Search

Syftet med studien är att utveckla kunskap om yrkesverksamma pedagogers motivation till vidareutbildning. Metoden bestod av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som utfördes på fem pedagoger som arbetade i Sverige. Analysen bestod av en Interpretativ Fenomenologisk Analys och resultaten pekar på att det finns både inre och yttre motivationsfaktorer till att vidareutbilda sig. Utöver det så visar resultaten att de inre motivationsfaktorerna var starkast när det kommer till motivation till vidareutbildning. Dessa motivationsfaktorer består bl.a av en tro på att pedagoger är viktiga för samhället, konsekvenser av elever, ämnes- och intresse relaterade motivationer och hur kollegor kan påverka motivationen.

Denna studie handlar om hur pedagoger utformar och anpassar undervisning för elever med särskild begåvning. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i strategier (Liljedahl, 2017) som framställts för att tillgodose dessa elevers behov. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med särskild begåvade elever utifrån studiens forskningsfrågor vilket är, 1) Hur anpassar pedagoger undervisningen för elever med särskild begåvning? 2) Vad anser pedagogerna att de får för stöd och tillgång till läromedel för att kunna anpassa undervisningen för särskilt begåvade elever? 3) Vad anser pedagogerna att det finns för utmaningar med att anpassa undervisningen för elever med särskild begåvning? Utifrån undersökningen får läsaren inblick i vad begreppet särskild begåvning innebär, hur pedagoger anpassar undervisningen och vilka utmaningar som uppstår kring detta. Undersökningen visar också på hur pedagoger och specialpedagoger uppfattar samarbetet mellan varandra. Resultatet visar att kunskap kring särskild begåvning är bristfällig och att pedagogerna använder sig av olika strategier inom acceleration, berikning och coachning, för att anpassa undervisningen och möta dessa elevers behov. En slutsats är att det framkommer ett behov hos pedagogerna av ökad kunskap och tillgång till användbara strategier för att möta dessa elever.

Our purpose with this study is to examine free play from a gender perspective. We explore in which ways free play is free, as well as how pedagogues view their own role in free play alongside, their views on gender and how these impact upon their actions. The study seeks, to contribute to a greater understanding of free play and what factors influence it, so that pedagogues may gain a greater understanding and use free play in the best way possible for children. The study is based on the following questions: · Free play, how free is it? · How is gender expressed in free play when it comes to social interaction and children’s interaction with materials? · In what way do pedagogues assumptions about gender reveal themselves when supervising free play? For this study we used qualitative methods combining six interviews with preschool teachers and several observations at two different preschools. The theories used in this study is a combination of sociocultural and poststructuralist perspectives. Our results shows that generally the pedagogues had the same understanding on free play and that they are aware of the opportunities free play may provide for the children. Secondly this study shows how children use the materials provided at the preschool differently. While the boys and girls in this study use the materials to communicate and interact, the boys often did this in a more active way while the girls were more calm. Lastly, all pedagogues interviewed expressed their concerted efforts to strive towards gender equality in preschools.

En stor del av barnen rör sig idag för lite, studier visar på att så stor del som 77% av Sveriges barn rör sig mindre än Världshälsoorganisationens rekommendationer. Detta är problematiskt och ett hot mot den svenska folkhälsan. Syftet med denna studie är att med de problem kring den höga andel barn som rör sig för lite i åtanke. Ta reda på och skapa kunskap kring hur fritidshemmen utifrån sitt rörelseuppdrag arbetar med rörelse och fysisk aktivitet i verksamheten. Vi har genom att ha genomfört åtta kvalitativa intervjuer med pedagoger på fyra olika fritidshem kommit fram till följande resultat. De tillfrågade pedagogerna är alla medvetna om att en stor grupp barn rör sig för lite, de ser också problemen med det och vill genom undervisningen på fritidshemmet motivera och inspirera barnen till att röra sig mer. Pedagogerna berättar även hur de arbetar med rörelse och fysisk aktivitet, det vill säga hur det ser ut med ute- respektive inneaktiviteter samt ordnad respektive fri aktivitet. Utöver detta lyfts svårigheter och hinder som pedagogerna ser och stöter på i arbetet med rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet. Det handlar bland annat om begränsningar i lokaler och miljö, det ökande skärmanvändandet och svårigheter i planeringsarbetet. Studien visar att pedagogerna är medvetna om problemen med att barn rör sig för lite, samt att de har goda idéer kring hur arbetet med rörelse kan förbättras, men också att svårigheterna och hindren kan vara många.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna i studien arbetar med flerspråkighet och vilka förutsättningar de anser att de har för att arbeta med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Den metod som valts för att samla in data är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I den aktuella studien är fyra förskollärare från olika förskolor mina respondenter. Det teoretiska ramverket användes för att analysera data i studien. Resultatet visade att pedagogerna hade liknande arbetssätt och att de gör vad de kan med begränsade möjligheter då de saknar förutsättningar som förhandsinformation om barnen samt att vissa tekniska delar behöver utvecklas. Förhandsinformationen som saknas kan till exempel vara vad barnet pratar för språk och vilket land barnet kommer ifrån och det påverkar hur pedagogerna kan hjälpa barnets start på förskolan. Viss teknisk hjälp finns, men inte när det gäller minoritetsspråk och där olika dialekter påverkar hur hela språket låter. Denna studie kan vara en hjälp för någon som vill göra en liknande studie om några år för att jämföra med hur den såg ut idag.

Problemområdet i föreliggande studie utgår från den diskrepans som går att utläsa ur tidigare forskning kring inkludering och den samhällsdebatt som pågår gällande inkluderingstanken och om den har gått för långt. Syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger konstruerar begreppet inkludering i förskolans kontext, vilket besvaras genom forskningsfrågan: På vilka olika sätt framträder begreppet inkludering i pedagogers resonemang? Studien vilar på socialkonstruktionistisk teoribildning med diskurspsykologi som metodologisk utgångspunkt. I denna kvalitativa studie med kombinerad metod, enkäter och semistrukturerade intervjuer, deltog 35 pedagoger varav fem förskollärare även intervjuades. Det som framgår i studiens resultat är att begreppet inkludering konstrueras som problematiskt då det är tolkningsbart och ses av vissa som en vision. I resultatet framställs dock diskussion, reflektion och samtal som vägar att nå samsyn kring inkludering. Även kunskap och utbildning lyfts som viktiga förutsättningar för inkludering.

