Search

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera vilka kommunikationsbarriärer som finns på vårdcentraler i ett segregerade områden i Sverige, samt hur man arbetar med dessa barriärer. Jag har ställt mig två frågor; Vilka kommunikationsbarriärer finns på en vårdcentral i ett segregerat område? Hur hanterar vårdcentralernas personal kommunikationsbarriärer? Arbetet bygger på en kvalitativ fältstudie som jag utfört på två vårdcentraler lokaliserade i segregerade områden i Sverige. Jag har gjort både observationer och deltagande observationer samt haft både informella och semistrukturerade samtal med flera anställda på båda vårdcentralerna för att samla in data. I resultatet behandlar jag användandet av tolk samt de fem olika barriärer som jag identifierat; språkbarriären, kunskapsbarriären, förståelsebarriären, kulturbarriären och erfarenhetsbarriären. Resultatet visar att barriärerna yttrar sig på många olika vis och att personalen ofta behöver vara kreativa i sitt sätt att hantera dem. Det är vanligt att vårdtagarna inte talar och/eller förstår svenska samt inte har kunskap om det svenska sjukvårdsystemet och inte vet vad en vårdcentral är. Det är också vanligt att de saknar eller har bristande kunskaper om människokroppen, sjukdomar och behandlingar. Tolkar fungerar bra som en mellanled för att förstärka kommunikationen och minska risken för missförstånd, men användning av tolk kan också vara krångligt och det kan vara svårt att få tag på en bra tolk i tid. Kommunikationsbarriärerna som uppstår ökar risken för missförstånd och misstro vilket kan leda till försämrad vårdkvalitet. Missförstånd kan leda till att vårdtagaren inte kan följa behandlingsplanen som det var tänkt och misstro kan leda till att vårdtagaren väljer att avstå helt eller delvis från behandling. För förhindra detta är vårdtagarna noggranna med att ta sig extra tid åt att förklara, diskutera med och lyssna på vårdtagaren. Arbetet med förtroende är väldigt viktigt då ett dåligt möte kan, The purpose of this paper is to investigate and analyze which communication barriers exist in health centers in segregated areas in Sweden, and how to handle these barriers. I have asked two questions: Which communication barriers are there in a health center in a segregated area? How does healthcare staff handle communication barriers? The work is based on the qualitative field study that I have carried out at two health centers located in segregated areas in Sweden. I have made both observations and participatory observations and held both informal and semi-structured conversations with several employees at both health centers to collect data. In the result, I process the use of an interpreter and the five different barriers that I have identified: the language barrier, the knowledge barrier, the barrier of understanding, the culture barrier and the barrier of experience. The result shows that the barriers manifest themselves in many different ways and that the staff often needs to be creative in its way of handling them. It is common for the recipients to not speak and / or understand Swedish and to not have knowledge of the Swedish healthcare system or what a health center is. It is also common that they lack or have insufficient knowledge of the human body, diseases and treatments. Interpreters work well as intermediaries who can enhance communication and reduce the risk of misunderstanding, but the use of an interpreter can also be difficult, and it can be difficult to get access to a good interpreter on time. The communication barriers that arise increase the risk of misunderstandings and mistrust which can lead to a deterioration in care quality. Misunderstandings can lead to the recipient not being able to follow the treatment plan as intended, and mistrust can lead to the recipient choosing to abstain wholly or partly from treatment. To prevent this, the staff is careful to take extra time to explain, discuss and listen to the patient. The work on trust

