Search

Syftet med studien var att jämföra motivation att studera mellan studenter på civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet på Karlstads universitet. Tre frågeställningar konstruerades: ”Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på inre motivation?”, ”Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på yttre motivation?” och ” Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på amotivation?”. För att undersöka detta genomfördes oberoende t-test. Data samlades in via pappersenkäter från 119 deltagare varav 111 användes för analys. Av dessa 111 var 59 civilekonomstudenter och 52 förskollärarstudenter. Självskattningsinstrumentet Academic Motivation Scale användes för att mäta studiemotivation. Den oberoende variabeln var utbildningsprogram på Karlstads universitet med två nivåer, civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet. De tre motivationsperspektiven inre motivation, yttre motivation och amotivation samt undergrupperna att åstadkomma, förståelse, att stimuleras, yttre reglering, inåtvänd reglering och identifierad reglering utgjorde beroende variabler. Resultaten visade en signifikant skillnad mellan programmen för yttre motivation samt för undergrupperna yttre reglering, identifierad reglering, att stimuleras och förståelse. Detta visade att civilekonomstudenterna drivs mer av ett utsatt mål som de vill uppnå och är mer styrda av belöning och yttre krav än förskollärarstudenterna. Det visade även att förskollärarstudenterna värdesätter det egna valet att studera och har mer nyfikenhet och stimulerande konversationer med sina klasskamrater än civilekonomstudenterna. En ojämn könsfördelning mellan de två klasserna ska beaktas i slutsatsen. Civilekonomstudenterna hade en jämn könsfördelning och visade en signifikant skillnad mellan kvinnor och män med avseende på undergrupperna yttre reglering och att stimuleras. Detta visar att kvinnorna upplever en mer kontrollerad motivation än männen och männen visar mer engagemang i olika uppgifter än kvinnorna. Slutsatsen är att det finns en skillnad i studiemotivationen mellan studenterna i de valda utbildningsprogrammen men att den skillnaden är liten. Endast undergruppen yttre reglering hade en större spridning där civilekonomstudenterna skattade högre än 3 förskollärarstudenterna. Denna studie visar att ett beteende inte styrs av antingen inre eller yttre motivation. Motivationen kan variera i styrka och orientering. The purpose of this study was to examine the difference in academic motivation in students attending two different college programs. Three specific research questions were constructed: “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to internal motivation?”, “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to extrinsic motivation?” and “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to amotivation? To test this an independent t-test was conducted. A questionnaire was constructed to collect data from 119 participants, of which 111 were used for analysis. From the 111 participants there were 59 responses from students attending the economics program and 52 from the preschool teacher program. The self-assessment questionnaire Academic Motivation Scale was used to measure academic motivation. The independent variable was educational programs at Karlstad university with two conditions, the economics program and the preschool teacher program. The three motivational perspectives internal motivation, extrinsic motivation and amotivation including the subscales to accomplish, to know, to experience stimulation, external regulation, introjected regulation and identified regulation were the dependent variables. The results showed a significant difference between the two programs with regard to extrinsic motivation and the motivational subscales external regulation, identified regulation, to experience stimulation and to know. This showed that the students attending the economics program is more driven by an external goal they wish to achieve and are more affected by rewards and external demand than the students attending the preschool teacher program. It also showed that the preschool teacher students value their own choice to study and are more curious and have more stimulating conversations with their classmates than the economics students. An unequal gender distribution between the two college programs is to be considered in the conclusion. The students attending the economics program had an equal gender distribution and showed a significant difference between men and women with regards to external regulation and to experience stimulation. This shows that the women experience a more controlled motivation than the men and the men show more commitment in various tasks than the women. The conclusion is that there is a difference in academic motivation between the two college programs but that difference is small. Only the subscale external regulation had 5 more variance where the economics students showed a higher value then the preschool teacher student. This study showed that a behavior is not controlled by internal or extrinsic motivation. Motivation can vary in strength and orientation.

