Search

Till följd av råd och rekommendationer under Covid-19 pandemin ställde många arbetsplatser om till distansarbete. I en tid efter pandemin har arbete på distans i kombination med arbete på plats på arbetsplatsen blivit ett allmänt vedertaget sätt att organisera arbetet, så kallat hybridarbete. Medan hybridarbete har medfört flera möjligheter för både den enskilda medarbetaren, ledarskapet och verksamheten i stort har det även fört med sig utmaningar. Syftet med studien är att undersöka hur hybridarbete påverkar olika aspekter av ett företag genom att identifiera möjligheter och utmaningar ur ett medarbetarperspektiv och ett ledarskapsperspektiv. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod i form av sex semistrukturerade intervjuer med medarbetare på Balticgruppen. Resultaten visar att hybridarbete är en uppskattad arbetsmodell främst bland medarbetare och även bland chefer. De främsta möjligheterna är en förbättrad arbetslivsbalans och förenklat livspussel, större flexibilitet och frihet i att välja var och när arbetet ska utföras samt att variationen av arbete på distans och på plats ger det bästa av två världar. Det ger även glans åt arbetsgivarvarumärket. De främsta utmaningarna handlar om svårigheter att koordinera och planera arbetet, arbetsmiljöaspekter och byggandet av kultur och sociala relationer på arbetsplatsen. För att fortsätta utveckla arbetssättet i hybridmodellen önskar både chefer och medarbetare tydligareriktlinjer, mer transparens och förutsägbarhet samt en fortsatt hög grad av flexibilitet ochvalfrihet i hybridmodellen. Studiens resultat har vidare analyserats utifrån det teoretiska ramverket som består av gränsteori, ledarskapsteorier och krav-kontroll-stödmodellen.

In the early stages, my team discussed the working method we want to implement in our final project in performing arts, which we described as follows: Through a co-creative process with an equal focus on all components, we aim to create a performance that flows with images and multilingualism, where various aesthetics and expressions collide and juxtapose. In my thesis, I explore how we relate to our working method through different tools, including those from leadership studies. This paper details how we define our working method within a co-creative process and examines how decision-making has been structured and has influenced our artistic process. With great hope, I see how my research can contribute to collective work within artistic practices and which useful methods can be used.

Forskning om förskolerektorer både nationellt och internationellt har tidigare inte varit i fokus inom forskningsvärlden. Detta trots att forskningsresultat, både nationellt och internationellt, visar på betydelsen av ledning för att förskoleutbildningen ska utvecklas. De senaste åren har forskningsintresset riktats mot förskolan eftersom det visats sig att förskolor med kvalité har en positiv betydelse för elevers resultat i den fortsatta utbildningsstegen. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om rektors ledarskap i förskolan. Mer specifikt är syftet att utveckla kunskapen om vad som påverkar förskolerektors val av ledarskapsbeteenden samt vilka ledarskapsbeteenden som rektor i kommunal förskola i en kommun beskriver att de utövar för att leda och utveckla utbildningen. Uppsatsens empiri vilar på en kvalitativ grund och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med sex utbildade förskolerektorer. För att kategorisera, tolka och analysera undersökningens resultat användes två teoretiska modeller, Interaktionellt ramverk och CPE-modellen. Vid analysprocessen av undersökningens resultat framkom en komplex bild av påverkansfaktorer och ledarskapsbeteenden. Det framkommer flera olika faktorer i resultatet som påverkar vilket ledarskapsbeteende som förskolerektor kan eller behöver utöva som t.ex. krav samt mål från styrdokument och huvudman, den egna förmågan, utbildningens förutsättningar, medarbetarnas kompetens/behov, verksamhetens kultur, möten/träffar internt och externt, uppgiftens innehåll/krav och önskemål/krav/behov av vårdnadshavare. Två ledarskapsbeteenden som synliggörs i resultatet är ledarskapsbeteenden som syftar till att skapa en tydlig inre organisation och ledarskapsbeteenden som syftar till att skapa trygga samt tillitsfulla relationer med medarbetarna. Slutligen diskuteras några delar av studiens resultat i relation till tidigare forskning och i förhållande till uppsatsen syfte samt frågeställningar. Ett område som diskuter

Organisationer befinner sig i ständig utveckling där chefer behöver anpassa sig efter de nyakraven som digitaliseringen medför, samtidigt som organisationskulturen och relationernapåverkas negativt av de nya arbetssätten. Därav blev syftet med denna studie är att undersökachefers erfarenheter och upplevelser av hur teknologins utveckling har påverkat arbetsrelationeri form av ledningsmetoder, samarbete och arbetsstruktur på arbetsplatsen. För att uppnåstudiens syfte har en kvalitativ metod valts, där semistrukturerade intervjuer har genomförtsmed tio chefer Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Eftergenomförande av studien visar resultatet att digitaliseringen har haft stor påverkan på chefersperspektiv vad det gäller arbetsrelationer utifrån ledarskap-, samarbet- ocharbetsstrukturperspektivet. Det är en spännande tid framför oss, där digitaliseringen kommer taytterligare kliv och nya roller i näringslivet. Därför hoppas vi att med detta arbete kunna bidratill kunskap och förståelse inom området.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö påverkas när en organisation har anammat distansarbete som arbetssätt. Distansarbete är ett relativt nytt fenomen, och en stor del av forskningen som gjorts på detta område har fokuserat på medarbetare och deras upplevelser. Som underlag för att undersöka chefers upplevelser av distansarbete har krav-, kontroll- och stödmodellen använts. Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer, där informanterna utgjordes av chefer som har personalansvar i en grupp som tillåter distansarbete upp till 49% av tiden. Resultatet visade att chefernas organisatoriska och sociala arbetsmiljö påverkas, både sett till deras upplevda krav, deras nivå av kontroll, samt deras stöd. Kraven som cheferna kände i arbetet karakteriserades som högre, vilket kan kopplas till upplevda svårigheter med att vara en bra ledare på distans. Nivån av kontroll påverkades på så sätt att cheferna har större möjlighet att forma deras vardag på sättet som passar bäst för just dem. Samtidigt upplevde de en brist på kontroll då de har mindre kontakt med medarbetare och kollegor, och mindre insyn i medarbetarnas mående. De kände en tillräcklig nivå av stöd, om än att det kan upplevas som svårt att ta kontakt när man inte befinner sig i samma lokal. Trots de förändringar som tillkom, sett till chefernas upplevda krav, kontroll och stöd, kände sig cheferna nöjda med distansarbete som arbetssätt, och de skulle inte vilja gå tillbaka till vanligt kontorsarbete.

Närvaro är ett begrepp som ofta förekommer när skolan diskuteras. Det kan handla om elever, lärare eller rektors närvaro i skolan. Motivet med den kvalitativa studie som följer är att med begreppet närvaro undersöka rektorers påverkan på lärares arbete. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förstå hur lärare upplever och erfar närvarande rektorer. De frågor som studien söker svar på är: Hur upplever och beskriver lärare det närvarande ledarskapet? Vad innebär en närvarande rektor ur lärarens perspektiv? och Hur, ur lärares perspektiv, påverkar rektors närvaro lärarens arbete? Det teoretiska perspektivet har varit att med begreppet närvaro undersöka olika verksamhetsområden där lärares och rektorers vardag möts. För att undersöka lärares upplevelser av den närvarande rektorn gjordes ett skevt och målstyrt urval. Skolor med ett omnämnt ledarskap valdes för att få ett resultat. Efter analys visade resultatet att närvaro upplevs på olika sätt av lärare beroende på verksamhetsområde. Rektors närvaro kan delas in i två olika fält. Det ena fältet är en närvarande rektor i frågan. Det är en rektor som planerar verksamheten, strukturerar upp tiden, men som även lämnar över ansvaret till läraren. Det andra fältet är en närvarande rektor i rummet. Det är en rektor som finns fysiskt i skolbyggnaden och som kan svara på frågor i stunden. Lärarna upplever att en rektor är närvarande i rummet när denne kan ställa upp om läraren behöver det. Olika verksamhetsområden har i studien undersökts: uppstarten inför ett nytt läsår, bedömning, en vanlig arbetsdag, undervisning, nationella prov samt konflikter. I dessa verksamhetsområden är rektor närvarande på olika sätt. Slutsatsen är att rektors närvaro möjliggör för lärare att utföra sitt dagliga arbete. Den fysiska närvaron är lika viktig som den strukturella och organisatoriska närvaron. Med begreppet närvaro synliggörs hur och när lärares och rektors komplexa vardag möts.