I förskolan ska möjligheter till fysisk aktivitet finnas då det främjar barns hälsa och är en viktig del i barns utveckling. Sådana möjligheter förknippas ofta med utomhusvistelse men under delar av året är möjligheterna till att vistas utomhus begränsade på grund av väderförhållanden, vilket kan leda till att barnen under den perioden får sämre möjligheter att utveckla sina fysiska färdigheter. Syftet med denna kvantitativa studie är därför att bidra med kunskap om hur olika faktorer påverkar pedagogers arbete med fysisk aktivitet inomhus i förskolan. Datainsamling har skett genom ett webbaserat frågeformulär som skickats till samtliga kommunala förskolor i en kommun i södra Sverige. Surveyundersökningen berör områden såsom pedagogernas inställning till fysisk aktivitet, yrkesroll samt eventuella upplevda begränsningar i arbetet med fysisk aktivitet inomhus. Studiens resultat har analyserats med hjälp av läroplansteorin och tidigare forskning inom området. Resultatet visar att pedagoger har en positiv inställning till fysisk aktivitet inomhus i förskolan men att barnen har begränsade möjligheter till att springa och klättra inomhus i den fria leken. Yttre faktorer har ingen större påverkan på pedagogernas möjligheter att genomföra planerad fysisk aktivitet med barngruppen, men inomhusmiljön kan verka som en begränsning för barns fysiska aktivitet. Resultatet visar också att majoriteten av respondenterna anser sig ha fått de kunskaper de behöver för att arbeta med barns fysiska aktivitet i förskolan men att tillgången till kompetensutveckling är begränsad.

Syftet med vår studie är att utifrån förskolepedagogernas perspektiv undersöka mobbningsincidenter, åtgärder och förebyggande metoder för att motverka mobbning bland barn i yngre åldrar. Metodansatsen vi tillämpar är inspirerad av en Critical Incident Technique där vi följer upp kritiska mobbningsincidenter. Empirin samlades in genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet har analyserats med stöd av ramfaktorteorin. Studiens resultat visar att det förekommer mobbningsincidenter i förskoleklass. Resultatet visar även att brister gällande förebyggande arbete förekommer. Studien är användbar för alla som arbetar inom skolverksamheten då den belyser vilka åtgärder och förebyggande metoder som finns tillgängliga.

I denna studie behandlas begreppet genus med fokus på pedagogers arbets- och förhållningssätt vid bemötandet av barn i olika leksituationer. I studien redogörs det för hur pedagoger introducerar varierande lekmaterial. Studien lyfter även hur pedagoger bjuder in barn till varierade miljöer. Syftet med studien är att synliggöra pedagogers förhållningssätt och arbetssätt gällande genus satt i relation till barns lek. Studien har haft kvalitativ metod som utgångspunkt där enkätundersökning samt observationer har använts som datainsamlingsmetod. Som metodansats har studien utgått från hermeneutiken för att skapa förståelse för kvalitativ metod. Vid observationerna utgick studien från observationsfrågor och enkätundersökningen utgick från frågeställningar kopplade till pedagogers arbets- och förhållningssätt. Datainsamlingen analyserades och delades in utifrån observations- och enkätfrågeställningarna. I resultatavsnittet presenteras resultat från datainsamlingen som delas upp i två delar. I varje del har insamlad data kodats av och kategoriserats in under rubriker. Observationsdelen har rubriker såsom Lekmiljöer på förskolan, Material på förskolan och Arbets- och förhållningssätt. Enkätundersökningsdelen har rubriker såsom Undervisning, Boksamtal och Litteratur i förskolan, Material i leksituationer, Stöttning i genusarbetet samt Bemötande i leksituationer. Övergripande för observationerna var att miljöerna på förskolorna var inbjudande för alla barn. Övergripande för enkätundersökningen var att majoriteten av pedagogerna som deltog beskriver att de bemöter barn utifrån individens behov och intresse och inte utifrån barns kön.

Inledning I dagens samhälle är negativ stress ett allt större problem som de flesta människor utsätts för. Även barn möter dagligen detta under sin vistelse i förskolan. Förskolan ska ansvara för att barn ska känna trygghet och välbefinnande. Det ska vara en plats för utveckling och lärande. Om den negativa stressen blir för stor för barn i förskolan hämmas möjligheten för dem att tillgodose sig kunskapen som verksamheten erbjuder. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att minska stress hos barn. Syftet är även att undersöka vilka metoder som används för att minska stress hos barn i förskolan, hur pedagoger definierar stress i barngrupp samt vilka effekter pedagoger upplever att metoderna har på barnen. Metod I genomförandet av studien har kvalitativ metod med intervju som verktyg för datainsamling använts. Åtta pedagoger på fyra olika förskolor har deltagit som respondenter i studien. Fenomenografi har varit studiens kvalitativa metodansats då den synliggör variationen i människors erfarenheter och upplevelser. Resultat Resultatet visar att förskolorna har olika arbetssätt för att minska stress hos barn och flera metoder har framkommit, exempelvis massage och yoga. Till skillnad från flertalet metoder som pedagogerna redogjort för är effekterna av dessa liknande för samtliga respondenter. Trygga relationer med både barn och föräldrar är något som de flesta pedagoger anser har stor betydelse. Slutsatserna för denna studie är att det finns välfungerande metoder för ett stressmedvetet arbetssätt i förskolan. Om medvetenheten kring dessa metoder ökar är förhoppningen att pedagoger ska inspireras av varandras arbete för att skapa en välmående miljö för barnen i förskolan.

