Search

In 2013, an accounting reform permitted Swedish municipalities to voluntarily adopt a system withaccrual reserves that was designed to increase flexibility in meeting budget requirements anddecrease regulatory incentives to engage in earnings management. However, since a system withaccrual reserves imposes potentially undesirable transparency from the perspective of politicians,it is unclear whether the (regulatory) benefits of adopting accrual reserves are perceived to exceedthe (political) costs. The authors found that municipalities with higher levels of earningsmanagement were less likely to adopt a system of accrual reserves, and they attribute this topolitical incentives to avoid transparency.

This article surveys current management ideals of higher education institutions, and our analytical focus is on the balance between line management and faculty self-governance. It presents an empirical study of evolving governance structures including all 31 public sector higher education institutions in Sweden. The point of departure is the Autonomy Reform of 2011, which resulted in a deregulation of the Higher Education Act, and a loss of constitutional support for collegial bodies. To assess the consequences of the reform, we have examined collegial bodies and academic leadership posts before the reform (2010) and after (2020). Our findings show escalating line management in the appointment of academic leaders, a diluted role for collegial expertise, and a loss of decision-making authority for collegial bodies. What we observe is the decollegialization of higher education institutions. Our study contributes to the existing literature with an unusually comprehensive and fine-grained analysis of the consequences of new managerial ideals at the local institutional level.

Gender inequalities persist among Swedish academic staff, and gender balance is especially skewed toward men in the most prestigious academic career positions, such as professorships. In this article, the measures used in Swedish universities to promote gender equality among academic staff are investigated and related to theories of gender. The study is based on interview survey data on gender and diversity policies from 14 Swedish universities with an actor–structure categorization of gender equality (GE) measures used in Sweden universities since 1990. This first comprehensive study of GE policy among Swedish universities provides unique data on what policies universities have in place and rejects the notion that individual measures are predominantly used to fight gender inequality. Universities mostly use structural measures to ‘fix’ the organization, but from this approach follows that those measures are often gender neutral and soft, indicating a strong belief in gender-neutral principles, and they might limit the effect of action., Jämställdhetsåtgärder vid nordiska lärosäten – vad fungerar?

Syftet med rapporten var att se över beslutsprocesser och kartlägga arbetssätt inombeslutsfattning i komplexa industriprojekt i kommunal linjeverksamhet. Arbetet har innefattat studier av beslutsprocesser i kommunal verksamhet, projektmodeller, delegationsordning och etableringsprojekt som har identifierats och sammanställts. För att få ett bredare perspektiv har intervjuer gjorts med personer i ledande roller iindustrietableringar i andra kommuner

Idea-born – public partnership (IPP) is a state-initiated form of cooperation that are supposed to make it easier for civil society to cooperate with the public sector to solve complex social problems. The study explores how municipalities organize collaboration through IPP and examine opportunities and obstacles with the form of collaboration. Theoretically, the study is guided by concepts from Emerson et al' (2012) model of collaborative governance. The study adopts a qualitative research strategy, and the material was collected from semi-structured interviews with people who work in both the public and idea-based sectors. The results of the study show that the interaction through IPP is complex. There is no predetermined template – IPP becomes what the parties make it. Since there is no uniform definition, there is also no given organization. The parties establish the organization deemed necessary to achieve the purpose of the collaboration. IPP can be preceded by time- and resource consuming processes or be a fast track to collaboration. Likewise, the IPP organization differs in terms of incentives for collaboration, number of participating parties, duration, steering groups, meeting frequency, meeting constellations and personnel administration. The study also shows that the respondents experience following opportunities with IOP; the actors complement each other; share and maximize resources and that the municipality can employ coordinators who are responsible for the IPP work. The obstacles appear to be inadequate procedural and institutional arrangements; lack of knowledge; insufficient dialogue and that trust is damaged by the voice function of civil society.

The relationship between the Swedish government and the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) has sparked debates, particularly regarding the agreements established in the healthcare sector. These agreements strive to ensure national equivalence while allowing municipal influence in governance. However, the agreements entail closed negotiations and bestow decision-making authority upon SALAR – a non-public employers' and interest organization funded by tax money – representing the municipalities. Despite their significance, limited research has explored the utilization and repercussions of these agreements, especially concerning their democratic implications. This knowledge gap is striking given the regional authorities' substantial management of tax revenues and primary responsibility for healthcare, as regional democracy has received scant attention in political science research and society. Therefore, this thesis aims to bridge this gap by mapping and evaluating the democratic legitimacy of the agreement development process between the government and SALAR. The focus of analysis is on the 2023 agreement relating to maternity care and women's health. The empirical material includes accessible documents, as well as interviews with individuals knowledgeable about the decision-making process and those anticipated to have gained insights. Through reconstructing the decision-making process and employing two contrasting democratic ideals – the traditional representative model and the network-based multi-actor model – this study uncovers the challenges encountered in upholding these ideals during the agreement development. Notably, the democratic values of accountability, openness, and transparency were significantly compromised. Therefore, the decision-making process can be assessed as lacking full democratic legitimacy.

Syftet med denna studie är att undersöka om mänskliga rättigheter, närmare bestämt jämställdhet, inkludering och icke-diskriminering, implementeras av svenska myndigheter på lokal nivå. Uppsatsen är en fallstudie som undersöker hur Jönköpings Kommun arbetar med frågor om mänskliga rättigheter för att ge en bild av arbetet och samarbetet mellan regering och myndighet. Studien genomfördes med hjälp av semi strukturerade intervjuer med fyra representanter från statliga och kommunala myndigheter i Jönköping där vi träffat individer som arbetar med dessa delar. Resultatet visar att det grundläggande arbete myndigheterna bedriver inom området mänskliga rättigheter och den genomgripande effekten av detta arbete, vilket framgår av alla myndigheter i vår studie. I slutsatsen dras det att det finns rättighetsbaserat arbete hos de myndigheter, vilket antyder en motiverande aktivitet gentemot offentliga verksamheters arbetsplatser och mänskliga rättigheter. Arbetet har påvisat en struktur och strategi som påbörjar internationellt och rör sig mot det nationella och slutligen kommunala., The purpose of this study is to investigate whether human rights, more specifically equality, inclusion, and non-discrimination, are implemented by Swedish authorities at the local level. The essay is a case study that examines how Jönköping municipality works with issues of human rights in the local government authorities in Sweden in practice to give a picture of the work and cooperation between the government and the authority. We have used qualitative methods and had interviews with four representatives from state and municipal authorities in Jönköping where we have met individuals who work with these parts. In our results, we have drawn attention to the basic work the authorities carry out in the area of human rights and the pervasive effect of this work, which is evident in all the authorities in our study. We have been able to conclude that there is rights-based work in the authorities we have worked with, which is in line with the principles, laws, and regulations that the Swedish state has worked on together with the authorities.

Efter att sjukförsäkringen på Försäkringskassan år 2008 genomgick en reformering, resulterade det i skärpta lagar och regler för sjukersättning. Detta ökade antalet avslagsbeslut vilket ledde till en förhöjd risk för hot och våld mot myndighetsutövarna. Reformeringen och dess efterverkningar påverkade likaså utsattheten för hot och våld på Arbetsförmedlingen. När fler fick sin sjukpenning indragen, vände klienter sig till Arbetsförmedlingen för att skriva in sig som arbetssökande. Syftet med denna uppsats är att utforska arbetsförmedlare och försäkringsutredares upplevelser av hur hot och våld uttrycks på arbetsplatsen, hur sådana situationer påverkar dem och deras psykosociala arbetsmiljö, samt chefers stöd till utsatta medarbetare. Metoden som valts för denna studie är av kvalitativ arv i form av semistrukturerade intervjuer med fyra arbetsförmedlare och fyra försäkringsutredare samt en chef från respektive myndighet. Vårt empiriska material har analyserats med hjälp av fyra teoretiska inriktningar: symbolisk interaktionism av Herbert Mead, Conservation of Resources theory (COR) av Steven E. Hobfoll, krav-kontroll och stödmodellen av Robert Karasek och Töres Theorell samt Path-Goal theory av Robert J. House. Studiens resultat visar att endast hot och inte våld uttrycker sig på Arbetsförmedlingen och sjukförsäkringen inom Försäkringskassan. Hoten har oftast förekommit vid avslagsbeslut, men även när klienter inte förstått regelverken och beskyllt den enskilde myndighetsutövaren för beslutet. Det har också framkommit att klienter agerat utåt när deras ärende handlagts under en längre tid eller om de haft ett långt avstånd till myndighetsutövaren. Respondenterna har upplevt att hot uttryckt sig i form av aggressiva gester (höjd rösten, skrik samt respektlöshet), direkt mot myndighetsutövaren (utåtagerande och hot om personliga angrepp, hot om fysisk våld samt hot med högre makter såsom Gud), genom digitala nätverk som mejl, brev och telefonsamtal samt genom hot om

The aim of this thesis is to examine the implementation process of the re-organisation reformof the Swedish police in 2015 and how it has impacted the efforts to implement the reformand how the police as an organisation was affected by the implementation process. This wasachieved through the review of agency documentation and decisions, as well as relevantresearch material. This empirical material is explained using a theoretical framework with afocus on implementation theory. Professional implementation and bureaucraticimplementation are the main implementation models used to analyse the empirical material.

