energy requirements in BFS 2011: 6, it has no major impact on an energy ratio during a building's life cycle of 50 years.The results show that the stricter requirements for BFS 2011:6 chapter 9 are on the right track to reduce energy consumption over a period of 50 years. Implications: The survey shows that stage B1-7 still accounts for most of the energy use in a building's life cycle. It also shows that the National Board of Housing, Building and Planning is on the right track with the regulations made in BFS 2011: Chapter 6. The results also indicate that further efficiency is possible, and that research can be done on this by testing new technologies and materials in a building. Limitations: The lifespan of a building is divided into three different stages, theconstruction stage, the use stage and the final stage. This work is limited to the first two stages and will therefore not consider the final stage. Keywords: BBR, Energy, Energy consumption, Energy losses, Energy use, Environmental impact, Life cycle analysis, Sustainable construction Syfte: Med hjälp av de skärpta kraven i Boverkets byggregler har kunskap och förståelse gällande energiåtgång lyfts fram, för att vidare ha kunskap om i vilket skede mer fokus behöver läggas för att ytterligare minska på energianvändningen. Metod: Energiberäkningar har genomförts för att kunna besvara målet. Den data som krävs för att genomföra beräkningar har hämtats från fallstudie, dokumentanalys och litteraturstudie. Resultat: Rapportens analys visar att skärpta energikrav i BFS 2011:6 inte har någonstörre påverkan i ett energiförhållande under en byggnads livscykel på 50 år.Resultatet visar att de skärpta kraven på BFS 2011:6 kap 9 är på rätt spår för att minska energiåtgången under en tidperiod på 50 år. Konsekvenser: Avslutad undersökning visar att användningsstadiet, B1-7, fortfarandestår för majoriteten av energianvändningen i en byggnads livscykel och att Boverket är på rätt spår med de regleringar som gjorts i BFS 2011:6 kap 9. Resultatet tyder även på att ytterligare effektivisering är möjlig och att framtida undersökningar kan göras inomdetta område genom att testa nya tekniker och material i en byggnad. Begränsningar: En byggnads livslängd är indelad i tre olika skeden, byggskedet, användningsskedet och slutskedet. Detta arbete begränsar sig till de två första skedenaoch tar därmed inte hänsyn till slutskedet. Nyckelord: BBR, Boverkets byggregler, Byggnadslivscykel, Energi, Energianvändning, Energiförbrukning, Energiförluster, Energiåtgång, Hållbart byggande, Klimatpåverkan, LCA, Livscykelanalys, Miljöpåverkan, Nollenergibyggnad, Nollenergihus

The building sector has attributed a significant focus on improving its sustainability performance, as it contributed to almost 38% of global carbon dioxide emissions in 2019, and is estimated to be the least environmentally friendly industry worldwide. Life cycle analysis (LCA) is considered a rewarding method for evaluating the environmental impact caused by buildings or individual building components, based on various environmental indicators such as carbon dioxide emissions. A life cycle analysis can be performed in different ways depending on the purpose of the analysis. Screening LCA is a method which can be used to get an overview of the environmental impact associated with different life cycle stages. The method accounts for the environmental impact caused by value chain and the physical flow in production of materials and systems. This method can also be useful to analyze the carbon footprint of a building during its production phase, A1-A3, and transports of materials to the construction site, A4. This can enable to peruse and reduce building’s carbon footprint by replacing materials with more environmentally friendly ones before the building is built.Besides the aesthetical benefits, green solutions such as green facades (or living facades) can create the possibility to obtain more environmentally friendly buildings. Although green facades are not a new concept, such system has increasingly been adopted on the facades of buildings in recent years. While, it has been proven that green facades have the ability to absorb pollutants and carbon dioxide from the air, their production serves additional CO2 emissions.This study has been conducted in collaboration with Ramboll Sweden AB, the division of sustainable buildings. The study aims to increase knowledge regarding green facades and their impact on the exterior walls, both thermally and environmentally. In the study, 8 models were created and analyzed to explore the CO2 impact of green facades on different alternative exterior walls. In this study, an LCA was performed, and the impact of living facades on the heat transfer coefficient, the U-value, was analyzed for each of which models. Furthermore, an estimation of possible carbon dioxide capture by green facades was carried out to explore the potential benefits of such facade systems from a life cycle perspective.The results show that a living façade can result in approximately 27.9 kgCO2e/m2 compared with an exterior wall without a living façade. However, the ability of such facades to capture carbon dioxide can make it possible to compensate this additional carbon dioxide emission during almost 93 years, if a linear CO2 capture is assumed.