The purpose of this thesis is to provide a deeper knowledge of how GDPR has affected Swedish e-retailers CRM and personalized marketing in connection to trust and privacy. The changed prerequisites elicited a need for in-depth knowledge of the affects. To conduct the study, the literature review that has been established included theories that are related to the concepts CRM, personalized marketing, trust and privacy. The concepts resulted in a conceptual framework that demonstrates the relationship between them and their different theories. The conceptual framework has been used to analyze the empirical data found from the qualitative studies with Swedish e-retailers. In the analysis chapter, discussions of the found differences and similarities were conducted in accordance with the conceptual framework. The analysis was used to draw conclusions to our research questions. The conclusion follows with implications, recommendations, limitations and suggestions for future research. The research has provided conclusions to what affects GDPR has had on CRM and personalized marketing strategies for Swedish e-retailers. These conclusions contribute with findings to fill in the found research gap. The conclusions provide knowledge and value to Swedish e-retailers that are established and for those who plan to enter the e-commerce market.

Cyclones are complex weather phenomena, affected by multiple variables such as pressure, wind, temperature and more. Therefore, how cyclones are formed, what affects them and how they can be tracked is still actively researched today. Cyclones can have multiple centers (eyes), which can split and merge during its lifetime, which make them even more complex to define mathematically. In this thesis, how multi-center cyclones can be meaningfully visualized for domain scientists using multivariate visualization is investigated. An important aspect of the visualization is how a cyclone’s spread and boundary can be defined. The result is a visualization where the cyclonic region is defined by segmenting a pressure volume, and then a surface is extracted to get the cyclone’s boundary. Temperature is visualized using color mapping onto surfaces, while the wind velocity is shown using particles. The framework allows domain scientists to affect the visualization by picking criteria for segmenting the volume, color maps, and more. In conclusion, an improved cyclonic region could be defined by using multiple fields instead of only pressure, and the visualization would be improved with a greater detail put into the wind part. Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska högskolan, Linköpings universitet

Billie Eilish är en artist som slagit igenom stort det senaste året. Hon har vunnit ett flertal priser för sitt arbete och sina produktioner, och är en av världens största artister i skrivande stund. Debutalbumet ”When We All Fall Asleep, Where Do We Go?” släpptes våren 2019 där samtliga produktioner skrivits av Billie tillsammans med hennes bror Finneas O´Connell, vilket är unikt jämfört med andra världsartister idag. Nästan alla låtar från debutalbumet var skrivna och producerade i Finneas sovrum, utan vetskapen eller en förväntning om att de en dag skulle bli några av de mest uppmärksammade och framgångsrika låtskrivarna i musikvärlden. Därför var detta intressant att studera hennes produktioner, vad som utmärker dessa, samt hur produktionsprocessen går till då många påstår att Billie Eilish är en annorlunda artist. Efter att ha gjort en musikanalys genom att lyssna på tre av hennes produktioner kunde jag uppfatta specifika kännetecken såsom hennes sångteknik, produktionernas mix, val av låtstrukturer, samt hennes röstkaraktär. Inom produktionsprocesserna för dessa tre produktioner, som granskades i artiklar och strömmande videos på internet, kunde jag hitta intressanta svar såsom hur produktionsprocessen gick till för de tre produktionerna samt beskrivningar kring specifika ljudeffekter och inspelning av sång.