Drawing inspiration from the authors own term paper, this thesis examines the documentational and administrative workload of Swedish pre-school teachers. The focus being on its relationship with New Public Management, professionalization, deprofessionalization, and pre-school teachers' experiences of time constraints. The study itself consists of interviews with 15 individuals, thirteen of which are pre-school teachers, and 2 pre-school principals, most of whom work in the same municipality. These municipalities, as well as the true names and workplaces of the respondents, have been anonymized. The analysis centers around the respondents' perspectives on documentation, professionalization, deprofessionalization, and perceived lack of time. Findings indicate that respondents generally believed documentation to be pedagogically valuable for children's learning and progress, reflecting a perception of professionalization with occasional instances of deprofessionalization. However, the extent to which these scenarios represent pre-schools overall remains unclear. Notably, most respondents expressed a lack of time for their daily tasks, attributing it primarily to understaffing rather than the documentational and administrative workload itself. The study concludes that pre-school teachers find the documentational and administrative workload time-consuming and frustrating. It observes that documentation is perceived as an integral aspect of the pedagogical process. The emphasis on the pedagogic nature of pre-school reflects a continuous professionalization process and status elevation strategies employed by teachers, which has resulted in increased documentation. This insight may help explain the absence of negative experiences associated with the documentational workload., Denna kandidatuppsats behandlar den dokumentations- och administrativa arbetsbelastningen som krävs av svenska förskollärare, och hur den relaterar till New Public Management, professionalisering och avprofessionalisering, samt förskollärares upplevelser av brist på tid för att utföra sitt arbete. Uppsatsen inspirerades till stor del av en B-uppsats skriven av författarna. Studien består av intervjuer med 15 personer, varav tretton är förskollärare och två är förskollerektorer, de flesta arbetar i samma kommun. Dessa kommuner, liksom de verkliga namnen och arbetsplatserna för respondenterna, har anonymiserats. Analysen baseras på respondenternas svar i förhållande till dokumentation, professionalisering, avprofessionalisering och upplevd tidsbrist. Resultaten indikerade att de flesta av respondenterna ansåg att dokumentationen hade ett tydligt pedagogiskt syfte i förhållande till barnens lärande och utveckling. Deras svar visade på en upplevd professionalisering snarare än avprofessionalisering, även om det finns vissa scenarion som skulle kunna indikera avprofessionalisering. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning dessa scenarier beskriver förskolor generellt. Slutligen drog vi slutsatsen att de flesta av respondenterna upplever brist av tid för att utföra sina arbetsuppgifter. Slutsatsen var att förskollärarna själva upplever att arbetsbelastningen relaterad till dokumentations- och administrationsarbetet är tidskrävande och en källa till frustration i samband med dess utförande under arbetets gång. Intressant nog tillskrivs den nästan allmänt upplevda tidsbristen bland respondenterna vanligtvis inte dokumentations- och administrationsarbetet, utan snarare personalbrist. Dokumentationen uppfattas som en integrerad del av den pedagogiska processen. Det pedagogiska arbetet i sig kan ses som en del av en kontinuerlig professionaliseringsprocessen och statushöjande strategier som används av förskollärare. Detta kan förklara bristen på negativa upplevelser

The integration of public transport planning and spatial planning has become an internationally well-known phenomenon and is seen by planners as a fundamental prerequisite for getting more people to travel sustainably, and thus reduce the emissions of greenhouse gases from the transport sector. The aim is to design the built environment in such a way that sustainable travel is promoted. Through semi-structured interviews, a document analysis, and a small field observation, this thesis examines how the municipality of Norrköping and the regional public transport company Östgötatrafiken collaborate to achieve successful integration. The aim has been to investigate how the process of this integration unfolds in the municipality of Norrköping in Sweden in order to contribute with more in-depth research in a Scandinavian context. This has been analyzed from a theoretical framework of TOD, Institutional theory and Collaborative planning. The findings shows that both Norrköping municipality and Östgötatrafiken are working towards goals of increasing the share of trips with public transport, but when the purposes behind these differ, goal conflicts arise. This leads to different strategic considerations where Östgötatrafiken wants the built environment to promote time-efficient public transportation, while the municipality of Norrköping want the built environment to promote all sustainable means of transport. As a result, there are differences regarding public transport's mission, resources and priorities. As this study also shows that collaboration is the key to success, I argue that collaboration should take place as early as possible in the process, and already at the formulation of political and strategic goals.

Municipal solid waste (MSW) management is a global concern due to urban population growth, particularly in developing countries. Collaboration among stakeholders in the MSW sector is vital for addressing the challenges associated with MSW management. However, initiating and operating collaborations in this domain are complex and have received limited attention in existing research. This study aims to understand collaboration in the MSW sector, specifically focusing on the factors influencing collaboration initiation and the collaboration process. The study utilizes the collaborative governance framework developed by Emerson et al. (2012) and conducts a case study on Jakarta's MSW sector, examining the Large-Scale Social Collaboration (LSSC) forum for waste management. The analysis highlights the significant influence of the political and policy landscape in creating an enabling environment for collaboration in Jakarta's MSW sector. Non-governmental organizations (NGOs) play a crucial role in initiating and nurturing the collaboration forum. The presence of discussion spaces for the discovery of shared interests among stakeholders contributes to building trust. However, challenges arise from the diverse range of participants in the forum, hindering the identification of joint action. Government endorsement and the institutionalization of collaboration through a government decree are essential for fostering collaboration. This study suggests further research on applying collaborative governance in various MSW collaboration settings and investigating the interconnections among the elements.

While individual car use is a dominant mode of transportation in France, particularly in rural and low-density areas, it is important to promote the development of new sustainable travel paths in order to reduce dependence on cars. Planning policies and tools play a crucial role in defining such paths by providing decision-makers with a framework for data analysis, which can ensure efficient, safe, and sustainable mobility.The 2019 French mobility orientation law changed the rules of governance for mobility (i.e., management of transportation systems and mobility patterns). The territorial collectivities now have the choice of becoming mobility-organizing authorities. This law also introduced "simplified mobility plans" which aim to plan sustainable mobility on territories with less than 100,000 inhabitants. These planning documents are not mandatory but are crucial to build a policy aligned with mobility challenges, and consist of several steps, the first of which is conducting a mobility diagnosis.This thesis focuses on rural areas and on investigating the mobility diagnosis part which is a mandatory step of the simplified mobility plans, and which allows to provide a comprehensive understanding of transportation systems and mobility patterns and enable the identification of challenges and opportunities. Guided by theories on sustainable transitions and urban mobility planning, it details how to use and adapt existing tools to the specific context rural areas, that are constrained in both financial and human resources and are under-studied by current scientific research.Moreover, current methods for mobility diagnostics are too cumbersome and not always suitable for rural areas with limited resources. To address this issue, the thesis proposes a turnkey toolbox with relevant, easy-to-use indicators to standardize results and make regional - or national - planning easier.This master thesis tries in particular to answer the needs of mobility coordination by regions

Friskolereformens införande i början på 1990-talet utgjorde ett paradigmskifte i svensk utbildningpolitik. Trots att reformen infördes för över trettio år sedan är den fortfarande högaktuell i den samtida debatten. I föreliggande uppsats studeras argumentationen i den svenska friskoledebatten. Studiens syfte är att generera kunskap om argumentationens karaktär med fokus på hur förespråkare respektive kritiker ramar in sina argument samt hur dessa kan förstås i ljuset av offentliga värden. Studien är en kvalitativ textanalys i form av en argumentationsanalys. Argumentationsanalysen används för att systematiskt redogöra för argumenten i debatten och klargör hur dessa är uppbyggda och förhåller sig till varandra. Med utgångspunkt i gestaltningsteorin idenfieras hur förespråkare respektive kritiker ramar in sina argument. Vidare används offentliga värden som teoretiska referenspunkter i analysen samt för att kontextualisera debatten. De offentliga värdena hämtas från Public Value Management, New Public Management och Lennart Lundquists offentliga etos. Studiens resultat visar att förespråkare av friskolor tenderar att rama in sina argument i relation till valfrihet och kvalitet. I dessa argument dominerar ekonomivärden och New Public Management-orienterade värden såsom konkurrens och sparsamhet. Kritiker tenderar istället att rama in sina argument i relation till segregation och idén om marknads/koncernskolan. Kritikernas argument diskuteras framförallt i ljuset av Public Value Management och värdeskapande möjligheter.

Background and problems Municipal limited companies have increasingly become a popular way of governing municipal operations. With the intent of imitating privately owned limited companies, models such as New Public Management and New Public Governance have taken place in shaping the governance of municipal companies. However, the governance of municipal companies in the form of limited companies leads to problems regarding the legislation in terms of colliding regulations, limited regulations, and potential exploitation of the legislations. Method The method used for this study is a quantitative method of collecting information from the annual reports of both privately held limited companies and municipal limited companies. The data is then to be compared and analyzed in terms of key performance indicators. Three studies have been executed, one to compare the financial effectiveness, one with the DuPont-model as a background, and lastly a calculation of key performance indicators to showcase deviations in the accounting. Aim The aim of the study is to compare financial effectiveness between municipally owned limited companies and privately held limited companies. Further aim for this study is to compare financial risk taking and financial structure between the two, as well as examine how trustworthy and comparable key performance indicators are between companies. Research questions How economically effective are municipal limited real estate companies in comparison to privately owned companies in the same industry? What difference exists in the financial structure and accounting, as well as the financial governance between the two company types? Result and conclusions The result of this study concludes that municipal companies are less economically effective in comparison to privately owned limited companies. The financial risk taking is lower for the municipal companies than its comparison. The difference in financial efficiency is a result of lo, Sammanfattning Bakgrund och problemdiskussion Kommunala aktiebolag har vuxit sig större i antal under de senaste åren och blivit en populär bolagsform för drivande av kommunala bolag. Med målet att efterlikna de privata bolagens drift och styrning har modeller som “New Public Management” och “New Public Governance” format fokuset och styrningen av de kommunala bolagen. Det finns dock en mängd problem förknippade med kommunala verksamheter som bedrivs i aktiebolagsform, däribland motsägande lagstiftning, problematisk lagstiftning och risker för missbruk av dessa lagar. Metod De metoder som valts för undersökningen är tre kvantitativa undersökningar bestående av datainsamling från både kommunala och privata aktiebolags årsredovisningar. Denna data tas upp för jämförelse och analys genom nyckeltal och finansiell status. Dessa tre kvantitativa undersökningar består av dels en jämförelse av ekonomisk effektivitet genom valda nyckeltal, dels en undersökning med DuPont-modellen som underlag och sistnämnt en beräkning av utvalda nyckeltal för att undersöka eventuella avvikelser i redovisningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka den ekonomiska effektiviteten i kommunala fastighetsaktiebolag och jämföra dessa med effektiviteten i privata fastighetsaktiebolag. Vidare är syftet att undersöka nyckeltal för finansiell styrning och risktagande, samt till sist hur väl både tillit och jämförbarhet mellan bolagen återspeglas i nyckeltal. Frågeställningar Hur ekonomiskt effektiva är kommunalt ägda fastighetsbolag i jämförelse med privatägda bolag inom samma bransch? Vilken differens existerar i den finansiella strukturen och redovisningen, samt i den ekonomiska styrningen i dessa bolag? Resultat och slutsatser Resultatet från studien visade att de kommunala fastighetsaktiebolagen är mindre effektiva än de jämförda privata börsnoterade fastighetsaktiebolagen. Det framgår även att det finansiella risktagandet är mindre i de kommunala bolagen. Differensen i den ekono

Vattenförvaltning innebär upprättandet av förvaltningsplaner för hur vattenförekomster ämnas hanteras. I samband med att hela avrinningsområden är den vedertagna skalan att genomföra vattenförvaltning på uppstår det problem när avrinningsområden överskrider administrativa gränser, särskilt nationella sådana. Denna studie ämnar att utreda hur formerna för internationellt gränsöverskridande vattenförvaltning kan se ut genom att undersöka Torneälvens avrinning – ett internationellt avrinningsdistrikt. Studien frågar sig hur den nationella kontexten påverkar en internationell vattenförvaltning. Det är även av intresse för studien hur samarbetsorganisationer kan verka i denna förvaltningsform, samt vilken uppföljning som går att se i projekt- och plandokument. Genom en kvalitativt analyserande fallstudie appliceras ett “soft space”-perspektiv på den internationella vattenförvaltningen i Torneälven. Analysen visar på en informalitet i plandokument trots etablerade förvaltningsformer. Den nationella kontexten beror dels på institutionaliseringen av den allmänna vattenförvaltningen samt på mellanstatliga relationer. Studien finner även potential i samarbetsorganisationer och konstruktiv uppföljning.

