Search

Sustainability thinking and environmental questions are often in the center of news today. Our planet is changing and us humans need to change our lifestyle in order to avoid potentially devastating events. New laws and regulations, along with new sustainability goals, are constantly arriving around the world. Within the maritime industry, multiple emission goals have recently been implemented which puts a lot of pressure on shipping companies around the world. This thesis introduces a new sales-tool, The Ecolometer, which purpose is to support sales-processes within Volvo Penta. The tool uses a Product Environmental Footprint methodology to quantify different environmental impact categories based on the Nine Planetary Boundaries model. Based on the Planetary Boundaries model, some focus categories have been selected which has been set as requirements for the new tool. The tool have been validated and tested on some cases, where different propulsion systems where investigated. The results shows that the method and tool is useful and applicable to the intended purpose. The tool provides an efficient and easy way to quantify and optimize environmental impact throughout the lifecycle of a vessel, while in the meantime making sustainability thinking accessible, and popular within the industry. The thesis also shows how necessary it is for Volvo Penta the implement this tool, in order to ensure that their sustainability investments is going in the right direction., Miljöfrågor ligger ofta i fokus i dagens debatt, och att tänka miljövänligt och hållbart blir allt mer ett socialt krav. Vår planet förändras, och vi människor måste göra stora förändringar i hur vi lever för att undvika att potentiella katastrofer uppstår. Nya lagar, regler och hållbarhetsmål är konstant uppsatta runt om i världen för hur vi ska leva. Inom den maritima industrin sattes nyligen stora mål upp i hur mycket utsläpp som tillåts för fartyg runt vilket sätter stor press på företag inom branschen runt om i världen. Denna uppsats introducerar ett nytt försäljningsverktyg, Ecolometern, vars syfte är att hjälpa och assistera Volvo Pentas säljprocesser. Verktyget använder sig av en Product Environmental Footprint metodologi för att kvantifiera miljöpåverkan utifrån olika kategorier i Nine Planetary Boundaries modellen. Baserat på modellen, har ett antal kategorier valts ut, som agerar kriterier för det nya verktyget. Verktyget har även blivit validerat och testa mot ett antal case, där olika drivlinor har blivit analyserade. Resultatet visar att metoden och verktyget är användbart för det uppsatta syftet. Verktyget ger ett effektivt men enkelt sätt att visa och optimera miljöpåverkan sett till hela livscykeln av ett fartyg, samtidigt som det gör hållbarhetstänk mer tillgängligt och populärt inom industrin. Uppsatsen visar också på nödvändigheten för Volvo Penta att implementera detta verktyg, för att försäkra sig om att deras hållbarhetssatsningar verkligen går åt rätt håll.

Kayaking is a watersport activity that involves paddling performed within leisure purposes. Although kayaking provides pleasure to the practitioners, there are some adverse environmental issues concerning the site used to perform kayaking due to the equipment. This paper identifies and analyzes the lifecycle stages in which negative environmental impacts are generated. Melker of Sweden is an outdoor company specialized in delivering high-quality kayaks. This study aims to present an overview of the current environmental performance of Melker of Sweden’s kayaks. For this purpose, two environmental assessment tools are applied: material flow analysis and life cycle assessment. The Material Flow Analysis (MFA) results show that the transport of material to the manufacturing unit generates a considerable amount of emissions. Additionally, hull manufacturing and assembling accessories were found to be the least resource-efficient operation among all. The Life Cycle Assessment (LCA) results identify the transport of material and the manufacturing phase as the primary sources responsible for environmental impacts. On the one hand, the use of epoxy resin and gel coat is the root cause of high contribution of the manufacturing phase. On the other hand, the use of flax fiber found to be the least contributing material to adverse environmental impacts. This report also presents a list of recommendations regarding the import of material, the efficacy of the manufacturing operations, the type of raw material, and waste treatment alternatives., Fysisk aktivitet kan innefatta olika fritidsaktiviteter, däribland friluftsliv. Kajakpaddling är en sådan friluftslivaktivitet, alltefter utövares syfte. I denna rapport är kajakpaddling en fritidsaktivitet där där utövarens naturupplevelse främjas. Oaktat fördelarna vid utövandet av denna aktivitet kan ej förbises faktum att det också kan medföras vissa negativa konsekvenser. Denna masteruppsats har som mål att identifiera och analysera den miljöpåverkan och dennes efterspel som orsakats av en kajaks tillverkning. Melker of Sweden är ett utomhusföretag specialiserat på att leverera kajaker av hög kvalitet. I linje med företagets vision syftar denna studie till att undersöka den nuvarande miljöprestandan samt kvantifiera den potentiella miljöpåverkan från en kajaks livscykel. För detta ändamål tillämpas det två miljöbedömningsverktyg, nämligen en materialflödesanalys och livscykelanalys. Materialflödesanalysen visar att mängden av utsläpp som genereras från transporten av material till tillverkningsenheten är enorm. Utöver detta var den hulltillverkning samt den montering av tillbehörsverksamheter bland de minst resurseffektiva tillverkningssteg. Livscykelanalysen identifierar import av material och tillverkningsfas som de viktigaste källorna till miljöpåverkan. Å ena sidan är användningen av epoxiharts och gelbeläggning i tillverkningen grundorsaken till huvudbidraget. Å andra sidan är användningen av linfiber det minst bidragande material då det gäller negativa miljöeffekter. I denna studie ges rekommendationer rörande import av vissa material och materialval, sätt att öka tillverkningseffektiviteten, typ av råmaterial samt avfallsbehandlingsalternativ.

Sverige står inför en omfattande omställning, att år 2045 ha ett nettonollutsläpp av växthusgaser. Detta innebär stora utmaningar för byggbranschen som står för 19 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Fokus har sedan länge inriktat sig på att minska klimatpåverkan i driftsfasen, men i och med energiomställningar till mer förnybar energi står numera uppförandefasen, med stommen i fokus, för den största delen av utsläppen i en byggnads livscykel. Betongindustrin har en tung roll att axla då cementbruken befann sig på en andraplats bland de som släpper ut mest koldioxid i Sverige 2019. Idag finns det metoder att använda till att kartlägga en byggnads utsläpp under dess livscykel samt åtgärder att tillämpa för att minska dessa, trots detta praktiseras inte klimatförbättrade åtgärder i önskad utsträckning. Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för hur konstruktören kan bidra till ett minskat utsläpp av växthusgaser från byggprocessen. Målet är att beskriva konstruktörens utmaningar och möjligheter i teknik och process att använda sig av klimatberäkningsverktyg i projekteringsfasen, samt hur konstruktörer, med hjälp av klimatberäkningar, kan bidra till ett minskat utsläpp av växthusgaser i byggbranschen. Studien är uppdelad i två sammanhängande delar, ”Delstudie 1: Intervjuer” och ”Delstudie 2: Test av programvaror”. Delstudie 1 är en intervjustudie med intervjufrågor av semistrukturerad karaktär. Urvalet består av sex konstruktörer och två miljökonsulter anställda på teknikkonsulten AFRY. Intervjustudien har besvarat frågor som berör hur klimatarbetet utförs i företaget idag, optimering av konstruktioner och vad konstruktörer behöver för att integrera klimatkalkyler som en del av processen i projekteringen. I delstudie 2 har klimatberäkningsverktygen Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0 och One Click LCA testats. I båda verktygen har en förenklad livscykelanalys gjorts där klimatpåverkan för bygg- och byggproduktionsskedet har beaktats för en bet, Sweden is facing a major change, having zero net emission of greenhouse gases in 2045. This brings major challenges to the building industry, as it alone is accountable for almost a fifth of these gases today. The focus has been reducing climate impact in the operational phase for a long time, but with more renewable energy in the energy mix, the construction phase stands for almost half of the emissions in the for a building’s whole life cycle of a building. The concrete industry has a heavy role in this. In 2019, the cement industry came in second place over those with the heaviest emissions in Sweden and is, therefore a major contribution to the negative climate impact. Today, there are methods for reduced climate impact which can be applied, such as construction optimization or use of life cycle analyzes in the design phase but are not used in the desired extent. For example, climate-enhanced concrete is on the market but is not yet the most common option. This study has been carried out with the aim and goal of increasing the understanding of how the design engineer can contribute to reducing climate impact in the construction industry. The aim is to describe the designer's challenges and opportunities in technology and process to use climate calculation tools in the design phase, and how designers, with the help of climate calculations, can contribute to a reduction in greenhouse gas emissions in the construction industry. The study is divided into two connected sub-studies. First sub-study is called "Sub-study 1: Interview study" and the second is called "Sub-study 2: Software testing". In sub-study 1, an interview study was conducted at the engineering consultant AFRY. Six design engineers have been interviewed as well as two environmental consultants. The interview study has answered questions such as how climate work applies in the business today, construction optimization and what is missing for the designers to calculate climate impact in their daily wor

De senaste åren har frågan om hållbar utveckling tagit allt större plats i samhällsdebatter. När det gäller fastighetssektorn har denna fråga och miljömål främst riktats mot nybyggnationer. Samtidigt byggdes majoriteten av fastigheterna i Sverige innan 1970 och ersätts av nya byggnader i en hastighet på 1–3% per år. Med det i åtanke påträffas ett stort gap som den här studien har för avsikt att adressera. Detta genom att undersöka miljöaspekters påverkan vid renoveringar av byggnader och specifikt med hänsyn till materialval av golv. Studien undersöker tre olika perspektiv. Genom en litteraturstudie har ett urval av golvmaterial utretts med avseende på klimatpåverkan mätt som Global Warming Potential (GWP100), energiåtgång och kemiska restprodukter. Därefter har en analys gjorts över vilka krav och riktlinjer som ställs från miljöcertifieringssystemets sida genom en dokumentanalys och slutligen har miljöaspekternas betydelse vid renovering ur ett fastighetsbolags perspektiv undersökts genom en fallstudie hos fastighetsbolaget Hufvudstaden. Litteraturstudien visade på, för de undersökta miljöaspekterna, att linoleumgolv presterar bäst på en kort tidshorisont på 8 år och parkettgolv presterar bättre än de andra golvtyperna i en tidshorisont på över 20 år. Ett flertal av de inhämtade studierna undersökte även kemiska restprodukter, slutsatsen blev att de ämnen som studierna tog upp inte anses att vara farliga. Däremot bör det ej uteslutas att golven kan producera andra kemiska restprodukter som kan ha en negativ påverkan på sin omgivning. Gällande certifieringssystemen framgick det att material har en mindre roll i certifieringsprocessen, maximalt 12—14 % av de totala poängen. Det visade sig att de lägger vikt på att renoveringsarbete tidigt planeras för hållbara processer, bland annat genom att välja material med hållbarhet i åtanke och underhålla det med omsorg. Utifrån certifieringssystemens villkor, The issue of sustainability has been highlighted more frequently in recent years. In the case of the real estate industry the environmental objectives have primarily been set with respect to new construction. However, the majority of the properties in Sweden were built before the 1970’s and buildings are replaced at a rate of only 1-3% per year. Keeping this in mind, an important research gap is present. This study aims to contribute to the narrowing of that gap by examining the environmental impacts of renovations in existing buildings and specifically with respect to the choice of flooring materials. The study was conducted through three perspectives. Firstly, by examining literature on a selection of flooring materials with regards to Global Warming Potential (GWP100), energy consumption and chemical residues. Secondly by analyzing guidelines provided by sustainability certifications through a document analysis. The last perspective was studying the choice of flooring material from a real estate company point of view, conducted through a case study. The literature study showed, for the investigated environmental aspects, that linoleum floors perform best on a short time horizon of 8 years and parquet floors perform in a longer time horizon of over 20 years. A number of the examined studies also investigated the chemical residues from the materials that may have a negative impact on the environment, but the conclusion was that the substances were not shown to be dangerous. However, it should not be ruled out that the floors may produce other chemical residues that may have a negative impact on their surroundings. Regarding the certification systems, it was found that materials play a smaller role in the certification process, a maximum of 12-14% of the total points. It turned out that certification systems place emphasis on early planning for sustainable processes in construction, including choosing materials with sustainability in mind and maintaining them with c