Independent on where in the world one is, patient safety is regarded as one of the most important aspects in the healthcare industry. On the contrary, depending on where you are, the patient safety will differ and is therefore location dependent. The patient safety in a developing country will therefore be evaluated in a different way compared to a developed country. This study, therefore aimed to identify the patient safety in Puntland, Somalia and with it, its healthcare environment in the hospitals. The goal was to identify the main factors that affected the patient safety. To investigate this, a field study to the region of interest was made and subsequently interviews with staff at the site were conducted as well as observations in the concerned hospitals. The obtained results were analysed using the method of Qualitative Content Analysis. At a later stage, the results could be thematized into four categories; “​Need​”, “​Device​”, “​Training​” and “​Knowledge​”, which pinpointed the main issues. The study show that there was a common transversal issue of a inherent lack of devices, training and knowledge which in turn could severely affect the patients and their safety in ways such as misdiagnosis, delayed treatment and in worst cases death. Furthermore, it was evident that rather than the lack of actual devices, the absence of knowledge was more prevalent., Oberoende på var än i världen man befinner sig, anses patientsäkerhet vara en av de viktigaste aspekterna i sjukvården. Å andra sidan, helt beroende på var man befinner sig kommer patientsäkerheten skilja sig och är därför lägesberoende. Patientsäkerheten i ett utvecklingsland kommer därför uppfattas på ett annat sätt i jämförelse med ett I-land. Denna studie syftar till att identifiera patientsäkerheten i Puntland, Somalia och med det dess vårdmiljö i sjukhusen. Målet var att identifiera huvudfaktorerna som påverkar patientsäkerheten. För att undersöka detta utfördes en fältstudie i den valda regionen Puntland, därefter gjordes intervjuer med personal på plats i sjukhusen och dessutom utfördes observationer. De erhållna resultaten analyserades med hjälp av metoden “Qualitative Content Analysis”. Vid ett senare skede tematiseras resultaten till fyra kategorier; “​Behov​”, “​Apparat​”, “​Utbildning​” och “​Kunskap​”, vilka visade på de huvudsakliga problemen. Studien visade slutligen på att det fanns ett gemensamt genomgående problem av brist på apparater, utbildning och kunskap, vilket i sin tur skulle kunna påverka patienter och deras säkerhet på sätt såsom feldiagnoser, försenad behandling och i värsta fall döden. Vidare fastställdes att snarare än bristen på apparater, var avsaknaden av kunskap mer påtaglig.

Rapportens syfte är att i en fallstudie undersöka vilka effekter personalen på ett vård och omsorgsboendeti Filipstads kommun upplever i sin vardag, efter att ett nytt IT-system implementerats, för att bedöma om upphandlingsprocessens genomförande ligger till grund för effekterna personalen upplever. Detta ämne är aktuellt, då digitalisering inom vården ingår allt mer i personalens vardag inom vård och omsorg. Effekter efter en implementering av ett IT-system uppstår alltid, men frågan är om effekterna påverkar vård och omsorgspersonalens vardagliga arbetssituation på ett positivt eller negativt sätt. Detta är en fallstudie med kvalitativ inriktning, där metodvalen är semistrukturerad intervju och deltagande känd observation. Utifrån den insamlade teorin utformades de intervjufrågor som användes vid intervju med säkerhetssamordnare (SS ) och upphandlingschef (UC) för Filipstads kommun som är IT-systemets beställare. Efter intervjun med SS och UC i sammanhållning med teori utformades de intervjufrågor som ställdes till gruppledaren för vård och omsorgsboendet samt fem stycken personal på vård och omsorgsboendet, varav fyrast jobbar dag och en jobbar natt. Resultatet av fallstudien visar att upphandlingsprocessen och implementeringen av IT-systemet utförts utan några större brister, men IT-systemet har en hög dysfunktionalitet. Respondenternas och gruppledarens syn är att kraven sett annorlunda ut om de fått medverka vid kravinsamlingen, denna syn stöds inte av det som framkommit under rapportens skrivande.Dock har personalens vardagliga arbetssituation försämrats efter det nya IT-systemet implementerats. Syftet med det nya IT-systemet var att personalen skulle känna sig tryggare och ha bättre koll över brukarna. Detta har inte uppnåtts då IT-systemet har en så hög dysfunktionalitet att en slutbesiktning varit omöjlig att genomföra.