The importance of rest and sleep is well established; we know, for example, that lack of sleep impairs immune function in rats and increases pain sensitivity in humans. However, little is known about sleep in dairy cows, but a lack of rest and sleep is discussed as a possible welfare problem in cattle. A first step toward a better understanding of sleep in dairy cows is to quantify the time cows spend awake and asleep in different stages of lactation. Using electrophysiological recordings on 7 occasions in wk −2, 2, 7, 13, 22, 37, and 45 in relation to calving, we investigated changes in rapid eye movement (REM) sleep time as well as non-rapid eye movement (NREM) sleep, drowsing, awake, and rumination in 19 dairy cows of the Swedish Red breed kept in single pens with ad libitum access to feed and water. The recordings on wk −2 and 45 were conducted during the dry period, and all others during lactation. The PROC MIXED procedure in SAS (SAS Institute Inc., Cary, NC) was used to test for significant differences in REM, NREM, drowsing, awake, and rumination between the different stages of lactation cycle. Pairwise comparisons between all recording occasions showed that total REM sleep duration was shorter for cows in wk 2 relative to calving compared with wk −2, and the number of REM sleep bouts were fewer in wk 2 compared with wk −2. The REM sleep was recorded during both the day (0500–2100 h) and night (2100–0500 h), but predominantly performed at night compared with daytime, and the bout duration was longer during nighttime compared with daytime. A tendency was observed for time spent in NREM sleep to be shorter in wk 2 relative to calving compared with wk −2. The duration spent drowsing was shorter for cows in wk 2 and 13 relative to calving compared with wk −2. We found no effect of stage of lactation cycle on the duration of awake or ruminating. Our study is the first to assess sleep distribution during a lactation cycle, and our results show that stage of lactation is important to consider when moving forward with sleep investigations in dairy cows. The shortest REM sleep duration was found for cows 2 wk after calving and longest 2 wk before calving, and the difference was due a higher number of REM sleep bouts in the recording 2 wk before calving. The REM sleep and rumination predominantly occurred at night but were recorded during both day and night.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är en av de största orsakerna till ohälsa i dagens samhälle. Evidens finns bakom det faktum att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har därför skapats för att underlätta främjandet av fysisk aktivitet, dels förebyggande dels som behandling av ohälsa. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor beskriver sin roll vid fysisk aktivitet på recept. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som bygger på vetenskapliga artiklar från databassökningar på CINAHL och PubMed. Data har analyserats i fem steg. Resultat: Tretton vetenskapliga artiklar har använts till examensarbetets resultat och efter analys har resultatet strukturerats i ett huvudtema och fem subteman. Huvudtemat blev; Hinder och behov kopplat till FaR – sjuksköterskornas roll där sjuksköterskor beskrev att främja delaktighet och hantera patientens inställning är viktiga behov som är svåra att uppfylla med den kunskap som finns. Sjuksköterskor menar även att tidsbrist och ett otillräckligt stöd från ledningen hindrar arbetet med FaR. Utifrån ovanstående skapades fem sub- teman; Sjuksköterskornas möjlighet att främja patienternas delaktighet vid FaR, Sjuksköterskornas förmåga att bemöta patienternas inställning till FaR, Sjuksköterskornas behov av ökad kunskap kring FaR, Sjuksköterskornas upplevelser av tidsbrist som hinder vid FaR & Sjuksköterskornas behov av stöd från ledning i arbetet med FaR. Slutsats: Genom resultatet av denna litteraturöversikt och tidigare forskning skulle slutsatsen kunna dras att, för att kunna öka implementeringen av FaR behöver sjuksköterskor utveckla sin kunskap, både hur patienter kan göras delaktiga, motiveras och stödjas under behandling men också kring arbetsmetoden FaR. För att ytterligare utveckla arbetssätten kring FaR beskrev sjuksköterskorna ett behov av stöd från ledningen. Background: Physical inactivity is one of the main causes of today's illness among the population. There is a lot of evidence showing the positive health effects of physical activity. Physical activity on prescription (PaP) is created for the purpose to promote physical activity as prevention and treatment. Aim: To illuminate how nurses describe their role in physical activity on prescription. Method: The study is a literature review based on collected data from searches at CINAHL and PubMed. Data has been analyzed in five steps. Result: Based on 13 articles a main theme and sub-themes that showed how nurses describe their role was identified. The main theme: Barriers and needs when prescribing PaP – nurse´s role. The nurses described promoting patient participation and managing the patients attitude as important needs. These needs were difficult to meet with the available knowledge. Nurses also described lack of time and a non-supportive leadership as barriers when working with PaP. The following sub-themes were identified: Nurse´s ability to promote patient participation during treatments with PaP, Nurse´s ability to respond to patients attitude to PaP, Nurse´s need of increased knowledge about PaP, Nurse´s experience of lack of time as a barrier when prescribing PaP and Nurse´s need of a supportive leadership during work with PaP. Conclusion: The result of this literature review and previous research shows that in order to increase the implementation of PaP the nurses need to increase their knowledge. Both knowledge about how to promote patient participation but also about PaP. In order to develop the work with PaP nurses also described a need of having a supportive leadership.