Ledarskap är en viktig aspekt för alla typer av organisationer, hur ledarskapet ska organiseras och vilken ledarskapsstrategi som väljs skiljer sig avsevärt mellan olika organisationer. I denna studie utforskas en särskild ledarskapsstrategi, nämligen coachande ledarskap och dess inverkan på en medelstor organisation inom logistiksektorn. Studien syftar till att fördjupa förståelsen av denna ledarskapsstrategis betydelse och direkta påverkan. För att besvara studiens syfte genomfördes semistrukrurerade intervjuer med både ledare och medarbetare inom företaget, vilket resulterade i totalt tio intervjuer; varav sex med ledare och fyra med medarbetare. Studiens resultat pekar på en övervägande positiv syn på det coachande ledarskapet bland både ledare och medarbetare. Trots detta, framkommer det ett tydligt behov av ytterligare utbildning och fastare ramar kring hur detta coachande förhållningssätt bör praktiseras. De insatser som för närvarande görs för att integrera ett coachande ledarskap framstår som bristfälliga och lever inte upp till företagets ambitioner om att införliva ett coachande ledarskap som ska genomsyra hela verksamheten. Studien föreslår att företaget behöver strukturera upp sin coachingprocess samt en mer skräddarsydd coachingutbildning för ledarna. Detta är nödvändigt för att förverkliga visionerna om en organisation som präglas av ett meningsfullt och effektivt coachande ledarskap. Ett genomtänkt och välfungerande coachande ledarskap har potential att inte bara förbättra interna relationer och arbetsdynamik utan även stärka företagets position i en konkurrensutsatt bransch.

En ständig pågående debatt inom gruvindustrin är hur företag ska kunna klimatkompensera i förhål-lande till olika mål, vilket är en del i organisationers hållbarhetsarbete. Företaget vi studerat arbetar aktivt för att år 2050 kunna presentera noll procent koldioxidutsläpp, där projekt Rävliden är en del i den processen. Projektet innebär att under år 2025 ska en helt ny fossilfri gruva öppnas. Hållbarhets-arbete innefattar också den sociala aspekten, som belyser medarbetarperspektivet. Projektet innebär att en ny organisationsstruktur med bland annat nya arbetssätt ska implementeras, som kommer på-verka berörda medarbetare. Vår uppgift, i samråd med företaget, var att undersöka och studera medar-betarnas attityder och inställning kring den kommande förändringsprocessen. Vår analys visar att ma-joriteten av medarbetarna är positiva till förändringen då alternativet skulle resultera i att arbetstill-fällena försvinner då nuvarande gruva snart är utarmad på fyndigheter. Intervjuresultatet visar dock att det finns en oro kring projektet på grund av upplevd bristande kommunikation, som framgent kan resultera i omotiverade medarbetare om det inte hanteras i närtid. Under studiens gång blev vi med-vetna om att processen nyligen startats upp i form av en projektgrupp som kallas ”Framtidens Kriberg” där större delen av gruppen bestod av arbetsledare. Övriga medarbetare har ännu inte fått någon for-mell information angående projektet. Med den vetskapen drog vi slutsatsen att samtliga medarbetare, förutom arbetsledarna, varken fått en tydlig bild över projektets syfte eller varit delaktiga ännu. Resul-tatet visade dock att majoriteten var positiva inför förändringen, men inte på grund av vad vi först trodde var anledningen, nämligen företagets arbete för klimatet. Slutligen redovisar vi förslag på hur förändringsarbetet bör utformas från start och vad som är viktigt att tänka på under processens gång.

One of the main tasks of the armed forces is to recruit and select future soldiers and to identify potential officers. However, these procedures may have a wider societal impact beyond the borders of the military organization itself. This study aims to examine how compatible assessments of military leadership potential are with those in the labor market. Using longitudinal data concerning a large cohort of Swedish males who underwent mustering during the early 1970s, we analyzed the association between officer suitability assessments and managerial role occupancy at age 50 to 55, while controlling for socio-demographic factors in childhood and adulthood. We found a high level of predictability, whereby those who were ranked highest were four times more likely to hold managerial positions than those with the lowest ranking. Results are discussed in relation to perceptions about leadership skills and possible institutional isomorphism between the armed forces and other societal organizations.

Att vara en ung fotbollsspelare på hög nivå innebär både spännande utvecklingsmöjligheteroch höga krav, vilket kan leda till betydande stress om man som spelare inte känner att mankan möta dessa förväntningar. Föreliggande studie undersöker sambandet mellan unga elitfotbollsspelares upplevelser av stress och upplevelse av deras tränares grad av behovsfrämjande och behovshämmande. Till studien rekryterades 112 pojkar och 7 flickor iåldern 16 - 19 år som spelar fotboll i de två högsta ungdomsserierna i Sverige och Finland.Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av självskattningsformulären InterpersonalBehaviour Questionnaire-Sport (IBQ-S) och Perceived Stress Reactivity Scale for Adolescent Athletes (PSRS-AA). Sambandsanalyser visar på signifikanta negativa samband mellan behovsfrämjande ledarskap och stress, signifikanta positiva samband mellan behovshämmande och stress, samt signifikanta lägre grad av upplevd stress bland spelare som upplever att de i hög grad får sina grundläggande psykologiska behov av autonomi, kompetens och samhörighet tillfredsställda, i jämförelse med spelare som upplever en låg grad av behovstillfredsställelse., Being a young football player at a high-level means both exciting development opportunitiesand high demands, which can lead to significant stress if you as a player do not feel that youcan meet these expectations. The present study investigates the relationship between young elite football players’ experiences of stress and their coach’s perception of the degree of need promotion and need-inhibition. 112 boys and 7 girls aged 16-19 who play football in the two highest youth leagues in Sweden and Finland were recruited for the study. The study’s questions were answered using the self-report forms Interpersonal Behaviour Questioinnaire-Sport (IBQ-S) and Perceived Stress Reactivity Scale for Adolescent Athletes (PSRSS-A). Correlation analyzes show significant negative relationships between need-promoting leadership and stress, significant positive relationships between need-inhibiting leadership andstress, as well as significantly lower levels of perceived stress among players who feel that they have their basic psychological need for autonomy, competence and relatedness satisfied, incomparison with players who experience a low degree of need satisfaction.

Titel: Är det någon som bryr sig? - En studie av hur autonomi, kompetens och tillhörighet påverkar motivation och arbetsprestation hos högskolelärare och yrkesidrottstränare Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Jakob Sanfridsson och Lina Tollsten Handledare: Monika Wallmon Datum: 2024, januari Syfte: Att undersöka och analysera motivationsfaktorer hos högskolelärare och yrkesidrottstränare, utifrån självbestämmandeteorin. Genom att identifiera likheter och skillnader i motivationsdrivkrafter för dessa två grupper, ämnar studien bidra till en djupare förståelse av hur olika faktorer påverkar motivationen inom olika yrkesområden. Metod: Blandad metodansats, kombinerande både kvalitativa och kvantitativa tekniker, med tyngd i den kvalitativa delen. Kvantitativ del i form av en enkätundersökning, för undersökning av autonom och kontrollerad motivation. Kvalitativ del i form av semistrukturerade intervjuer utifrån Basic Psychological Needs Theory och de tre temana autonomi, kompetens och tillhörighet. Resultat och slutsats: Visar att hög tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens, och tillhörighet, där tillhörighet visar sig ha en särskild betydelse för dessa yrkesgrupper, är starkt korrelerade med hög nivå av autonom motivation hos både lärare och tränare. Studien framhäver att skräddarsydda strategier för att tillgodose dessa motivationsbehov är avgörande för att främja arbetsprestation och nöjdhet inom dessa yrkesgrupper. Vikten av att beakta de unika aspekterna av olika arbetsroller i motivationsstrategier betonas för att effektivt stärka motivation och engagemang. Uppsatsens bidrag: Bidrar praktiskt genom att ge riktlinjer för skolledningar och idrottsstyrelser om hur de kan arbeta med sina anställda för att bibehålla motivation. Teoretiskt bidrar det till en djupare förståelse av självbestämmandeteorin genom att utforska hur dess grundläggande psykologiska beh, Title: Does anyone care? - A study on how autonomy, competence and relatedness impact motivation and job performance among university lecturers and professional sports coaches. Level: Student Thesis, Final Assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Jakob Sanfridsson and Lina Tollsten Supervisor: Monika Wallmon Date: 2024, January Aim: To investigate and analyse motivational factors among university lecturers and professional sports coaches, based on the self-determination theory. By identifying similarities and differences in the motivational drivers for these two groups, the study aims to contribute to a deeper understanding of how various factors affect motivation within different professional fields. Method: Mixed method approach, combining both qualitative and quantitative techniques, with an emphasis on the qualitative part. Quantitative part in the form of a survey to examine autonomous and controlled motivation. Qualitative part consisting of semi-structured interviews based on the Basic Psychological Needs Theory and the three themes of autonomy, competence, and relatedness. Results and conclusions: Shows that high satisfaction of the three basic psychological needs autonomy, competence, and relatedness, where relatedness proves to have a particular significance for these professional groups, is strongly correlated with a high level of autonomous motivation in both teachers and coaches. The study highlights the importance of tailored strategies to meet these motivational needs to enhance work performance and satisfaction in these professional groups. It emphasizes the importance of considering the unique aspects of different work roles in motivation strategies to effectively strengthen motivation and engagement. Contribution of the thesis: Provides practical guidelines for school leaders and sports boards on how to work with their employees to maintain motivation. Theoretically, it contributes to a deeper understandin