Global cement production is continuously increasing from 1990 till 2050 and growing particularly rapidly in developing countries, where it represents a crucial element for infrastructure development and industrialisation. Every tonne of ordinary Portland cement (OPC) produced releases, on average, about 800 kg of CO2 into the atmosphere, or, in total, the overall production of cement represents roughly 7% of all man-made carbon emissions. The present paper aims to deepen the re-use of agricultural solid waste materials as partial replacement of OPC, which can positively contribute to the sustainability of the concrete industry because of their availability and environmental friendliness. In particular, rice-husk ash (RHA) and oat-husk ash (OHA), burned under the right conditions, can have a high reactive silica content, representing very potential pozzolans. The mechanical and physical characteristics of both materials are investigated to evaluate the influence on concrete properties. Subsequently, using the environmental product declarations (EPDs) of the material used, a comparative environmental impact analysis between RHA concrete and ordinary concrete having the same resistance class, is presented. It is concluded that the use of RHA as supplementary cementitious material can serve a viable and sustainable partial replacement to OPC for the reduction of CO2 emissions and global warming potential., Den globala cementproduktionen ökar från 1990 till 2050 och växer särskilt snabbt i utvecklingsländer, där den utgör en viktig del för infrastrukturutveckling och industrialisering. Varje ton vanligt portlandcement (OPC) släpper i genomsnitt ut cirka 800 kg koldioxid i atmosfären, och, totalt, representerar den totala cementproduktionen ungefär 7% av alla koldioxidutsläpp från mänsklig verksamhet. Det här examensarbetet syftar till att fördjupa kunskapen om och därmed i förlängningen återanvändningen av fasta avfallsmaterial från jordbruket som delvis ersättning av OPC, vilket kan bidra till hållbarheten i betongindustrin på grund av deras tillgänglighet och miljövänlighet. I synnerhet kan risskalaska (RHA) och havreskalaska (OHA), som bränns under rätt process, ha en hög reaktiv kiseldioxidhalt, vilket representerar mycket potentiella puzzolaner. De mekaniska och fysiska egenskaperna hos båda materialen har undersökts för att utvärdera deras inverkan på betongegenskaper. Därefter presenteras en jämförande miljökonsekvensanalys mellan RHA-betong och OPC-betong med samma motståndsklass med användning av miljövarudeklaration (EPD) för det använda materialet. Man drar slutsatsen att användningen av RHA som alternativt bindemedel (SCM) till OPC kan hjälpa till att minska koldioxidutsläppen och den globala uppvärmningspotentialen.

År 2017 bidrog bygg- och fastighetssektorn i Sverige med cirka 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter världen över varav 12,2 miljoner ton släpptes ut inom Sveriges gränser. Detta motsvarar cirka 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn stod under samma år även för 32 procent av Sveriges totala energianvändning och under 2016 bidrog man till 31 procent av Sveriges totala avfall. Bygg- och fastighetssektorn bidrar till en betydande del av landets klimatpåverkan. En metod för att mäta en byggnads miljöpåverkan under dess livslängd är livscykelanalysen (LCA). I en LCA ingår samtliga processer som sker under dess livstid, från att naturresurser utvinns tills att rivningsmassor tas om hand. Att integrera BIM och livscykelanalyser har flera potentiella fördelar, exempelvis minska tidsåtgången för att genomföra en analys. Det här arbetets syfte är att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur man med hjälp av BIM kan genomföra klimat- och livscykelanalyser. Studien syftar även till att utreda hur man med stöd av analyser kan fatta hållbara beslut under projekteringsprocessen. I längden kommer arbetet kunna bidra till ett mer hållbart byggande. Studiens mål är att besvara följande tre frågeställningar: (1) Hur kan klimat- och livscykelanalyser integreras med en projektörs vardagliga BIM-användande? (2) Vilka möjligheter och utmaningar finns det med användandet av BIM vid klimat- och livscykelanalyser? (3) Hur kan byggnadsprojektörer använda sig av klimat och livscykelanalyser för att bygga med lägre klimatpåverkan? Arbetet är uppdelat i en litteraturstudie, en intervjustudie och en programdemonstration som syftar till att besvara ovan nämnda frågeställningar. Litteraturstudiens syfte har varit att få en djupare kunskap inom arbetets två huvudområden, BIM och livscykelanalyser, samt hur dessa kan integreras tillsammans. För att få en bättre förståelse för hur klimat- och livscykelanalyser samt BIM idag används av Arkitekter, Projektörer och speci

Den senaste tioårsperioden har varit den varmaste som uppmätts så långt tillbaka som det finns tillförlitliga mätdata över den globala medeltemperaturen. Sverige vill vara ett ledande land i det globala arbetet med att nå Parisavtalets mål om att den globala uppvärmningen ska hållas under 1,5°C. Regeringen har infört krav på att klimatdeklarationer ska göras från och med 1 januari 2022 för att minska byggnaders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. En gemensam vägledning för småhusföretagen behövs dels för att de på ett effektivt och likartat sätt ska kunna uppfylla lagkravet och dels för att de ska kunna ta fram jämförelsetal för sina hus. Det finns ett glapp mellan tillgänglig data hos småhusföretagen och den indata som krävs för att använda de vanligaste LCA-verktygen för byggnader. Examensarbetet ska undersöka hur arbetet med klimatdeklarationer kan integreras i ett småhusföretags projekteringsprocess samt vilka svårigheter som finns och hur de kan lösas. För att svara på frågorna har aktionsforskningsmetodiken använts. En undersökning gjordes för att samla in information om hur andra företag arbetar med klimatdeklarationer. En intervju genomfördes för att ta reda på hur företaget Åsbo Hus, som deltar i fallstudien, projekterar. I en fallstudie genomfördes klimatdeklarationer på en villa på två olika sätt: förslag 1 tog med hjälp av ett kalkylprogram fram mängder som importeras till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) där klimatdeklarationen gjordes, och i förslag 2 togs mängder automatiskt från BIM-modellen och klimatdeklarationen gjordes med en add-in till Revit, One Click LCA. Försöken i fallstudien analyserades och utvärderades med hjälp av SWOT-analyser. En svårighet som framkom både i fallstudien och i undersökningen var att det mängdunderlag som finns inte är anpassat för att ta fram en klimatberäkning. Genom användningen av kalkylprogrammet i förslag 1 har användaren full kontroll över vilka material som kommer med, hur mängderna har beräkna

Den här uppsatsen handlar om fönsterunderhåll. Undersökningsmaterialet är intervjuer med hantverkare, fastighetsägare och verksamma byggnadsantikvarier. Tre fallstudier från Stockholmsförorterna Kärrtorp och Gröndal har också gjorts. Resultatet av studien visar att äldre fönster som är tillverkade fram till och med 60-talet innan industrialiseringen av byggprocesserna tog fart generellt sätt håller en god kvalitet. U-värdet på ett genuint äldre träfönster kan sänkas till 1,8 vid byte av innerglaset till ett lågemissionsglas (LE-glas). Med en ny isolerruta kan man komma ner till 1,3 på befintlig fönsterbåge om bågen klarar tyngden av den nya rutan. Boverkets byggregler förespråkar ett U-värde på 1,2. Där finns ett dilemma för byggnadsantikvarien. Studien visar att många äldre fönster av god kvalitet byts ut till nya aluminiumfönster med ett U-värde som närmar sig 1,0. Antikvariens främsta argument blir då att hänvisa till livscykelanalyser och hållbarhetstänkande vid sidan av estetiska och kulturhistoriska värden. I studien framgår det att fönster från framförallt 40- 50 och 60-talet befinner sig i ett kulturhistoriskt gränsland. Deras kulturhistoriska värde är inte alltid så högt värderat att de får vara kvar, ofta forslas de iväg till förmån för nya aluminiumfönster med ett lägre U-värde. Detta trots att redan genomförda livscykelanalyser visar att den totala miljöpåverkan som ett sådant fönsterbyte innebär är högre än den miljöpåverkan som uppstår vid renovering av befintliga fönster. Vidare slutsatser från studien är att valet mellan att byta fönster eller inte ofta är avhängigt av den rådgivare som fastighetsägaren anlitar.

The transport sector is facing great challenges for achieving development within the Earth’s boundaries. Currently, LCA studies on heavy- and medium-duty vehicles have mainly assessed the ‘well-to-wheel’ stage and the impact category climate change. To understand the full range of environmental impacts from a truck, a holistic view needs to be adopted, to acknowledge several sustainability dimensions. The development of new vehicle technologies, such as battery electrical vehicles (BEV), the impact will mainly occur in the production and end-of-life stage, thereby it is crucial to adapt a cradle-to-grave approach in LCA. This thesis have interpret Scania’s current LCA results through normalization and weighting. The normalization and weighting methods used have been based on the planetary boundaries (PBs) and other scientific thresholds of earth’s carrying capacity. The normalised results display that considering a heavy-duty truck with diesel (B5) climate change is the major impact, but for BEV with EU electricity mix it is freshwater ecotoxicity, stratospheric ozone formation and climate change that are the main impacts to consider. For the BEV with wind electricity, it is freshwater ecotoxicity and climate change which are the major impacts. According to the weighed results, the impact on ́climate change ́ and ́fossil resource scarcity ́ are most important for diesel (B5) and considering BEV with EU mix it is the impact categories of ́climate change ́ and ́fossil resource depletion ́ followed by ́mineral resource scarcity ́. Considering BEV with wind electricity it is ́mineral resource scarcity ́ followed by ́climate change ́ and ́fossil resource scarcity ́. The weighted results also display that the impact categories, ‘human toxicity cancer’, ‘freshwater ecotoxicity’, ‘particulate matter’ and ‘water resource scarcity’ are important to consider in an LCA of a BEV. Concludingly, it is a need for future research in the area of connecting the PBs with the LCA framew, Transportsektorn står inför stora utmaningar för att nå en utveckling inom planetens gränser. I nuläget har LCA studier för tunga och medeltunga transporter fokuserat på ‘well-to-wheel’ vilket är stegen bränsleproduktionen (från källan till tanken) och konsekvenserna av fordonets användning (från tank till hjul) och påverkanskategorin klimat. För att förstå fordonets totala miljöpåverkan, behövs ett holistiskt synsätt för att förstå flera hållbarhetsdimensioner av fordonets miljöpåverkan. Utvecklingen av nya fordonstekniker, så som batterifordon, kommer leda till att miljöpåverkan möjligen främst uppstår i produktions och avfallsfasen av livscykeln, det är därav viktigt att analysera ett fordon från ́vaggan till graven ́. Denna uppsats har analyserat Scanias LCA resultat genom normalisering och viktning. Normaliserings- och viktningsmetoderna som används är baserade på dom planetära gränserna och andra tröskelvärden för planetens bärkapacitet. Det normaliserade resultatet visar att för en diesel lastbil är klimat en betydande påverkanskategori, dock för en BEV (”Battery Electric Vehicle”) med EU elektricitet är det sötvattentoxicitet, stratosfärisk ozonbildning och klimat som är dom mest betydande påverkanskategorierna. Det normaliserade resultatet för BEV med vindenergi visar att det är sötvattentoxicitet och klimat som dom mest betydande påverkanskategorierna. Enligt den valda viktningsmetoden framgår det att klimat och fossil resursutarmning är dom viktigaste påverkanskategorierna för en diesel lastbil. För en BEV med EU mix är den viktigaste klimat och fossil resursutarmning följt av mineralresursbrist. För BEV laddad med energi från vindkraft, är dom viktigaste påverkanskategorierna mineralresursbrist, klimat och fossil resursutarmning. Det viktade resultatet visade även att påverkanskategorierna, humantoxicitet cancer, sötvatten ekotoxicitet, partiklar och vattenresursbrist bör tas i bea