A firn aquifer is a type of englacial water storage that forms when surface meltwater fills up the pore space in porous firn. If the retention time exceeds one year the feature is regarded as perennial. The melt and accumulation rates as well as the available pore space determine the formation and extent of the firn aquifer. Flow of water within the aquifer caused by gradients in hydraulic potential leads to redistribution of water and consequently to a change in the level of the water table. This thesis focuses on a perennial firn aquifer on the Lomonosovfonna ice field on Svalbard. Spatial and temporal variations in the depth to the water table as well as variations in reflectivity strength of the water table are analysed using data from ground penetrating radar surveys along with MATLAB and ArcGIS software tools. The results show a clear connection between surface topography, steepness of its slopes and depth to the water table. It is also proved that the depth varies between different years. During the four years of study, the water table in the area rose closer to the surface. The results also show that the reflections from the top of the water table are stronger and more frequently detected in areas with gentler water table slopes. A similar correlation is true for the surface topography slope, where a gentler slope shows a stronger reflectivity. The results support the previous research done on Holtedahlfonna’s aquifer on Svalbard as well as aquifers on Greenland. En firnakvifer är en typ av englacial vattenlagring som formas när smältvatten från en glaciärs yta fyller upp porutrymmen i porös firn. När retentionstiden överskrider ett år betraktas akviferen som flerårig. Smält- och ackumulationshastigheten samt det tillgängliga porutrymmet avgör bildningen och utsträckningen av akviferen. Vattenflödet i akviferen orsakad av gradienter i hydraulisk potential leder till omfördelning av vattnet och därmed till förändringar i vattenytans nivå. Denna uppsats fokuserar på en akvifer på isfältet Lomonosovfonna på Svalbard. De rumsliga och tidsmässiga variationerna i djupet till vattenytan samt de rumsliga variationerna i reflektivitetsstyrkan från vattenytan analyseras med hjälp av georadarmätningar samt MATLAB- och ArcGIS-mjukvaror. Resultaten visar ett tydligt samband mellan yttopografin, dess lutning samt djupet till vattenytan. Dessutom är det bevisat att djupet varierar mellan olika år. Under den fyra år långa undersökningssperioden har vattenytan i mätområdet stigit. Vidare visar resultaten att reflektioner från vattenytan är starkare och mer frekvent observerade i områden där vattenytans lutning är svag. En liknande korrelation gäller också för yttopografin, där svagare lutning ger upphov till en starkare reflektivitet. Resultaten stödjer den tidigare forskningen gjord både på akviferen på Holtedahlfonna på Svalbard och akviferer på Grönland.

Titel: “Ska vi ha sex?” - En kvalitativ studie om mottagandet av Brottsoffermyndighetens kampanj “Av fri vilja” Författare: Emma Nilsson & Amanda Forsberg Kurs, termin och år: Examensarbete C-uppsats MK094G, VT19 Antal ord i uppsatsen: 14 241 Problemformulering och syfte: I juli 2018 ändrades sexualbrottslagsstiftningen i Sverige och arbetet med att implementera den så kallade “samtyckeslagen” påbörjades. Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag att implementera lagändringen och gör detta i form av kampanjen “Av fri vilja”. Idag kämpar olika slags organisationer med att nå fram genom det oändliga kommunikationsbruset där allt fler kanaler och budskap tävlar om människors uppmärksamhet. För att lyckas förändra människors attityder gentemot utvalda fenomen är det avgörande för organisationer att skapa budskap som går igenom bruset, fastnar hos mottagaren, blir ihågkommet och slutligen förändrar mottagarens attityd enligt sändarens önskemål. Studien undersöker hur genus påverkar mottagandet av Brottsoffermyndighetens kampanj “Av fri vilja”. Metod och material: För att effektivt kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har det konstruerats fokusgrupper för att undersöka attityder gentemot samtycke före och efter ett stimuli i form av Brottsoffermyndighetens kampanjfilmer “Av fri vilja”. Urvalet bestod av unga vuxna mellan 18-25 år. Deltagarna i fokusgrupperna har sedan fått ta del av en enkät som har undersökt relationen till kampanjens ambassadörer samt i vilken grad budskapet fastnar och blir ihågkommet av mottagarna. Huvudresultat: Resultatet visade att det finns indikationer för vissa skillnader i hur män respektive kvinnor påverkas av kampanjen. Även om det finns vissa motsägelser gentemot de teoretiska resonemangen så visar resultatet i huvudsak att tidigare medvetenhet om och engagemang för samtycke kan avgöra hur kampanjen tas emot. Detta beror i stor grad på genus då de kvinnliga deltagarna har haft ett större intresse för samtycke än de manliga deltagarna.