Sammanfattning Titel: Medarbetarnas förståelse – avgörande för framgångsrika förändringar Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Eva-Lisa Blom och Victor Hildesson Handledare: Emilia Kvarnström Datum: 2024 – januari Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur medarbetare upplever en förändringsprocess på arbetsplatsen. Med fokus på kommunikation, ledarskap och medarbetarnas möjlighet till att komma med feedback, förväntas studien ge svar på hur dessa faktorer påverkar medarbetarnas upplevelse av förändringen, och hur brister i dessa kan skapa motstånd. Metod: Resultatet av denna studie bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in empirin. Det empiriska materialet innefattar totalt nio intervjuer med medarbetare på en arbetsplats som nyligen genomgått en större förändring. Medarbetarna har svarat på frågor relaterade till denna förändring för att återge deras egen uppfattning om hur den upplevts. Därefter har det empiriska materialet kodats och bearbetats för att hitta likheter och skillnader i hur medarbetarna har upplevt förändringen. Resultat och slutsats: Resultatet visar att det förekommer en skillnad i hur medarbetarna har upplevt förändringen. Resultatet visar också på att samtliga medarbetare i studien har sett förändringsprocessen som något positivt, men att kommunikationen och informationen mellan ledningen och medarbetarna var bristfällig. Medarbetarna hade önskat mer direkt kommunikation, mer information och många menade att de inte fått vara med och bestämma, trots att det är just medarbetarna som har bättre koll på hur arbetet utförs ”på golvet”. Vad gäller ledarskapet så upplever en majoritet av medarbetarna att det är bättre nu än tidigare, och att det utgörs av egenskaper som att lyssna, bry sig om, och att vara närvarande. Medarbetarna uppger också att många tidigare kollegor sagt upp sig i samband med förändringen, och att det beror på att, Title: Employees ́ understanding - crucial for successful changes Level: Bachelor's degree thesis in business administration Authors: Eva-Lisa Blom and Victor Hildesson Supervisor: Emilia Kvarnström Date: 2024 – January Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how employees experience a change at the workplace. With focus on communication, leadership and the employees’ opportunity to provide feedback, it is expected to study how these factors affect the employees’ experience, and how deficiencies in these can create resistance. Method: The result of this study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted to collect the empirical evidence. The empirical material includes a total of nine interviews with employees at a workplace that has recently undergone a major change. Employees have answered questions related to this change to reflect their own perception of how it was experienced. The empirical material has then been coded and processed to find similarities and differences in how the employees have experienced the change. Results and conclusions: The result shows that there is a difference in how the employees have experienced the change. The results also show that all employees in the study have seen the change as something positive, but that the communication and information between management and employees was insufficient. The employees had wanted more direct communication, more information and many believed that they were not allowed to participate in making decisions, even though it is the employees who have better control of how the work is carried out "on the floor". As for the leadership, most of the employees feel that it is better now than before, and that it consists of qualities such as listening, caring and being present.The employees also state that many former colleagues resigned at the beginning of the change, because they were not satisfied with what it would lead to and that

Kapitlet beskriver professionsetik som en omdömesförmåga som övas upp genom erfarenhet och reflektion från att utöva ett yrke. Denna förmåga bygger på yrkeskunskaper samt kännedom om det regelverk och andra sociala normer som är gränssättande respektive bjudande för en specifik verksamhet. Den militära personalens arbetsmiljö präglas ofta av stor osäkerhet, vilket skildras genom två exempel där omdömesförmågan i beslutsfattandet har en särskilt viktig funktion. Det första exemplet är knutet till uppdragstaktiken som ledningsfilosofi och det andra till yrkesrollen som ammunitionsröjare.

Inom ledarskapsämnet betraktas etik, moral och värdegrund som en central del av ett modernt ledarskap. Det handlar om beslutsfattande med ett stort ansvarskapital och om ett ledarskap som bygger på yrkeskunnande och ett etiskt förhållningssätt där man inte ”bara” följer reglerna utan också använder sin omdömesförmåga i svåra situationer. Boken innehåller teoretiska perspektiv på etik förankrade i militär verksamhet i en svensk kontext. Varje kapitel introducerar begrepp och analytiska verktyg som tillämpas på praktiska exempel och avslutas med reflektions- och diskussionsfrågor. Som teoretisk grund diskuteras den militära etikens och den normativa teorins betydelse för militär praktik, och i en tillämpning beskrivs ett koncept för professionell etik som handlar om omdömesförmåga. Tillämpade delar av etik i den militära kontexten skildras vid ledning med uppdragstaktik, via etiska problem i kulturella möten i insatsmiljöer, samt den militära yrkesutövningens svåraste moraliska dilemma – att ställas inför att ta liv. Vägar till militär etik vänder sig till militär personal som för befäl samt till kadetter på Officersprogrammet och andra militära utbildningar som behandlar frågor om etik, moral och värdegrund. (Andra utökade och bearbetade utgåvan.)

I kapitlet ligger fokus på den militära yrkesrollen och dess praktik med förankring i dygdeetiken som moralfilosofisk inriktning. Kapitlet lyfter fram personligt mod i förhållande till andra former av mod som en oundgänglig del av det militära yrket, med empiriska exempel på hur detta uttrycker sig i befattningen som ammunitionsröjare. Kapitlet bottnar i en diskussion kring risker i det militära yrket och ställningstaganden till den egna säkerheten.

Inom ledarskapsforskningen lyfts ofta betydelsen av att vara en god förebild fram. I det här kapitlet läggs ett särskilt fokus på etiskt ledarskap och goda förebilder ur en dygdeetisk förståelseram. I kapitlet besvaras frågan: ”Vad är en positiv förebild egentligen och hur kan jag som militär chef bli det?” Texten syftar till att inspirera tankar kring förebilder som leder till reflektion och dialog. Kapitlet innehåller också exemplifieringar från militär verksamhet, såsom kadetters beskrivning av sina förebilder under utbildningstiden samt utbildningsverksamhet genom handledarrollen.

Dagens samhälle utvecklas i allt snabbare takt, framväxten av ny teknologi och digitalisering har ökat konkurrensen på arbetsmarknaden. Det har resulterat i ökade krav på organisationer att utveckla och stärka kompetensen hos sina medarbetare för att möta de nya utmaningarna. Mycket av lärandet i organisationer sker idag i den befintliga rollen men det räcker inte bara att säga till medarbetarna att de ska lära sig. Det är ett komplext samspel mellan organisationskulturen och ledarskapet för att få ett väl fungerande arbetsplatslärande. Syftet med studien är att utifrån ett organisationsperspektiv analysera och tolka vilka faktorer som HR och ledare inom organisationerna upplever påverka arbetsplatslärandet. Studien har inspirerats av ett hermeneutiskt perspektiv där vår förförståelse med teman som organisationskultur, ledarskap och arbetsplatslärande går som en röd tråd genom uppsatsen. Datainsamlingen har utförts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visar att mycket av lärandet sker i det dagliga arbetet mellan medarbetare och att organisationerna har väl utvecklade strategier för att hantera det. Det visar även på att organisationskulturen och ledarskapet är avgörande för hur för hur väl arbetsplatslärandet utvecklas. Vilka kompetenser som behövs i framtiden är däremot oklart hos organisationerna, stora insatser läggs på att analysera framtida behov men arbete krävs för att bryta ner det hos den specifika organisationen.