Människan ger upphov till avloppsvatten varje dag. Kommunalt avloppsvatten är rikt på kol, kväve och fosfor, vilka har en stor miljöpåverkan. Vattenrening är i och med detta en nödvändighet för att minimera den antropogena inverkan på naturen och den biologiska mångfalden. Genom att rena vatten i avloppsreningsverk så kan halterna av dessa ämnen reduceras markant. Ett av många reningsverk är Himmerfjärdsverket som är beläget i Sverige, som bland annat använder deammonifikation vilket är en vattenreningsmetod för att rena ammoniumrikt avloppsvatten. I det här examensarbetet genomförs en livscykelanalys för att utvärdera hela reningsverkets miljöprofil under år 2019 och år 2015. Dessa två år använder sig utav två olika deammonifikationsmetoder, nämligen DEMON och DeAmmon. Resultaten utvärderas enligt följande miljöpåverkanskategorier: växthuseffekt, övergödning i marina- och sötvattensekosystem, humantoxicitet, ozonnedbrytning och försurning. Livscykelanalysen genomfördes i mjukvaran GaBi med ecoinvent version 3.3 som databas och ReCiPe som metod. Resultaten tyder på att de största bidragande orsakerna till miljöpåverkan beror på anaerob rötning av slam, vilket är en process som stabiliserar slam och även från utsläpp till mark som uppkommer genom deponering av rötat slam. Andra faktorer som bidrar till miljöpåverkan är kemikalier, utsläpp av det behandlade avloppsvattnet och övriga uppkomna utsläpp från olika processer. Inom analysens gränser så dras även slutsatsen att det inte är någon markant skillnad på de två reningsmetoderna., We, the humans, give rise to wastewater everyday. Municipal wastewater is rich in carbon, nitrogen and phosphorus, of which have large impacts on the environment. Wastewater treatment is therefore a necessity to minimize the anthropogenic impacts on both nature and biodiversity. To reduce the content of these substances, the wastewater is treated in wastewater treatment plants. One of them is Himmerfjärdsverket located in Sweden that uses, among others, deammonification of which is a biological technology for treating ammonium rich wastewaters. In this thesis, a life cycle assessment is conducted in order to do an overall evaluation of the environmental profile of this entire plant during two different years, 2019 and 2015. These years also have different deammonification technologies implemented, DEMON and DeAmmon. The results are evaluated upon the following impact categories: climate change, freshwater and marine eutrophication, human toxicity, ozone depletion and acidification.The impact assessment is conducted in GaBi software with the database ecoinvent version 3.3 and ReCiPe as method. Results indicate that the main contributors to pollution are due to anaerobic digestion, which is a process that stabilize sludge and also from emissions to soil that arise from disposal of digested sludge. Other large impacts come from chemicals that are added to the process, the effluent and other arising emissions from the different processes. It is further concluded that there are no major differences between the two deammonification technologies within the boundaries of this assessment.

The current use of natural resources within the industry generally constitutes of linear systems of raw material extraction to waste formation. However, an increased awareness of sustainability issues has resulted in engagements to try to minimise the impacts on the environment that these linear systems impose. Circular Economy is a concept for a strategy that strives towards closing loops of material in society, and therefore reduce the need of raw material extraction and waste formation. Although Cir- cular Economy strives towards increasing the sustainability of a system, recent research has shown that circularity of material does not necessarily have to lower the environmental impact. Therefore there is a need for a method that can assess circularity from a holistic perspective to ensure the contribution of the Circular Economy strategy to a more sustainable society. The aim of the study is to create a framework that accounts for both conventional circular economy indicators and environmental impacts, and that helps set a strategy for companies to transform towards sustainable Circular Economy. The findings of the performed literature study resulted in the gathering of the most used assessment tools for assessment of circular economy in previous studies: Material Flow Analysis, Cumulative En- ergy Demand and Life Cycle Assessment. This set of tools is used to identify hot spots of impact of a product throughout the product lifetime and to set a strategy toward better practices of manufacturing companies. The study gives an example of practical implementation of the framework on a case study of brake caliper remanufacturing at Autoexperten, a chain of franchise concept garages owned by the parent company KGK. A Material Flow Assessment and a Life Cycle Assessment is performed on a scenario modeled to represent the current state of the case of remanufacturing at Autoexperten, and an alternative scenario that do not include the practice of remanufacturing. The resu, Dagens användning av naturresurser inom industrin utgörs i allmänhet av linjära system från utvinning av råmaterial till produktionen av avfall. En ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor har dock resulterat i engagemang för att försöka minimera den miljöpåverkan som dessa linjära system skapar. Cirkulär ekonomi är ett koncept för en strategi som strävar efter att cirkulera flöden av material i samhället och därmed minska behovet av råmaterialutvinning och avfallsbildning. Även om den cirkulära ekonomin strävar efter att öka hållbarheten inom ett system har ny forskning visat att cirkularet av material inte nödvändigtvis behöver minska miljöpåverkan inom ett system. Därför har det skapats ett behov av en metod som kan undersöka cirkuläritet från ett holistiskt perspektiv för att säkerställa att den cirkulära ekonomin verkligen bidrar till ett mer hållbart samhälle. Syftet med studien är att skapa ett ramverk som undersöker både konventionella indikatorer av cirkulär ekonomi och miljöpåverkan, och som också skapar en strategi för företag för att uppå hållbar cirkulär ekonomi. Resultatet av en litteraturstudie genererade en uppsättning av de mest använda utvärderingsverktygen för analys av cirkulär ekonomi bland tidigare studier: Materialflödesanalys, kumulativt energibehov och livscykelanalys. Den här uppsättningen av verktyg används i studien för att identifiera processer med speciellt hög påverkan i en produkts livscykel och för att skapa en strategi för bättre prestanda av tillverkande företag. Studien ger ett exempel på en praktisk implementering av ramverket på en fallstudie av renovering av bromsok på Autoexperten, en kedja med franchisekonceptgarage som ägs av moderbolaget KGK. En materialflödesanalys och en livscykelanalys utförs i studien på ett scenario som modelleras för att representera det rådande omständigheterna för renovering av bromsok hos Autoexperten, och ett alternativt scenario som inte inkluderar renovering av bromsok. Slutsatsen som kunde dras av

I Sverige används många olika interiöra golvmaterial i offentliga byggnader. Studien har undersökt fyra interiöra golvmaterial, keramik, enomer, massivt furu och linoleum. Dessa material är vanligt förekommande i svenska offentliga miljöer och de jämfördes ur ett livscykelperspektiv. Studien undersökte materialens olika livsskeden, från produktion till slutskede och omfattade materialens totala GHG-utsläpp för en referensbyggnad med en livslängd på 75 år, belägen i Växjö.Denna fallstudie visar att en byggnads klimatpåverkan går att minimera vid val av interiört golvmaterial. Keramik är att rekommendera i fuktkänsliga utrymmen då klimatpåverkan är 38 % minder och linoleum rekommenderas i allmänna utrymmen då klimatpåverkan är 20 % mindre. Det finns ytterligare möjlighet att minimera klimatpåverkan genom att använda trägolv i utrymmen med mindre folk i rörelse., In Sweden, lots of different interior flooring materials are used in public buildings. This study examines four interior flooring materials, ceramics, mineral based, solid pine floor and linoleum flooring. These materials appear regularly in public buildings in Sweden and are compared to each other in a life cycle assessment perspective. The study examines the materials different life stages from production to its end of life and included the materials GHG-emissions for a reference building with a lifespan of 75 years in Växjö, Sweden.This case study shows that a buildings climate impact can be minimized through choices for interior flooring materials. Ceramics are to recommend in areas sensitive to moisture, do to 38 % less climate effect and linoleum are to recommend more public areas do to 20 % less climate effect. Further possibilities to minimize climate impact is through use of massive pine flooring in areas with low traffic.

Purpose: The housing demand remains high in Sweden and according to Boverket (2017) approximately 600 000 homes need to be built from 2017 to 2025. In order to make this a value-creating investment, the focus should be on trying to meet sustainable social, economic and environmental goals. The life cycle perspective should be the starting point for analyzing buildings. Analyzes such as LCA and LCC can be good tools for examining buildings from an environmental and cost perspective. These analyzes can be used to provide a broader basis for decision making in the future. The analyzes can also increase the likelihood of meeting the aforementioned social, economic and environmental goals. The aim of the study is to investigate which roof type that performs best from an environmental and a cost perspective between the ceramic roof tiles and sedum roof. The goal is also to provide a basis for companies and customers in the construction industry for decision making. The research questions in the study are as following;

Purpose: In 2016, the construction industry produced 21% of Sweden's total carbon dioxide emissions. To reduce these emissions, an alternative is to choose building components from an environmental perspective. At the same time, the client of the building wants to keep the costs of production down. An multi criteria analysis is a tool for weighing different aspects against each other. In this report environmental aspects and the economic aspects of three different slabs will be compared and analyzed to facilitate the choice of slabs. The slabs that have been analyzed are solid concrete slabs, filigree floor slabs and composite slabs of wood and concrete. Method: The report is based on a reference project of an office building with a span of 6 m and an area of 1000 m2 located in Jönköping. This information is used for calculating requirements and transport. To obtain the desired results, an Life Cycle Assessment and a cost analysis have been performed along with a document analysis as well as contact with suppliers of the slabs. The results from the Life Cycle Assessment and the cost analysis were then used to perform an multi criteria analysis where the various aspects were weighed together. Interviews were conducted to strengthen the weighing in multi criteria analysis and to find out how the choice of beams currently applies to the company PEAB. Findings: The results from the document analysis show that filigree floor slabs are the most advantageous when it comes to finances and that wood and concrete slabs are most advantageous from an environmental point of view. In the analysis of the empirical data collected from the interviews, it is shown that the financial aspect is more important and should be weighted higher than the environmental aspect in the multicriteria analysis. Multi criteria analysis shows that filigree floor is the most advantageous in both economy and environment. During the planning and in the choice of flooring, finances are one of the most im, Syfte: Byggbranschen producerade år 2016 21% av Sveriges totala koldioxidutsläpp. För att minska dessa utsläpp är ett alternativ att välja byggdelar utifrån miljöperspektiv. Samtidigt vill byggherren hålla ner kostnaderna för produktionen. En multikriterieanalys är ett verktyg för att väga olika aspekter mot varandra. I detta arbete kommer miljöaspekter och de ekonomiska aspekterna för tre olika bjälklag att jämföras och analyseras för att underlätta vid val av bjälklag. Bjälklagen som analyserats är massivt betongbjälklag, plattbärlag samt samverkansbjälklag utav trä och betong. Metod: Arbetet utgår ifrån ett referensprojekt om en kontorsbyggnad med en spännvidd på 6 m och en yta på 1000 m2 beläget i Jönköping. Dessa uppgifter används för beräkning av krav samt transport. För att få fram de resultat som önskas har en livscykelanalys och en kostnadsanalys utförts utefter en dokumentanalys samt kontakt med leverantörer av bjälklagen. Resultatet ifrån livscykelanalysen och kostnadsanalysen användes sedan för att utföra en multikriterieanalys där de olika aspekterna vägdes samman. Intervjuer utfördes för att stärka vägningen i multikriterieanalysen samt för att få reda på hur valet av bjälklag går till för nuvarande på företaget PEAB. Resultat: Resultatet från dokumentanalysen visar att plattbärlag är det mest fördelaktiga när det gäller ekonomi och att samverkansbjälklag av trä och betong är mest fördelaktigt ur miljösynpunkt. I analysen av den insamlade empirin från intervjuerna visas det att ekonomiaspekten är viktigare och borde viktas högre än miljöaspekten i multikriterieanalysen. Multikriterieanalysen visar på att plattbärlag är det bjälklag som är mest fördelaktigt inom både ekonomi och miljö. Under projekteringen och i valet av bjälklag är ekonomi en av de viktigaste aspekterna men även arbetsmiljön och lättheten att montera. Konsekvenser: Slutsatsen av detta arbete är att plattbärlaget är det mest fördelaktiga valet av bjälklag med tanke på både ekonomi- och