Public organizations can collaborate, cooperate or coordinate efforts to reach politically set goals. For the Migration Agency and higher education institutions such as universities, cooperation is required to manage the process when an international student from a third country has chosen to study in Sweden at a Swedish university. The purpose of the essay was to investigate the complex phenomena that different public organizations can face when anorganizing process takes place. The essay is a study in what is described as ”Government” in which the cooperation between authorities is central. The essay's methodology is based on aqualitative study with social constructivism as an analysis tool in the understanding of how organizations are constructed. The qualitative study consisted of seven semi-structured interviews with staff from the Swedish Migration Agency and Universities. These individuals have been able to highlight the different institutional logics that delimit and unite activities. The theoretical ground is based on new institutional theory with a starting point in institutional logics and boundaries. The institutional logics of bureaucratic logic, political logic and market-oriented logic have resulted in finding answers to the fact that there are two dominant parts that becomes visible in the collaboration between the Swedish Migration Agency and universities, where international students are the organizational field. The study has shown that there is: a) the control mechanism at the Swedish Migration Agency and b) the global university. What has been demonstrated is that the control mechanism at the Swedish Migration Agency has a clear bureaucratic logic with influence from a political logic. The global university can be seen as a hybrid organization where the bureaucratic logic is visible with the influence from the political logic. What separates the control mechanism at the Migration Agency and the educational institutions is that, in addition to a, Offentliga organisationer kan samverka, samarbeta eller samordna insatser för att nå politiskt uppställda mål. För Migrationsverket och lärosäten krävs samarbete för att hantera processen när en internationell student från tredje land har valt att studera i Sverige vid ett svenskt statligt lärosäte. Syftet med uppsatsen var att undersöka de komplexa företeelser som olika offentliga organisationer kan mötas inför när en organiseringsprocess sker. Uppsatsen är en studie i det som beskrivs som centralstyrning där samverkan mellan myndigheter är det centrala. Uppsatsens metodik bygger på en kvalitativ studie med socialkonstruktivismen som analysverktyg i förståelsen för hur organisationer konstrueras. Den kvalitativa studien har bestått av sju stycken semi-strukturerade intervjuer med personal från Migrationsverket och lärosäten. Dessa personer har kunnat belysa de olika institutionella logikerna som avgränsar och förenar aktiviteter. Den teoretiska grunden bygger på nyinstitutionell teori med avstamp iinstitutionella logiker och gränser. De institutionella logikerna byråkratisk logik, politisk logik och marknadsorienterad logik har medfört att finna svar på att det finns två dominerande delar som blir synliga i samarbetet mellan Migrationsverket och lärosäten där internationella studenter är det organisatoriska fältet. Studien har visat på att det finns a) Kontrollmekanismen hos Migrationsverket och b) Det globala universitetet. Det som påvisats är att kontrollmekanismen hos Migrationsverket har en tydlig byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik. Det globala universitetet kan ses som en hybridorganisation där den byråkratiska logiken är synlig med påverkan från den politiska logiken. Det som skiljer kontrollmekanismen hos Migrationsverket och lärosäten åt är att lärosäten förutom en byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik, även visar tendenser på en marknadsorienterad logik. Den marknadsorienterade logiken innehåller drag från New Public Mana

Att uppnå motivation bland medarbetare kräver tålamod och öppenhet från en organisation. Lyckas detta arbete blir det många fördelar för organisationen. Motivation och arbetstillfredsställelse är de två mest utforskade ämnena inom organisationsstudier. Kunskap om motivation bland medarbetare är betydelsefullt, eftersom det påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Människor i en organisation är olika, har olika behov och motiveras av olika saker, vilket även påverkar arbetstillfredsställelsen. Att arbeta med att öka motivationen bland medarbetare är ett viktigt men också ett komplext arbete. Detta arbete kan försvåras i stora statliga organisationer inom rättsväsendet, eftersom medarbetare inom rättsväsendet har ett viktigt samhällsuppdrag samtidigt som risken att utsättas för hot eller hot om våld är mer framträdande än i andra yrkesgrupper. Syfte med denna studie har varit att bidra med kunskap om hur motivation påverkar medarbetares arbetstillfredsställelse inom Kriminalvården. Studien bygger på en kvalitativ metod där 15 semistrukturerade intervjuer genomförts med kriminalvårdare som arbetar klientnära på ett säkerhetshäkte. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk analysmodell som grundar sig på Herzbergs tvåfaktorsteori och Self-determination teorin. I det empiriska materialet har det framkommit några motivationsfaktorer som inte går att förklara utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori eller Self-determination teorin. Dessa faktorer är utmaningar, mellanmänskliga relationer, trygghet och säkerhet, samhällsnytta och lön. Studiens slutsatser indikerar på att det finns flera motivationsfaktorer som är av betydelse för kriminalvårdares arbetstillfredsställelse. De mest framträdande är erkännande och bekräftelse, tillhörighet, utveckling, trygghet och säkerhet samt mellanmänskliga relationer. Avslutningsvis lyfter respondenterna systematisk återkoppling som ett viktigt verktyg för motivation och arbetstillfredsställelse., To achieve employee motivation requires patience and openness from an organization. If this work is successful, there will be many benefits for the organization. Motivation and job satisfaction are two of the most researched topics in organizational studies. Knowledge about employee motivation is important because it affects employee job satisfaction. People in an organization are different, have different needs and are motivated by different things, which also affects job satisfaction. Working to increase motivation among employees is an important but also a complex process. This work can be made more difficult in large governmental organizations in the judicial system, as employees in the judicial system have an important social mission, while the risk of being exposed to threats or threats of violence is more prominent than in other occupational groups. The purpose of this study has been to contribute knowledge about how motivation affects employees' job satisfaction in the Swedish Prison and Probation Service. The study is based on a qualitative method where 15 semi-structured interviews were conducted with correctional officers who work close to clients at a security jail. The empirical data has been analyzed by a theoretical analysis model based on Herzberg's two-factor theory and Self-determination theory. The empirical material has revealed some motivational factors that cannot be explained by Herzberg's two-factor theory or the Self-determination theory. These factors are challenges, interpersonal relationships, safety and security, social benefit and salary. The study's conclusions indicate that there are several motivational factors that are important for correctional officer’s job satisfaction. These are acknowledgment and confirmation, belonging, development, safety and security, as well as interpersonal relationships. Finally, respondents highlight systematic feedback as an important tool for motivation and job satisfaction.

AI har fått en ökad betydelse för både privat och offentlig sektor och har potentialen till att revolutionera våra samhällen och liv i större utsträckning än både industriella och digitala revolutionen. Trots detta så finns det en svårighet att framgångsrikt implementera AI inom den offentliga sektorn där mängden forskning och framgångar ligger bakom den privata sektorn. Syftet med denna studie är att utforska kritiska framgångsfaktorer och utmaningar vid implementering av AI inom den administrativa delen av offentlig sektor och sammanställa detta till ett ramverk bestående av riktlinjer för att framgångsrikt implementera AI inom offentlig sektor. För att uppnå detta har en liten N-studie utförts bestående av semistrukturerade intervjuer med offentliga verksamheter från Sverige, Finland, Danmark och Island som idag har framgångsrikt implementerat AI. Resultatet har identifierat framgångsfaktorer i form av samverkan, utforskning, kompetens & expertis, transparens, acceptans, juridik, data, och etik som alla har kopplats samman till ett föreslaget ramverk. Juridiska aspekter har identifierats som en stor utmaning för implementeringen av AI och är en aspekt som kan vara komplex att navigera. Verksamheter uttryckte stort intresse för generativa modeller, mer specifikt språkmodeller, men svårigheter finns att implementera dessa på grund av juridik och integritet., AI has gained a lot of traction both in the private and public sector and has significant potential to revolutionize our societies and lives in more extensive ways than both the industrial and digital revolution. Despite the benefits, there are difficulties in successfully implementing AI within the public sector due to a lack of both research and success compared to the private sector. The purpose of this study is to explore the critical success factors and challenges when implementing AI within the administrative part of the public sector and compile this into a framework consisting of guidelines to successfully implement AI within the public sector. To achieve this goal, we performed a small N-study consisting of semi-structured interviews with public agencies in Sweden, Finland, Denmark, and Iceland that have successfully implemented AI. The results have identified the following success factors: collaboration, exploration, knowledge & expertise, transparency, acceptance, law, data, and ethics which have been summarized into a proposed framework. Laws have been identified as posing major challenges for the implementation of AI and is a complex aspect to navigate. Organizations showed big interest for generative models, more specifically large language models but found it difficult to implement due to laws and privacy.