Bakgrund: Främsta syftet med tvångsvård är att skydda patienten från att skada sig själv eller andra. Patienter som vårdas under tvång inom psykiatrisk slutenvård har begränsad möjlighet att påverka och vara delaktiga i sin vård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att vårdas under tvång i den psykiatriska slutenvården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Nio vetenskapliga artiklar analyserades enligt en femstegsmodell. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och PsycInfo. Resultat: Det framkom både positiva och negativa upplevelser av att vårdas under tvång. Upplevelserna sammanfattades i tre teman: Avsaknad av information och kontroll, Önskan om förståelse istället för försummelse och Insikt om tvångsvårdens nödvändighet. Konklusion: Vårdpersonalens attityder och bemötande är avgörande faktorer för hur patienter upplever tvångsvården., Background: The main purpose of coercive care is to protect patients from injuring themselves and/or others. Patients treated under coercive care in psychiatric care have limited possibilities to influence and participation in their care. Aim: To illuminate patients' experiences of being cared for in locked psychiatric care. Method: A literature review was conducted. Nine scientific articles were analyzed following a five-step model. The articles were retrieved from the databases Cinahl and PsycInfo. Results: There were both positive and negative experiences of being cared for under coercion. The experiences were summarized in three themes: Lack of information and control, Wishing for understanding instead of neglect and Insight into the necessity of compulsory care. Conclusion: The attitudes and treatment of caregivers are crucial factors in how patients experience compulsive care.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en kronisk obotlig sjukdom som degenererar kroppens muskler successivt och innebär en långsam försämring av rörelser. Uppkomsten är ännu inte klarlagd men forskning visar på att förekomsten är vanligare hos män. Vid diagnostisering av ALS krävs snabb behandling för att fördröja sjukdomsutvecklingen. Diagnosen leder slutligen till förlamning och döden och har en fysisk och psykisk påverkan på den drabbade personens liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som grundas på fem självbiografier. Data analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att vården på sjukhus och i hemmet upplevdes både som positiv och negativ. Familjen bidrog till ett välmående och inbringade glädje för bokförfattarna. Negativa upplevelser var försämring i ALS som påverkade vardagen. Resultatet presenterades med tre kategorier och tillhörande underkategorier. Kategorierna är: Vårdens inverkan på sjukdomsupplevelsen, ALS inverkan på familjen och att leva med ALS till vardags. Slutsats: Studien visar på att vårdpersonal och familj som ger närhet och stöd till personen med ALS kan bidra till ökat välbefinnande samt trygghet. Det är av betydelse att förse den drabbade med hjälpmedel utefter behov för att personen ska uppleva självständighet över sin kropp. Bra vårdmiljö och bemötande i vården är nödvändigt för att personerna med ALS inte ska känna sig nedvärderade.

Introduktion: Stroke är internationellt sett den största orsaken till funktionsnedsättningoch den tredje största orsaken till död. Nästan två av tre personer som överlever stroke lämnar sjukhuset med någon form av nedsättning vilka kan vara fysiska, kognitiva, kommunikativa och/eller känslomässiga. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av vård efter stroke. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Polit och Becks (2017) nio steg. Via databaserna PubMed och Cinahl identifierades elva kvalitativa artiklar med hjälp av relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades innan ett resultat sammanställdes. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier vilka var vårdmiljöns inverkan, informationens betydelse, betydelsen av emotionellt stöd samt medverkan och oro i återhämtningsprocessen med sju tillhörande underkategorier. Slutsats: I resultatet framkom flera erfarenheter som gav missnöje och tillfredställelse hos patienterna i vårdmiljön. Erfarenheter framkom också kring behov av information omsjukdomstillståndet vilken bör vara individanpassad. Stöd från omgivningen upplevdessom viktig för patienterna under vårdtiden. Patienterna beskrev erfarenheter av att inte vara delaktiga i planeringen av sin vård. Patienterna beskrev mål av att bli så självständiga som möjligt. Många patienter hade erfarenheter av oro för att återvända hem efter att de drabbats av stroke.