Hösten 2023 kom Artikel 3 från EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88/EG) att implementeras i det centrala kollektivavtalet ’Allmänna bestämmelser’ (AB), som sluts av arbetsgivarorganisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Artikel 3, även implementerad i den svenska arbetstidslagen (1982:673), stadgar att arbetstagare ska ha minst 11-timmars dygnsvila, men arbetsgivare har kunnat göra avvikelser. Denna relativt nya bestämmelse om dygnsvila ämnar ge väg för en bättre återhämtningsförmåga och på lång sikt förbättra arbetsförhållanden för de som arbetar inom offentliga verksamheter. Trots att forskning inom området är begränsad (då förändringen nyligen skett) syftar denna uppsats till att utforska och analysera den initiala förändringsprocessen. Detta med avseende till organisationsteori, autonomi, och work-life balance. Det har genomförts en enkätundersökning bestående av två enkäter och sex kvalitativa intervjuer på ett äldreboende med både kärnverksamheten och stödverksamheten. Resultatet av studien visar att en del undersköterskor i kärnverksamheten upplever att de har fått sin flexibilitet och autonomi begränsad till följd av att de nya bestämmelserna om dygnsvila dämpar verksamhetens flexibilitet. Dock har ett antal ur stödverksamheten en positiv syn på förändringen, då med hänsyn till de långvariga effekterna hälsomässigt. Slutligen har studien kommit fram till hur komplexa och mångfacetterade förändringsprocesser är för de involverade, samt hur förändringar som är avsedda att vara gynnsamma för medarbetare kan upplevas som negativa av personalen.

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Det du nu läser är en guide tänkt att användas som ett stöd och en vägledning till dig som i arbetet leder eller deltar i aktiviteter på distans med stöd av digitala arbetssätt. Guiden är utvecklad av forskare och organisationer i flera forskningsprojekt som studerar möjligheter och ut­maningar i ledarskap på distans med stöd av digitala ar­betssätt. Guiden vänder sig i första hand till er som är chefer och ledare med ansvar för att planera och genomföra aktivite­ter på distans med stöd av digitala arbetssätt, men den kan även läsas av medarbetare och andra funktioner i era orga­nisationer. En central del i guiden är ”verktygslådan” där vi, utifrån våra egna forskningsresultat samt med stöd av tidigare forskning, har satt ihop ett urval av praktiska verktyg som kan användas för att möjliggöra ett effektivare ledarskap på distans. Guiden och verktygen i verktygslådan tar avstamp i var­dagsnära situationer och aktiviteter som vi i våra forsk­ningsprojekt sett innehåller stor potential att förbättra hur arbete på distans med stöd av digitala arbetssätt kan orga­niseras och ledas. Vi visar vanligt förekommande arbetssätt och verktyg och ger konkreta och praktiska tips på hur ni kan arbeta tillsammans för att kunna uppnå bättre resultat, lära och utveckla både för individer och för organisationen samt bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Guiden kan ses som en palett av arbetssätt och verktyg som ni antingen kan pröva direkt och/eller ha som under­lag för diskussion i syfte att ta fram egna, skräddarsydda arbetssätt. Använd den som inspiration och hjälpmedel för att utveckla ditt ledarskap och medarbetarskap samt ditt sätt att leda och möjliggöra digitala aktiviteter på distans. Om du vill testa någon eller några av de verktyg och ar­betssätt som presenteras i guiden tillsammans forskare så hör av dig till Jason Martin (jason.martin@liu.se) eller Andreas Wallo (andreas.wallo@liu.se) på Linköpings universitet.

how does it work to lead employees through the pixels in the computer screen? Remote work's impact on managers and its leadership, with focus on the time after the Covid-19 pandemic. Today's society is becoming more digitized, and the growth has a constant impact on the corporate world. As a result of the Covid-19 pandemic, the rise of digitization was forced, and companies were faced with a change from the physical work environment to the remote work environment. Remote work and remote leadership therefore became more common in the Swedish labor market. The aim of the study is to gain a deeper understanding of how leadership has been affected by remote work, with a focus on the time after the Covid-19 pandemic. This will be investigated by obtaining knowledge from previous research. Further by examining the experiences of managers and employees. The study does not seek employees' experiences regarding remote work but aims to acquire information about the impact of remote leadership, from an additional dimension. The theory chapter highlights what knowledge has previously been obtained in the subject. The theory is divided into three primary components based on the three research questions that the study addresses. Next, the method chapter describes the various methods and approaches the study has applied. The method applied in the essay is a qualitative approach with interview as method choice. This study has gained a deeper understanding of remote leadership by studying the phenomenon both theoretically and empirically. The three given components are intertwined and depending on how each part is handled it affects the outcome of an effective remote manager. Overall, the study shows that a successful remote manager must be committed to both the development and the employees. Another success factor for a remote manager is to use the trust that the manager creates towards the work team. According to the study, continuous varied communication must be applied w

Background Demographic changes pose a challenge to the labour market as to how to wisely and effectively implement a diversity management policy. As the Statistics Sweden (n.d.) statistics for 2021 show, just over 90 000 people migrated to Sweden. The migration of people from different cultures to Sweden on such a scale brings with it a high demand for work. The new workforce in the labour market is created by many groups of different cultures. Therefore, it is worth increasing the interest in deepening knowledge in the field of the role of cultural differences in group formation. Purpose This research purpose is to explore the role of cultural differences in group formation in a public organisation’s work environment. Method The study is based on a qualitative approach. The study was conducted in the environment of eight managers working in the cleaning industry in the public sector. The qualitative method chosen for this study is face-to-face interviews with respondents. Result The cleaning industry has a high rate of diversity in its work environment. This is related to the clash of cultural differences in the work environment. Cultural differences and language barriers lead to the emergence of conflicts in the work environment. Conclusions Cultural differences in the workplace can lead to misunderstandings and doubts. The consequence of this may be disruptions in communication in the work environment, which in turn may affect the process of group formation. In a well-managed organisation, cultural differences might have a positive impact on the work environment. They enrich the organisational culture and foster understanding and tolerance. So far, the standardisation of behaviour of people from a given culture did not take into account individual factors that may affect individual behaviour despite the same beliefs and habits. This study shows the benefits of developing a cross-cultural management approach with the participation of individ, Sammanfattning Bakgrund Demografiska förändringar innebär utmaningar för arbetsmarknaden när det gäller hur man implementerar mångfaldshanteringspolitik på ett effektivt sätt. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån (n.d.) för 2021 invandrade cirka 90 000 personer till Sverige. Ett så stort antal människor med olika kulturell bakgrund som invandrar till Sverige ger en stor efterfrågan på jobb. Den nya arbetskraften på arbetsmarknaden skapas av många grupper av olika kulturer. Därför är det värt att öka intresset för att fördjupa förståelsen för domänen av kulturskillnadernas roll i gruppbildning. Syfte Syftet med denna studie är att utforska vilken roll kulturella skillnader spelar i gruppbildning i en offentlig organisatoriska arbetsmiljö. Metod Studien bygger på ett kvalitativt förhållningssätt. Studien genomfördes i miljön för åtta chefer som arbetar inom städbranschen i den statliga sektorn. Den kvalitativa metod som valts för denna studie är intervjuer ansikte mot ansikte med respondenter. Resultat Städbranschen har en hög grad av mångfald i sin arbetsmiljö. Detta är relaterat till krocken mellan kulturella skillnader i arbetsmiljön. Kulturella skillnader och språkbarriärer leder till att konflikter uppstår i arbetsmiljön. Slutsatser Kulturella skillnader på arbetsplatsen kan leda till missförstånd och tvivel. Konsekvensen av detta kan bli störningar i kommunikationen i arbetsmiljön, vilket i sin tur kan påverka gruppbildningsprocessen. I en välskött organisation kan kulturella skillnader ha en positiv inverkan på arbetsmiljön. De berikar organisationskulturen och främjar förståelse och tolerans. Hittills har standardiseringen av beteenden hos människor från en given kultur inte tagit hänsyn till individuella faktorer som kan påverka individuella beteenden trots samma övertygelser och vanor. Denna studie visar fördelarna med att utveckla ett tvärkulturellt förvaltningssätt med deltagande av individer. Moderna lösningar för att hantera kulturella skillnad