Detta är en litteraturstudie som belyser relationen mellan begreppen lek, lärande och utveckling. Begreppen lek, lärande och utveckling är komplexa både i sig själva och i relationen till varandra. Verksamma inom förskolan tycks använda sig av olika definitioner vilket genererar väldigt skilda förhållningssätt till leken, lärandet och barns utveckling. Begreppen har alla betingningar som sträcker sig från nyttan med den fria leken till hur leken skall nyttjas som medium för att uppnå de strävansmål som läroplan för förskolan (Lpfö 18) belyser. Detta kan generera en osäkerhet i hur pedagoger kan arbeta med lek, lärande och utveckling då den fria leken beskrivs som att den skall vara just fri medan lärande ibland uppfattas som något som sker i en skolbänk. Studiens syfte och frågeställningar är att belysa hur lek, lärande och utveckling framställs i den valda kurslitteraturen som utgör denna studies material, och att diskutera hur framställningen av begreppen kan ses i Läroplan för förskolan (Lpfö 18). Hur definieras relationen mellan lek, lärande och utveckling i den valda kurslitteratur som behandlar lekteorier? Vilka förhållningssätt framhålls som relevanta i den valda kurslitteraturen för pedagogers roll i barns lek i förskolan? Metoden i denna studie är kvalitativ textanalys med innehållsanalys som verktyg och med viss inspiration från diskursanalys. Materialet som analyseras är valda kapitel ur två antologier som varit kurslitteratur för Förskollärarprogrammet i Högskolan i Borås. Studiens resultat visade att lek, lärande och utveckling är mångfacetterade. Leken ses som ett lärande och en utveckling i sig genom att barnen i leken övar språk- och motorisk utveckling samt socialt samspel. Därav är det viktigt att man som pedagog stödjer barnen i den fria leken, utan att inkorporera lärandesituationer som kan störa barnens utveckling och spontanitet i leken. Men leken kan även användas som en katalysator för att utveckla barnens ämnesdidaktiska kunskaper, som i sin

Syftet med studien är att undersöka några specialpedagogers och några rektorers erfarenheter av och uppfattning om specialpedagogens handledning i förskolan. Denna studie utgår från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra rektorer i en och samma kommun. Studiens resultat visar att det finns stor erfarenhet och beskrivning av specialpedagogens handledning. Specialpedagogerna i studien uttrycker att handledningsfunktionen är ett stort och betydelsefullt uppdrag. Studien har även visat att specialpedagogens handledning används med olika syften och att förväntningar på handledningen behöver kommuniceras. När det inte finns några formella riktlinjer för hur specialpedagogen bör arbeta med handledning i förskolans verksamhet, har studien visat på hur specialpedagogerna själva eller tillsammans med rektorerna på sitt område arbetar fram lokala former för handledningen.

Problemområdet för föreliggande studie grundar sig i behovet av att studera de deltagandemönster som förekommer i barns och pedagogers interaktion i barns fria lek på förskolan. Detta eftersom tidigare forskning har fokuserat på att undersöka hur pedagoger kan utveckla barns lek i framförallt pedagogstyrda lekar. Vidare synliggör tidigare forskning vikten av den fria leken, men belyser även att det vanligen är svårt för pedagogen att delta i barns fria lek och intar därför en bevakande roll. Studiens syfte är därför att studera de deltagandemönster som förekommer i interaktion mellan barn och pedagoger i barns fria lek på förskolan. Forskningsfrågorna är följande: Vad karaktäriserar barns och pedagogers deltagande i barns fria lek på förskolan? Skapar pedagoger villkor till deltagande i barns och pedagogers interaktioner och i så fall vilka villkor? Studien utfördes kvalitativt och genomfördes på en förskola, där barnen observerades med videokamera samt kompletterande anteckningar. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av interaktionsanalys. I föreliggande studie är den vetenskapsteoretiska utgångspunkten det sociokulturella perspektivet. Utifrån resultat framträdde följande tre teman: förhandling, stimulering och försvar. Resultat synliggjorde vikten av pedagogers stöttning för barns delaktighet i interaktionen. Vidare synliggjordes det att deltagarna kommunicerar med verbala och icke-verbala uttryck för att göra sig delaktiga i interaktionen. Slutsatsen av studien är att pedagogens stöttning i interaktion med barn har stor betydelse för vilka deltagandemönster som framträder under den fria leken. Pedagogen bör ha samma avsikt som barnen i leken för att delaktigheten ska upprätthållas och leken fortskrida Föreliggande studie tillför forskningen insyn i att det krävs mer än enbart närvarande pedagoger i barns fria lek, för att erbjuda barnen villkor till deltagande i interaktioner.

Release the humour! The educators´ perspective on humour in pre-school. The purpose of the study was to explore the educators understanding of how important joy and humour are to the children’s wellbeing and as an aid to learning. The result of the study showed that the practitioner puts great importance on humour and enjoyment and would consciously include this in their preschool activities to enhance the children’s wellbeing and stimulate learning. The practitioner frequently explores opportunities and have strategies for this, such as free play, acting and roleplay, music and dance, creative activities like craft´s, planned humour interventions alongside and in cooperation with other practitioners, joking and laughter, adventure education, movement, to learn to laugh at themselves, and to consciously focus on and present positive aspects, to use humour to comfort or distract and to create good feeling and a sense of togetherness amongst the participants. Obstacles to learning and wellbeing are seen to be practitioners who do not appear to enjoy their work activities, rigidity of practice, lack of flexibility, tension within the peer group, unhappy parents, stress, frequent interruptions, shortness of staff due to illness, the groups of children being too large, negative humour or humour that takes the focus from the learning objects or disturbs the order.

Syftet med studien är att bidra till en större förståelse kring lekens betydelse och synliggöra pedagogers uppfattningar om barns lek i förskolan. Studien genomfördes genom att vi använde oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lek och lärande hänger ihop samt att lek är betydelsefullt för barns livslånga lärande och utveckling. Genom resultatet framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling, där barn kan känna gemenskap, utveckla kunskaper och vara kreativa. Resultatet visar även att pedagogernas förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn avspeglas i verksamheten och har betydelse för hur de ser på lekens möjligheter i förskolan. Slutsatsen i studien är att pedagogerna uppfattar barns lek som sammankopplat med deras lärande, samtidigt finns det begränsningar i barns lek vilket gör att pedagogerna sätter ramar och villkor för vilken lek som barnen tillåts lära genom.