The Swedish constitution provides a general protection against enforced interventions. This includes practically all interventions in healthcare. The result is that all medical interventions must be supported by the patient's consent or by law. Swedish law provides no solution if a patient lacks the mental capacity to give consent for an intervention and the laws regarding involuntary treatment are not applicable. A governmental commission has put forth a proposal for a new law about surrogate decision-making. The proposal enables those close to the patient to act as surrogate decision makers. If no such person is available, the caregiver itself may carry out the decision on its own. The surrogate is however not allowed to refrain from live support. Another area where persons close to the patient plays a role is organ donation. If the deceased has not made its will known the law still allows organ transplant, as long as the deceased has not opposed it in any way. Those close to the patient may however in these cases use a veto to stop a transplantation. This essay uses a legal dogmatic method to investigate the motives for close ones’ influence in the healthcare, and what these decisions should be based on. There is a slight difference between the protected interests regarding healthcare given to patients without mental capacity and donation of organs. In relation to healthcare the interest at hand is the one of the patient only. However, when discussing organ donation, the interest of the psychological integrity of the people close to the deceased person is considered as well. This difference of considered interests is most of the time logical, though there are a few situations in healthcare which resembles the organ donation situation a lot more than the rest of the healthcare situations. Instead of letting the considered interests approach when the situations become more alike, the proposal for surrogates leads to a huge difference in very similar situations. As, I Sverige finns ett grundlagsstadgat skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp som omfattar i princip alla ingrepp som görs i hälso- och sjukvård. Det innebär att all hälso- och sjukvård måste ges med patientens samtycke eller med stöd i tvångslagstiftning. I dagsläget finns ingen möjlighet att ge vård till en patient som saknar kapacitet att lämna ett giltigt samtycke om inte tvångslagstiftningen är tillämplig. En statlig utredning har därför lämnat förslag på ställföreträdarskap inom hälso- och sjukvård. Förslaget möjliggör för anhöriga att agera ställföreträdare åt en patient så att vård kan ges utan att skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp åsidosätts. Ställföreträdaren får dock inte motsätta sig livsuppehållande behandling. Ett annat område där anhöriga spelar en roll är organdonation för transplantation. Om det inte är säkert att den avlidne önskar donera sina organ kan transplantation ändå genomföras så länge inget talar för att den avlidne motsatt sig det. Dock har närstående till den avlidne en vetorätt. Uppsatsen utreder med hjälp av rättsdogmatisk metod de olika motiven för anhörigas inflytande och vad de anhöriga ska grunda sina beslut på, samt resultaten av de olika regleringarna. Det finns en viss skillnad i vad lagstiftaren har ansett skyddsvärt i de olika situationerna. När det gäller ställföreträdarskap har patienten varit det enda som spelat roll, till den grad att patientens egen möjlighet att styra ställföreträdarens beslut har inskränkts. Vid organdonation tillåts de anhörigas psykiska integritet spela roll och motiverar på så vis vetorätten. I de flesta fall är denna skillnad motiverad, men vissa fall där ställföreträdarskap är aktuellt liknar mer situationen där organdonation är aktuell. Istället för att regleringarna blir mer och mer lika varanda när situationerna närmar sig varandra kommer utredningens förslag om ställföreträdarskap innebära stora skillnader i anhörigas inflytande i livets slutskede. Som alternativ diskuteras en möjlighet

Denna uppsats undersöker Lagen Om Valfrihetssystem, en lag som reglerar uppköp av vård- och omsorgstjänster av kommuner och landsting. Uppsatsen ställer upp två idealtyper baserade på teorier av två författare, Christopher Hood och Lennart Lundqvist. Hoods teorier används för att ställa upp en New Public Management-idealtyp, och Lundqvists teorier används för att ställa upp en medborgardemokrati-idealtyp. Uppsatsen undersöker hur de värden som finns i lagen överensstämmer med dessa idealtyper. Uppsatsen visar på hur värden kan tolkas på olika sätt i olika teorier, och hur dessa värden kan uttrycka sig på sätt som liknar den ena eller båda idealtyperna. Uppsatsen kommer till slutsatsen att lagen har många likheter med New Public Managment-idealtypen, vissa likheter med medborgardemokrati-idealtypen, men till stor del verkar fokusera på en version av frihet som inte representeras väl av någon av idealtyperna och därför bör lagen inte beskrivas vare sig som en New Public Management-lag eller en medborgardemokrati-lag.

In this thesis diet and health of people who lived in southern Sweden 2300-1100 BCE is studied. The study is based on bioarchaeological analyses of human remains from 46 localities in the areas of Uppland, Närke, Östergötland, Västergötland, and Scania. The studies are based on skeletal remains from a minimum number of 310 individuals that have been analysed both osteologically and biochemically. The thesis constitutes five papers and a synthesis, where diet and health, related to agro-pastoral intensification and increased social stratification, is explored and discussed.The author acknowledges a biocultural approach, i.e. human biology and culture are intertwined and affect each other. A variety of cultural expressions and actions form human biology, which can be studied as skeletal adaptation or stress. This relationship makes it possible to study past cultural behaviour through analyses of human skeletal remains. The results of the papers have been discussed in relation to bioarcheological theories and methodologies as well as current regional archaeological understandings.The period around 2300-1100 BCE is considered by archaeologists as a period of agro-pastoral intensification, population increase, and increased social stratification. Agro-pastoral intensification allows for increased access to nutrition, and further, a resource surplus. This development would plausibly also result in population increase and increased socio-economic differences. Through investigations of diet, oral health, stature, paleopathology and care, mobility, and demography insight in the biological consequences of this development have been gained.The results from the papers show that there is a higher reliance on cereals and cattle in the Late Neolithic-Early Bronze Age than in previous periods, which is visible both in stable isotope results and the frequency of dental caries. The health of the population seems to have been generally good with high stature, low prevalence of patholo