Syftet med denna studie är att undersöka arbetsgrupper inom äldreomsorgen och därmed söka kunskapi eventuella faktorer som kan eller inte kan utgöra välfungerande arbetsgrupper. Kan samma gruppinneha fler faktorer? Den tidigare forskningen visar på hälsans aspekter för den välmåendemedarbetaren samt vad som kan skapa hållbar arbetsmiljö. Den lyfter även ledarskapets effekter för enarbetsgrupp samt kopplingar till maktstruktur och hur det ses vara mer lärande i anknytning till ettintersektionellt perspektiv. Tidigare forskning belyser likaså riktiga team och vad pseudo teamkarakteriseras genom olika faktorer inom grupper. Data som analyserats har tagits fram genom trefokusgruppssamtal med tre deltagare inom varje fokusgrupp där alla nio deltagare arbetade inomäldreomsorgen. Fokusgruppsträffarna hade som utgångspunkt deras arbetsvardag för att övergå tillgemensam diskussion gällande upplevelsen av faktorer att utgöra välfungerande arbetsgrupp. Därtilldiskuterades även upplevelsen av faktorer som kan inverka negativt på välfungerande arbetsgrupper.Materialet har analyserats i en tematisk analys samt inom teori i anslutning till teamperspektiv och fyragruppdefinitioner inom team samt med stöd av fyra dimensioner där team ställs emot pseudoteamperspektivet. Resultatet från studien indikerar på faktorer där gemensamma mål, tid för dialog ochkommunikation inom arbetsgrupper kan ses vara relevanta för en välfungerande arbetsgrupp, olikaledarskapsfaktorer ses också ha sin påverkan för en grupp. Studien pekar även på de faktorer som kananses vara avgörande kriterier kopplat till negativ inverkan för den välfungerande arbetsgruppen., The purpose of this study is to investigate work groups in elderly care and thus seek knowledge ofpossible factors that may or may not constitute well-functioning work groups. Can the same groupcontain more factors? The previous research shows the health aspects of the healthy employee andwhat can create a sustainable work environment. It also highlights the effects of leadership on a workgroup and links to power structure and how it is seen to be more learning in relation to anintersectional perspective. Previous research also highlights real teams and what pseudo teams arecharacterized by different factors within groups. The data was analyzed through three focus groupdiscussions with three participants in each focus group, where all nine participants worked in elderlycare. The focus group meetings had as a starting point their everyday work life to move on to a jointdiscussion regarding the experience of factors to constitute a well-functioning work group. In addition,the experience of factors that can have a negative impact on well-functioning work groups was alsodiscussed. The material has been analyzed in a thematic analysis and in theory in connection with the2team perspective and four group definitions within teams and with the support of four dimensionswhere teams are set against the pseudo-team perspective. The results of the study indicate factorswhere common goals, time for dialog and communication within work groups can be seen to berelevant for a well-functioning work group, various leadership factors are also seen to have an impacton the team. The study also points to the factors that can be considered as decisive criteria linked to thenegative impact on the well-functioning work group.

The purpose of the present study is to gain insights and a deeper understanding of how the organization's vision and leadership can serve as central motivational factors and influence employees' willingness to perform at a higher level. The primary role of the vision is to provide an inspiring future image and demonstrate what the organization aims to achieve in the long term. Its purpose is to instigate engagement among both leaders and employees. The leader's task involves implementing the vision by rallying all employees within the organization around agreed-upon objectives. Implementation is realized through motivational actions and influencing employees' behavioral patterns, intending to enhance performance. The study was conducted with the intention of examining how the vision and the leader's actions can impact and increase employee motivation in two distinct segments. A qualitative method was applied with an abductive approach and semi-structured interviews. The thesis is based on a hermeneutic methodology, relying on the theoretical frameworks used in the study. Interviews were conducted with twelve employees, all active in the banking or education sectors, to obtain their individual perspectives.The collected empirical data indicated that a clear and well-formulated vision alone is not sufficient. An engaged and active effort from the leader is necessary, as they serve as a vital link between employees and the organization's vision goals. Leadership qualities that employees primarily seek in a manager are associated with transformative and charismatic leadership. The results also suggest that many of the motivational factors considered significant in the organization's vision, and which could be related to some employees' personal goals, were similarly observed regarding employees' workplace. This indicates that fulfilling only external hygiene factors, as Herzberg emphasizes, is not enough. Internal motivational factors must be present for employees to ex

Studiens syfte var att beskriva och förstå ledares uppfattningar om hur de utvecklat förmågan att anpassa deras ledarskap till varje unika medarbetare, situation och förändring. Studien utforskade vilka beteenden och kompetenser ledare uppfattar att de behöver för att bäst veta hur de ska anpassa sin ledarstil till olika förutsättningar samt hur de upplever att formellt, informellt och erfarenhetsbaserat lärande bidragit till att utveckla deras anpassningsförmåga. Kvalitativa data valdes att samlas in med semistrukturerade intervjuer då detta möjliggjorde att lägga fokus på tolkande, förståelse och beskrivning av olika sociala verkligheter. Studien visade att beteendeflexibilitet och kognitiva, interpersonella samt intrapersonella kompetenser av ledare anses vara viktiga för att anpassa sitt ledarskap. Särskilt tas emotionell reglering, empati, intuition, problemlösning, kreativitet och förmågan att ändra perspektiv upp. Formellt lärande via kurser kan bidra till anpassningsförmågans utveckling men informellt och erfarenhetsbaserat lärande i form av variation i erfarenhet över tiden, utmaningar och misstag anses effektivare. För att anpassbarhet ska kunna utvecklas via erfarenhet krävs enligt ledarna olika individuella, kollektiva och organisatoriska förutsättningar som till exempel förmågan att ifrågasätta sig själv, återkoppling, dialog, tid och en positiv arbetsmiljö som tillåter fel., The study's purpose was to investigate leaders’ perception of how they have developed their ability to adapt their leadership style to each unique employee, situation and change. The study explored which behaviors and skills leaders perceive they need in order to best know how to adapt their leadership style to different conditions, and how they feel that formal, informal and experiential learning contributed to developing their adaptability. Qualitative data was chosen to be collected with semi-structured interviews as this made it possible to focus on interpretation, understanding and description of different social realities. The study showed that behavioral flexibility and cognitive, interpersonal and intrapersonal competencies of leaders are considered important for adapting their leadership. In particular, emotional regulation, empathy, intuition, problem solving, creativity and the ability to change perspective are addressed. Formal learning via courses can contribute to the development of adaptability, but informal and experiential learning in the form of variation in experience over time, challenges and mistakes is considered more effective. In order for adaptability to be developed through experience, leaders mean that various individual, collective and organizational conditions are required, such as the ability to question oneself, feedback, dialogue, time and a positive work environment that allows mistakes.

Ett av fritidshemmets uppdrag enligt styrdokumenten är att inkludera eleverna oavsett kön. Det är vanligt förekommande att elevgruppen delas in baserat på kön och utifrån de normer som lärargruppen har. Det saknas fokus på jämställdhet och genus i lärarnas planering. Essän tar sin utgångspunkt i gestaltningar från vår tidigare erfarenhet där vi har dilemmasituationer baserat på genustolkning och inkludering. Vi frågar oss hur vi som lärare i fritidshem kan påverka inkludering och genus baserat på vår kunskap om läroplanen samt vår förmåga att skapa en jämställd och inkluderande verksamhet. Syftet med denna essä är att reflektera kring oss själva och personalens svårigheter att inkludera alla elever i aktiviteter på fritidshemmet. Metoden är vetenskaplig essä och observationer. Vi reflekterar kring dilemmat och analyserar det kopplat till genus, normer, jämställdhet, ledarskap, normkritiskt perspektiv och relationell pedagogik. Vi ser att det inom fritidshemmet finns flera utmaningar och att en viktig aspekt i verksamhetsutvecklingen är en god kunskap om läroplanen, engagerad skolledning samt en personalstyrka som vågar utmana och reflektera kring hur verksamheten är uppbyggd avseende på könsroller, inkludering, jämställdhet och elevernas delaktighet. Ett fritidshem där dessa aspekter utvärderas och löpande finns med i verksamheten har goda förutsättningar för att skapa en inkluderande verksamhet., One of the tasks of the leisure-time center according to Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time center 2022 is to include every student regardless of gender. It is common for students to be divided based on their gender and based on the norms that the teachers have. There is a lack of focus on equality and gender in the teachers' planning. The essay takes its starting point in representations from our previous experience where we have dilemma situations based on gender interpretation and inclusion. We ask ourselves how we as teachers in leisure centers can influence inclusion and gender based on our knowledge of the curriculum and our ability to create an equal and inclusive activity. The purpose of this essay is to reflect on all staff's difficulties in including all students in activities during leisure-time. The method is a scientific essay and observations. We reflect on the dilemma and analyze it linked to gender, norms, equality, leadership, norm-critical perspective and relational pedagogy. We see that within the leisure center there are several challenges and that an important aspect in the development of operations is a good knowledge of the curriculum, committed school management and a staff that dares to challenge and reflect on how the operation is structured about gender roles, inclusion, equality and student participation. A leisure center where these aspects are evaluated and are continuously included in the operation have good conditions for creating an inclusive operation.