Jämställdhet är idag ett hett ämne i samhällsdebatten och detta syns i både tidningar och olika medier. Det är stora diskussioner om huruvida det ska vara jämställt på arbetsplatser och att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och lika lön, men hur ser det ut där allt börjar, nämligen i förskolan? Vi har genom kvalitativa studier undersökt detta. Syftet med studien var att synliggöra hur förskolor konstruerar miljö och material samt dokumentation utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv genom kvalitativa intervjuer med förskollärare och barnskötare samt miljöobservationer av avdelningar. Detta gjordes för att se hur förskollärarna och barnskötarna resonerade kring miljön samt hur den framställdes och användes av barnen i relation till jämställdhet och genus. Studiens resultat grundade sig i fyra intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan och miljöobservationer av dessa fyra pedagogers fysiska avdelningar. Intervjuerna och observationerna genomfördes på både privata och kommunala förskolor. Eftersom jämställdhet är ett stort och mångfacetterat ämne att undersöka ur ett didaktikvetenskapligt perspektiv valde vi att fokusera på det material förskolorna erbjöd, hur pedagogerna resonerade, vad barnen valde att leka med samt hur dokumentationen framställdes utifrån kön. Anledningen till att vi valde just dessa utgångspunkter var för att Läroplan för förskolan 2018 skriver att det ingår i förskollärarens arbete att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten för att alla barn ska ha möjligheten att utvidga sina perspektiv och val oavsett vilket kön de har (Lpfö18, s. 12). Vi applicerade detta på materialet i förskolan genom att barnen ska ha möjlighet att göra fria val. För att analysera vårt empiriska material utgick vi från Vygotskijs sociokulturella perspektiv och kompletterade med genusteorin av Hirdman samt flera olika författare. Det vi kom fram till var att barnen lekte till stor del könsneutralt, vilket innebar att det inte förekom enbart ster

Denna studies syfte var att synliggöra hur barn konstruerar kön och makt i sin lek utomhus samt hur pedagogerna förhåller sig till barns könande i lek. För att synliggöra detta har vi gjort en observationsstudie där vi observerat barngruppen och pedagogerna på en och samma förskola under deras utomhuslek inom loppet av fyra dagar. Dessa observationer delades in i två delstudier där Julia Wigren ansvarade för delstudie 1 om barnen och Selin Bakir ansvarade för delstudie 2 om pedagogerna. Under observationerna tog vi stöd av observationsmallar som vi gjort själva för att underlätta observationens syfte. Studien utgår från feministisk poststrukturalism och centrala begrepp, som makt, kön, könsroll, könsidentitet och genus för att framställa resultatet. Resultatet av studien visar på att barn ofta valde att leka könsstereotypa lekar med barn av samma kön, samt att barnen använde sig av olika strategier för att inta maktpositioner i leken. Resultatet av pedagogernas förhållningsätt till barnens könande lek påvisade att de intog en passiv roll i den fria leken och hade ett jämlikt bemötande oavsett kön.

Examensarbete handlar om framför allt interkulturell kommunikation och lite om samverkan, mellan pedagoger och vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska. Syftet med studien var att få svarpå vilka utmaningar och hinder pedagoger kan uppleva inom kommunikation, samt på vilka sättkommunikation sker och vad som förmedlas. Det utfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, som dels skedde enskilda, dels i en fokusgruppintervju, totalt deltog fyra pedagoger. Studienutgår ifrån begreppet mångkultur och teorin interkulturalitet. Tidigare forskning visar på hur komplext kommunikation kan vara, när det finns olika språk och det är inte alltid lätt att kunna förstå varandra. Björk Willén (2013) beskriver att det krävs ett stort samarbete, både utifrån pedagoger och vårdnadshavare att nå ett samförstånd. Resultatet visar på att språket kan vara utmanande, som flera pedagoger poängterar, upplever dem att vårdnadshavare säger att de förstår, men oftast gör de inte det. Kulturkrockar kan också vara ett hinder, som en pedagog belyser. I studien framgår också att förskolor kan vara både mångkulturella och monokulturella, beroende på situation., Betyg i Ladok 201228.

Syftet med denna studie var att analysera hur förskollärare beskriver användandet av utomhusvistelsenoch utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barnen, så att utveckling och lärande uppstår.Detta genomfördes via en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollärare. Till analysen användes en tematisk analys och affordance som analysbegrepp. Utifrån intervjupersonernas beskrivningar framkom det i resultatet en positiv syn på utomhusvistelsen som ett komplement till undervisningen inomhus. Intervjupersonerna förmedlade även en medvetenhet om att utbudet av handlingserbjudanden skulle kunna bidra till förutsättningar för barns utveckling och lärande. Slutsatsen som framkom var att pedagogers inställning till utomhusmiljön och deras medvetenhet om att erbjudandet av olika handlingserbjudanden är viktiga beståndsdelar för att kunna använda utomhusvistelsen och utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barns utveckling och lärande., Betyg inlagt i Ladok 210108.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling och hur de anser att det fungerar samt vilket behov av kompetensutveckling som pedagoger anser sig ha för att kunna genomföra ett bra digitaliseringsarbete för att främja barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån forskning och litteratur om språkutveckling och digitala verktyg samt styrdokument. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturell teori använts. Med hjälp av en enkätundersökning har data samlats in från 98 pedagoger. Resultatet av studien visar att många pedagoger ser möjligheter med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling samt har kunskaper om hur detta kan gå till samtidigt som en stor andel av pedagogerna uppgav att de saknade kunskaper inom området och därför önskade mer kunskap om digitaliseringens möjligheter. Slutsatser kan dras om att arbetet med att främja barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg kräver kompetenta pedagoger vilka i sin tur kan vara i behov av stöd och vägledning för att de ska kunna genomföra uppdraget. Att rektorer lyssnar på pedagogernas önskemål om struktur gällande digitalisering kan vara en viktig del i detta.