Detta arbete undersöker huruvida reparation genom påläggsvetsning kan användas på tågrälsar i Stockholms tunnelbana istället för tillverkning av nya. Olika metallpulver och slitageprofiler analyseras genom en livscykelanalys ur vilken energiförbrukning och CO2-utsläpp jämförs med konventionell tillverkning av tågrälsar. Utifrån olika rekommendationer gällande maximalt sido- och höjdslitage av en rälprofil, skapades en CAD-modell i Solid Edge ur vilken volymen av beläggningen togs fram. Beräkningen av livscykel gjordes sedan med hjälp av programmet CES EduPack och dess inbyggda verktyg Eco Audit tool. Resultatet som togs fram var att laserpåsvetsning minskar både CO2-utsläppen och energiåtgången markant under både transport, tillverkning och materialframtagning för alla material och slitagefall som testades. Som mest sänktes CO2-utsläppen med 95 % och som minst med 85 %. Energiåtgången minskade som mest med 95 % och som minst med 67 %. Materialet som ansågs vara mest lämplig för påläggssvetsning var Rockit 401, då denna bidrog till största minskningen av energiåtgång och koldioxidutsläpp samt hade bäst egenskaper gällande sprickbildning samt hårdhet., This report investigates the method of laser cladding and its possibility to repair worn down subway tracks as an alternative to manufacturing new ones. Different types of metal powders and wear profiles were studied through a life cycle analysis from which the energy consumption and carbon dioxide emissions were compared to the conventional method of manufacturing rails. Based on data and recommendations for maximum wear a CAD-model in Solid Edge was constructed, from which the volume of the coating was calculated. The life cycle analysis were calculated using the program CES EduPack and its built-in application Eco Audit tool. The result is that laser cladding will lower both the carbon dioxide emission and the energy consumption significantly during both transport, manufacturing and production for every material and wear profiles that were tested. The biggest reduction for carbon dioxide emissions was 95 % and the lowest was 85 %. The biggest reduction of energy consumption was 95 % and the lowest was 67 %. The material that was considered the most suitable for our purpose was Rockit 401 since it contributed to the biggest reduction of both energy consumption and carbon dioxide emission. Rockit 401 also showed good properties regarding cracking and hardness.

Syftet med detta arbete är att jämföra tre kassar av samma typ som är tillverkade i olika material och undersöka vilken variant som är mest resurseffektiv ur ett livscykelperspektiv. En kasse tillverkad av återvunnen plast, en tillverkad av nyplast och en kasse tillverkad av konventionell bomull. Detta i och med att Sveriges regering har beslutat att införa en skatt på plastkassar som säljs i dagligvaruhandeln. Ett beslut fattat baserat på ett direktiv från EU att år 2025 ska varje person använda max 40 stycken plastkassar per år. För att undersöka detta utfördes en förenklad livscykelanalys samt att flera studier, från olika länder, som använt livscykelanalyser för att undersöka samma fråga analyserades. I den förenklade livscykelanalysen jämförs också bomullskassen med en bomullskasse som återvinns till 100%, båda tillverkade av konventionell bomull, för att se vad effekten blir av att återvinna material. Alla tidigare studier kom fram till olika svar där mängden gånger man behöver använda en bomullskasse för att den ska vara likvärdig en plastkasse, avsedd för engångsbruk, varierade mellan ungefär 50–150 gånger. Livscykelanalysen som utförs i arbetet och analyseringen av de olika studierna visar att en plastkasse kräver mindre resurser än en kasse tillverkad av bomull, men det visar också att det kan vara svårt att utföra korrekta livscykelanalyser utifrån realistiska scenarion. Så vad som kan se ut som rättvist ur perspektiv baserat på siffror kanske inte är rättvist ur ett realistiskt perspektiv. För att spara på de resurser som finns tillgängliga är det viktigt att inte förbruka resurser i onödan. Använd därför, oavsett material, en kasse så många gånger som möjligt och när det inte längre går att använda, återvinn den då så den kan hjälpa till och bidra till att det krävs mindre resurser för att få fram nästa produkt., The purpose of this report is to investigate three similar bags made from different materials to see what is the most resource-efficient from a life cycle perspective. One bag made of recycled plastic, one made of new plastic and one bag made of conventional cotton. This is because the Swedish government has decided to introduce a tax on plastic bags sold in the grocery trade. This decision is based on a directive from the EU that in 2025 each person should use a maximum of 40 plastic bags per year. To investigate this, a simplified life cycle assessment was performed and several studies, from different countries, that used life cycle analyzes to investigate the same question were analyzed. In the simplified life cycle assessment, the cotton bag is also compared with a cotton bag that is recycled to 100%, both made from conventional cotton, to see what the effect will be if materials are recycled. All previous studies had different answers where the amount of times a cotton bag needs to be used to make it equivalent to a one-time plastic box, varied between about 50-150 times. Both the LCA that was performed and the analysis of the different studies shows that a plastic bag requires less resources than a bag made of cotton, but it also shows that it can be difficult to perform an accurate life cycle assessment based on realistic scenarios. So, what may look fair from a perspective based on numbers may not be fair from a realistic perspective. In order to not deplete the resources that are available, it is important not to consume resources unnecessarily. Therefore, regardless of material, use a bag as many times as possible and when it can no longer be used, then recycle it so it can help and contribute to the use of less resources for the next product.

I den här studien har en beräkningsmodell byggts för hur PHA skulle kunna produceras av substrat i avloppsvatten från Gruvöns bruk. Därefter har en jämförande livscykelanalys utförts där PP-sugrör inom Europa ersätts med PHA-sugrör från bruket. Målet med studien är att utvärdera och jämföra miljöpåverkan för en engångsprodukt av PHA med en engångsprodukt av PP. Syftet är att undersöka ett alternativt material till PP på grund av att fossila resurser är ändliga samt att alternativa material kommer krävas i och med europeiska kommissionens förbud mot engångsplast som träder i kraft 2022. Arbetet utförs också för att bidra med mer forskningsunderlag gällande PHA från restströmmar. Livscykelanalysen utfördes med ISO-standard: 14040 och 14044 som riktlinje för utförande. 1 ton sugrör valdes som funktionell enhet och hela produktens livscykel undersöktes med undantag för användningsfasen. PHA-produktion på bruket beräknades teoretiskt där mass- och energiflöden från modellen sedan användes för miljöbedömning. SimaPro valdes som programvara för LCA-beräkning, miljödata hämtades från databasen Ecoinvent 3 och ELCD där 10 av 18 miljöfaktorer inom metoden ReCiPe midpoint (h) undersöktes kompletterat med kumulativt energibehov (CED). Resultaten i studien visar en minskning av miljöpåverkan med 99 % om sugrör av PP skulle ersättas med sugrör av PHA från Gruvöns bruk. Samtidigt beräknades CED öka med cirka 50 %. Analyser av resultatet visar att giftighet för ekosystem i sjöar och hav vid materialframställning för PP är de största faktorerna för PP-sugrörets påverkan, motsvarande cirka 85 % av den totala miljöpåverkan. Inkludering av fler produktionsvariationer indikerar också att det finns potential att ytterligare sänka miljöpåverkan från PHA-sugrör samt att få en lägre energianvändning än för PP-sugrör genom att ändra metod för extraktion samt temperatur i fermenteringsprocessen. Resultaten är osäkra på grund av LCA-verktygets osäkerheter, brist på miljödata samt brist på st, In this study, a calculation model has been built on how PHA could be produced from forest industrial wastewater at Gruvöns pulp- and paper mill. Subsequently, a comparative life-cycle analysis has been carried out where production of PP-drinking straws in Europe is replaced with PHA-straws from the mill. The objective of the study is to assess and compare the environmental impact of a disposable PHA product with a disposable PP product. The purpose of the study is to examine an alternative material for PP due to the finite nature of fossil resources and the fact that alternative materials will be required when the plastic ban from the European Commission on disposable products comes into force 2022. An additional purpose is to provide more research data on PHA from residual streams. The lifecycle analysis was performed with ISO standard: 14040 and 14044 as a guideline and 1 ton of straw was selected as the functional unit. The entire life cycle was examined with an exception of the usage phase. PHA production at the mill was theoretically calculated and mass and energy flows from the model was then used in the environmental assessment. SimaPro was selected as the software for LCA calculation, environmental data was retrieved from the Ecoinvent 3 database and ELCD database. 10 out of 18 environmental factors within the ReCiPe midpoint (h) method were investigated complemented with cumulative energy demand (CED). The results of the study show a 99 % reduction in environmental impact if drinking straws of PP would be replaced with straws from PHA from Gruvön's mill. At the same time, CED was estimated to increase by about 50 %. Analyses of the results show that the toxicity of material production to marine and freshwater ecosystems is the most influential factor in the impact of PP straws, representing around 85 % of the total environmental impact. Expansion of the calculation model showed that there is potential to further reduce the environmental impact of PHA straw

Purpose: In Sweden, there are area that are polluted and in need of remediation. However, soil remediation processes have a negative secondary impact on the climate. There are various soil remediation methods to apply, of which dig and dump are the most frequently used. The method involves although high emissions of carbon dioxide. By increased use of alternative soil remediation methods, such as biological soil remediation methods, can lead to reduced impact on the climate. When choosing a remediation method, sustainability is increasingly integrated, but most decisions are still based on other factors. Psychological, social and institutional barriers are considered to have counteracted the assumption of a sustainable behaviour. Therefore, further research on stakeholder attitudes may promote the implementation of such behaviour. The aim of the work is to present suggestions for improvement on how the climate impact can be reduced in soil remediation projects. Method: The study was performed as a qualitative survey. Empirical data was obtained in verbal form through the methods literature review, document analysis and interview. From an available group, six respondents were selected who represent significant stakeholders in soil remediation projects. Stakeholders were private and public clients, contractors, consultants and regulators. Analysed documents were reports from the Swedish Environmental Protection Agency that is about the post-treatment of contaminated areas in Sweden. Findings: The study indicates that biological soil remediation methods have a lower impact on the climate than dig and dump. Furthermore, it appeared that the main factors in choosing a soil remediation method was type of contamination, time for remediation and when contamination is detected in projects. According to this background, biological methods are less applied than dig and dump. However, the study presents suggestions for improvements of how biological alternatives can be encourag, Syfte: I Sverige återfinns områden som är förorenade och i behov av efterbehandling, dock har marksaneringsprocesser en negativ sekundär påverkan på klimatet. Det finns olika markasaneringsmetoder att tillämpa varav schakt och deponering är den mest frekvent använda. Emellertid innebär metoden höga utsläpp av koldioxid. Tillämpning av alternativa åtgärder, såsom biologiska marksaneringsmetoder, kan bidra till lägre koldioxidutsläpp. Vid val av saneringsmetod integreras hållbarhet alltmer, men de flesta besluten baseras ändå på andra faktorer. Psykologiska, sociala och institutionella hinder anses ha motverkat antagandet av ett hållbart beteende. Därför kan fortsatt forskning om intressenters inställning främja implementering av ett sådant beteende. Målet med arbetet är att presentera förbättringsförslag på hur klimatpåverkan kan minskas vid marksaneringsprojekt. Metod: Arbetet utfördes i form av en kvalitativ kartläggning. Insamling av empiri skedde i verbal form genom datainsamlingsmetoderna litteraturstudie, dokumentanalys och intervju. Ur en tillgänglig grupp valdes sex stycken respondenter som representerar betydande intressenter vid marksaneringsprojekt. Intressenterna var privat- och offentlig beställare, entreprenör, konsult samt tillsynsmyndigheter. Dokument som analyserades var rapporter från Naturvårdsverket som behandlar efterbehandling av förorenade områden i Sverige. Resultat: Studien indikerar att biologiska marksaneringsmetoder har lägre klimat-påverkan än schakt och deponering. Vidare framgick att de främsta faktorerna vid val av marksaneringsmetod var typ av förorening, saneringstid och när föroreningen upptäcks i projekt. Med denna bakgrund tillämpas biologiska åtgärder mer sällan än schakt och deponering. Emellertid presenterar studien förbättringsförslag till hur tillämpning av biologiska alternativ kan främjas, bland annat behövs fler referensobjekt där biologiska marksaneringsmetoder tillämpats. Konsekvenser: En slutsats från studien är att g