Distansarbetet under COVID-19-pandemin påskyndade den digitala transformeringen av arbetslivet och förskjutningen mot ökat hybridarbete. När arbete på heltid på ett fysiskt kontor utmanas som norm kan yteffektiviserande och flexibla kontorslösningar, t.ex. aktivitetsbaserat arbetssätt, bli mer attraktiva för arbetsgivare. Organisationer av idag hanterar därmed två trender samtidigt, dels att utforma hybridarbete i det ”nya normala” i dagens arbetsliv och dels att anpassa framtida kontorslösningar för flexibla arbetssätt. Chefer som leder hybridarbete behöver balansera närvaro på ett fysiskt kontor med distansarbete parallellt med styrning från organisationen och medarbetarnas individuella preferenser. Hybridarbete kan medföra inbyggda motsättningar (paradoxer) för chefer. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur chefer i offentlig sektor leder och hanterar utmaningar i att kombinera hybridarbete med ett aktivitetsbaserat kontor. En kvalitativ fallstudie har genomförts genom 14 semi-strukturerade intervjuer med chefer i en större svensk kommun som i samband med återgången efter pandemin infört både hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. En teoretisk modell om paradoxala ramverk tillämpas i denna studie på chefer som leder medarbetare i hybridarbete. Utifrån fem paradoxala ramverk: arbete-privatliv, avstånd-närhet, formell-informell, information-kommunikation samt kontroll-tillit, undersöks hur chefer hanterar inbyggda motsättningar i hybridarbete genom tre olika kognitiva processer, integrering, differentiering och polarisering. Studien visar att chefer hanterar motsättningar på olika sätt i respektive paradoxalt ramverk. Studien visade också på kopplingar mellan de paradoxala ramverken. Slutsatsen är att chefer gör balanserade avvägningar mellan flera paradoxala ramverk inom ramen för organisationens styrning av hybridarbete och medarbetarnas preferenser. En integrerad modell för chefer som leder hybridarbete föreslås som förenar de paradoxala r, Teleworking during the COVID-19-pandemic speeded up the digital transformation of work and the shift towards increased hybrid work. When full time work at a physical office is challenged as a norm, space efficient and flexible office solutions, for example activity-based working, can become more attractive to employers. Organisations of today are therefore managing two trends at the same time, on the one hand how to shape hybrid work in the “new normal” of today’s work life, on the other hand how to design future office solutions. Managers leading hybrid work need to balance work in the office with teleworking parallel with guidelines from the organisation and employees’ individual preferences. Hybrid work can entail inherent contradictions, paradoxes, to managers. The purpose of this study is to gain knowledge on how managers in the public sector lead and manage challenges with hybrid work in an activity-based office. A qualitative case study has been conducted through 14 semi-structured interviews with managers in one of Sweden’s largest municipalities, in which both hybrid work and activity-based working have been implemented after the pandemic. A theoretical model on paradoxical frameworks in hybrid work is in this study applied on managers leading employees in hybrid work. Using five paradoxical frameworks, work-life, remoteness-closeness, formal-informal, information-communication and control-trust, the study investigates how managers handle inherent contradictions in hybrid work through three different cognitive processes, integration, differentiation and polarisation. The study,shows that managers who lead hybrid work handle contradictions differently in each of the paradoxical frameworks. The results also showed connections between the paradoxical frameworks. The conclusion is that managers make balanced trade-offs between multiple paradoxical frameworks within the framework of the organisation’s guidelines for hybrid work and employees’ preferences. An int

Examensarbetets syfte var att belysa och bidra till kunskaper om hur elva kommuner i en delregion förhåller sig till nya förutsättningar med en förändrad nationell arbetsmarknadspolitik efter Arbetsförmedlingens reformering 2019. Arbetet bidrar till att ge insikter kring kommunernas strategier för organisering och samverkan, samt konsekvenser för kommunala aktiviteter för deltagarna. Empirin är inhämtad med kvalitativ metod genom att djupintervjua elva kommunala chefer, med ansvar inom arbetsmarknadsområdet i sin kommun, på en strategisk eller strategisk/operativ nivå. Arbetsförmedlingens reformering har till exempel inneburit nedstängning av många lokala kontor och att insatser som tidigare ofta utfördes av kommunerna på uppdrag av Arbetsförmedlingen nu utförs av fristående aktörer. Som en följd av de statliga förändringarna har det påverkat den lokala arbetsmarknadspolitiken som kommunerna utför, med anpassning av kommunernas organisationer och vilka aktiviteter som kan erbjudas deltagarna i målgruppen. Arbetsförmedlingens reformering innebar till en början omfattande konsekvenser för den lokala samverkan och individsamverkan, vilket har fått en betydelse för utförandet av arbetsmarknadspolitiken i praktiken för kommunerna och kommunernas invånare. Examensarbetets teoretiska referensram beskriver att Arbetsförmedlingen har svårigheter i att kunna erbjuda flera av målgrupperna tillräckliga insatser, vanligen de deltagare som står längst ifrån arbetsmarknaden till exempel ungdomar, utrikesfödda och långtidsarbetslösa, grupper som ofta kan ha ett kommunalt ekonomiskt bistånd. Det medför att det kan finnas förväntningar att kommunerna ska utföra insatser för de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Målgruppen utgör ofta en kostnad för kommuner och även om arbetsmarknadspolitiken i grunden är ett statligt ansvar agerar kommunerna med insatser för att reducera de egna kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Det empiriska materialet i examensarbetet har analyserats tematisk, The aim of the thesis was to shed light and contribute to knowledge about how eleven municipalities in a region are responding to new conditions with a changed national labour market policy after the reform of the Swedish Public Employment Service in 2019. The work contributes to insights into the municipalities' strategies for organization and cooperation, as well as consequences for municipal activities for participants. The empirical data was collected using qualitative method by conducting in-depth interviews with eleven municipal managers, responsible for the labour market area in their municipality, at a strategic or strategic/operational level. For example, the reform of the Swedish Public Employment Service has resulted in the closure of many local offices and that services that were previously often carried out by the municipalities on behalf of the Public Employment Service are now carried out by independent actors. As a result of the government changes, it has affected the local labour market policy that the municipalities carry out, with adaptation of the municipalities' organizations and which activities can be offered to the participants in the target group. The reform of the employment agency initially had extensive consequences for local and individual collaboration, which has been important for the implementation of labour market policy in practice for the municipalities and their residents. The thesis' theoretical framework describes that the Public Employment Service has difficulties in being able to offer several of the target groups sufficient activities, usually the participants who are the furthest from the labour market, such as young people, foreign-born and the long-term unemployed, groups that often can receive municipal economic support. This means that there may be expectations that the municipalities will carry out activities for those who are furthest from the labour market. The target groups represent a cost for the municipalities and

Organisationer satsar på ledarskapsutveckling och organisationer behöver förändras för att anpassa sig till omvärldens krav eller andra förändrade behov. Syftet med denna uppsats är att skapa mer kunskap om huruvida en satsning på ledarskapsutveckling i en statlig organisation kan bidra till att förändra ledarskapet i en organisation och att identifiera vilka organisatoriska förutsättningar som behöver vara på plats för att åstadkomma en förändring av organisationens ledarskap. Uppsatsens tillvägagångssätt är en kvalitativ fallstudie med abduktiv och tolkande ansats och datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer med 15 chefer i organisationen. Insamlade data har analyserats genom denna studies analysmodell som kombinerar ledarstilar med organisatoriska förutsättningar. Slutsatserna pekar övergripande på vikten av ledningens och medarbetarnas engagemang, kommunikation, dialog och delaktighet i samband med förändringar. Slutsatserna indikerar att en satsning på ledarskapsutveckling kan bidra till en förändring av ledarskapet bl.a. om utrymme skapas så att chefer kan arbeta aktivt med det egna ledarskapet. Slutsatserna visar också att ett utvecklat ledarskap kan vara svårare att tillämpa om det inte tillämpas av samtliga berörda i en organisation. Slutsatserna indikerar att tid, organisatorisk struktur eller otydlighet kan motverka en förändring av ledarskapet i organisationen. Avseende vilka organisatoriska förutsättningar som behöver vara på plats för att kunna åstadkomma en förändring av organisationens ledarskap visar slutsatserna att det bör skapas utrymme för tillit på alla nivåer i organisationen inklusive förtroende för organisationens olika professioner. Slutsatserna antyder att olika arbetssätt inom organisationen kan utmana organisationens vi-känsla. Slutsatserna antyder också att en organisations beslutsprocesser försvåras av otydlighet och osäkerhet men att detta kan motverkas av god kännedom om en organisations olika verksamheter. Vidare, Organisations invest in leadership development and organisations need to change to adapt to the demands of the outside world or other changing needs. The purpose of this essay is to create more knowledge about whether an investment in leadership development in a government organisation can contribute to changing the leadership in this organisation and to identify which organisational conditions need to be present to bring about a change in the organisation's leadership. The essay's approach is a qualitative case study with an abductive and interpretative approach and the data collection has consisted of semi-structured interviews with 15 managers within the organisation. The collected data has been analysed through a model which combines leadership styles with organisational conditions. The conclusions point generally to the importance of management's and employees' commitment, communication, dialogue, and participation in connection with changes. The conclusions indicate that an investment in leadership development can contribute to a change in leadership i.a. if space is created for managers to work actively with their own leadership. The conclusions also show that a developed leadership can be more difficult to apply if it is not applied by all concerned in an organisation. The conclusions indicates that time, organisational structure, or lack of clarity can counteract a change in leadership in the organisation. Regarding the organisational conditions which need to be present to be able to bring about a change in the organisation's leadership, the conclusions show that there should be room for trust at all levels in the organisation, including trust in the organisation's various professions. The conclusions suggest that differing ways of working within the organisation can challenge the organisation's sense of collective identity. The conclusions also suggest that an organisation's decision-making processes are made more difficult by ambiguity and uncertainty, bu

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och stater har samlat sig för att begränsa de bakomliggande orsakerna och dess konsekvenser. Genom avtal, agendor och deklarationer planerar stater för gröna ekonomier fria från utsläpp av växthusgaser, med målsättning att förhindra ytterligare störningar i klimatsystemet. Omställningsarbetet för att minska utsläppen av växthusgaser har sipprat ner på kommunal nivå, eftersom deras lokala expertis och förmåga att verka på gräsrotsnivå är avgörande. Forskarsamväldet har synliggjort vikten av att basera omställningen på rättviseaspekter, men definitioner av en rättvis omställning är tvetydiga inom området. Den här studien syftar till att undersöka om och hur miljö- och klimaträttvisa framställs i svenska kommuners strategier för att motverka klimatförändringar. För att uppfylla studiens syfte har tillgänglig strategisk dokumentation av fyra svenska miljö- och hållbarhets-topprankade kommuner analyserats. Med vägledning av JUST-ramverket, som representerar principerna för miljö- och klimaträttvisa, visar resultatet att även om rättviseprinciper inte är huvudsyftet med deras strategier, är aspekter av rättvisa relativt närvarande. Resultatet visar dessutom att kommunernas olikheter och förutsättningar påverkar deras strategiska arbete med klimatförändringar och likaså förekomsten av miljö- och klimaträttvisa., Climate change is one of the main challenges of the 21st century, and states are coming together intending to mitigate its causes and consequences. Through agreements, agendas and declarations, states aim towards green economies to prevent further disruptions within the climate system. Furthermore, the transition work to reduce greenhouse gas emissions has trickled down to a municipal level, as their local expertise and ability to operate at a grassroots level is vital to the transitional work. Scholars have highlighted the importance of making the transition based on aspects of justice, even though the definition of a just transition is unclear within the field. Therefore, this study aims to investigate how and if environmental and climate justice are occurring in Swedish municipalities' strategies towards climate change mitigation. To do so, available strategic documentation of four top-rated sustainability and climate-aware municipalities in Sweden has been analyzed and interpreted. Through the lens of JUST-framework, representing principles of environmental and climate justice, the results reveal that while justice is not a central point in these strategies, elements of justice are relatively present. The findings indicate that the municipalities' differences and circumstances affect their strategic work with climate change mitigation and whether justice is occurring.