In today’s Europe, one third of all buildings are classed as historic buildings, with three quartersof these being graded as energy inefficient. This means that there is a great potential to implementmeasures of energy efficiency while keeping the cultural value in mind. One way to reduceenvironmental impact, with respect to cultural values is according to studies to install internalinsulation. In order to calculate the environmental impact for internal insulation for the entirety ofits life cycle, a life cycle assessment can be used. It can also estimate the improvements in anenvironmental perspective when installing internal insulation. On an initiative from the EU commission, a team of researchers have developed a software called RIBuild – WP5 Software Tool with the purpose of making life cycle assessments in order to determine the environmental impact of internal insulation. The Software Tool is based on a probabilistic method which identifies uncertainties within the life cycle assessments. Therefore, the software is considered to bring something new to the field of life cycle assessments for internal insulation in historic buildings. This study means to evaluate and assess whether or not RIBuild can demonstrate the uncertainties that are linked to life cycle assessments for internal thermalinsulation in historic buildings in an accurate manner. In order to be able to analyze whether the result is reliable in regard to uncertainties, thestandardized framework for life cycle assessments SS-EN ISO 14040:2006, as well as formerstudies on RIBuild, formed the basis for the study’s method and implementation. The resultsproved that with the usage of RIBuild it is possible to detect differences in uncertainties linked tolife cycle assessments between two internal thermal insulations. It is also possible to determinewhich one of these two insulations that are best suited to make the historic buildings more energyefficient. However, it is uncertain if RIBuild can be used to show uncertainties linked to life cycleassessment in internal thermal insulation without a comparison study. This is due to the fact thatRIBuild does not consider actual sources of errors and uncertainties when calculating a life cycleassessment without a comparative study. I dagsläget är en tredjedel av alla byggnader i Europa historiska byggnader, varav tre fjärdedelar av dessa kan anses vara energiineffektiva. Detta gör att det finns en stor potential att implementera energieffektiviseringsåtgärder som samtidigt beaktar byggnadens kulturvärde. Ett sätt att minska miljöpåverkan samt energianvändningen men samtidigt bevara kulturvärdena hos historiska byggnader är enligt studier att installera invändig tilläggsisolering. För att kunna beräkna den invändiga tilläggsisoleringens miljöpåverkan under hela livscykeln samt uppskatta effekten av installationen kan livscykelanalyser användas. Ett forskarteam utifrån ett initiativ av EU-kommissionen har därav tagit fram programvaran RIBuild - WP5 Software Tool i syfte att kunna fastställa invändig tilläggsisolerings miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalyser. Verktyget baseras på en probabilistisk metod som inkluderar osäkerheter i LCA-framtagningen vilket kan anses tillföra något nytt inom området för livscykelanalyser för invändig tilläggsisolering av historiska byggnader. Denna studie syftar till att studera och utvärdera om RIBuild kan påvisa de osäkerheter som finns länkat till livscykelanalys för invändig tilläggsisolering hos historiska byggnader på ett tillförlitligt sätt. För att ha möjligheten att analysera huruvida resultatet är tillförlitligt länkat till osäkerheter har det standardiserade ramverket för livscykelanalyser SS-EN ISO 14040:2006 och tidigare studier om RIBuild legat till grund för studiens metod och genomförande. Resultatet visade att man med hjälp av RIBuild kan påvisa skillnader i osäkerheter kopplade till livscykelanalyser mellan två tilläggsisoleringar. Det går även att få fram vilken av dessa två tilläggsisoleringar som är bäst lämpade för energieffektivisering av historiska byggnader. Däremot är det otydligt om man kan påvisa osäkerheter kopplat till livscykelanalyser vid invändig tilläggsisolering med hjälp av RIBuild utan en jämförande studie. Detta grundar sig i att RIBuild inte tar hänsyn till faktiska felkällor och osäkerheter vid framtagning av livscykelanalyser. Vilket resulterar i att man kan ifrågasätta RIBuilds trovärdighet kring huruvida de osäkerheterna som är kopplade till livscykelanalys faktiskt är korrekta.