Frågan om LSS kom att bli en av de hetaste frågorna inför valet 2018. Sparkraven på LSS blev hårt kritiserat när det ledde till att många människor förlorade sin rätt till personlig assistans. Domar som har påverkat tillämpningen av LSS har gjort tolkningen hårdare och många av partierna vill reformera LSS för att stärka rätten till personlig assistans. Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera de politiska partiernas (Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna samt Sverigedemokraterna) ståndpunkt i frågan om LSS. Uppsatsens frågeställningar har varit: hur vill partierna att LSS ska fungera? Vilka åtgärder föreslår partierna? Finns det några likheter mellan partierna? Uppsatsen utgår ifrån de olika partiernas partiprogram och studien har gjorts genom en textanalys av dessa. Grunden för empirin var frågorna som ställdes till partiprogrammet, för att finna partiernas ståndpunkt i LSS-frågan. Partiernas officiella hemsidor har använts, samt partiprogram som har laddats ner från partiernas hemsidor i PDF-form. Slutsatsen som kan dras är att partierna i mångt och mycket har liknande ståndpunkter i frågan om hur LSS skall fungera, även om frågan verkar vara mindre viktig för ett parti som står ut i studien. Partier på samma sida i den politiska dimensionen har ståndpunkter som liknar varandra mer än partier som är på motsatt sida, men det finns förvånande nog mer likheter än skillnader mellan partierna.

Vi har valt att göra en studie om hur egenföretagare och entreprenörer kombinerar sitt arbetsliv med privatliv. De teorier som vi har valt att använda är främst kopplade till work-life balance begreppet och den realistiska livsformsanalysen. Vårt syfte är att utreda entreprenörer och egenföretagares synsätt på deras work-life balance med hjälp av livsformsanalysen. Syftet är även att ta reda på huruvida balansen alternativt obalansen mellan arbetslivet och privatlivet påverkar dem. I vår studie har vi tre frågeställningar: “Hur upplever egenföretagare och entreprenörer balansen mellan arbetsliv och privatliv med ett livsformsperspektiv i beaktning?”, “Hur påverkas egenföretagare och entreprenörer av de krav som ställs respektive den kontroll de har?” samt “Huruvida en hög arbetsbelastning är eller inte är en stressfaktor som leder till en obalans mellan arbetsliv och privatliv”