The building sector is responsible for 36% of the energy usage and 39 % of all CO2- emissions in European union (EU). Therefore, it is of great interest to investigate how the building sector can become more energy efficient and lower the environmental impact. It is reported that 80-90 % of a building’s total energy usage occurs during the operational phase. The energy usage is mainly due to lightning, technical equipment and the heating, cooling and ventilation system (HVAC-system). During the last century the energy efficiency in lightning developed significantly meaning the energy used in the HVAC-system becomes increasingly significant. As EU aim to increase the energy efficiency and the ratio of renewable energy in the grid, one can assume that the importance of other phases in the HVAC system lifecycle will be increasingly interesting as for example the manufacturing process and material usage which can be evaluated through life cycle assessment (LCA).This thesis presents a comparison between the environmental impacts of a hybrid ventilation (HV) system and a mechanical ventilation system with heat recovery (MVHR) system through a LCA perspective designed for an office building in Lystrup, Denmark. The office building in Lystrup, Denmark was chosen as the HV system is implemented there. The HV system consists of an automated natural ventilation (NV) system and a mechanical exhaust air ventilation (MEV) system. The environmental impact from the NV was provided through environmental products declarations provided by the company dimensioning the NV system. The data was lacking for the MEV system and that system was therefore dimensioned and evaluated through LCA. The mechanical ventilation system chosen for comparison is a mechanical ventilation system with heat recovery (MVHR) decided by the commissioner of the project, Sweco AB. The MVHR system was dimensioned as well. The project was significantly affected by lack of data resulting in many assumptions. The sys, Byggnadssektorn står för 36 % av energianvändningen och 39 % av alla koldioxidutsläpp i Europeiska unionen (EU). Därför är det av stort intresse att undersöka hur byggsektorn kan bli mer energieffektiv och undersöka hur dess miljöpåverkan kan minskas. Det rapporteras att 80–90 % av en byggnads totala energianvändningen inträffar under driftsfasen. Energianvändningen beror främst på belysning och värme-, kyla- och ventilationssystemet (VVS-systemet). Under det sista århundradet har energieffektiviteten gällande belysning förbättrats avsevärt, vilket innebär att betydelsen för energianvändningen till VVS-systemet ökat. Eftersom EU strävar efter att öka energieffektiviteten och mängden förnybar energi i elnätet kan man anta att betydelsen av andra faser i VVS-systemets livscykel kommer att bli allt mer intressant, till exempel tillverkningsprocessen och materialanvändningen vilket kan utvärderas genom livscykelanalys (LCA). Denna rapport jämför miljöpåverkan från ett hybridventilationssystem (HV) med ett mekaniskt ventilationssystem med värmeåtervinningssystem (FTX-system) ur ett LCA-perspektiv. Studien utförs på kontorsbyggnad i Lystrup, Danmark. Kontorsbyggnaden i Lystrup valdes eftersom ett HV-systemet är implementerat där. HV-systemet består av ett automatiserat naturligt ventilationssystem (NV) och ett mekaniskt frånluftsventilationssystem (F-system). Miljöpåverkan från det NV-systemet tillhandahölls ur miljöproduktdeklarationer (EPD:er) som dimensioneringsföretaget tillhandahöll. Uppgifterna saknades för F-systemet och därför dimensionerades det förhand för att sedan utvärderades genom LCA. Hv-systemet jämfördes mot ett FTX system vilket bestämdes av uppdragsgivaren på företaget Sweco AB. FTX-systemet dimensionerades också förhand för att sedan utvärderas genom LCA. Livscykelns systemgräns sattes till från ”vagga-till-grav” exklusive energianvändningen för att producera ventilationskomponenterna då denna data saknades. Den antagna livslängden för ventilationssy

Almost five million tonnes of household waste was generated in Sweden in 2018, half of which was residual waste sent for incineration with energy recovery. For materials that can not be recycled or biologically treated, incineration with energy recovery is considered a preferred management option. The issue is that the fraction for residual waste contains considerable amounts of wrongly sorted materials, such as food waste and plastic packaging, which can be recycled or biologically treated, thus causing a smaller environmental impact. To quantify the composition and waste quantities of the wrongly sorted materials a waste composition analysis of the residual waste from four community bins in Västmanland county was conducted. The analysis revealed that about two-thirds of the waste was wrongly sorted and only one-third was actual residual waste. Life cycle analysis was subsequently used to calculate the carbon footprint of the wrongly sorted food waste and plastic packaging waste as well as the carbon footprint from optimal sorting and treatment of the materials. The investigation concluded that for food waste, anaerobic digestion caused a smaller climate impact than incineration with energy recovery and for plastic packaging, recycling generated a smaller climate impact than incineration with energy recovery. The size of the carbon footprint for the different management methods was in line with the priority order given in the waste hierarchy, stated in Swedish legislation. However, the size of the potential climate savings partly depended on the choices made in the life cycle analysis where the most sensitive parameters were related to external production of heat, polymer resin and vehicle fuel. If the potential climate savings is extrapolated for VafabMiljö's entire collecting area, the total climate savings per year would be 8 263 tonnes of carbon dioxide equivalents per year for food waste and 2 070 tonnes of carbon dioxide equivalents per year for plastic pack, Nästan fem miljoner ton hushållsavfall genererades i Sverige under 2018, varav ungefär hälften skickades till energiåtervinning. För avfall som inte kan materialåtervinnas eller behandlas biologiskt anses energiåtervinning vara den bästa metoden för avfallshantering. Problemet är att stora mängder återvinningsbart material såsom matavfall och plastförpackningar felaktigt hamnar i restavfallet när det istället hade kunnat återvinnas och på så sätt medfört en mindre miljöpåverkan. För att kvantifiera samansättning och avfallsmängder av det felaktigt sorterade materialet, gjordes en plockanalys på restavfallet från fyra miljöbodar i Västmanland. Analysen visade att ungefär två tredjedelar av materialet var felaktigt sorterat och endast en tredjedel utgjordes av övrigt restavfall. Livscykelanalys användes därefter för att beräkna klimatavtrycket för det felaktigt sorterade matavfallet och för plastförpackningarna som återfanns i restavfallet såväl som klimatavtrycket för optimal sortering och hantering av materialen. Ordningen i avfallshierarkin visade sig stämma väl överens med klimatavtrycket från de olika behandlingsmetoderna i det undersökta området. För matavfall innebar rötning en lägre klimatpåverkan än energiåtervinning och för plastförpackningar medförde materialåtervinning en lägre klimatpåverkan än energiåtervinning. Storleken på besparingarna av växthusgaser berodde dock till viss del på val av inparametrar och de faktorer som främst påverkade var alternativ produktion av värme, plastråvara och drivmedel. Om resultaten extrapoleras över hela VafabMiljös upphämtningsområde så skulle de totala klimatbesparingarna för matavfall vara 8 263 ton koldioxidekvivalenter per år och för plastförpackningar 2 070 ton koldioxidekvivalenter per år. Dessa besparingar är jämförbara med bilkörning motsvarande 1 250 varv runt jorden varje år eller 14 900 tur- och returresor med flyg Sverige–Thailand varje år.

The structural engineer should not only be able to perform design calculations but also findmore efficient solutions for building parts. The purpose of this thesis is to redesign a concreteframe for a house (an apartment building) into a light frame with steel columns andcompartment walls, as well as perform a life cycle analysis for materials on both frames anddetermine the frame with the lowest environmental impact.The result shows that the lightweight frame with steel columns and compartment walls is amuch better choice for the environment as it stands only for 60 000 kg CO2e compared toconcrete frame which stands for 163 000 kg / CO2e. The steel frame emits about 60% lessemissions than the concrete frame.By optimizing steel columns in the upper floors and choosing smaller columns led to ten tonsless mass of steel and less emissions by 15 000 kg / CO2e.The selected compartment wall has a thickness of 309 mm which is 6 mm thicker than theexisting wall which results in a reduction of the area of house by 6 square meters throughoutthe house which can be expensive depending on the location of the house.In conclusion, the material concrete is good when it is needed due to requirements on fire,noise, and durability but also less suitable when not needed. In this case, it is useless with thematerial concrete as the outer wall and can therefore be replaced by a steel columns andcompartment wall instead., Konstruktören ska inte endast kunna utföra beräkningar utan även hitta effektivare lösningar till byggnadsdelar. Syftet med detta examensarbete är att dimensionera om en betongstomme för ett flerbostadshus till en lättstomme med stålpelare och utfackningsväggar samt även utföra en livscykelanalys för material på stommar och bestämma stommen med lägst miljöpåverkan.Resultatet visar att lättstomme med stålpelare och utfackningsvägg är ett mycket bättre val för miljön då står den för 60 000 kg/CO2e jämfört med betongstomme som står för 163 000 kg/CO2e. Stålstommen släpper ut ungefär 60 % mindre utsläpp än betongstommen.Optimering av stålpelare i övre plan och att välja mindre pelare ledde till tio ton mindre massa stål och även mindre utsläpp på 15 000 kg/CO2e.Den valda utfackningsväggen har tjocklek 309 mm vilket är 6 mm tjockare än den befintliga väggen som i sin tur resulterar i en areaförlust med 6 kvadratmeter i hela huset vilket kan vara dyrt beroende på husets läge.Som slutsats är att materialet betong är bra när det behövs på grund av till exempel brand, ljud och beständighet men även mindre lämpligt när det inte behövs. I detta fall är det mindre lämpligt med materialet betong som yttervägg och man kan därför använda utfackningsvägg med stålpelare istället.

Den globala uppvärmningen har lett till att Sveriges regering, för att uppfylla de globala klimatmålen, har tagit fram ett lagkrav som är tänkt att träda i kraft från 1 januari 2022. Lagkravet innebär att utsläpp av växthusgas ska dokumenteras för byggnader över hela deras livscykel. Syftet och målet med examensarbetet är att undersöka och analysera en modulbyggnads klimatpåverkan under produktskedet. Objektet som undersöks är en byggnadsmodul med bostadsytan 40,6 m2, som ingår i ett större flerbostadshus. Klimatpåverkan har beräknats och analyserats i form av en livscykelanalys med Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. Analysen är avgränsad till modulens produktskede inklusive råvaruförsörjning, transport och tillverkning av modulen. Resultatet av studien är att modulen släpper ut 124,8 kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter enligt specifika data. Mest utsläpp av växthusgaserx kommer från materialet korslimmat trä och från energikällorna som används vid tillverkningen av byggprodukter och modulen., Global warming has led to the Swedish government, as part of the global climate goals, to propose a legislative requirement that is supposed to come into force from January 1, 2022. The forthcoming legislative requirement will stipulate that greenhouse gas emission from buildings' life cycle are documented and presented. The purpose and goal of this thesis is to investigate and analyze the climate impact of a prefabricated building module during the product stage. The object investigated is a building module with a living area of 40.6 m2, which is part of a larger apartment building. The climate impact has been calculated and analyzed with life cycle analysis approach using the Construction Sector's Environmental Calculation Tool (Byggsektorns miljöberäkningsverktyg). The analysis is limited to the product stage of the module including extraction and processing of raw materials, transportation and manufacturing of the module. The result of the study is that the modules climate impact is 124.8 kilograms carbon dioxide equivalents per square meter according to specific data. The major part of greenhouse gas emissions comes from the material cross laminated wood and from energy sources being used in the manufacturing of building products and the module.