Fallskärmsfällning av trupp har nyttjats sedan början av 1930-talet. Under andra världskrigettog utvecklingen fart ochdet ingårsedan dess som en naturlig del i de flesta länders militärastyrkor. I Sverigeförekommer förmåganendastvidnågra få enheter med främstunderrättelseuppgifter. De flesta andra länder har det på större bredd.Syftet med vår forskning är att undersöka om breddad fallskärmsförmåga inomFörsvarsmakten kan leda till ett bättre resursutnyttjande av Försvarsmaktensförbandmotdenframtida utvecklingen.Vi ville ävenundersöka om cheferhar möjlighet attagerautanförboxen och att det kan leda till en bättre hushållning med resurser mot angivna mål.Med en hermeneutisk ansats har vigenomfört en kvalitativ forskning genom intervjuer,faktainhämtning kopplat till utbildningsamt studier av militärhistorien.Fördelarna med fallskärmsförmåga på fler förband kan vara att snabbare kunna förflytta demlängre. Flera förband borde kunna innehaförmågan, kraven är inget hinder. Förmågan bidrarsannolikt till ökad förbandsanda och ger därmed attraktionskraft. Det som idag hindrar enbreddning av fallskärmsfällning är troligen att man inte tänkt tanken, analyserat det djupareeller sett möjligheterna.Vi anser att fallskärmsförmåga i dess enklaste form kan leda till att förband kan lösa fleruppgifter och på alternativa sätt. Det kan vara ett sätt för Försvarsmakten att effektivisera sinafå resurser. Vår rekommendation är att Försvarsmakten genomför en analys av möjligheternaattge några fler förband fallskärmsförmåga.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur Tillitsbaserad Styrning och Ledning kommer till uttryck i praktiken inom offentlig sektor med fokus på de organisatoriska förutsättningarna ur ett individperspektiv. Inledningsvis ges en introduktion och bakgrund till begreppen New Public Management och Tillitsbaserad Styrning och Ledning. Därefter presenteras studiens problemområde och en sammanfattning av tidigare forskning. Den teoretiska referensramen bygger på diskursen kring idén om tillitsbaserad styrning och ledning och introducerar de centrala teoretiska begreppen: idéresan, översättning och praktikteori, vilka används som analytiska verktyg för att analysera det empiriska materialet. Metodologin för studien beskrivs, inklusive insamlingen av empiri genom semistrukturerade intervjuer med åtta sektionschefer. Resultaten från den tematiska analysen av empirin presenteras och visar att sektionscheferna medvetet arbetar utifrån tillitsbaserat ledarskap och betonar betydelsen av tillit i deras ledarskap. Dock, varierar implementeringen av tillitsbaserat ledarskap på lokal nivå beroende på olika organisatoriska förutsättningar. Avslutningsvis presenteras rekommendationer för framtida forskning inom området., The purpose of this study was to investigate and analyze how Trust Based Governance and Leadership is expressed in practice within the public sector with a focus on the organizational conditions from an individual perspective. Initially, an introduction and background to the concepts of New Public Management and Trust Based Governance and Leadership is given. Next, the study's problem area and a summary of previous research are presented. The theoretical frame of reference builds on the discourse of Trust Based Governance and Leadership, and introduces the central theoretical concepts: idea travel, translation process, and practice theory, which are used as analytical tools to analyze the empirical material. The methodology of the study is described, including the collection of empirical evidence through semi-structured interviews with eight section managers. The results from the thematic analysis of the empirical evidence are presented and show that the section managers consciously work based on Trust Based Leadership and emphasize the importance of trust in their leadership. However, the implementation of Trust Based Leadership at the local level varies depending on different organizational conditions. Finally, recommendations for future research in the area are presented.

I arbetet undersöks hur New Public Management (NPM) implementeras i grundskolor iVästerås stad inom den offentliga sektorn. Detta för att se hur NPM upplevs i skolor samt hurde arbetar med NPM. Uppsatsen kommer även undersöka om det föreligger någraimplementeringssvårigheter när det gäller NPM. För att arbetet ska bli genomförbart, harNPM operationaliseras till tydliga mål, uppföljning och utvärdering, mål och resultatstyrning,konkurrens samt hushållning av offentliga medel. Arbetet präglades av kvalitativa intervjuer,fyra intervjuer genomfördes, som har utförts med rektorer från diverse områden i Västeråsstad som har valts slumpmässigt, vid två olika tillfällen. Dessa intervjuer har analyserats ochresultatet visar att NPM implementerats på diverse sätt i skolverksamheter. Det vill sägagenom bland annat APT, resultatdialog och årshjul. Det finns tydliga faktorer som försvårarimplementeringen dels att verksamhetspersonalen inte vill att implementeringen av en nyförändring ska äga rum men även att i de flesta fall kan de inte tillämpa implementeringen aven ny metod. Detta eftersom de inte har tid eller ekonomiska resurser för att kunnagenomföra implementeringen. Ytterligare en faktor som påverkar implementeringen äravsaknaden av kunskap hos anställda inom verksamheten gällande innebörden och denlångsiktiga vinsten som förändringen kan medföra. Resultatet visar även attskolverksamheten är negativt inställd till en top-down styrning av skolverksamheten, det villsäga att politiker ska fastställa mål för skolan. De hävdar att politiker saknar kunskap kringskolverksamheten, således bör dessa mål fastställas på lokal nivå.

Decades of globalisation and urbanisation are posing intersecting social, economic, and environmental pressures on urban housing markets, that are pushing conventional housing provision to its limits. Accelerated by the covid-19 pandemic, alternative approaches to housing are coming to the fore. Co-housing, a concept combining private individual living spaces, with shared spaces and facilities is (re)-emerging as one alternative, vaunted to have a positive impact on residents' well-being, and promotes sustainable living and housing affordability. To exploit the sustainable potential of co-housing, remaining planning challenges need to be identified and dismantled. In this regard, this study aims to explore the potential and challenges of alternative forms of housing for sustainable housing provision and to analyse the role of municipalities in steering and supporting the development of co-housing. Methodologically, this aim is approached by a systematic literature review and a case study comparing two co-housing projects in Sweden and Germany, using Rose’s (1991) lesson-drawing concept. The findings revealed that neoliberal planning frameworks geared towards conventional housing provision that restrict the development of housing alternatives. Overcoming these constraints is highly dependent on municipal support institutions for co-housing development. In both co-housing projects, the integration of professional developers has provided valuable advantages in breaking down financial barriers and social inequalities, which were identified as the main challenges. However, to promote the sustainable development of co-housing and to break down the conventional political structures for this purpose, municipalities must recognise the potential of co-housing holistically and support and steer it through transparent policies and instruments.

There is an alarming global trend where both adults and adolescents do not meet the recommendation on physical activity that WHO has set. This is seen worldwide, and Sweden is not an exception. There is, however, a trend that adolescents in Sweden want to live healthier and be more active in their free time. Therefore, the thesis aims to investigate how two Swedish municipalities work to promote self-organized physical activity with adolescents in focus. The study was conducted through semi-structured interviews with officials working in Linköping municipality and Uppsala municipality, and an official working in the National Sports Confederation. The interviews were analyzed through thematic analysis. The thematic analysis was also conducted on specific municipal and government documents. The main findings of the thesis are that to promote physical activity, the quality of place needs to be high, the feeling of security is vital, and there is a gap in how municipalities take citizens' thoughts and opinions into planning.

Media är en av de aktörer som drivit på debatten kring tillitsbaserad styrning och ledning. Efter Tillitsdelegationens slutbetänkande har debatten fortsatt i media. Syftet med denna studie är att undersöka medias roll i konstruktionen av diskursen kring tillitsbaserad styrning och ledning, samt undersöka hur diskursen konstrueras. Genom att undersöka medias roll i konstruktionen av diskursen, vill vi bidra till forskningen om hur media är med och organiserar förändringen av offentlig sektors styrfilosofi. För att besvara uppsatsen frågeställning har vi använt oss av en kvalitativ metod och textanalys. För att förstå diskursen kring tillit utgår studien från de teoretiska infallsvinklarna: konstruktivism och organisering, förändring, motstånd och uppslutning, samt sensemaking och översättning. I uppsatsen identifieras det två olika diskurser kring tillit, kopplat till styrning och ledning, den ifrågasättande och den förklarande diskursen. Kring tillitdiskursen finns det ett handlingsnät, där media är en viktig aktör med en betydande makt, eftersom media är de som bestämmer vem som får komma till tals. Tillitsdiskursen som drivs i media är med och skapar en reform av offentlig sektors styrfilosofi., The media is one of the actors who has given a platform for the debate about trust-based governance and management, and the debate in the media has continued after Tillitsdelegationens decision report. The purpose of this study is to examine the media's role in the construction of the discourse around trust-based governance and management, as well as to examine how the discourse is constructed. By examining the media's role in the construction of the discourse, we hope to contribute to the ongoing research on how the media is involved with organizing the change in the public sector's management philosophy. We have used a qualitative method and text analysis, to collect data and evidence to support our hypothesis. The study is based on the theoretical approaches: constructivism and organization, change, resistance and support, as well as sensemaking and translation. In the thesis there are two discourses identified, the questioning and the explanatory discourse. The trust-based discourse is built around an actor-network, whereby the media is a powerful actor, because the media decides who gets to speak.The trust-based discourse that is driven in the media is helping to create a reform of the public sector's management philosophy.