Entreprenöriellt lärande ska löpa som en röd tråd genom hela det svenska utbildningssystemet men det finns till synes inga tydliga riktlinjer för hur detta arbete kan se ut i praktiken. Inte heller i styrdokument som förskolans läroplan finns det tydliga riktlinjer för hur förskolans pedagoger ska omsätta det i handling. Syftet med studien är att undersöka hur förskolans pedagoger och inomhusmiljö möjliggör för barn att utveckla entreprenöriella förmågor. Den teoretiska utgångspunkt vi valt för studien är det sociokulturella perspektivet. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där strukturerade observationer utförts på en avdelning med fyra verksamma pedagoger. Vår analysmetod har inspirerats av grounded theory där vi kategoriserat den insamlade datan i flera steg vilket mynnade ut i vårt resultat. Studiens slutsats är att förskolans inomhusmiljö och pedagogernas förhållningssätt både möjliggör för men även hindrar barnens förutsättningar att utveckla entreprenöriella förmågor.

Denna studie undersöker hur förskollärare som är verksamma i nybyggda arkitektritade förskolor anser att den fysiska miljön påverkar barnens lek. Syfte är att skapa större kunskap om hur den fysiska miljön i förskolan fungerar som en plats för lek. Det som har undersökts är vilka handlingserbjudanden som pedagogerna uppfattar att rummets utformning, materialets tillgänglighet samt rummets färg, form och ljus ger det lekande barnet? Denna kvalitativa studie har genomförts med webbaserade enkäter som gjorts via Sunet Survey med öppna frågor baserade på frågeställningarna. Studien vilar på en teoretisk grund som utgörs av handlingserbjudande och miljöpsykologisk teori. Resultatet visar att förskollärare anser utformandet av lokaler, materials tillgänglighet, ljus och färg påverkar barnen i deras lek. Vidare visar resultatet att materialet inte bara ska vara tillgängligt, utan att möjlighet till förflyttning av material skapar mer erbjudanden och möjligheter till att utforska i leken. Ljus och färg anses samverka i att påverka barnens lek där bra ljusinsläpp är en förutsättning för att verkligen kunna uppleva färgerna. Vidare skapar rätt utformade ljusinsläpp med utsikt mot natur goda förutsättningar för kreativitet, nya idéer tankar och reflektion med naturen som en del i leken. Förskollärarna anser det viktigt att tillgodose barns intressen när man utformar lokaler för att främja barns lek och utforskande.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger uppfattar hur de motiverar elever till fysisk aktivitet. Studien är en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer där fem pedagoger intervjuats. I resultatet framkommer det hur de olika pedagogerna uppfattar hur de arbetar med att motivera sina elever till fysisk aktivitet, och att det kan se olika ut. De intervjuade pedagogerna beskriver hur man kan som pedagog motivera sina elever till fysisk aktivitet genom organiserad rastverksamhet som har fokus på fysisk aktivitet. Enligt de uppfattningar som framkommit under intervjuerna så menar intervjupersonerna att man kan som pedagog även motivera eleverna till fysisk aktivitet genom ett motiverande förhållningsätt som en engagerad och närvarande pedagog., 2020-06-08

Syftet med föreliggande studie är att undersöka diskurser i pedagogers samtal kring dramaundervisningens möjligheter respektive begränsningar i förskolans verksamhet. Studien utgår från begreppen dramaundervisning, möjligheter och begränsningar och genom ett pedagogperspektiv och pedagogers samtal kring dramaundervisning har studien urskilt diskurser för att få en förståelse för vilka villkoren är för att dramaundervisning kan genomföras eller inte i verksamheten. Informanterna i studien som deltog var fem pedagoger i olika delar av Sverige som aktivt arbetar med drama i förskolans verksamhet. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri som ligger till grund för resultatet. Denna studie visar att det finns olika förståelser kring vad drama innebär i förskolans verksamhet och att effekten blir att det inte finns en tydlig riktlinje. Begränsningen upplevs grunda sig i pedagogernas olika uppfattningar men studien har även synliggjort detta som en möjlighet till att drama som metod kan genomföras i stor variation.

Det framgår i Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) att förskolan ska lägga grunden till barns demokratiutbildning, dock står det inte formulerat hur detta ska gå till eller vad som ska ingå i utbildningen. Läroplanens utformning av demokratibegreppet lämnar tolkningsfrihet åt pedagogerna som jobbar i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig om förskolans demokratiuppdrag och den demokratiske individen. Förskolans demokratiuppdrag är grunden för förskolans verksamhet och skrivs fram främst i läroplanen för förskolan (Lpfö 18). I studien används Gert Biestas teori om utbildning för och genom demokrati som analysverktyg tillsammans med hans teorier om den demokratiske individen. Metoden som använts är en kvalitativ metod och studiens insamlade material har analyserats med en innehållsanalys. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med två arbetslag varav totalt sex pedagoger medverkat som är verksamma på två olika förskolor. Studiens resultat pekar på att förståelsen av demokratiuppdraget är bred och att det finns vitt skilda tolkningar om vad uppdraget innebär samt hur det ska arbetas med. Det råder stora variationer mellan arbetslagen i intervjuerna hur de ser på begreppet demokrati, nämligen att det å ena sidan handlar om demokratiska värderingar, eller å andra sidan endast om den politiska aspekten som omröstningar och val. Resultatet visar också att pedagogernas förståelse av syftet med demokrati i förskolan har ett instrumentellt värde.