Idag förbrukas jordens resurser i högre takt än vad jorden klarar av att bearbeta. Byggbranschen tillhör en av de sektorer som har högst klimatpåverkan, främst i form av koldioxidutsläpp. Därför pågår ett kontinuerligt arbete med att ta fram byggnadsmaterial som skall minska belastningen på miljön. I byggbranschen kan man se en trend att korslimmat trä (KL-trä) blir allt mer efterfrågat som stommaterial. Det sägs ge upphov till mindre miljöpåverkan samt ge ett bättre inneklimat än vad andra stommaterial gör. Denna studie visar en teoretisk jämförelse av klimatpåverkan samt av inomhusmiljön mellan en KL-trästomme och en kombinerad stål- och betongstomme. Båda stomalternativen har projekterats av ByggDialog tillsammans med deras samarbetspartners. Referensbyggnaden är Regnbågens förskola i Årjängs kommun. Syftet med denna studie är att uppmärksamma, skapa en medvetenhet samt ge verktyg till ByggDialogs kunder för att göra ett klimatsmart stomval, vilket i sin tur också kan bidra till att de svenska hållbarhets målen uppnås till 2030. Klimatpåverkan beräknades under produktskedet vilket innebär råvaruförsörjning, transport och tillverkning för ingående material (modul A1-A3) med hjälp av ett Global Warming Potential-värde (GWP-värde). Vilket är ett värde på hur stor klimatpåverkan ett material ger upphov till i form av utsläpp av koldioxidekvivalenter. För att undersöka hur stomval påverkar inomhusmiljön gjordes en litteraturstudie. Resultatet visade att KL-trä som stommaterial gav upphov till cirka hälften så stor miljöpåverkan vad gäller koldioxidutsläpp men var cirka 12% dyrare att uppföra jämfört med en kombinerad stål- och betongstomme. Vid beräkning av koldioxidutsläpp per SEK visade det sig att en stomme av KL-trä hade cirka 67% lägre koldioxidutsläpp per SEK än vad en kombinerad stål- och betongstomme hade. Litteraturstudien visade att KL-trä som stommaterial gav en jämnare luftfuktighet men sämre värmelagringsförmåga och ljudabsorption i form av steg- oc, Today, the Earth's resources are used at a higher rate than the Earth can manage. The construction industry is one of the sectors that have the greatest negative climate impact, mainly related to high carbon dioxide emissions. This industry continuously strives to develop building- and construction materials resulting in an as low environmental footprint as possible. Recent trends, in the construction industry, shows an increase in the use of cross-limbed timber (CLT) for frame material. The claim is lower environmental footprint at the same time as it gives a better indoor climate compared to other frame materials. This study will be a theoretical comparison of the climate impact as well as the indoor environment between a CLT frame and a combined steel and concrete frame. Both frame alternatives have been designed by the construction company ByggDialog together with their partners. The reference building for this study is Regnbågens Preschool in Årjäng Municipality. The purpose of this study is to raise and create awareness and also provide tools for ByggDialog and their customers enabling a climate-smart frame selection. This will most likely also contribute to achieving the Swedish sustainability goals by 2030. By using data from the Global Warming Potential (GWP) for the input materials, the climate impact was calculated. Each construction frame type data was analyzed during the product phase which include raw material supply, transport and manufacturing (module A1-A3) in the form of emissions of carbon dioxide equivalents. A literature study was also conducted to analyze how a frame of CLT affects indoor environment. The result showed that by using a CLT frame material versus a combined steel and concrete-frame the environmental reduction was about 50% and about 12% increase in cost. When calculating the carbon dioxide emissions per SEK, it was found that the CLT frame construction had about 67% lower carbon dioxide emissions per SEK compared to a combined

All types of electricity production have a negative impact on the environment, the most sustainable electricity is the one that never has been produced. If the West is to continue living with electricity and at the same time try to reduce the carbon footprints, there must be a change. In order to increase the use of renewable energy, off-grid installations are currently being produced for those houses that are far from civilization. But if you can connect to the grid electricity, what option is best from a sustainability perspective? This project therefore examines the possibilities for energy alternatives and aims to explore which option is most environmentally friendly based on the resources offered by the environment on Bornholm. Based on previous research and data, the conditions for electricity from the grid and an off-grid combination, are examined. The study begins with an in-depth literature study that deals with site data, technical aspects and life-cycle assessments of the energy alternatives that today can be used on Bornholm. Built on the analyses and measurements made on Bornholm's electrical mix and the off-grid system that works best given the conditions that the site has, it is concluded that electricity from the electricity grid is affecting the environment the least., All elproduktion har en negativ inverkan på miljön. Det mest hållbara är att inte producera någon el. Om världen ska fortsätta leva med elektricitet och samtidigt försöka reducera koldioxidavtrycken måste det ske en förändring. För att öka användningen av förnybar energi tillverkas idag off-grid installationer för de hus som ligger långt från civilisationen. Om det finns möjlighet att ansluta till elnätet, vilket alternativ är då bäst ur ett hållbarhetsperspektiv? I detta projekt undersöks därför möjligheterna till olika energialternativ för trädtoppshus på Bornholm. Målet är att försöka bena ut vilket alternativ som är miljövänligast utifrån de resurser som omgivningen erbjuder. Utifrån tidigare forskning och data undersöks förutsättningarna för el dragen från elnätet, och el från en off-grid kombination. Studien börjar med en djupgående litteraturstudie som behandlar platsdata, tekniska aspekter och livscykelanalyser av de energialternativ som idag kan brukas på Bornholm, samt på olika typer av off-grid alternativ. Utifrån de analyser och mätningar som gjorts på Bornholms elmix, och det off-grid system som fungerar bäst med tanke på de förutsättningar som platsen erbjuder, blir slutsatsen att el från elnätet är det som påverkar miljön minst.

Bygg- och fastighetssektorn står för nästan en femtedel av Sveriges klimatpåverkan, varav hälften kommer från byggverksamheten. Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har därför tagit fram en vägledning för att underlätta för bostadsföretag att ställa klimatkrav för byggprojekt. Förutsättningen för att ställa klimatkrav vid upphandling är att det finns ett enhetligt sätt att beräkna klimatpåverkan så att till exempel beräkningar från olika anbudsgivare är möjliga att jämföra. Därför har projektet tagit fram anvisningar för LCA-beräkning av byggprojekt som bland annat anger att vedertagen LCA-metodik skall användas, vilka delar av byggnaden som skall inkluderas och så vidare. Anvisningarna är en tolkning av Boverkets lagförslag på klimatdeklaration samt erfarenheter från praktiska beräkningar inom detta och andra projekt. Vägledningen presenterar förslag på konkreta informations-, förbättrings-, prestanda- och tilldelningskrav vilka kan kompletterats med negativa eller positiva ekonomiska konsekvenser. Entreprenörens uppföljning mot verkligt utförande beskrivs samt hur en beställare utvärderar och granskar beräkningar. Vägledningen kan användas av både privata och offentliga beställare och den kan användas i framtagande av upphandlingsdokument, löpande arbete under ett byggprojekt och i slutskedet av ett projekt. Den är särskilt användbar för nybyggnationer, men går att anpassa till ombyggnation., Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har tagit fram en vägledning för att underlätta för bostadsföretag att ställa klimatkrav i byggprojekt. Råd och riktlinjer baseras på aktuell forskning, samverkan mellan entreprenörer och allmännyttiga bostadsföretag i nio testpiloter samt Boverkets arbete med Klimatdeklarationslagstiftningen. Olika typer av klimatkravkrav och upphandlingstexter presenteras och råd kring anbudsutvärdering och granskning av beräkningar presenteras.

För ledningsstolpar har under senare tid nya material utvecklats då det finns en osäkerhet om träskyddsmedlet kreosot kommer få fortsätta användas. Träskyddsmedlet innehåller ämnen med hälsofarliga egenskaper och är godkänt för begränsad användning för bland annat ledningsstolpar. För att minska användningen av kreosot och förbereda energibranschen på ett eventuellt förbud efterfrågar ledningsägare och energibolag nya alternativ. Men elnätsbolag och ledningsägare behöver i samband med tillståndsprocesser känna till och kunna visa vilken miljöpåverkan de nya materialen har. IVL och Energiforsk har därför kartlagt och jämfört olika stolpmaterials miljöpåverkan i en livscykelanalys och utvärderat arbetsrelaterade risker av att exponeras för toxiska substanser för några av stolpmaterialen genom en ProScale-bedömning. Fyra material har utvärderats: trästolpe med kreosot, trästolpe med kopparbaserad impregnering, trästolpe klädd i polyeten och stolpe i komposit. Resultatet av LCAn visar att miljöpåverkan uppkommer på olika ställen längs livscykel och skiljer sig åt beroende på vilket material och vilken miljöpåverkanskategori som studeras. En stor del av stolparnas totala miljöpåverkan uppkommer vid utvinning och tillverkningen av råmaterial. Men även läckage av metaller och organiska föroreningar under bruksfasen samt hur stolparna hanteras efter livslängdens slut har stor påverkan på resultatet. I ProScale-bedömningen utvärderades tre material: trästolpe med kreosot, trästolpe klädd i polyeten och stolpe i komposit, i perspektivet vagga till grind. Resultatet visar att potentialen för den arbetsmiljörelaterad risken skiljer sig åt beroende på vilket material som studeras. Tillverkning av plast är den processen som bidar mest till den arbetsmiljörelaterad risken för stolparna bestående av plast. För trästolpen med kreosot är det impregneringen som bidrar mest till den arbetsmiljörelaterad risken., Dessa rapporter är resulten av ett forskningsprojekt som samfinansierats av Energiforsk och Stiftelsen IVL. Syftet med projektet är att ta fram miljöpåverkansdata för olika stolpmaterial och att resultaten skall kunna användas informativt som underlag vid tillståndsärenden och upphandlingar. Arbetet bygger på livscykelanalys samt en utvärdering av arbetsmiljörelaterade risker av att exponeras av toxiska substanser längs stolparnas värdekedjor.

Det här projektet syftar till att ta fram ett underlag som belyser för– och nackdelar med förbränning av slam, betraktat ur ett helhetsperspektiv och baseras på försök i fullstor- och pilotskala. Livscykelanalys används för att utvärdera potentiell miljöpåverkan från behandling av slam, om man övergår från kompostering till förbränning (inklusive fosforåtervinning från askor). Prover av bottenaska, flygaska, rökgas och renat rökgaskondensat från alla försöken analyserades. De flesta utvärderingar av askorna, rökgasemission och kondensatsvatten visade att det finns en bra möjlighet att förbränna slammen i befintliga pannor. Massbalansberäkningar över förbränningsanläggningen visade att de flesta tungmetallerna hamnar i askor vid förbränningen. Resultat från livscykelanalys visade att ett teknikbyte från kompostering till samförbränning (som behandlingsmetod för rötat slam) innebär att man kan minska användningen av fossila energiresurser, minska klimatpåverkan och minska potentialen för toxisk påverkan på natur och människor utan att orsaka signifikant högre miljöpåverkan av annat slag. Resultat i studien visar, att den ovan formulerade slutsatsen är föga beroende av variabeln slambehandlingsmetod. Däremot gäller slutsatsen under studiens förutsättningar och är känslig för de randvillkor som räknas upp i rapporten., Termisk behandling av slam är intressant i framtiden eftersom det kan destruera giftiga ämnen av exempelvis läkemedelsrester, mikroplaster och polymerrester. Förbränning av slam ger möjligheter att destruera dessa föroreningar, samtidigt som det skapas möjligheter att återvinna näringsämnen, såsom fosfor, från askan. Projektet undersökte monoförbränning av slam samt samförbränning av slam med RT-flis. Förbränningsförsöken visade att det finns möjligheter att använda befintliga pannor för slamförbränning om vissa enheter för rening av luft och vatten uppgraderas.