Denna uppsats syftar på att studera sektorsöverskridande samverkan i en kommun utifrån ett integrationsprojekt som fallstudie. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på organisering, governance och gränser. Dessa har använts för att studera hur integrationsprojektet kan förstås som organisering och form av governance för att lösa problem och bemöta behov och krav på offentlig verksamhet. Metoden för denna studie har utgått från sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer men även sekundärdata. Resultatet av studien påvisar att samverkan är vanligt förekommande inom kommunen och att de effekterna samt lärdomar från projektets gång tas med och arbetas vidare i andra samverkansprojekt., This essay aims to study cross-sector collaboration in a municipality based on an integration project as a case study. The study's theoretical starting points are based on organization, governance and boundaries. These have been used to study how the integration project can be understood as an organization and form of governance to solve problems and meet the needs and requirements of public activities. The method for this study has been based on seven qualitative semi-structured interviews but also secondary data. The results of the study demonstrate that collaboration is common within the municipality and that the effects and lessons learned from the course of the project are taken and worked on in other collaboration projects.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse och kunskap kring ledarskap, kommunikation och motivation när arbetet sker på distans. Uppsatsen är avgränsad till att i en kvalitativ studie undersöka vilka möjligheter distansarbetet har haft på ledarskapsrollen inom vald offentlig verksamhet i Sverige. Denna studie utgår från olika teoretiska nyckelbegrepp såsom ledarskap, motivation och kommunikation. De teoretiska nyckelbegreppen har varit grunden i den teoretiska referensramen för studien. Begreppen är hämtade från tidigare relevant forskning inom ämnet distansarbete. En kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med 10 personer har genomförts. Urvalet bygger på fem personer med chefsposition och fem handläggare inom den valda offentliga verksamheten . Den utvalda verksamheten har efter pandemin och släppta restriktioner fortsatt arbeta på distans i större utsträckning. Resultatet visade att de effekter som distansarbetet fört med sig på cheferna är att de har blivit aktivare och mer närvarande i sitt ledarskap. När det kom till kommunikationen var resultatet positivt, då ledarna hade hittat olika lösningar när det kommer till kommunikation via digitala verktyget Skype. Ledarna hade skapat en struktur med såväl planerade som oplanerade kontinuerliga avstämningar med sina medarbetare. Ledarna motiverade sina medarbetare utifrån de behov som fanns både för grupper och individer och medarbetarna var mestadels positiva till hur ledarna lyckades skapa motivation på distans. Den största utmaningen som både ledare och medarbetare framfört i studien är just samhörigheten, den sociala interaktionen och den icke-verbala kommunikationen., The purpose of this study is to create an understanding and a knowledge about leadership, communication and motivation when it comes to remote-work. The study is limited to a qualitative study on the possibilities of the leadership on remote work, within a selected public organization in Sweden. The study is based on various theoretical concepts, such as leadership, motivation and communication. The theoretical concepts have been the basis of the theoretical frame of reference for the study. The concepts are taken from previous relevant research within the topic of remote work. A qualitative study, together with semi-structured interviews with 10 respondents, was made. The selection is based on five persons with a managerial leader position and five case officers within the selected public organization. The selected organizations have continued to work remotely to a greater extent, after the pandemic was no longer considered a danger to the public and restrictions were lifted. The result showed that remote working led to an active and more present leadership. When it came to communication, the result was positive, as the leaders had found different solutions, regarding communication via the digital tool Skype. The leaders had created a structure for continuous reconciliation meetings with employees, that were both planned and unplanned. Motivating strategies at a distance was mostly regarded as positive by both leaders and employees, as a result of the leaders’ endeavors, based on the needs that existed from an individual and a group perspective. The biggest challenge, that both leaders and employees presented in the study, is the relatedness, social interaction and the non-verbal communication.

Suicid är idag ett stort folkhälso- och samhällsproblem (Suicide Zero, u.å) och cirka 1 200 personer väljer varje år att avsluta sina egna liv (Folkhälsomyndigheten, 2022). Män är enligt statistiken avsevärt överrepresenterade och står för nästan 70% av dödsfallen (Socialstyrelsen, 2010). För att få ner statistiken för suicid införde regeringen år 2008 en nollvision med hopp om att minska fallen väsentligt (Vimefall et al., 2022). Det finns ett flertal exempel på forskning som belyser hur olika maskulinitetsnormer kan bidra till mäns utsatthet i samhället och på så sätt hämma jämställdhetsarbetet. Utredningen Män och jämställdhet (SOU 2014:6) visar att ett jämställdhetsarbete inte enbart förbättrar situationen för kvinnor utan även för män (SOU 2014:6, s. 53; 56). Sammantaget väcker detta frågor kring varför statistiken av dödsfall på grund av suicid inte har minskat sedan regeringen tog beslutet om målet för en nollvision 2008. Studien syftar till att beskriva och identifiera vilka kopplingar som görs till män och maskulinitet i regeringens policyutformning av suicidprevention samt hur implementeringen av policyn sett ut på nationell nivå.Frågeställningarna som kommer att undersökas är: (1) Var ligger policyns fokusområde? (2) Hur har följande aktörer, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner, implementerat policyn i sitt arbete? Det empiriska materialet består av regeringens proposition “En förnyad folkhälsopolitik” (Prop. 2007/08:110) tillsammans med dokument från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner. Studien utgår från en kvalitativ textanalys och för att tolka materialet har vi till analysen valt att utgå från Bacchis (2009) analysmetod “What’s the problem represented to be?”. Resultatet visade på att åtgärder har gjorts men att statistiken ändå är densamma för suicid. Slutsatsen är att suicidpreventionen missar vissa grundläggande faktorer som skapar en missvisande problembild vid implementeri

Global experiences show that predicting instances of violence in the school environment is impossible. Hence, it is crucial that personnel and management maintain mental and organizational readiness encompassing a range of proactive measures to face and handle such instances. Contemporary research in this field serves to identify key factors in how effective crisis and security management can be used as a safeguarding tool for our schools. This essay serves to scrutinize and understand management efforts in implementing successful strategies, using two primary schools in southern Sweden. To conduct the inquiry, I have utilized semi-structured interviews with principals supplemented by relevant literature, implementation theories and Wilhelm Agrell’s model. I conclude that both schools embody aspects from complex and varied incidents with a base core model that provides structure. In large, I find that successful efforts, in part, can be attributed to regular rehearsals, exercises and discussions which form a core readiness. This essay intends to serve as an effective guidance tool for principles and school authorities, along with other relevant stakeholders involved in school crisis security management.

Problem: Public procurement constitutes a large part of the global economy, accounting for 15% of GDP. But it is also responsible for 15% of global greenhouse gas emissions and consumes vast amounts of raw materials as it is strongly focused on linear products. A more circular alternative is the procurement of Product-Service Systems (PSS), which combine products and services. However, research shows that Circular Public Procurements, such as procurements of PSS, are more complex and require deeper procurer-supplier interaction. Yet, the procurer-supplier interaction in the context of public procurement of PSS has not been empirically explored. Purpose: The purpose of this study is to explore how the interaction between the procurer and supplier throughout the public procurement process can facilitate public procurement of PSS. Method: A qualitative multiple-case study was conducted, exploring four cases of public procurements of PSS between Swedish municipalities and Swedish private companies. Seven semi-structured interviews with interviewees from both sides were conducted. The data was triangulated with case-specific procurement documents. Results: Procurer-supplier interaction was found to be crucial for procurers and suppliers throughout the public procurement process to make PSS happen and to improve its quality. In both, the preparation and utilisation phase of public procurement, the interaction can bring benefits for procurers as well as for suppliers, thus facilitating PSS.

Svenska kommuner har under det senaste decenniet lagt allt större resurser på kommunikationsverksamhet i form av särskilda kommunikationsavdelningar och kommunikatörstjänster. Den här uppsatsen bygger på en intervjustudie där åtta kommunikatörer i fyra svenska kommuner har fått beskriva och reflektera över sina upplevelser av att jobba med kommunikation i kommunal förvaltning. Studien är förankrad nyinstitutionell organisationsteori, mer specifikt i teorierna om institutionella logiker. Med utgångspunkt i intervjumaterialet har jag försökt urskilja avspeglingar av de institutionella logiker, och konflikter och samspel logiker emellan, som på olika nivåer påverkar kommunikatörerna och kommunikationsarbetet i kommunerna. Som teoretiska referenspunkter har jag använt tre idealtyper av institutionella logiker; en demokratisk logik, en ekonomisk logik och en professionell logik. Sammantaget framträder en bild av den kommunanställde kommunikatören som del av en komplex institutionell miljö, i sitt dagliga arbete tvungen att förhålla sig till olika slags värden och logiker, och en bild av ett uppdrag som många gånger handlar om att göra avvägningar och vägval i mellanrummet mellan två ytterligheter – mellan samhällsinformation och glass- och ballongkommunikation. Många kommunikatörer betonar vikten av den förstnämnda, mer demokratiskt präglade, typen av kommunikation. Men på en övergripande nivå har kommunikatörerna snarare att förhålla sig till dominansen av en ekonomisk logik, som till exempel kommer till uttryck i deras egna beskrivningar av omgivningens förväntningar på kommunikatörsyrket och den kommunala kommunikationen; förväntningar om mer glass- och ballongutdelning och fler goda berättelser om kommunen, på bekostad av uppgiften att leverera objektiv samhällsinformation till kommunens medborgare., During the last decade, Swedish local governments have increased input in developing separate communication departments and setting up specific communication functions, such as communications officers. This master’s thesis builds upon an interview study in which eight communications officers in four Swedish local governments (municipalities) describe and reflect upon their own experiences of working with communication in local public administration. The study draws on neo-institutionalist theory, more specifically on the theories of institutional logics. Based on the interview statements, I have tried to distinguish reflections of institutional logics, and conflict and interplay between logics, on different levels influencing communications officers and communication activity within the local government organisations. As reference points, I have used three ideal types of institutional logics; a democratic logic, an economic logic and a professional logic. Overall, an image has emerged of the local government communications officer as part of a complex institutional environment, in daily work compelled to adapt to different types of values and logics, and often engaged in navigating and making choices in the space between two extremes; community information and a more lightsome and shallow ice cream and balloons type of communication. Many communications officers emphasize the importance of the former, democratically encoded, kind of communication. But on the overall level, communications officers rather need to deal with the dominance of an economic logic, expressed for instance in their own descriptions of the surrounding expectations of their occupational role and local government communication in general; expectations of handing out more ice cream and balloons, and telling more happy stories about the municipality, at the expense of the task of carrying out objective information to local citizens.