Ökad digitalisering samt påverkan från covid-19 pandemin har bidragit till en ökning av hybrida arbetsplatser och flexibilitet i arbetet. Hybridarbetets påverkan på de anställdas motivation och chefers ledarskap är därmed någonting nytt och relativt outforskat. Studien använder sig av kvalitativ forskningsansats för att erhålla chefers subjektiva upplevelser hur de motiverar sina anställda i en hybrid arbetsmiljö. Genom semistrukturerade intervjuer samlades empiri från fyra chefer för att generera en djupare förståelse för hur de motiverar sina anställda i en hybrid arbetsplats, samt vad de största utmaningarna och möjligheterna är. Studien genomfördes via en riktad innehållsanalys som analysmetod. Den genererade datan från intervjuerna tolkas tillsammans med teorierna Full Range Leadership Model och Självbestämmandeteorin. Studiens resultat visar på att hybridarbetet bidrar till en ökad motivation hos de anställda, men också utmaningar kring chefernas sätt att motivera sina anställda. Motivationen ökar genom att flera typer av motivation bemöts och anställda får större möjligheter att tillgodose inre behov i och med flexibiliteten samt yttre behov i form av verbala och materiella belöningar. Utmaningarna består i att bemöta alla individuella behoven, bibehålla företagskulturen samt flexibiliteten och därmed tilliten och kontrollen av de anställda. Vidare visar resultaten att dagliga möten, medarbetarsamtal, belöningar, målsättningar, kravställan, stöttning och främjande av traditionellt arbete är arbetssätten respondenterna använder sig av för att motivera och bemöta utmaningarna. Att sätta tydliga regler, transparenta förväntningar och upprätthålla högkvalitativ kommunikation innebär därmed ökad motivation.

Nyligen har Skollagen reviderats och elevhälsan ska vara delaktig i skolans systematiska kvalitetsarbete och arbeta hälsofrämjande, förebyggande och inkluderande i skolorna. Det kan uppfattas som att specialpedagoger bör delta i arbetet och vara med och påverka tillgängliga lärmiljöer och förbättringsarbeten. Skolledning behöver då se över den lokala arbetsbeskrivningen för att skapa möjlighet för specialpedagoger att vara delaktiga i förbättringsarbeten på gymnasieskolorna. Studien syftar till att bidra med kunskaper och förståelse om hur specialpedagoger arbetar för att bidra till tillgängligare lärmiljöer i gymnasieskolorna och på vilka sätt de är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitativ forskningsansats är utförd med specialpedagoger och tematiseringen i resultatet och analysen utgår från relationellt och kategoriskt perspektiv. Studiens centrala upptäckt är att specialpedagogernas erfarenheter i gymnasieskolornas systematiska kvalitetsarbete främst är relaterade till deras arbete inom elevhälsan. För att öka förståelsen och få djupare kunskaper kan det vara värdefullt att utföra vidare forskning med fokus på rektorer och skolledare, med syfte att få reda på deras förväntningar på specialpedagogers roll i det systematiska kvalitetsarbetet på gymnasieskolor.

Rollen som pedagog på fritidshemmet har över tid förändrats fritidspedagog och socialpedagogik till lärare och lärande. Idag ses fritidshemmet som en arena för lärande för eleverna och en viktig del av den förlängda skoldagen, trots att man befinner sig i ett utbud av gamla och nya normer värderingar och kunskaper både bland pedagogerna på fritidshemmet som grundlärare och skolledare. Syftet är att ta reda på hur olika roller i skolmiljö ser på fritidsläraren och pedagogens på fritids uppdrag i förhållande till den gamla socialpedagogiska diskursen och den moderna diskursen med lärande i fokus. Datainsamling har skett genom kvalitativa intervjuer med sex olika individer och roller på en grundskola med rektor, biträdande 2 rektor, lärare fritidshem, pedagog på fritids, lärare grundskola och lärare förskoleklass. Resultatet visar att man har en riktad syn mer mot det socialpedagogiska hållet, men att man även ser lärande som en del av uppdraget. Detta är också samstämmigt med tidigare forskning, där man tydligt pekar på att omställningen till en lärande verksamhet går relativt långsamt. Slutsatserna vi har gjort är att det är ett uppdrag under utveckling, där det fortfarande finns utvecklingsområden genom hela organisationen, men att det finns en vilja att förändra.

Problemformulering: Tidigare forskning har markerat organisationskulturens samverkan med anställdas motivation ur ett ledarperspektiv. Det finns däremot ett forskningsgap för studier som fokuserar på ett medarbetarperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga hur organisationskulturen samverkar med hur medarbetare ser på sin motivation och därmed deras förmåga att nå optimal prestation. Teori: Detta avsnitt startade med tidigare forskning som definierar och beskriver motivation som begrepp, och fortsatte med en presentation av både klassiska och moderna motivationsteorier. Därefter följde sen beskrivning av begreppet organisationskultur och relevanta teorier sammankopplade med ledarskap och uppbyggnad av organisationskulturen. Avsnittet avslutades med att precisera sambandet mellan organisationskultur och motivation. Metod: Den valda metoden för denna studie är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta anställda för att samla data. Empiri: De anställda uppfattar att deras motivation samverkar och fluktuerar beroende på hur de ser på företagets kultur. Den nuvarande organisationskulturen på företaget där de anställda arbetar uppfattas som negativ och de anställda såg en minskad motivation till att presterahögt till följd av det. De anställda har individuella behov som behöver tillfredsställas av ledarna för att kunna förbättra både motivation och organisationskultur. Slutsatser: Det finns ett signifikant samband mellan organisationskultur och medarbetares motivation. De anställda uppfattar att organisations kulturen inte möter deras behov, och därför har brist på motivation till sina arbetsuppgifter. Ledare spelar en avgörande roll i att arbeta löpande med organisationskulturen för att lyfta medarbetares motivation. Ledare behöver schemalägga socialaaktiviteter utanför arbetsplatsen regelbundet med samtliga medarbetare.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare arbetar med barns delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten i förskolan. Genom observation av undervisning har barns perspektiv på delaktighet och inflytande observerats. Efter observationerna har intervjuer genomförts med undervisande förskollärare. Denna studie visar delaktighet och inflytande ur två barngruppers perspektiv samt två förskollärares undervisning. Resultatet beskriver strategier som upplevs främjande för barns delaktighet och inflytande men lyfter också vilka utmaningar som finns. Studien visar förskollärares vilja att ge barnen möjlighet att utveckla en adekvat demokratisk förmåga.

Den offentliga sektorn utgör en stor del av Sveriges ekonomi. Sektorn präglas av ständigt hårdare krav från både politiker och allmänheten. Mellanchefer inom den offentliga sektorn har huvudrollen i att arbeta med dessa krav. Studier kring mellanchefers roll i offentliga verksamheter är begränsade. Denna studien handlar om hur mellanchefer beskriver deras ledarskap och om de har någon betydelse för den offentliga förvaltning. Grundad i en hermeneutisk metod syftar studien till att tolka, förstå och förmedla mellanchefers upplevelser. Studien har en induktiv ansats för att skapa och öka förståelse kring ledarskapsbeteenden samt dess betydelse inom den offentliga sektorn genom att utgå ifrån empirisk data och kvalitativa samtal. Undersökningen visar att mellanchefer förespråkar en viss situationsanpassning, men även att de ser sig själva som förebilder gentemot deras medarbetare. Via integrering och etablerat förtroende från medarbetare kan mellanchefer påverka styrning i den offentliga verksamheten., The public sector makes up a large part of Sweden's economy. The sector is characterized by ever tougher demands from both politicians and the public. Middle managers in the public sector have the main role in working with these requirements. Studies on the role of middle managers in public enterprises are limited. This study is about how middle managers describe their leadership and whether they have any significance for the public administration. Based on a hermeneutic method, the study aims to interpret, understand and convey the experiences of middle managers. The study has an inductive approach to create and increase understanding of leadership behaviors and its importance in the public sector by starting from empirical data and qualitative dialogs. The survey shows that middle managers advocate a certain adaptation to the situation, but also that they see themselves as role models for their employees. Through integration and established trust from employees, middle managers can influence governance in the public sector.