Byggindustrin har i dagsläget en negativ klimatpåverkan och infrastrukturen likaså. Många länder har därför försökt undersöka möjligheten att hitta ett långsiktigt och hållbart alternativ till det konventionella reparationsmaterialet. Olika material undersöks, olika optimerade betongrecept testas för att förstå hur miljöpåverkan har minimeras för att förlänga livslängden hos betongkonstruktioner. Vid reparation av en bro är det viktigt att ta hänsyn till både kostnader och miljöpåverkan under hela dess livscykel. Kostnader som uppstår är investeringskostnader samt drift- och underhållskostnader. Miljöpåverkan från betongkonstruktioner i produkt skedet består av materialframställning, byggtransporter och produktion på byggarbetsplatserna. totala växthusgasutsläppet summeras och beräknas i kg CO2-ekv. Syftet med detta examensarbete är att studera den långsiktiga hållbarheten hos UHPC med hjälp av beräkningsmodeller såsom livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys med avsikt att applicera reparationstekniken. Flera UHPC recept ställs mot det konventionella reparationsmaterialet detta för att kunna bedöma miljöpåverkan och kostnadseffektiviteten hos materialen. Dvs om det går det att minska klimatutsläppet och kostnaderna. De jämförda recepten är olika UHPC-recept samt traditionell betong. Recepten appliceras slutligen på en befintlig bropelare för att undersöka de olika receptens tillämpbarhet som reparationsmaterial ur ett hållbarhetsperspektiv. Det saknas tillräckligt med kunskap om UHPC:s långtidseffekter, speciellt om reparationsintervall. Med åtanke på materialets höga draghållfasthet och beständighet tillsammans med UHPC:s strukturella egenskaper har antaganden gjorts att materialet är reparationsfri under konstruktionens livslängd. Det vill säga att bropelaren som undersökts med UHPC i studien inte behövt repareras under sin livslängd. Resultatet från livscykelkostnadsanalysen visar att UHPC är dyrare i både kubikmeter (m3) och kvadratmeter (m2) med tanke på tä, The construction industry has a negative climate impact and so does the infrastructure. Which is due to frequent repairs that are not sustainable. Many countries have therefore tried to explore the possibility of finding a long-term and sustainable alternative to conventional repair materials. Different materials are examined, different optimized concrete recipes are tested to understand how the environmental impact can be minimized and the service life of concrete structures extended. When repairing a bridge, it is important to take into account both costs and environmental impact throughout its life cycle. Costs that arise are investment costs as well as operating and maintenance costs. The environmental impact from concrete structures in the product phase consists of material production, construction transports and production at construction sites. The total greenhouse gas emissions are summed up and calculated in kg CO2 eq. The purpose of this thesis is to study the long-term sustainability of UHPC using calculation models such as life cycle analysis and life cycle cost analysis with the intention of applying the repair technique. Several UHPC prescriptions are set against the conventional repair material in order to be able to assess the environmental impact and cost-effectiveness of the materials. That is, if it is possible to reduce climate emissions and costs. The compared recipes are different UHPC recipes and traditional concrete. The recipes are finally applied to an existing bridge pillar to investigate the applicability of the various recipes as repair materials from a sustainability perspective. There is a lack of knowledge about the long-term effects of UHPC, especially about repair intervals. Given the high tensile strength and durability of the material together with the structural properties of the UHPC, it has been assumed that the material is repair-free for the life of the structure. That is, the bridge pillar examined with UHPC in the study did

Vikten av resurseffektivitet i livsmedelskedjan är tydlig, eftersom denna sektor är en av de största bidragarna till negativ klimatpåverkan globalt. Målet med den här uppsatsen var att utforska sidoströmmar av mat inom livsmedelskedjan i Västra Götaland, för att kartlägga hur mycket som redan är täckt i statistiken och vilka luckor i datamaterialet som finns för framtida forskning att täcka. Dessutom var målet att undersöka hur livsmedelsproducerande företag i Västra Götaland ser på sina sidoströmmar, hur de hanterar dem, vilka hinder de ser och hur de bäst kan stöttas för att de ska kunna hantera sina sidoströmmar på ett mer hållbart sätt. Detta gjordes genom en webb-enkät och telefonintervjuer. Slutligen ämnade uppsatsen utföra en förenklad livscykelanalys (LCA) i en fallstudie över en sidoström av potatis från en snacksproducent, med en jämförelse av den global uppvärmningspotential för att producera antingen kraftvärme eller biogas och rötrest från potatisarna. Slutsatsen från kartläggningen av sidoströmmar i regionen var att det fanns stora luckor i datamaterialet för primärproduktion och livsmedelsproducenter, speciellt gällande sidoströmmar som inte är avfall. Sidoströmmar från konsumentsektorn var bäst kartlagda. Slutsatserna från intervjuerna med företag inom livsmedelsproduktionssektorn var att samtliga av de deltagande företagen arbetade med sina sidoströmmar på något vis, och att incitamenten bakom olika sätt att hantera sidoströmmar var ekonomiska aspekter och miljömässiga aspekter. De hindras till exempel av att inte ha korrekt utrustning, pengar för att kunna investera, eller att de upplever att lagstiftningen gällande ansvar och kvalitetskrav och att behöva vara registrerad som foderproducent som för komplicerat. Slutsatsen för LCA fallstudien var att från perspektivet global uppvärmningspotential så är det bättre att producera biogas och rötrest från potatissidoströmmen än att producera kraftvärme. För framtida forskning är det rekommenderat att reg, The importance of resource efficiency in the food supply chain is clear, since this sector is one of the biggest contributors to the negative environmental impacts globally. This thesis project aimed to examine food side streams throughout the food supply chain in Västra Götaland, to map out how much has already been covered statistically and what gaps there are in the data for future research to cover. It also aimed to investigate how the food processing industry in Västra Götaland consider their side streams, how they deal with them, what hinders they are facing and how they could be supported to be able to manage the side stream in a more sustainable way. This was made through a webform and telephone interviews. Lastly the aim was to perform a simplified life cycle assessment (LCA) case study with a side stream of potatoes from a snack producer, comparing the global warming potential for cogeneration of the potatoes, producing combined power and heating, and anaerobic digestion of the potatoes, producing biogas and digestate. The conclusions for the mapping of the side streams in the food supply chain in the region were that there were major gaps in the data material covering the primary production and the food processing sector, especially regarding non-waste side streams. The side streams from the consumer sector were best covered. The conclusions for the interviews with the companies within food processing industry were that all participants worked with their side streams in some way, and that incitements behind different ways to handle their side streams were financial aspects and environmental aspects. They were hindered by for example not having the correct equipment, money for investments, or that they find legislation regarding responsibility and quality requirements and having to be registered as feed producers too complicated. The conclusion for the LCA case study was that from a global warming potential perspective, it is better to produce biogas and d, På vägen från jord till bord försvinner stora mängder mat av olika anledningar, till exempel produktionsfel, dålig kvalitet eller att den inte blir såld innan den är för gammal. Den når därmed aldrig fram för att hamna på tallriken och ätas upp. Det betyder att all den energi som krävts för att producera och transportera maten kan anses ha gått förlorad, och den miljöpåverkan som det inneburit var helt onödig. För att minska den här onödiga miljöpåverkan pratar man om resurseffektivitet, vilket betyder att man helt enkelt försöker se till så att alla resurser som krävs för att producera maten, så som energi och råvaror, utnyttjas på bästa sätt istället för att slösas bort genom att det blir en massa svinn. I den här uppsatsen, som skrevs i samarbete med RISE Research Institutes of Sweden, ligger fokus på resurseffektivitet i livsmedelskedjan i Västra Götaland. Benämningen ’sidoströmmar’ användes istället för matsvinn för att inkludera all den mat som var tänkt att hamna på tallriken men som av någon anledning inte gjorde det. Det är viktigt att studera hur, var och varför sidoströmmar uppstår, och även vad som händer med dem, för att exempelvis beslutsfattare ska kunna basera sina beslut på hur verkligheten ser ut och för att veta hur man ska kunna stötta företag i att hantera sidoströmmar på ett hållbart sätt. Det allra bästa är om man kan hindra sidoströmmarna från att alls uppstå, eller se till att de ändå på något sätt blir till mat för människor. Om det inte är möjligt kan man som nästa steg överväga att utnyttja näringen i maten som djurfoder, eller i ytterligare nästa steg att utnyttja energin i maten för att producera biogas eller el och värme till våra hem. Den första delen av uppsatsen består av en kartläggning av sidoströmmarna från hela livsmedelskedjan i Västra Götaland, utifrån den statistik som finns. Kartläggningen skulle visa hur mycket man redan vet om vilka mängder mat det rör sig om och vad som händer med den. Det visade sig finnas en hel del off

The purpose with the thesis project is to analyse the function of E-scooters from the three parts that comes with sustainability, which is economic, environment and social sustainability. Because it is a new vehicle, it comes with a large amount of deficits when it comes to regulation and knowledge. To get a deeper awareness about the consequences is the reason why sustainability is applied in this thesis. A comparison has been done to conclude if the E-scooters is a sustainable solution for society. The thesis has been done with help of surveys and interviews. Two different surveys have been done conducted in total. The first survey is about the use of E-scooters and the second one is about preferences. The surveys were structured with an amount of questions and assertions. Where the participants had to answer with given information for each question and assertion. The participants from the surveys were allowed to create their own image of the function of E-scooters in the society. In one of the surveys the participants were to be held in four different situations, where the E-scooter faces other vehicles. The reason why this was done, was to figure out what kind of travels the E-scooter replaces. The surveys were out on a digital platform during spring 2020. The reason why the surveys were done digitally was because there was not a possibility for us to do this study outside. In the thesis were three administrations from Malmö, Lund and Helsingborg interviewed and asked about the situation regarding to E-scooters for each community. The interviews were done during spring 2020. The interviews were done to get a brighter picture on how the communities are working with E-scooters. The administrations were asked the same questions without any preparations. Each interview was held approximative during one hour, so the administrations had a chance to give a good answer. The results show that the establishment of E-scooters has brought both positive and negative effects, Examensarbetet går ut på att analysera elsparkscykelns funktion utifrån de tre delarna som ingår i begreppet hållbarhet, ekonomisk, ekologisk och social. Då trafikslaget är relativt nytt i Sverige, är det många brister i reglering och kunskap kring elsparcykeln i landet. Syftet med examensarbetet är att fördjupa sig i de tre delarna som ingår i hållbarhetsbegreppet, för att i sin tur kunna analysera kring konsekvenserna som medföljer. En grundorsak till varför hållbarhetsbegreppet tillämpas är för att få en bättre förståelse gällande konsekvenserna som uppkommer. En jämförelse har gjorts för att tydliggöra om elsparkcykeln är en hållbar lösning för samhället. Arbetet har gjorts med hjälp av enkätstudier och intervjustudier. Totalt gjordes det två olika enkäter i arbetet. En av enkäterna handlade om ”användandet av elsparkcykeln” och den andra handlade om resenärens preferenser. Båda enkäterna var uppbyggda av ett flertal frågor och påståenden som deltagarna fick ge svar på, med hjälp av given information. Deltagarna i enkätstudierna fick frivilligt ge sin bild över elsparkcykelns funktion i samhället. I enkätundersökningen som handlar om resenärens preferenser kommer deltagarna att ställas i olika valsituationer, där elsparkcykeln ställs mot ett annat fordon för att på så sätt ta reda på vilka resor elsparkcykeln ersätter. Enkäterna lades ut på en digital plattform under våren år 2020. Anledningen till varför enkäterna lades ut på en digitalplattform är att det inte fanns någon möjlighet att utföra studien utomhus. I intervjustudien intervjuades tre förvaltningar från Malmö, Lund och Helsingborg under våren år 2020. Intervjustudien gjordes för att få fram en bild på hur dem jobbar med frågor kring elsparkcykeln. Samtliga förvaltningar fick besvara på samma frågor utan någon förberedelse. Varje förvaltning intervjuades i drygt i en timme för att kunna ge dem en chans att svara på frågorna. Resultatet visar att elsparkcykelns etablering i Sverige har medfört både posi