Syftet med denna studie är att undersöka diskursen pedagogers föreställningar om vad som är en god barnbok inom förskolans verksamheter. Metoden som använts är en kvalitativ och ostrukturerad intervjuform. Vi väljer att använda oss av en diskursanalytisk ansats både som teori och analysmetod. Diskursteori är det angreppssätt som är relevant för studien. Genom intervjuer med sju pedagoger från två olika förskolor fick vi insyn i hur de arbetar med barnböcker i de rådande verksamheterna. Vid intervjutillfällena hade vi några frågor som stöd där vi gav pedagogerna utrymme för att svara fritt. De pedagoger som är med i undersökningen ansvarar för barn i åldrarna 1–3 år och 4–5 år. Med barnbok menar vi i studien en bok som riktar sig till barn 1–5 år och som innehåller både bild och text. Resultat och analys av det insamlade materialet visar en diskurs där tre olika teman framträder när pedagogerna talar om vad som är en god barnbok i förskolan nämligen, innehåll, utseende och didaktiska funktion. När det gäller den goda barnbokens innehåll beskrivs olika aspekter som att boken ska vara underhållande, ha ett budskap, samt boken som fostrande. Gällande dess utseende lyfts aspekter som att bilderna ska vara tilltalande och att det skapar diskussioner. Slutligen när det gäller den didaktiska funktionen menar pedagogerna att den goda barnboken ska bidra till språk- och kunskapsutveckling.

Denna studie handlar om TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), en metod som används i den svenska förskolan för att stimulera barns kommunikation och språkutveckling. Ambitionen med studien är att undersöka TAKK-metoden som komplement till det verbala språket vid kommunikation och språkinlärning. Mer specifikt är syftet med studien att undersöka hur pedagoger använder, motiverar och värderar TAKK i arbete och utbildning.Examensarbete startade med en fördjupning i Vygotskijs teorier i det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien baseras på data insamlad via semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem pedagoger från två olika förskolor, från en mellanstor stad i västra Sverige. Resultaten visar att båda förskolorna använde sig av TAKK som redskap för att stödja barns kommunikation och språkutveckling. De intervjuade pedagogerna var positivt inställda till användningen av TAKK-metoden och ansåg att TAKK kunde skapa en inkluderande miljö, där barn blir delaktiga i kommunikationen och lär sig tillsammans i samspel med pedagogerna och med varandra. Resultaten visar att pedagogernas användning av TAKK påverkas av utbildning och stöd, att det behövs både tid att lära sig tecken och att alla i arbetslaget är med för att pedagogerna skulle använda sig av TAKK aktivt i sitt arbete. Slutligen framkom det att TAKK används för hela barngrupper och i kommunikationen med alla barn på förskolorna, oavsett ålder eller kulturell bakgrund.

Syftet med uppsatsen är att studera vad pedagogerna menar är språkutvecklande miljöer och hur de verkar för att utforma sådana? Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och genomfördes med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. I studien diskuteras vikten av lärmiljöernas främjande av sociokulturella interaktioner mellan barn på förskolan med fokus på barns språkutveckling. Detta är viktigt då rika, inkluderande och välkomnande lärmiljöer erbjuder stora möjligheter för barns lärande och utveckling oavsett vilka fortsättningar, tidigare erfarenheter eller bakgrund barnen har. Studien ska bidra till att öka förståelsen för språkutvecklande miljöers utformning och betydelse för barnens lärande och det sociala samspelet. Denna kunskap behövs för att lärmiljöernas utformning ska förändras kontinuerligt och anpassas till barngruppens behov och intresse. Resultatet visar att det viktigaste och mest grundläggande för pedagogerna är att bygga en god relation till barnet och barngruppen. Det framkom även att pedagogernas förhållningssätt, arbetssätt och kompetenser har stor påverkan på utformningen av språkutvecklande miljöer. Det visar sig också att både vardagliga rutiner och planerade aktiviteter tillsammans utgör den sociala lärmiljön på förskolan och ökar barns språkliga kompetens.

Med musikens påverkan på alla människor, syftar detta examensarbete på att musik är främjande för alla dimensioner inom oss; det emotionella, existentiella och kinestetisk-motoriska (Nielsen, 1998). Syftet med studien är att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera pedagogers och vårdnadshavares vanor, brukande och syn på musik. Detta ur perspektivet; med och utan barn, i förskolan och privata sammanhang. Genom två kvalitativa (med kvantitativa inslag) webbenkäter, har vårdnadshavare och pedagoger svarat i fritextrutor på öppna frågor om hur musik lyssnas på och används.Resultatet av vår undersökning visar att de flesta respondenter ser positivt på musik och använder musik flitigt i hemmet och på förskolan för att exempelvis stimulera sina och barnens humör, samt det kroppsliga uttrycket i aktiviteter. Användandet av musik sker oftast som bakgrundsmusik. Det verkar skapa avkoppling, harmoni, glädje, samt bidra som det gemensamma “kittet” i relationer. Respondenterna integrerar musik på ett aktivt, intentionellt- och icke intentionellt sätt. Det kan ske på ett oreflekterat sätt eftersom integreringen av musik oftast innebär att pedagogerna inte behöver planera för musikundervisning. En oreflekterad integrering av musik visar att styrdokumentens estetiska inslag faller bort för andra aktiviteter eller syften. Att planera förskolans musikverksamhet utifrån andra aktiviteter eller ett färdigkomponerat arbetsmaterial, som exempelvis Spotify och Youtube, gör att barnens musikaliska kunskaper, utveckling, behov och intresse hamnar sekundärt. Studiens informanter pekar på att de väljer musik utifrån sitt och barnens humör. Kanske kan denna tanke tas i större beaktande, att välja musik utifrån barnens humör och didaktiska överväganden. I relation till tidigare forskning som exempelvis Hargreaves & North (1999) förstärks det kognitiva, affektiva och socialiserande desto mer musik används. Musik och musikundervisning kan ses som ett universellt språk, som skap

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera på vilket sätt Musiken Stärkerlever kvar i deltagare och verksamheter. Metoden som använts är en kvalitativ ochsemistrukturerad intervjuform. Vi har utgått från de didaktiska frågorna var, när, vem, hur ochvad som analysmetod med hjälp av Nielsens Almen Musikdidaktik (1998).Resultatet visar på vilka spår som lever kvar och vilka spår som saknas. Vi har använt kritiskt-konstruktiv teori (Klafki, 2009) för att ta fram en projektmodell som visar hurkompetensutvecklingsprojekt kan utvecklas., The purpose of this thesis is to examine and analyze in which way the project MusicConsolidate lives on with the participants and in the participating preschools. The method wehave used is a qualitative and semi structured way of interviews. Our standpoint has been thedidactic questions of where, when, who, how and what in the analyze with help fromNielsen ́s Almen Musikdidaktik (1998).The result shows which trace that still lives on and which are not. We have used critical-constructive theory (Klafki, 2009) to designing a project model that shows how developmentprojects can evolve.