Background High staff turnover is something that bothers most organizations as each new recruitment generates an increased cost for the organization. Staff turnover is affected by several different factors, which in turn affect the organization in the short and long term. One of these factors is leadership, which the report authors want to examine more closely to find out how leadership in various forms can work to get employees to stay in the organization and thereby reduce staff turnover. Purpose The purpose of the study is to investigate factors that affect staff turnover and contribute with knowledge and understanding of the reasons for employees to remain in the organization. Theory Previous theories that have been used in the study are Lewin's three different leadership styles; authoritarian, democratic and delegating leadership style. Method Through a case study with a combined qualitative and quantitative method, eleven interviews have been conducted, including one semi-structured interview that was conducted with the site manager and ten structured interviews that were conducted with employees in the organization. Data has been collected through transcription and analyzed and linked to theories. Analysis The analysis shows that staff turnover in the study's chosen organization has decreased significantly in the past three years, but the statistics from the HR department show that staff turnover has started to increase again. This is due to an increase in volume, salary differences and the leader's inability to change styles. Conclusion Based on theories and collected data from respondents, the study has shown that leadership has a large impact on staff turnover in different ways. This is with work environment issues and community. One factor that warns of increased staff turnover came to light in the present study, which is caused by an unfair salary setting of employees., Bakgrund Hög personalomsättning är något som besvärar de flesta organisationer då varje ny rekrytering genererar en ökad kostnad för organisationen. Personalomsättning påverkas av flera olika faktorer vilket i sin tur påverkar organisationen kort och långsiktigt. En av dessa faktorer är ledarskapet vilket rapportförfattarna vill undersöka närmre för att komma fram till hur ledarskapet i olika former kan arbeta för att få medarbetare att stanna i organisationen och därav minska personalomsättningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar personalomsättningen samt bidra med kunskap och förståelse av det som är avgörande för att medarbetarna stannar kvar i organisationen. Teori Tidigare teorier som har använts i studien är Lewins tre olika ledarstilar; auktoritär, demokratisk och delegerande ledarstil. Metod Genom en fallstudie med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har elva intervjuer genomförts varav en semistrukturerad intervju som genomfördes med platschefen samt tio strukturerade intervjuer som genomfördes med medarbetare i organisationen. Data har samlats in genom transkribering samt analyserats och kopplats till teorier. Analys Analysen visar att personalomsättningen i studiens valda organisation har minskat betydligt senaste tre åren men statistiken från HR-avdelningen visar att personalomsättningen har börjat öka igen. Detta på grund av volymökning, löneskillnader och ledarens oförmåga att kunna stilväxla. Slutsats Utifrån teorier och insamlade data från respondenter har studien visat att ledarskap har en stor påverkan på personalomsättning på olika sätt. Detta genom åtgärder inom bland annat arbetsmiljöfrågor och gemenskap. En faktor som varnar för en ökad personalomsättning kom att visa sig i föreliggande studie vilket orsakas av en orättvis lönesättning hos medarbetare och ledaren oförmåga att kunna stilväxla.

Företagssammanslagningar kan vara en avgörande strategi för företag att växa och nå nya höjder av framgång. Men att genomföra en sammanslagning är en invecklad process som kräver noggrann planering för att lyckas. Vår undersökning syftade till att hitta nyckelfaktorerna som kan leda till en lyckad sammanslagning. Resultaten visade att det finns flera faktorer som är avgörande, inklusive en gemensam vision, ledarskap, kommunikation, förhandlingar och avtal, resurser och kundrelationer. För att förstå dessa faktorer djupare använde vi oss av en narrativ litteraturgenomgång. Genom att undersöka ämnet från olika perspektiv kunde vi bygga en djupare förståelse av sammanslagningar. I vår empiriska undersökning använde vi kvalitativa intervjuer för att samla in data om sammanslagningar. En av de viktigaste faktorerna som framkom var ledarskapets betydelse i att underlätta sammanslagningen genom att erbjuda stöd och resurser för att möta utmaningarna i processen. Förhandlingar och avtal är också avgörande verktyg för att skapa en överenskommelse som fungerar för båda parter. Men det är också viktigt att ha kunskap om kulturella skillnader som kan påverka samarbetet. Resultaten av vår undersökning kan vara till hjälp för andra företag som planerar en sammanslagning, och kan även vara användbara för forskare som undersöker ämnet. Det är dock viktigt att poängtera att våra resultat är subjektiva och baserade på respondenternas åsikter om sammanslagningar. Valet av respondenter och forskningsmetod kan också påverka resultatens tillförlitlighet. Sammanfattningsvis är framgångsrika sammanslagningar en utmaning, men genom att ha en klar vision och ledarskap, samt att bygga en öppen och samarbetsvillig kultur, kan företag nå nya höjder av framgång och lönsamhet., Mergers and acquisitions can be a critical strategy for companies to grow and reach new heights of success. However, executing a merger is a complex process that requires careful planning to succeed. Our research aimed to identify the key factors that can lead to a successful merger. The results showed that there are several critical factors, including a shared vision, leadership, communication, negotiation and agreements, resources, and customer relationships. To gain a deeper understanding of these factors, we used a narrative literature review. By examining the topic from various perspectives, we could build a more profound understanding of mergers. In our empirical investigation, we used qualitative interviews to collect data about mergers. One of the most critical factors that emerged was the importance of leadership in facilitating the merger by offering support and resources to meet the challenges of the process. Negotiation and agreements are also essential tools for creating an agreement that works for both parties. However, it is also important to be aware of cultural differences that can affect collaboration. The results of our study can be helpful for other companies planning a merger and can also be useful for researchers investigating the topic. However, it is important to note that our results are subjective and based on respondents' opinions about mergers. The choice of respondents and research method can also affect the reliability of the results. In conclusion, successful mergers are a challenge, but by having a clear vision and leadership and building an open and collaborative culture, companies can reach new heights of success and profitability.

Att vara pedagog i förskolan kan vara ett stressfyllt yrke med höga krav, personalbrist och stora barngrupper. Den här studien har som syfte att undersöka hur rektorer och pedagoger på för-skolan kan skapa en sund arbetsmiljö och förebygga arbetsrelaterad stress och utmattnings-syndrom. Undersökningen har ett salutogent synsätt där fokus ligger på vad som fungerar bra på arbetet och i individens liv och inte på vad som fungerar mindre bra. Vi vill ta reda på hur pedagoger och rektorer uppfattar stress och vilka strategier som finns för att motverka arbets-relaterad stress. Detta förklaras genom resiliensperspektivet som handlar om att ta fram verktyg för att bygga upp en motståndskraft mot exempelvis stress. Vår metod är baserad på det feno-menografiska perspektivet för att ta reda på den variation av uppfattningar som finns om hur en sund arbetsmiljö ser ut och hur stress kan förebyggas i förskolan. Genom fenomenografiska intervjuer med rektorer och en enkät för pedagoger vill vi synliggöra olika uppfattningar om arbetsmiljön och stress på förskolor. Resultatet visar att pedagoger och rektorer har liknande uppfattningar om hur en sund arbetsmiljö bör se ut och hur den kan skapas. De har även lik-nande uppfattning om hur stress kan förebyggas. Skillnaden mellan pedagogers och rektorers uppfattningar är att de har olika syn på hur det ser ut i verkligheten i förskolans verksamhet. Medan pedagoger hävdar att rektorn inte är på plats för att ha en tydlig inblick i verksamheten menar rektorer att de ofta är på plats på förskolan. Det är svårt att veta hur verkligheten i för-skolans verksamhet ser ut eftersom olika uppfattningar synliggörs i undersökningen. För att få en djupare förståelse för uppfattningar om arbetsmiljö och stress i förskolans verksamhet syn-liggörs både rektorers och pedagogers perspektiv i undersökningen.