Vården genomgår en transformation till följd av bl.a. grundläggande krav om jämlik och tillgänglig vård i kombination med en åldrande befolkning och ökad folkmängd. Medborgare, beslutfattare, profession och forskare är alla överens om att uppgiften är grannlaga och mycket angelägen. I den här boken lyfts innovation och digitalisering fram som medel för vårdens transformation. Innehållet i boken är baseras på följeforskning av Innovationslabbet för eHälsa, stationerat på Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset, i samarbete med Karolinska Institutet. Innovationslabbet för eHälsa möjliggjordes av en Vinnova finansierad testbädd för Vårdinformatik som startade hösten 2013 och avslutades hösten 2016. I boken visar vi hur digital plattformsförmåga i kombination med organisatorisk innovationsförmåga är avgörande för att lyckas med digitalisering. Som läsare får du också följa 23 innovationsberättelser genom olika vårdgrenar och teknisk infrastruktur.Syftet med boken är att inspirera och bidra till kunskap om digital innovation. Boken vänder sig till dig som är intresserad av vårdens digitalisering., Boken kan beställas på www.3hi.se., Informatiktestbädd för framtidens hälso- och sjukvård

Med en vård som inriktar sig på ohälsa och dysfunktion utgör patientens styrkor och positiva erfarenheter en bortglömd resurs i behandlingen. I följande kapitel behandlas olika aspekter av hälsa. Beskrivningen fokuserar på olika typer av styrkor som kan användas som resurser i hemsjukvården för att främja patienters hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Människor blir allt äldre idag vilket leder till att fler personer kommer att diagnostiseras med sjukdomen demens. Detta gör att personer som behöver vård för sjukdomar som är relaterade till ålder också lider risken att ha demens, vilket gör vården mer komplicerad. Sjuksköterskor behöver ha mer kunskap och förståelse för hur sjukdomen utvecklas och hur det påverkar de kognitiva förmågorna hos en person. Det är också viktigt för sjuksköterskan att kunna se personen bakom sjukdomen och skapa en Jag – Du relation till personen med demens för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med demens Metod: En litteraturöversikt som genomfördes enligt Fribergs mall där åtta kvalitativa artiklar analyserades vilket resulterade i tre huvudteman och sju subteman. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde vården av personer med demens som komplex men ändå utmanande och det viktigaste var att se personen bakom sjukdomen. Sjuksköterskor ansåg att det krävdes goda värderingar, attityder och en god moral för att kunna reflektera i alla de etiska situationer som uppstår under vårdandet för att agera korrekt och inte ha skuldkänslor som påverkade dem negativt psykiskt. Samtidigt tyckte de att det krävdes mer kunskap kring sjukdomen demens, livshistorien men även hur personernas beteende skulle hanteras i vården. Sjuksköterskornas erfarenheter visade på att de ansåg att det fanns många orsaker som gjorde arbetet till personer med demens svårt vilket bland annat var rutiner, brist på personal och resurser, lokaler var inte anpassade för vård av personer med demens men även att vårdpersonalens attityder som påverkade arbetsplatskulturen. Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt från Watsons teori om mänsklig omsorg och hur viktigt det är att vara närvarande i ögonblicket vilket sammanfördes i Jag – Du vårdrelationen som är i fokus vid vårdandet hos personer med demens., Background: People are getting older today, which leads to more people will be diagnosed by the disease dementia. This means that people who need care for diseases related to age also suffer from the risk of getting dementia, which makes care more complicated. Nurses therefore need more knowledge and understanding of how the disease develops and how it affects the cognitive abilities of the person. It is also important for the nurse to be able to see the person behind the disease and to create an I - You relation to the person with dementia in order to provide good care that is designed just for that person. Aim: The aim was to describe a nurses experiences in caring for a person with dementia Method: A literature review was conducted according to Friberg´s template where eight qualitative articles were analyzed and resulted in three maintheme and seven subtheme. Results: The result showed that nurses experienced the care of people with dementia as complex but still challenging where the most important was to see the person behind the disease. Nurse´s considered that it requires good values, attitudes and a good moral to be able to reflect in all the ethical situations that arise during care to act properly and not have feelings of guilt that negatively affect them psychologically. At the same time, they thought that more knowledge was required about the disease dementia, life story, but also how the behavior of people should be treated in care. Nurses´ experiences showed that they felt that there were many causes that made work for people with dementia difficult, which included routines, lack of staff and resources, facilities were not adapted for the care of people with dementia but also that the attitudes of healthcare professionals affected the workplace culture. Discussion: The result was discussed from Watson's theory of human care and the importance of being present in the moment, which was brought together into the I - You relationship which is a focus point