Syftet med denna uppsats var att analysera policys och handlingsplaner angående brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete från Örebro kommun och Västerås stad för att sedan se hur dessa dokument liknar varandra samt skiljer sig åt. Uppsatsen ska även redovisa vilken utsträckning som samverkan påverkar det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Bakgrunden till studien redovisar de nationella förändringar som har skett i Sverige angående polismyndigheten samt det brottsförebyggande arbetet. Studiens empiri alltså de offentliga dokumenten är inhämtad via kommunernas egna hemsidor. Både internationell samt nationell forskning har använts som underlag för denna studie. Teoretiska perspektiv om samverkan har använts som teoretiskt underlag för denna studie vilket är grunden för diskussionen i denna uppsats. Då har teorier om tvärsektoriell samverkan och samverkan mellan kommuner och myndigheter nyttjats. Analysverktyget som har använts är Carol Bacchis WPR-ansats som användes för att analysera policydokumenten och handlingsplanerna. I denna studie så avgränsas ansatsen till tre frågor som är mest relevanta till just denna analys. Slutsatser i denna studie visar att samverkan och ett kunskapsbaserat arbete är de centrala verktygen för ett fungerande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Slutsatser visar även att det finns få lokala skillnader mellan dessa kommuner vilket kan bero på nationella riktlinjer. Det krävs dock ett ännu effektivare arbete och en bättre resursfördelning då det finns stora brister i det lokala brottsförebyggande arbetet. En mer effektiv interkommunalsamverkan kan vara lösningen på de problem som representeras i materialet.

Huruvida medborgardialog ämnar att stärka demokratin eller legitimera stadsutvecklingen är i många fall tvetydigt, men oavsett motiv har det en stark inverkan på dialogens utformning och effekt. Studien har därmed som avsikt att beskriva med vilket syfte som medborgardialog används som styrningsverktyg vid förtätning. Genom att undersöka drivkrafter för medborgardialog vid förtätning, samt vilka värden dialogen tillskrivs av tjänstemän, beskrivs hur dialogen fungerar som styrmedel. Resultatet visar att drivkrafterna bakom användandet av medborgardialog kom från politikens vilja att öka deltagande i stadsutvecklingen, vilket har prioriterats på teoretisk nivå, men i praktiken saknar samordning och rutiner. Följaktligen har lokala omständigheter, interna strukturer och enskilda aktörer format det praktiska arbetet. Informanterna diskuterade två huvudsakliga motiv för dialog: inkludering av medborgare och kunskapsproduktion. Varför kunskap respektive involvering ansågs värdefullt fanns det däremot flera tolkningar av. Sammantaget utrönades två underliggande motiv för användandet av medborgardialog: effektivisering av stadsutvecklingen och ett sätt att fördjupa demokratin.

This study is an examination of factors present in the work process for sustainable transitioning of traffic systems in Linköping and Uppsala municipalities. Both from a technical and a behavioral point of view. This study uses a qualitative methodology to answer and examine this subject. Data has been collected with the use of interviews with urban planners from two municipalities and a document analysis of planning documents pertaining to traffic planning in these municipalities. Previous research within the topic has been gathered to strengthen the studies legitimacy and depth. The results of this study found that multiple factors influence the ability and effectiveness of the work municipalities towards a sustainable traffic transition. Such as political willpower, economical instruments for control and preexisting car infrastructure and culture. We have also found varied responses from municipalities regarding the usage of mobility management measures for traffic transition., Denna studie undersöker faktorer som inom Linköpings och Uppsalas kommuners arbetsprocess för hållbar trafikomställning, både ur teknisk och beteendemässig synvinkel. Studien använder sig av en kvalitativ metod för att besvara frågeställningar och analyser ämnet. Data har samlats in genom intervjuer med stadsplanerare från två kommuner och en dokumentanalys av styrdokument som berör trafikplanering i dessa kommuner. Tidigare forskning inom ämnet har samlats in för att stärka studiens legitimitet och djup. Resultaten av denna studie visar att flera faktorer påverkar kommunernas förmåga och effektivitet att arbeta mot en hållbar trafikomställning. Såsom politisk vilja, ekonomiska styrmedel och befintlig bilinfrastruktur och kultur. Vi har också funnit varierande svar från kommuner angående användningen av mobility management åtgärder för trafikomställning.

Detta examensarbete ämnar undersöka hur Linköpings stadsrum anpassas efter de som är synnedsatta. Linköpings kommun är en central aktör, som med sitt planmonopol har stor påverkan på den byggda miljön. Genom en tematisk analys med advokatplanering som utgångspunkt, analyseras empiri insamlad från både Linköpings kommun och synnedsatta från Synskadades Riksförbund Linköping. Resultatet visar på en strävan att skapa en tillgänglig miljö, huruvida detta realiseras råder det delade meningar om. Synnedsatta upplever en begränsad användbarhet hos befintliga ledstråk. Ledstråken riskerar också att utebli, till följd av den konkurrens om markytan som existerar i stadsrummet. Även lagstiftning och människors beteende påverkar arbetet med tillgänglighet. I studien motiveras ett ökat samarbete mellan Linköpings kommun, Synskadades Riksförbund samt andra aktörer inom staden. Den gällande trafikplanen rekommenderas ses över i förhållande till hur väl den kan vägleda kommunen att genomföra avvägningar. Det diskuteras även hur kommunen kan hantera lärdomar och sprida vidare kunskap inom organisationen., This thesis investigates how Linköping's urban space is adapted for individuals with visual impairments, with the municipality, whose planning monopoly has significant influence on the built environment. With a focus on advocacy planning, data gathered from Linköping municipality and visually impaired from the Swedish Association of the Visually Impaired (SRF) is analyzed using thematic analysis. Results show efforts to create an accessible environment, but with differentiating opinions regarding its actualization. Visually impaired individuals experience limitations in accessibility, partly due to competition for land surface that exists in the urban space. Legislation and people’s behavior also affect accessibility efforts. The study encourages increased collaboration between Linköping municipality, the SRF, and other actors within the city. It recommends a reassessment of the current traffic plan concerning its ability to guide the municipality to implement trade-offs, as well as how the municipality can handle new insights and spread knowledge within the organization.

This paper is a single-case study on the European Commission’s (the Commission) proposal for a directive on improving gender balance among non-executive directors of companies listed on stock exchange. I aim to study the decision-making process of the Directive and, by applying the theories of multi-level governance and social policy, examine to what extent the proposal was negotiated and watered down during the negotiation process. I will do this by adopting a discourse analysis approach and using qualitative data such as EU documents, country statements and articles related to the proposal, to gather an in-depth understanding of the issue. My findings are straightforward. First, the EU social policy domain is a complex area and difficult to legislate on, within a multi-level governance system. Second, Euroscepticism is growing throughout Europe and several forces opposed the idea of more power being transferred to the EU. Lastly, Northern Member States as well as countries of Central and Eastern Europe (CEE), held a negative position throughout the process and argued against EU interference in the domestic social policies. The above-mentioned tensions were the cause of the controversial and lengthy negotiations on the Directive and the reasons why the decision-making process of this case lasted over 10 years. However despite the clear-cut assumptions, I found that the proposal was not watered down, but in fact the opposite.

Klimatförändringarna ökar havsnivåer och nederbörd, vilket påverkar våra samhällen. Svensk lagstiftning kräver att kommuner klimatanpassar och inte utsätter bebyggelse för risk. Trots detta driver politiska viljor och attraktivitet på exploatering i havsnära lägen, som anses vara sårbara för översvämningsrisk. Därför syftar uppsatsen till att undersöka hur två svenska kommuner (Norrköping & Nyköping) arbetat med strategisk planering vid byggnation i havsnära lägen, för att se hur kommunerna säkerställer plan- och bygglagen och medborgarnas trygghet. Studien bygger på kvalitativa metoder och har genomförts med dokumentanalys och intervjuer med kommunala tjänstemän. Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur kommunerna arbetar med strategisk planering för att hantera översvämningsrisker. Detta visar sig i kommunernas planprocess och hur dessa har gått till. Uppsatsens slutsatser är att den strategiska planeringen är ett viktigt verktyg vid planering för översvämningsrisker, då den kan hjälpa till att skapa riktlinjer och utredningar kring en svår och komplex samhällsutmaning., Climate change increases sea levels and precipitation, which affects our communities. Swedish legislation requires municipalities to work with climate adaptation and not expose buildings to risk. Despite this, political wills and attractiveness drive development in coastal locations, which are considered vulnerable to flood risk. Therefore, the essay is aimed to investigate how two Swedish municipalities (Norrköping & Nyköping) worked with strategic planning when building in locations close to the sea, to see how the municipalities ensure the planning and building law and the safety of the citizens. The study is carried out with document analysis and interviews with municipal officials. The results show that there are large differences in how the municipalities work with strategic planning to manage flood risks. This is also evident in the municipalities' planning process and how these have been carried out. The essay's conclusions are that strategic planning is an important tool when planning for flood risks, as it can help create guidelines and investigations around a difficult and complex societal challenge.