Studien har tagit avstamp i samtal med en kontaktperson hos en multinationell koncern. Kontaktpersonen beskrev att det fanns en önskan om att undersöka vilka kommunikationsvägar som är lämpliga att använda för att kommunicera med cheferna gällande HR-arbetet. Studien har syftat till att i en multinationell koncern undersöka, beskriva och analysera relationen och kommunikationen mellan HR-funktionen och linjecheferna samt vilka möjligheter och hinder som finns inom dessa områden. De teoretiska utgångspunkterna bestod av teorier kring relationer, kommunikation och organisation. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är insamlat genom sju semistrukturerade intervjuer samt ett skriftligt svar utifrån intervjuguiden. Materialet har analyserats genom en tematisk analys. Resultatet visar att relationen och kommunikationen mellan HR Business Partners (HRBP) och cheferna i den studerade organisationen uppfattas som relativt god. Intervjuerna visar även att cheferna överlag är nöjda med stödet de får från sin HRBP samt att de helst vill få stöd och information via mail om det inte är frågor som behöver diskuteras. Studien visar vidare att det fysiska avståndet kan påverka relationen och kommunikationen negativt eftersom det minskar antalet informella och spontana möten som kan främja relationen. Idag existerar ingen strategi för den interna kommunikationen i koncernen, något vi anser bör finnas. The study has taken its starting point in discussions with a contact person in a multinational corporate group. The contact person described a desire to examine which communication channels that would be the most appropriate to use in the communication with line managers regarding HR-practices. The purpose of the study was to, in an multinational corporate group, examine, describe and analyse the relationship and communication between the HR-function and line managers as well as identify which opportunities and obstacles that exist for these areas. The theoretical starting points consisted of theories regarding relationships, communication and organisation. The study is based on a qualitative approach and the empirical material is collected through seven semi-structured interviews as well as one written response based on the interview guide. The material has been analysed by thematic analysis. The results show that the relationship and communication between HR Business Partners (HRBP) and managers in the examined organisation are perceived as quite good. The interviews also show that the managers are happy with the support they get from their HRBP overall and that they rather get support and information through email unless it is issues that need to be discussed. Furthermore the study shows that the physical distance can affect the relationship and communication in a negative way because it reduces the number of informal and spontaneous meetings that can encourage the relationship. There is no strategy for the internal communication in the corporate group today, something that we think should exist.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna definierar och förklarar begreppet omsorg och dess roll i förskolans verksamhet. Vi ville även öppna upp för diskussion kring omsorgsbegreppet och på så sätt synliggöra begreppets breda tolkningsområde. I förskolans läroplan (Lpfö 98 rev 2016, s.9) står det att ”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” vidare nämns begreppet omsorg åtta gånger till, men hur kan pedagoger arbeta för att nå omsorgens målområden? Enligt utbildningsdepartementet (2017) är förskolans uppdrag komplext och brett och betonar avsaknaden av en tydlig definition av omsorgsbegreppet i styrdokumenten. För att fördjupa oss i omsorg har vi valt att göra en kvalitativ studie där fem pedagoger har intervjuats, där empirin från intervjuer analyserades utifrån innehållsanalys för att synliggöra likheter, skillnader och mönster.Studien utgår ifrån Segestens (2017) begreppsanalys för att undersöka begreppet omsorg utifrån pedagogernas perspektiv. För att tolka informanternas svar använder vi Noddings (2015) begrepp modellering, dialog, praktisk handling och bekräftelse. Studiens resultat visar att omsorg är ett komplext och mångtydigt begrepp. Pedagogerna betonar bristen av dialog kring omsorg och beskriver begreppet genom att använda andra ordalag. I resultatet beskrivs omsorg genom att det delas upp i två delar, det ”gamla och det nya”. Omsorg ses som en självklar del i förskolans verksamhet och sätts in i ett helhetsperspektiv, där vikten av dialog och samsyn mellan pedagogerna betonas. Studien visar tre perspektiv gällande barngruppens stora storlek. I vårt resultat framkom den trygge vuxna återkommande i relation till omsorgsuppdraget. I sista delen av resultatdiskussionen presenteras informanternas förslag på hur pedagoger kan synliggöra omsorg inom förskolans verksamhet.