Bakgrund: Sjuksköterskan har till uppgift att vårda och ta hand om patienter på lika villkor oavsett bakgrund och sjukdomstillstånd. HBTQ-patienter har exempelvis sämre psykisk hälsa jämfört med hetero- och cispersoner. Det beskrivs också att HBTQ-personer är en utsatt grupp i samhället och att detta orsakar HBTQ-personerna lidande. Den vårdande relationen som är avgörande för omvårdnaden kan därmed bli en trygghet för dessa personer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur HBTQ-patienter upplever vården. Metod: För att besvara syftet användes en litteraturöversikt innehållande åtta analyserade artiklar. Resultat: Genom de meningsenheter som plockades ut ur artiklarna identifierades tre teman; att komma ut till vårdpersonalen, upplevelsen av heteronormativitet och homofobi i vården samt HBTQ-patientens upplevelse av vårdpersonalen. I temana beskrivs varför HBTQ-patienterna kommer ut till vårdpersonalen, att heteronormativiteten upplevdes vara hinder för god vård samt att vårdpersonalen behövde mer kunskap och ett annat förhållningssätt till HBTQ. Konklusion: HBTQ-patienterna upplevde att de var tvungna att komma ut till vårdpersonalen för att erhålla den vård de behövde, vården är baserad på heteronormer och att de blev utsatta för homofobi samt att vårdpersonalen inte hade tillräcklig kunskap för att kunna bemöta vårdbehovet och önskemålen hos HBTQpatienterna., Background: The Nurse is responsible to care for patients on equal terms irrespective of background and state of illness. For example, LGBTQ patients have poorer mental health compared to heterosexual and cis persons. It is also described that LGBTQ people are a vulnerable group in society and this causes the suffering of LGBTQ people. The caring relationship that is crucial to nursing can thus be a security for these people. Purpose: The purpose of the study was to describe how LGBTQ patients experience the care. Method: To answer the purpose, a literature review containing eight analyzed articles was used. Result: Through the sentences picked out of the articles, three themes were identified; to get out to the healthcare staff, the experience of heteronormativity and homophobia in the care and the LGBTQ patient's experience of the healthcare staff. The themes describe why the LGBTQ patients come to healthcare professionals, that heteronormativity was perceived to be an obstacle to good care, and that healthcare professionals needed more knowledge and another approach to LGBTQ. Conclusion: The LGBTQ patients felt they had to come out to healthcare professionals to get the care they needed, care were based on heteronorms and they were exposed to homophobia and that the healthcare staff had insufficient knowledge to respond to the need for care and the wishes of LGBTQ patients.