Syftet med denna studie är att ur ett anknytningsperspektiv undersöka pedagogernas erfarenheter av förskolebarns beteende under inledningsskedet av Covid-19 utbrottet och hur pedagogernas upplevelser av att utbrottet av Covid-19 år 2020 har förändrat verksamhet och undervisning i förskolan. Anknytningsteorin har använts i studien som ett centralt teoretiskt perspektiv för att studera pedagogernas erfarenheter ur ett anknytningsperspektiv samt också pedagogernas förhållningsätt i verksamheten till barnen och för att kunna beskriva de beteendeförändringar som pedagogerna har sett hos barnen under utbrottet av Covid-19 med hjälp av centrala begrepp inom anknytningsteorin. Metoden som användes var kvalitativ, i form av intervjuer. Dessa skedde utifrån ett strukturerat intervjuformulär och medverkande intervjupersoner var alla verksamma inom förskolor i södra Skåne.Studiens resultat visar att det har skett förändringar i både verksamhet och i undervisning inom förskolan sedan utbrottet av Covid-19. Pedagogerna beskriver i resultatet att barnen visar anknytningsbeteende som att barnen vill bli burna, är ledsna och oroliga. Resultatet visar att barnen använder specifika pedagoger som trygg bas och säker hamn när de vill utforska den nya miljön eller när barnen känner sig ledsna under sammanslagningen. Resultatet visar att barnen sätter pedagogerna i en anknytningshierarki då barnen enligt pedagogerna gärna går till den pedagog som funnits på den tidigare avdelningen innan sammanslagningen skett.

Vår studies huvudsakliga syfte har varit att analysera, tolka och reflektera hur ett urval pedagoger ser på sitt arbete med livsfrågor i förskolan. Anledningen till ämnet har sin grund i vår egen erfarenhet av att ämnet oftast tystas ner och inte pratas särskilt mycket om. Vår studie utgår ifrån fyra forskningsfrågor som är följande: Hur ser pedagoger på sitt arbete med förskolebarns tankar om de livsfrågor som uppstår och uttrycks? Hur ser pedagogen på sin egen omsorgsetiska roll i bemötandet kring samtalet om livsfrågor med barn? På vilket sätt kan pedagogen dra nytta av sin egen erfarenhet kring livsfrågor i samtal med barnen? Hur skapar pedagogen en professionell relation till barnets tankar i dessa funderingar?Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, nämligen semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger, en förskollärare och tre barnskötare, från olika förskolor. I vår analys av empirin tar vi vår grund i Nel Noddings (2002; 2012; 2013; 2016) omsorgsetiska perspektiv och begrepp. Begreppen som används är följande: lyhördhet, bekräftelse, ömsesidighet, modellering, praktik och dialog. Resultatet i vår studie har visat att pedagoger stöter på samtalen under sin vardag i förskolan. Det visar sig inte finnas inom den planerade undervisningen i förskolan, utan dyker upp allt eftersom barnens funderingar uttrycks. Det visar sig att barn anförtror sig till en vuxen pedagog med sina tankar och främst vid de mer intima stunderna såsom lunch och samling. Pedagogerna som intervjuats redogör tydligt hur viktigt de anser att det är att barnens frågor och funderingar får svar. Samtliga pedagoger antyder att barnens tro ska respekteras oavsett vad den är, eller om någon tycker annorlunda. Barnens frågor besvaras så neutralt som möjligt och pedagogerna värderar inte sin egen eller barnens åsikt i dessa samtal. Under intervjuerna har olika livsfrågor varit i diskussion men frågan om döden är den som mest varit relevant för de pedagoger som deltagit. Att

Bakgrunden till studien är att daglig verksamhet till stor del handlar om att skapa meningsfull sysselsättning för dem som inte har möjlighet att arbeta eller studera. Dock är meningsfull sysselsättning subjektivt och komplext och skiljer sig åt mellan brukare, personal på dagliga verksamheter och politiker. Syftet med studien är att få kunskap om pedagogers erfarenheter av att skapa meningsfull sysselsättning för brukare på daglig verksamhet. Detta genom att dels få kunskap om pedagogers syn på vad meningsfull sysselsättning kan innebära och vilka förutsättningar som behövs för att skapa meningsfull sysselsättning, dels få kunskap om pedagogernas roll att skapa meningsfull sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjuerna har skett med fyra pedagoger på daglig verksamhet som har det pedagogiska ansvaret. Antonovskys teori om Känsla av sammanhang och Shiers delaktighetsmodell har använts för att analysera resultatet. I resultatet framkommer det att synen på vad meningsfull sysselsättning innebär kan se olika ut och att pedagogerna har en bred roll med flera uppgifter. Uppgifterna handlar bland annat om att ha ett stort kontaktnät runt brukarna och att skapa förutsättningar till meningsfull sysselsättning genom att göra daglig verksamhet till en trygg, motiverande och anpassad miljö., The background to the study is that daycare center are largely about creating meaningful activity for those who have an LSS decision and are unable to work or study. However, meaningful activity is subjective and complex and differs between participants, staff at daycare centers and politicians. The aim of the study is to gain knowledge about pedagogues’ experiences of creating meaningful activity for participants at daycare center. This by gaining knowledge of the pedagogues’ views on what meaningful activity might mean and what conditions are needed to create meaningful activity, and gaining knowledge of the professional role of the pedagogues’ in relation to creating meaningful activity. The method used is a qualitative semi-structured interview. The interviews were conducted with four pedagogues who have the pedagogical responsibility at daycare centers. Antonovsky's theory Sense of Coherence and Shier's model of participation has been used to analyze the results. The result show that the views of what meaningful activity might mean differs and that the pedagogues’ professional role contains several tasks. The tasks include, among other things, managing a large contact network around the participants and creating the conditions for meaningful activity by making daycare centers a safe, motivating and adapted environment.