Rapporten är en jämförelse av tre olika isoleringsmaterial för ytterväggar, mineralull, cellulosaisolering och cellplast. Jämförelsen fokuserar på materialens kostnad och egenskaper för brand, fukt och miljöpåverkan. Rapportens resultat är att mineralull är det isoleringsmaterial som rekommenderas, men cellulosaisolering kan vara ett bra alternativ i vissa avseenden. Cellplast rekommenderas ej till isolering av ytterväggar. This paper is written as a thesis project at Linköping University. The environment is one of the main issues in society today, and the construction industry must contribute as well, in order to achieve sustainability. Insulation is an essential part when building a house, and the production process often demands a high amount of raw material and energy. Therefore it is important to choose the kind of insulation which makes as little impact on the environment as possible. In addition to the environment, there are other important aspects to consider as well. How the materials can withstand moisture in different ways, how they react in case of a fire and what the cost is to purchase and install. The purpose of this paper is to compare the two most common insulation materials today, mineral wool and expanded polystyrene, with cellulose insulation, which is often marketed as a more environmentally friendly alternative, and find out which type of insulation is the best, based on these aspects. The paper is written as a review study of previous papers, literature on the subject and information from manufacturers and trade organizations. The main parts of the paper consist of the third chapter Teori which describes the different insulation materials, and the fourth chapter Empiri which describes the fire and moisture properties, environmental impact and cost of the materials. The result of the paper is that mineral wool is the best insulation material for walls in most cases. Mineral wool is the cheapest, has good fire properties and has the lowest carbon dioxide emissions of the compared board materials. Cellulose insulation can be a good alternative from an environmental standpoint as it is possible to recycle instead of depositing, but in that case you should choose loose fill insulation which is made from circulated newspapers. Expanded polystyrene is not recommended as insulation for walls as it has the highest carbon dioxide emissions and has poor fire properties. Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

Biokol är en återstod från pyrolys av hållbar biomassa som exempelvis trädgårdsavfall och har många användningsområden. Produktion av biokol räknas ofta som en Negative Emission Technology som kan användas för att mildra klimatförändringarna och bidra till en hållbar utveckling. Detta projekt undersöker genom en förenklad komparativ livscykelanalys hur bostadsbolaget Stockholmshem AB på ett klimatvänligt och effektivt sätt kan producera biokol från sitt egetproducerade trädgårdsavfall. Tre potentiella tillvägagångssätt formulerades för hur företaget på olika skalor och med olika tekniker skulle kunna utföra en sådan produktion och sedan använda producerat biokol för plantering i sina bostadsområden. Även ett referensscenario baserat på nuvarande verksamhet formulerades och jämfördes med de tre potentiella scenarierna. För att underlätta utvärdering av effektivitet utfördes även en översiktlig kostnadsanalys av Stockholmshems utgifter kopplade till omhändertagande av trädgårdsavfall. Utvärderingen indikerade att Stockholmshem genom implementering av biokol i verksamheten kan minska sina utsläppsnivåer jämfört med befintligt system. Utsläppsminskningens storleksordning kan främst antas bero på vilken typ av produktionsteknik som används, där en högteknologisk pyrolysenhet leder till mest producerat biokol och maximal klimatprestanda. Kostnaderna för hantering av trädgårdsavfall kan potentiellt både minska och öka vid implementering av biokol i företagets verksamhet. Biochar is a product that is created through the pyrolysis of sustainably sourced biomass. The production of biochar is considered a negative emission technology and can be used to mitigate climate change and contribute to sustainable development. The aim of this project was to determine how Stockholmshem AB in an efficient and climate friendly way can produce biochar from the garden waste generated by their own activities. To determine this, an assessment was carried out using a simplified comparative life cycle assessment of three scenarios, which were differentiated by scale, for how Stockholmshem could produce biochar. The scenarios were also compared in relation to a reference scenario designed to mirror the company’s current management of garden waste, which relied on incineration for district heating. To furthermore assess the effectiveness of the scenarios, a simple costing analysis was executed as well as an uncertainty and sensitivity analysis. The assessment indicates that implementation of biochar in Stockholmshem’s operation in all scenarios results in reduced emissions compared to the reference scenario. An important factor for environmental performance was shown to be the scale of biochar production. A high-tech and large-scale pyrolysis unit both contributed to decreased emissions from pyrolysis and a larger amount of produced biochar which in turn led to more sequestrated carbon with further improvements in climate performance. In terms of economics, the most efficient way of producing biochar for the company can be assumed to involve internalized production due to reduced costs for waste disposal. Implementation of biochar production can potentially both lead to reduced and increased costs regarding disposal of garden waste for Stockholmshem.