I år, 2020 har ett lagförslag från Boverket angående krav på klimatdeklarationer lämnats på remiss. Lagförslaget handlar om att fastställa ett krav på byggherrar, att vid nybyggnationer inkludera en klimatdeklaration. Denna klimatdeklaration ska verkställas genom att utföra en livscykelanalys på hela nybyggnationens klimatskal, stomme och innerväggar. För att kunna förenkla arbetet med klimatkalkyler och möjliggöra en smidig övergång för detta lagkrav kan verktyg kopplade till användandet av BIM vara lämpliga. BIM har länge funnits tillgängligt på marknaden för att underlätta och kvalitetssäkra projekt inom byggsektorn som ett 3D-modellerat ritprogram och informationssamlingsprogram. BIM kan ses som ett informationssamslingsprogram där arbetet samlas från flera discipliner som konstruktör, arkitekt, VVS etcetera. BIM program som exempelvis Revit öppnar upp projekt för samtliga inblandade och samlar all information på en plats. I denna studie kommer ett av dessa verktyg som kan kopplas till BIM, Tally, undersökas och utvärderas avseende LCA samt om applikationen kan ses som användbar på den svenska marknaden, i enlighet med kommande lagkrav om klimatdeklaration. Resultatet av en LCA på utvald BIM-modell, gjord i Tally, kommer jämföras mot tredjeparts validerade data, från EPDer, som är kända och använda inom Sverige. Denna studie visar att en LCA, genomförd i Tally, ger resultatet för den potentiella miljöpåverkan för de livscykelskeden och den miljöpåverkanskategori som lagförslaget inkluderar. Lagkravet föreslår att databasen som ska användas ska vara tillhandahållen av Boverket om valet av data är generiska data. Tally är bunden till en databas specialdesignad av GaBi för de ändamål som KieranTimberlake utvecklat Tally för. För att Tally ska uppfylla kravet i lagförslaget måste det bland annat införas en valmöjlighet av databas i programmet. I studien valdes fyra material ut från Tallys LCA resultat, dessa val baserades på varje enskilt materials potentiella miljö, This year, 2020, a bill from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning regarding requirements for climate declarations has been submitted on a referral. The bill is about establishing a requirement for builders, to include a climate declaration for new buildings. This climate declaration is to be implemented by performing a life-cycle analysis of the entire new building's climate shell, frame, and interior walls. To simplify the work on climate calculations and enable a smooth transition to this legal requirement, tools linked to the use of BIM may be suitable. BIM has long been available on the market to facilitate and quality assure projects in the construction sector as a 3D modelled drawing pro-gram and information collection program. BIM can be seen as an information gathering program where the work is gathered from several disciplines such as designer, architect, plumbing etc. BIM programs such as Revit open up projects for all involved and gather all information in one place. In this study, one of these tools that can be linked to BIM, Tally, will be investigated and evaluated for LCA and whether the application can be considered useful on the Swedish market, in accordance with upcoming legal requirements on climate declaration. The result of an LCA on selected BIM model, made in Tally, will be compared against thirdparty validated data, from EPDs, which is known and used within Sweden. This study shows that an LCA implemented in Tally provides the result for the potential environmental impact for the life cycle stages and the environmental impact category included in the bill. The legal requirement proposes that the database to be used should be provided by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning if the choice of data is generic data. Tally is bound to a database Gabi specially designed for the purposes for which KT innovation developed Tally. In order for Tally to fulfil the requirements of the bill, a choice of datab

Att människan påverkar klimatet och att utsläpp av växthusgaser värmer planeten är ingen nyhet. Byggsektorn stod 2015 för 18 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och 2018 lanserade Bygg- och anläggningssektorn en färdplan för att nå en klimatneutral värdekedja tills år 2045. Tidigare studier har pekat på att majoriteten av klimatpåverkan ifrån flerbostadshus kommer från driftskedet, men senare studier visar att påverkan från byggskedet utgör en allt större andel av de totala utsläppen. Intresset för att undersöka byggskedets (A1-A5) klimatpåverkan har växt och Sveriges Riksdag har i syfte att synliggöra och minska byggproduktionens klimatpåverkan föreslagit en ny lag om att byggherren måste utföra en klimatdeklaration på alla nybyggnationer. I studien beräknades ett äldreboendes klimatpåverkan och i byggskedet har alternativa, mer klimatvänliga, lösningar presenterades för att studera reduceringspotentialen som är möjlig med syftet att undersöka hur utsläppen kan minskas med alternativa materialval. Med användning av Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, BM, visar studien att det finns stor möjlighet till klimatförbättring med relativt enkla lösningar och materialbyten. Metoder som använts för studien är insamling av information från EPD-databaser, mailkonversationer och intervjuer med ämnesexperter och representanter för företag. Information har även samlats genom fysiska möten och diskussion tillsammans med handledare på Lunds universitet, Skanska Sverige AB och IVL Svenska Miljöinstitutet. Beräkning av klimatpåverkan har utförts med generiska resurser i Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg samt med indata från EPDer. Den bakomliggande metoden för indata till materialen är livscykelanalyser vilka materialtillverkare utfört men som även beskrivs i studien. Klimatbelastningen har fokuserat byggmaterial, bland annat har tillverkningsprocessen för installationerna avgränsats bort. Genom att projektera för en lägre klimatbelastning kan utsläppen reduceras med mel, The emissions of greenhouse gases caused by the construction sector represented 2015 18 % of Sweden’s total greenhouse emissions and the sector had by 2018 published a plan on how to reach a climate neutral value chain by 2045. Studies have shown that the construction phase has become a larger part of the climate impact from new-built multi-family residential buildings than before, in, in relation to the maintenance phase of buildings’ lifespan. The Swedish Government has proposed a new law to make the constructor carry out climate calculus for construction of all new buildings. In this study the climate impact from the construction phase of a retirement home is calculated and suggestions of alternative materials and technical solutions are made to show the potential reduction of CO2e. By using Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, BM, the study showed a potential for climate impact reduction using solutions and material changes. By planning for the use of low-impact-materials the climate impact in the construction phase, A1-A5, can be decreased for the studied parts by 21-42 % compared to the building without alterations. The suggested alternative solutions have been focused on the building materials, the building services system are not included. The study’s results also showed concrete and construction steel as the materials contributing to most of the building materials total climate impact. As most of the building’s foundation consists of these materials, the foundation has the largest climate impact and therefore the highest reduction potential. The study suggested that the biggest part of materials’ climate impact originate from the production of the materials and through recycling and reusing construction materials the impact can be severely reduced. Different combinations have been examined and one alternative with solutions that are judged to be easy to apply, existing technical solutions of today had potential of reducing the impact with 21 %. With constru

I mars 2015 nådde den globalt genomsnittliga koldioxidhalten 400 ppm för första gången på tre miljoner år. Därför satte den svenska regeringen, år 2017, upp målet att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. Samtidigt står den svenska byggindustrin för 18,1 miljoner ton växthusgasutsläpp, vilket motsvarar 19 procent av Sveriges totala utsläpp. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur växthusgasutsläpp påverkas av byggnadsstommens spännvidder, tvärsnitt och gjutmetod med hjälp av Livscykelanalys (LCA), samt att bedöma vilken av byggprocesserna som står för störst andel växthusgasutsläpp. En fullständig LCA har utförts på tjugo olika stomalternativ med identiska lastfall för Telias kontorsbyggnad i Malmö, Sverige. Handberäkningar, som följer Eurokod, har utförts i denna studie för att beräkna mängden stål och betong för respektive stomme. Beräkningsprogrammet FEM Design har använts för att verifiera och jämföra resultaten från handberäkningarna. I Livscykelanalysen inkluderas processer från vaggan till graven; råvaruförsörjning och tillverkning, transporter till byggplats, bygg och installation, karbonatisering, rivning, avfallshantering och återvinning. Studien har exkluderat funktionella förändringar av stommen kopplat till brand, ljud, fukt och hälsa. Processer såsom underhåll, reparation, utbyte, ombyggnad samt energi och vattenanvändning har ej inkluderats. Livslängden för stommen har antagits till 100 år och den valda miljöpåverkanskategorin är global uppvärmningspotential. Resultaten visar att produktskedet står för 77–81% av stommens totala globala uppvärmningspotential. Ett tunt tvärsnitt för ett platsgjutet bjälklag resulterar i en lägre miljöpåverkan tills bjälklaget blir alltför tunt och både mängden armering och växthusgasutsläppen ökar då drastiskt. En ökad spännvidd för ett platsgjutet bjälklag ger en lägre global uppvärmningspotential fram till spännvidden ökat alltför mycket då mängden armering ökar drastiskt och därmed den globala u, The global average carbon dioxide concentration reached 400 ppm for the first time in three million years, in March 2015. This calls for drastic measures so in 2017 the Swedish government set up the goal of making Sweden climate neutral by 2045. Meanwhile, the construction sector in Sweden accounts for 18.1 million tons of green- house gases which is 19 percent of Sweden’s total emissions. The purpose of this study is to investigate and analyze how greenhouse gas emissions are impacted by the load-bearing structures span length, cross-section and concrete casting method for load-bearing structures using Life Cycle Assessment (LCA). Further- more, to evaluate which process throughout the load-bearing structure’s lifetime is dominant in greenhouse gas emissions. A full LCA has been conducted on twenty different load-bearing structures with identical load cases for the Telia office building in Malm ̈o, Sweden. Hand calculations, following Eurocode, have been performed in this study in order to calculate all steel and concrete quantities for each alternative design. The software program FEM Design was utilized to verify and compare with results from the hand calculations. The Life Cycle Assessment includes processes from cradle-to-grave; raw material extraction and manufacturing, transportation to construction site, installation and construction, carbonation, demolition, waste processing and disposal. The study has excluded functional changes of the load-bearing structure related to fire, acoustics, moisture and health. Additionally, no processes like maintenance, repair, replacement, refurbishment and energy and water use were included. The lifespan of the load-bearing structure has been assumed to 100 years with the focus on global warming potential. The results from the study show that the product stage accounts for 77-81% of the total global warming potential of the load-bearing structure. A more slenderer cross-section for an in-situ concrete slab results in a lowe

Industries are facing challenges concerning both climate impact and work environment. AB Sandvik Coromant, a metalworking industry, is not an exception. Due to high temperature processes, the work environment for the employees reaches high temperatures. In this report, two possible solutions are investigated; installation of a cooling machine and insulation of the process ventilation. These two alternatives are compared through simulations of heat transfer and room temperature, together with a Life Cycle Assessment. The desired result is to lower the room temperature to the recommended level. At maximum load this study shows that both insulation and the installing of a cooling machine, separately, would be able to decrease the room temperature significantly and fulfill the requirements. It is confirmed that the environmental impact of insulation is remarkably lower than the one of the cooling machine. The final conclusion is therefore that insulation is the most suitable solution to the issues regarding both climate impact and working environment. Although if the chosen maximum temperature is considered too high, a cooling machine would be required as a complement to insulation, to reach even lower temperatures.