Bakgrund: Ledarskap är en del av sjuksköterskans kärnkompetenser. Sjuksköterskors ledarskap finns i många kontexter, bland annat inom slutenvården. Ledarskapet är viktigt för att det påverkar vården och omvårdnaden av patienter. Inom slutenvården utmanas ledarskapet utifrån samarbeten, förändring, organisatoriska resurser och varierande grad av kompetens hos sjuksköterskor och deras medarbetare. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av ledarskap inom slutenvården. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie med induktiv ansats. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes som metod för dataanalysen. Resultat: Fyra kategorier utgör resultatet: “Bilden av ledaren och det goda ledarskapet är komplex”, “Sjuksköterskors ledarskap påverkar samarbeten”, “Sjuksköterskors ledarskap påverkar omvårdnaden" och “Sjuksköterskors ledarskap påverkar och påverkas av förändring och kris” Slutsats: Ledarskapets komplexitet utifrån sjuksköterskors förutsättningar kräver anpassning till vårdkontext, sjuksköterskans egenskaper och omgivningens förväntningar. Ledarskapet påverkar samarbetet inom vården och utmanas under förändring och kris. Utbildning och stöd för sjuksköterskor är avgörande för att utveckla ledarskapsfärdigheter och säkerställa högkvalitativ omvårdnad. Framtida forskning bör fokusera på att utifrån sjuksköterskors perspektiv utforska olika innovativa strategier för ledarskapsutveckling samt metoder för att hantera utmaningar som kan uppstå i en miljö präglad av förändring och kris.

Denna studie utforskar dynamiken av könsskapande i kvinnodominerade arbetsmiljöer, särskilt inom hälso- och sjukvården, genom semistrukturerade intervjuer med kvinnliga chefer. Genusforskning har tydligt visat att organisationer fungerar som plattformar för könskapande, där även kvinnodominerade arbetsplatser inte undgår könsordningens inflytande. Resultaten av studien belyser komplexiteten av könsskapande i dessa miljöer. Både mellan män och kvinnor samt mellan kvinnor och kvinnor framkommer skapandet av kön. Trots möjligheten för kvinnor att etablera normer fria från könsstereotyper, visar studien att avvikande beteenden fortfarande kopplas till manliga och kvinnliga attribut. Denna dubbelhet skapar och upprätthåller en könsordning som gynnar och idealiserar manlighet. Studien understryker dock att kvinnliga chefer delar en gemensam syn på ledarskap, präglat av lyhördhet och tydlighet, som stärker och upplyfter arbetsmiljön. Denna positiva syn på ledarskap står i kontrast till de stereotypa föreställningar om kön som existerar, och visar på klyftan mellan dessa normer och de verkliga upplevelserna av kvinnliga chefer. Studien ger insikt i de komplexa normativa strukturerna inom kvinnodominerade arbetsplatser och betonar behovet av att förstå och utmana dessa för att främja jämlikhet och rättvisa.

Syftet med studien var att undersöka vilka metoder ledare inom kommunal verksamhet upplever att de använder sig av för att motivera sina medarbetare, och genom detta öka kunskapen om ledarskapets påverkan på motivationsfaktorer. Motivation utgör en central del av den psykosociala arbetsmiljön och medarbetares välmående (Tafvelin et al., 2022), och tidigare forskning visar på hur ledarskap kan ha en påverkan på medarbetarnas motivation (Gupta, 2020; O´Donoghue & van der Werff, 2022; Andersen et al., 2018). I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling och urvalet bestod av åtta kommunala chefer som alla har vunnit en ledarskapsutmärkelse inom sin hemkommun. Det empiriska materialet analyserades med stöd av två teorier, transformativt ledarskap samt Self-Determination theory. Teorierna bidrog till att skapa djupare förståelse för hur ledarskapet kan användas för att främja motivation. Resultatet visade att det fanns flera likheter mellan metoder som respondenterna använde sig av. Det framkom även att de i vissa fall önskade främja samma motivationsfaktorer men använde olika metoder för att göra detta, och motsatt förekom det även tillfällen när samma metod användes med syfte att främja olika motivationsfaktorer. Vidare uttryckte respondenterna att medarbetarna har olika behov kopplade till organisatoriska- och individuella skillnader, vilket även medför att medarbetarna motiveras av olika faktorer. Sammantaget kom studien fram till att respondenterna upplevde att deras ledarskap påverkar medarbetarnas motivation, samt att de beroende på kontexten använder olika metoder för att motivera sina medarbetare., The purpose of this study was to examine what methods leaders experience that they use in order to increase the motivation of the employees. Through this, the study aimed to get a deeper knowledge of how leadership can affect employee motivation. This was examined from the perspective of leaders working in the public sector. Motivation is an important component of the psychosocial working environment and the employee well-being (Tafvelin et al., 2022), and previous research has shown that leadership has a big impact on employee motivation (Andersen et al., 2018; Gupta, 2020; O'Donoghue & van der Werff, 2022;). The method used to obtain data was qualitative semi structured interviews, and the sample consisted of eight Swedish municipal leaders who have received a local leadership award. The empirical material was analysed with support of two different theories, the transformational leadership and Self-Determination theory. The theories contributed to a deeper understanding in how leadership can be used to support and develop motivation. The results showed that the methods used by the respondents had many similarities. Furthermore, it also provided us information that the respondents in some cases had the same approach to what made the employees feel motivated, but used different methods to achieve this. The study concluded that leaders experienced that their way of leading had an impact on the employees’ motivation. However, the leaders expressed that the employees had certain needs connected to organisational- and individual aspects, and therefore the leaders used different methods to motivate their employees. This could be connected to diverse forms of leadership and to contextual differences., PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.

Denna studies syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie uppmärksamma medarbetares upplevelser av möjligheterna till att påverka ledarskapet inom offentlig sektor. Detta mot en bakgrund av att ledarskapet anses som bristande och skiljer sig från den privata sektorn. Studiens utgångspunkt är medarbetarnas perspektiv på ledarskap och påverkan där deras subjektiva upplevelser från de sammanhang där medarbetarna är verksamma står i fokus. Åtta respondenter representerar medarbetarna inom den offentliga sektorn och deras upplevelser av ledarskap, kommunikation, feedback och påverkan blir empirin i denna studie. Resultatet visar en variation av upplevelser när det kommer till påverkan på ledarskapet inom offentlig sektor och i vilken grad medarbetarna upplever vara inkluderad i utvecklandet av ledarskapet. Resultatet visar också vilka hinder för påverkan det finns utifrån respondenternas upplevelser där det också finns samband med tidigare forskning. En slutsats som studien kommer fram till utifrån tidigare forskning och respondenternas upplevelser är att det finns hinder inom den offentliga sektorn som skapar konsekvenser för ledarskap och påverkan. Hindren som finns syftar framför allt till strukturella förhållanden så som regelstyrning och stora organisationer. Studien visar också på betydelsen av sociala processer och hur det hänger ihop med medarbetarskap och ledarskap. Organisationer kan gynnas av att chefer skapar goda relationer med sina medarbetare för att tillsammans forma en miljö där medarbetare känner sig trygga att uttrycka sina åsikter och feedback och på så sätt vara med att påverka., PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.

Att som medarbetare kunna utföra en god vård med rätta förutsättningar är ingen självklarhet. Nå uppsatta mål i en verksamhet, skapa kvalitet och få medarbetarna i rätt riktning kräver goda ledaregenskaper. En ledare har det yttersta ansvaret för en verksamhet och dess personal, även vissa sidouppdrag kan ingå i ledarskapet. Syftet med denna studie var att belysa medarbetarnas upplevelse av ett närvarande ledarskap. 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativt, kvantitativt och litterärt forskningsunderlag valdes ut till studien. Fyra huvudteman och nio subteman togs fram. Resultatet visar på vikten av att ha en god arbetsmiljö påverkar medarbetarna på ett positivt sätt. Ur hälsoperspektiv var upplevelsen av distansledarskap både positiv och negativ. Att ha god kunskap om verksamheten och en tydlig kommunikation mellan ledare och medarbetare ansågs avgörande ur ett hälsofrämjande perspektiv. Resultat som framkom från den här studien visade att en optimal lösning var ett ledarskap som är närvarande både fysiskt och digitalt.