Vi kommer i denna studie beskriva och analysera hur förskollärare uppfattar musikens betydelse för pedagogiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan i förskolan. Det är en kvalitativ, empirisk studie där nio verksamma legitimerade förskollärare intervjuats. Resultatet visade att förskollärare ansåg att musik hade stor betydelse det pedagogiska arbetet för de yngsta barnen i förskolan, både som innehåll, metod och lärandeobjekt. Det visar sig även att förskollärarna ansåg att deras kunskap får betydelse för både dem och barnen, eftersom musikaktiviteter tenderar att utebli om de anser att de har bristande kompetens. Enligt förskollärare finns ett mönster där musikens betydelse i förstahand lyfter språket, matematiken och koordinationen i barnets utveckling. Musiken har betydelser för barnets drivkraft av att förstå och bli förstådd, redan från späd ålder., 2020-06-08

Syftet med den här kvalitativa studien är att beskriva pedagogers och vårdnadshavares uppfattningar kring kvalitéer i kommunikationen dem emellan i förskolan. Problemet vi uppmärksammade i studien var bristen på kunskap kring hur pedagoger och vårdnadshavare skapar och upprätthåller en bra samverkan med hjälp av kommunikation då man i tidigare studier belyst att kvalitén i kommunikationen varierar. För att försöka förstå vad som anses som kvalitéer i kommunikationen har vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer försökt nå en djupare förståelse kring fenomenet utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att både pedagoger och vårdnadshavare på olika sätt karaktäriserar bland annat förhållningsätt, ömsesidighet, tillgänglighet, förtroendeingivande och variation som kvalitéer i kommunikationen. Slutsatsen blir därför att flera kvalitéer i kommunikationen avgör hur samverkan mellan hem och förskola utvecklar sig., 2020-06-08

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter som pedagoger har kring högläsning. Det som undersöktes var när högläsning sker enligt pedagogerna och i vilket syfte, vad de samtalar kring under högläsning, hur de anser att högläsning påverkar språkutveckling hos barn samt deras uppfattningar om utformningen och betydelsen av läsmiljön för högläsning. Detta har undersökts med en kvalitativ metod genom ett digitalt frågeformulär som delgivits pedagoger som är verksamma i förskolan. Vi har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där vår tolkning av pedagogernas svar har lagt grunden för den tematiska analys som sedan använts för att bearbeta den empiriska datan. Resultatet av studien visar att högläsning sker dagligen men vid olika tillfällen, dock oftast vid lunch och vila. Pedagogers syfte uppgavs främst vara att få en lugn och trevlig stund tillsammans med barnen. Samtalen som sker vid högläsning uppgav pedagogerna handlade om bokens innehåll samt att ta sig an svåra ord. Gällande läsmiljön ansåg pedagogerna att den har en stor påverkan för högläsningen och majoriteten var eniga om att läsmiljön bör vara en lugn plats som inges av läsrespekt. Slutsatsen visar på enighet men också en del skillnader i pedagogernas uppfattningar och erfarenheter utifrån studiens frågeställningar., 2020-06-08

Syftet med studien är att utifrån en kvantitativ enkätstudie skapa kunskap om hur förskolans personal skattar det stöd som ges till flickor respektive pojkar, samt hur pedagoger skattar fördelningen av särskilt stöd i förskolan. Resultatet från enkätstudien analyserades via SPSS som är ett dataprogram för statistiska analyser. Resultatet visade ingen skillnad i stödet som fördelas mellan flickor och pojkar. Utifrån pedagogernas skattningar finns det inget samband mellan barnets kön och det stöd som fördelas. Däremot visar resultatet att barn som är tillbakadragna och blyga inte får samma stöd som utåtagerande barn. I motsats till resultatet från tidigare forskning visar resultatet av vår studie att pedagoger inte anser att fördelningen av stöd skiljer sig mellan flickor och pojkar.

Denna kvalitativa studie synliggör pedagogers didaktiska överväganden och de inkluderingar respektive exkluderingar vid deras sätt att tala om undervisning för hållbar utveckling. Vid insamling av data valdes halvstrukturerad intervjuguide som metod där åtta pedagoger deltog. Vid studiens analysprocess användes selektiva traditioner som teori för att strukturera och kategorisera resultatet som därefter tolkas genom diskursanalys. Studiens resultat visar att pedagoger ramar in hållbar utveckling som ett livsstilsproblem och därmed arbetar genom den normativa traditionen som trycker på vikten av värden. Primärt ansågs värden som främjar omvårdnad av naturen och kamratrelationer som viktiga. Ett faktabaserat arbetssätt används enbart om pedagogen vill främja ett specifikt värde. Vid pedagogers sätt att tala om hållbar utveckling framkom det som ett omfattande och komplext fenomen. Dock när pedagoger talar om vad som inkluderades i undervisning för hållbar utveckling var det främst den ekologiska aspekten som de arbetade genom. Därmed exkluderades den sociala och den ekonomiska aspekten som reflekterad undervisningsinnehåll.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur digitala verktyg i form av lärplatta används för att främja barns språkutveckling i förskolan samt att ta reda på pedagogers förhållningssätt gentemot lärplattan. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fem stycken verksamma pedagoger som sedan transkriberats och analyserats efter den induktiva tematiska analysmetoden. Resultatet har sedan delats in i respektive frågeställning. I resultatet visas det att pedagoger ser språkets plats i utbildningen som det viktigaste verktyget för lärande och att språket genomsyrar utbildningen på alla plan. Pedagoger har olika förhållningssätt gentemot lärplattan. Det ena där pedagogen intog en undervisande expertisroll och det andra där pedagogen är medforskande med barnen. Gällande pedagogers syn på lärplattan rådde enighet att denna ska användas som undervisande verktyg och inte som underhållning för barnen.