Bakgrund: Sexuella övergrepp är en kränkande handling mot mänskliga rättigheter och är globalt en fara för kvinnors säkerhet. Cirka 36 procent av alla kvinnor i världen blir någon gång under deras livstid utsatt för sexuella övergrepp. Dessa övergrepp kan skapa fysiskt och/eller psykiskt lidande. Hälso- och sjukvårdens ansvar är att erbjuda kvinnan både medicinskt och psykosocialt omhändertagande och arbeta för att främja hälsa och lindra lidande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppger dock bristande kunskap om hur vården efter ett sexuellt övergrepp ska ske. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av vården hos kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Litteraturöversikten har utformats enligt Fribergs (2012) metod. Tio vetenskapliga artiklar bildar tillsammans litteraturöversiktens resultat. Sju artiklar är av kvalitativ metod, en av kvantitativ metod och två av mixad metod. Resultatet i litteraturöversikten uppstod genom likheter från de valda artiklarnas resultat som därefter användes för att bilda huvudteman och underteman. Resultat: Tre huvudteman framkom i resultatet: Tillgänglig vård och närvarande hälso- och sjukvårdpersonal, Bemötande från hälso-och sjukvårdspersonal och Engagerad i den egna vården. Dessa faktorer har upplevts negativt och/eller positivt av kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp och utifrån det gett kvinnorna lidande eller ökat välbefinnande i vården. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat har problematiserats med Erikssons (2015) teori om lidande och annan relevant litteratur inom ämnet som styrker att kvinnors upplevelser av vård kan påverkas av olika faktorer. Vidare diskuteras hur hälso-och sjukvårdspersonalens arbete i att lindra kvinnornas lidande kan ske. Diskussionen tar även upp kulturens betydelse för hur kvinnorna uppfattar vården och vikten av att utifrån kvinnan kulturellt anpassa vården., Background: Sexual assault is an offensive action against human rights and is internationally a threat to women's security. Worldwide 36 percent of all women will at some point during their lifetime experience some kind of sexual assault. These abuses can affect both the physical and mental well-being and create suffering. Health-care have a responsibility to provide the woman with both medical and psychosocial care and promote health and alleviate suffering. But health professionals express a lack of knowledge how to treat women who are victims of sexual assault. Aim: To illustrate the factors that affect the experience of care for women who have been victims of sexual assault. Method: The literature review has been designed according to Friberg's (2012) method. Ten articles were included. Seven have qualitative design, one quantitative design and two have mixed design. The results in the literature occurred by similarities found from the results of the articles and then formed main topics and themes. Results: Three main themes were identified: Available healthcare and current health and care personnel, Reception from health- workers and Engaged in their own care. These factors have been perceived negatively and/or positively by victims of sexual abuse and made them experienced suffering or well-being in care. Discussion: The results from the review are discussed in relation to Eriksson's (2015) theory of suffering and other relevant literature to the topic as reinforce women's experiences of care as influences by various factors. How the health-care professionals and work in alleviating the suffering of women can occur. The discussion also highlights the importance of culture in how women perceive health care and how to culturally adapt health care.

Bakgrund: Akutmottagning är en del av vårdkedjan och mottagning på sjukhus där patienter kommer in med oväntad sjukdom och kritiska tillstånd för en första bedömning. Vården som bedrivs är intensiv och krävande av sjuksköterskorna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskorna har av att arbeta på akutmottagning. Dessutom var syftet även att beskriva undersökningsgrupperna i de valda artiklarna. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Via PubMed inkluderades 15 artiklar varav åtta hade kvalitativ och sju kvantitativ ansats. För att specificera utfallet vid sökningarna användes årtalsbegräsningar, språk och tillgänglighet för högskolan i Gävle. Resultatet presenteras via fyra teman som uppkom vid analys av artiklarna genom läsning och färgkodning. Huvudresultat: Det framkom att sjuksköterskorna på akutmottagning upplever olika former av stress vilket påverkar de på olika plan. Patientpopulationen ökar ständigt vilket oroade sjuksköterskorna som i sin tur medförde ökad arbetsbelastning. Det framkom att behovet av utbildning och fler resurser av personal är stort. Arbetsmiljön är krävande med ett högt patientflöde, våld och hektiska arbetsdagar. Totalt antal deltagare i undersöknings-grupperna i valda artiklar var 1492. Slutsats: Den upplevda stressen påverkade sjuksköterskorna emotionellt och fysiskt, vilket gick ut över det sociala livet. Det är oorganiserat och ett högt patientflöde på akutmottagning vilket påverkar arbetsmiljön såväl som patientsäkerheten. Patientflödet bidrar även till långa väntetider och risken för våld ökades. Det framkom att fler resurser behövs samt mer utbildning till sjuksköterskorna., Background: The Emergency department is a part of the hospital where patients comes with a critical condition and unexpected ilness for a first judgment. The healthcare provided is intense and demanding of the nurses. Aim: The aim of the study was to describe the nurses experiences of working in the emergency department. Our purpose is also to describe the study participants in the selected studies. Methods: The present literature review has a decpriptive design. PubMed was used and 15 articles were included, eight had a qualitative approach and seven had a quantitative. The limits that were used in the data collection was years, language and access for the university of Gävle. The data were analysed by color-coding and reading and the result is presented by four themes. Main Results: It was revealed the emergency department nurses were affected by the experience of various forms of stress. The patient population is constantly increasing, which concerned the nurses, which in turn led to increased workload. The need of education and more resources of nurses is big, and the work enviroment is demanding with a high patient flow, violence and hectic days. In the selected articles there was in total 1492 participants. Conclusion: The experience of stress affected the nurses emotionally and physically, which also affected the social life. The emergency department is unorganized with a high patientflow that affects the work enviroment and the patient safety. The high patient flow contributed also to a long waiting time which increased the risk of violence. More resources of nurses and education is needed