Arbetsförmedlingen har genom en stor reformering som skett under de senaste åren fått ett annat ansvarsområde än de tidigare haft. Från att ha varit de som förmedlar jobb till arbetssökande är myndigheten nu i större utsträckning en kontrollerande verksamhet som betalar fristående leverantörer för att dessa ska genomföra arbetet med att få fler personer ut i sysselsättning. Syftet med denna studie är att undersöka hur samarbetet mellan en statlig myndighet och privata företag ser ut, men också om det riskerar att finnas en målkonflikt mellan dessa två.Studiens forskningsfrågor går i linje med detta och handlar om hur ett antal anställda på Arbetsförmedlingen upplever samarbetet, om alla deltagare får det stöd som krävs, samt om de upplever att det finns en målkonflikt i samarbetet mellan statlig myndighet och fristående leverantörer. Studien genomförs med hjälp av strukturerade intervjuer med sex personer anställda på Arbetsförmedlingen någonstans i Sverige. För att behandla den insamlade empirin används teorin New public management. Intervjupersonerna har bitvis skilda meningar kring frågorna men överlag upplevs samarbetet bra och de intervjuade uttrycker ett stort förtroende för de fristående leverantörerna och betonar att de arbetar mot samma mål.

Geografiska informationssystem (GIS) kan bistå välgrundade beslut inom planering genom att visualisera och analysera data men mänskliga och organisatoriska faktorer orsakar tröghet för ökad tillämpning av verktyget. Trögheten kan motarbetas genom att kartlägga tjänstepersoners acceptans av verktyget och identifiera hur olika faktorer påverkar acceptansen. Denna studie undersöker acceptansen av GIS inom detaljplanering hos tjänstepersoner genom intervjuer i två svenska kommuner. Technology Acceptance Model (TAM) har använts och utökats för att lämpa sig bättre i en kommunal kontext genom att inkludera organisationsstrukturens påverkan på individernas acceptans. Resultaten identifierar bristande kunskap och intresse samt otillräcklig styrning och incitament som hinder för utökad tillämpning. Individuellt engagemang, utbildning bekostat av kommunen samt starka normer för ökad acceptans identifieras som möjligheter, och rollfördelning fastslås kunna utgöra både hinder och möjligheter för ökad tillämpning. Genom att uppmärksamma och bearbeta dessa hinder och möjligheter främjas ökad acceptans för mer avancerade analyser och visualiseringar i detaljplanering., Geographic Information Systems (GIS) can facilitate informed decision-making in planning by visualizing and analyzing data. However, inertia for increased application of GIS persists due to human and organizational factors. Therefore, this study researches the acceptance of GIS among civil servants in local planning through interviews in two Swedish municipalities. The Technology Acceptance Model (TAM) has been utilized and adapted to better suit the municipal context by considering the influence of organizational structure on individuals' acceptance. The findings reveal barriers to increased application, such as lack of knowledge and interest, inadequate governance, and insufficient incentives. On the other hand, opportunities for increased acceptance include individual commitment, municipality-funded training, and compelling social norms. Role allocation is identified as both an obstacle and an opportunity for increased application. By addressing and leveraging these obstacles and opportunities, increased acceptance can be promoted for more advanced analysis and visualization in local planning.

Sweden should be internationally leading in taking advantage of the opportunities offered by digitalization. Though several industries report successes, the community-building sector is far behind. The Swedish government has initiated several assignments to enable and push the digitalization of the community-building process forward. The process that has been analogous, time-consuming, fragmented and resulted in a loss of valuable information, shall become digital, uniform, and cohesive, as well as facilitate decision-making, collaboration, information- and knowledge flows. This thesis has been limited to studying the planning and building permit process, a central part of the community-building process, from an innovation ecosystem perspective. The purpose has been to understand how actors collaborate to realize the goal of a digital community-building process. It includes understanding also how actors work and relate to digitalization internally in their organization, how they interact with others, what roles they take, as well as what values, challenges, and success factors they identify. Literature- and document studies have been completed to understand innovation ecosystems, digitalization in the sector and how the innovation ecosystem perspective can be used to understand the digitization of the planning and building permit process. Interviews have been held with eight different actors who in various ways are significant for the digitization of the process. The result clarifies that the actors have reached different digital maturity. While some have taken on a leadership role, are innovative and explore opportunities, others are waiting to see which direction the sector takes and are open to adapting to the results of other actors' exploring and innovations. Moreover, the history of a long collaboration has served as a foundation for the actors' work with digitalization and proved crucial for achieving the goal of a cohesive digital process. The results have a, Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, men trots att flera branscher redovisar framgångar ligger samhällsbyggandssektorn långt efter. För att pådriva och möjliggöra en digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen har regeringen initierat en rad uppdrag. Processen som varit analog, tidskrävande, fragmenterad och resulterat i att värdefull information går förlorad, ska bli digital, enhetlig, sammanhållen och underlätta beslutsfattande, samverkan, informations- och kunskapsflöden. Uppsatsen har avgränsats till att studera digitaliseringen av skedena plan- och bygglovsprocessen från ett innovationsekosystemperspektiv. Syftet har varit att förstå hur aktörer samverkar för att realisera målbilden om en digital samhällsbyggnadsprocess. Det har även inneburit att förstå hur aktörerna arbetar och förhåller dig till digitalisering internt, vilka roller de tar, hur de samverkar och vad för värden, utmaningar och framgångsfaktorer de identifierar. Litteratur- och dokumentstudier har genomförts för att skapa en förståelse för innovationsekosystem, digitalisering inom sektorn samt för hur innovationsekosystemperspektivet kan användas för att förstå digitaliseringen av plan- och bygglovsprocessen. Intervjuer har hållits med åtta olika aktörer som på olika sätt är betydande för digitaliseringen av processen. Resultatet har tydliggjort att aktörerna arbetar med digitalisering på olika sätt. Medan vissa tagit på sig en ledartröja, är innovativa och utforskar möjligheter, är andra mer inväntande för att se vilken riktning sektorn tar och är öppna för att anpassa sig till resultaten av andra aktörers utforskande. Den samverkan som länge funnits etablerat har lagt en grund för digitaliseringsarbetet och visat sig vara avgörande för att målbilden om en digital sammanhållen process ska kunna uppnås. Resultatet har även visat att aktörer har olika specialiseringar som skapat ett beroende till andra aktörers kompetenser och utrymme för agerande. Det

This essay is a quantitative study of Swedish municipal labour market policy. The essay uses methods and theoretical constructs from evaluation theory in general and policy evaluation I particular to assess whether the labour market policies and priorities of Swedish municipalities are effective in increasing labour market participation and decreasing dependency on social security handouts. The material used is statistic variables from all or most of Sweden municipalities relating to the costs, organisation, and prioritized methods of their respective labour market departments as well as results indicators in the form of statistics on employment, dependency on social welfare and entrance into the labour market. The correlations between these variables are calculated using the IBM SPSS statistics programme, which provides the essay with several statistically significant as well as statistically insignificant correlations. The statistically significant findings of the essay and thereby its overall results suggest that investments in adult education, lowered taxes, a competitive business climate, allowing private adult education providers, a focus on matching those unemployed towards the labour market, practise working in the private sector, active job-application initiatives and guidance counselling are the key pieces of municipal labour market policy. Combined with an organisation of the labour market units of the municipalities together with its units for financial aid and integration of immigrants, these policies and priorities seem to generally amount to a better situation on the local labour market.

Since its foundation in the 1950s, social policy has been an issue of contention within the European Union and its member states. The issue was raised most recently in 2017 with the commission’s initiative to introduce the European Pillar of Social Rights. The ensuing debate has been a suitable opportunity to examine the reception in one of the member countries. What is the attitude of the Swedish parliamentary parties towards strengthening the EU’s social dimension and with what kind of arguments do the parties justify their positions? The study shows that the outcome has been four parties in favor and four parties against strengthening the social dimension. Even so, the arguments from parties in favor have been few and defensive, and they argue that the current national self-determination will remain overall unchanged. The most common argument against strengthening the social dimension is based on the lack of formal legitimacy, as a breach of the principle of subsidiarity. The opposition parties also interpret the social dimension in the EU as a potential threat to the Swedish model.

Middle managers have an important, but rarely recognized role in supporting innovation. This paper follows a group of middle-managers in a Swedish municipality over a five-year period in an attempt to understand middle managers role in innovation support, what they do and what they need. The study identifies that the creation and maintenance of innovation space as crucial for supporting innovation by others. Innovation support in this case where trough trust-based management rather than conscious promotion of innovation. This study also identified potential problems concerning the relationships with other parts of the municipality external to the innovation space. The results highlight a need to look further into concepts such as co-governance and the continuous management which supports employee driven innovation.

It is increasingly argued that public management should build on a service logic instead of the prevailing manufacturing logic of New Public Management (NPM). Drawing from three cases in Swedish public healthcare, key features of a service logic such as value creation, co-production, and collaboration are prominent in formal documents and everyday talk. However, the 67 interviews in this study reveal that the service logic ideal is practically unreachable in a context impregnated by NPM. Instead, we suggest that street-level bureaucrats often need to address service logic expectations (public values, relationship-building, etc.) using an NPM logic (measurements, control, etc.)., CC BY 4.0© 2023 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.Taylor & Francis Group an informa businessCorrespondence Address: E. Eriksson; Department of Work Life and Social Welfare, University of Borås, Borås, Sweden; email: erik.eriksson@hb.se

This paper examines how individual police officers use social media as part of their communication routines and what strategies generate. Specifically, this study focuses on how police officers balance between presentations of their personal and professional lives on Instagram or TikTok by using content analysis methodology of 20 posts from Finnish and Swedish police officers. This paper adds to the literature on strategic communication and digital public sector communication. The results build an understanding about the possible challenges that may follow as public sector organizations and authorities utilize social media in their strategic communication and seek to connect with the public in more personal ways., Work in progress.

The use of appropriate fonts and file formats for long-term maintenance of digital assets is a challenge for organizations in the public sector. The article reports from a study which investigated the PDF/A conformance and font usage in PDF files provided by Swedish public sector organizations (PSOs). This article presents an analysis of the PDF files’ properties and font usage including a categorization of fonts’ licenses. This study is motivated by the PDF/A-1 standard’s requirement that ‘only fonts that are legally embeddable in a file for unlimited, universal rendering shall be used.’ Analyzing PDF sets from three PSOs, the finding shows that the proportion of files that claim or succeed at conforming to PDF/A greatly varies among the sets despite similar backgrounds. Although the most popular way to make use of fonts is by embedding a subset of the font data, for some fonts expected to be ‘always available,’ a considerable proportion of PDF files does not include any font data. This puts the onus of locating this data on the PDF reader which is problematic for long-term archival, CC BY 4.0This research has been financially supported by the Swedish Knowledge Foundation (KK-stiftelsen) and participating partner organizations in the SUDO project.