Sjukvården i Sverige genomgår just nu en digitalisering för att anpassa vården till ny teknologi samt för att bättre kunna möta patienters behov både nu och i framtiden. En del av denna digitalisering är digital vård som möjliggör att vårdgivare och vårdtagare kan ha ett vårdmöte på distans genom digitala plattformar. Digital vård är ett relativt nytt fenomen inom den svenska sjukvården och har varit ett mål för diskussion, där förtroendet för de digitala vårdtjänsterna varierar bland befolkningen. Denna uppsats ämnar studera och kartlägga användningen av och attityderna till digital vård bland individer i åldersgruppen 18-29 år. Detta genom att använda en huvudsakligen kvantitativ forskningsstrategi och enkät som forskningsmetod. Resultatet visar bland annat att respondenterna överlag varken har ett lågt eller högt förtroende för digitala vårdtjänster, utan uppfattas ha ett neutralt förtroende. Respondenter som tidigare använt digitala vårdtjänster har emellertid ett högre förtroende för digital vård än respondenter som inte tidigare använt denna typ av vårdtjänst. De utlästa attityderna hos respondenterna kan främst härledas till den rumsliga aspekten av digital vård Många respondenter uppger att de tycker att digital vård är smidigt, flexibelt och enkelt samtidigt som flera är skeptiska till att lika bra vård kan ges vid ett digitalt vårdbesök som vid ett fysiskt. Vidare uppfattas det finnas attityder av politisk karaktär, där frågan snarare gäller privata respektive offentliga vårdaktörer som bidrar till respondenternas attityder till och viljan att använda digital vård.

Vår studie vill undersöka hur förskollärare skapar en hållbar relation till de yngre barnen i förskolan. För att ta reda på det gjordes en kvalitativ studie där deltagande förskollärare deltog genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsfrågorna som användes var följande: Vilka faktorer anser förskollärarna vara viktiga för skapandet av hållbara relationer till de yngre barnen i förskolan. Hur skapar förskollärarna hållbara relationer? Hur bygger förskollärarna samspel i verksamheten? För att ta reda på forskningsfrågorna fick förskollärarna svara på nio olika frågor som samtliga var kopplade till studiens syfte. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys där sex olika teman framkom, dessa var: verksamheten, förskollärarens förhållningssätt och kompetenser, relationsbyggande, hållbara relationer, den samspelande miljön samt omsorgens betydelse i relation till barnet. Resultatet visade att samtliga förskollärare resonerar och förhåller sig till att relationerna till både barnen och verksamheten har en stor betydelse för deras arbete inom förskolans verksamhet. Slutsatsen påvisade att förskollärare värderar relationer högt i förskolans verksamhet, främst till barnen men likväl den till kollegor samt barnens vårdnadshavare. Förmågan att använda personliga kompetenser i relation till barnet i sin professionella roll påstods av flera förskollärare vara nyckeln till att skapa relationer till barnen som ska hålla över en längre tid.

Sömnbrist är ett ämne som givits allt mer uppmärksamhet i dagens samhälle. Sömnen har betydelse för människan i den bemärkelse att kroppen får återhämtning och hjärnan kan lagra och bearbeta minnen. Sjuksköterskor har i dagens samhälle en stor roll i det patientnära arbetet. Men vad händer med en sjuksköterska som har sömnbrist och hur påverkar detta hens arbete och hälsa? Syftet med detta arbete är att beskriva hur sjuksköterskor erfar sömnbrist, trötthet och fatigue samt hur det påverkar sjuksköterskans arbete och hälsa. En litteraturöversikt användes till arbetet för att få en överblick om det nuvarande kunskapsläget. Tio artiklar inkluderades i arbetet och analyserades. Studier visar på att sömnbrist, trötthet och fatigue är vanligt förekommande hos sjuksköterskor och studierna visade även på konsekvenser som uppstått till följd av sjuksköterskors trötthet. Dessa konsekvenser kan innebära att sjuksköterskor begår misstag i det patientnära arbetet, men tröttheten kan också gå ut över det privata livet. Detta innebär att sjuksköterskan kan utsätta sig för onödiga risker utanför arbetsplatsen i form av att köra bil medan hen är trött. Resultaten visar att det behövs mer forskning kring vilka orsaker som gör att sjuksköterskan lider av sömnbrist och därav upplever trötthet. Likaså studier som visar hur sömnbrist påverkar den vårdande vården vore värdefullt. En slutsats är att man bör lyfta frågan om sömnbrist och trötthet hos personalen för att på så sätt kunna se om rätt förutsättningar finns för en rimlig återhämtning.