Bakgrund: Depression beskrivs som en folksjukdom i Sverige och det uppskattas att den psykiska ohälsan kommer att öka. Det är viktigt att sjuksköterskan erhåller kunskap om patienters upplevelse av att leva med depression för att kunna utgå från ett patientperspektiv och ge bästa möjliga omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever att leva med depression. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med en innebördsanalys baserad på sju självbiografier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman; Att förlora fotfästet, Att uppleva sammanhang och stöd respektive icke stöd, Att hitta egna sätt att hantera depressionen och ensamhet och Att ta emot vård kan upplevas både positivt och negativt. Konklusion: Depression kan vara så djup att patientens ansträngning att ta sig ur depressionen endast fördjupar den. Mer information och utbildning behövs till vårdpersonal, anhöriga och patient för att minska stigmatisering av sjukdomen och den bristande kunskap som finns om hur det är att leva med depression., Background: Depression is described as a widespread disease in Sweden and it is estimated that mental illness will increase. It is important that the nurse obtains knowledge of the patient's experience of living with depression in order to work from a patient's perspective and provide the best possible care. Aim: The objective was to describe experiences of patients suffering from depression. Method: A qualitative study was conducted using a content analysis based on seven autobiographies. Results: The results are presented in four themes; Losing the grip, To experience the context and support and non-support, To find their own ways to deal with depression and loneliness and To receive care can be experienced both positive and negative. Conclusion: Depression can be so severe that the patient’s attempting to self-soothe only worsens it. Health professionals, patients and relatives need more information and education to decrease the stigma of depression and increase knowledge about what it is like to live with depression.

Den icke verbala kommunikationen är den största formen av all kommunikation och är lika trovärdig som den verbala kommunikationen. Icke verbal kommunikation definieras genom vårt kroppsspråk, blickar och/eller ögonkontakt, beröring, tonlägen gester, ansiktsuttryck och skratt och detta sker ständigt. Syftet med litteraturstudien var att belysa icke verbal kommunikation ur ett sjuksköterskeperspektiv. Databearbetningen medförde fyra kategorier: sjuksköterskans icke verbala kommunikation skapar välbefinnande, kunskap genom icke verbal kommunikation, icke verbal kommunikation hjälper sjuksköterskan att skapa relationer samt icke verbal kommunikation mellan sjuksköterskor. Resultatet visade på att det är nödvändigt för sjuksköterskan att ha kunskap om den icke verbala kommunikationen och dess olika sätt att framträdas hos enskilda patienters specifika behov. Tidsbrist är dock något som har visat sig vara ett hinder för sjuksköterskan för hens utveckling av sin icke verbala kommunikation och sin professionella relation till patienten. Vidare forskning om sjuksköterskans icke verbala kommunikation och hens relation till tid kan gynna sjuksköterskans framtida professionsutveckling., The nonverbal communication is the most common form of all communication and is as reliable as the verbal communication. Non-verbal communication is defined by our body language, glance and / or eye contact, touch, tone gestures, facial expression and laughter, and occur constantly. The purpose of the study was to examine non-verbal communication from a nurse perspective. The Data processing included four categories: Nursing's non-verbal communication creates well-being, knowledge through non-verbal communication, non-verbal communication helps the nurse to establish relationships as well as non-verbal communication between nurses. The result showed that it is necessary for the nurse to have knowledge of non-verbal communication and it is different ways of appearing individually with each patient and differ with their specific needs. However, lack of time is something that has come back as an obstacle to the nurse for the development of non-verbal communication and the professional relationship with the patient. Further research on the nurse's non-verbal communication and relationship with time can benefit the future of nurse`s professionals skills.

Bakgrund: Den äldre individen kommer att bli en allt större grupp av befolkning. Med en stigande ålder ökar även risken av att drabbas av en eller flera sjukdomar, vilket kommer att ställa högre krav på sjukvården. Svensk lag säger att vården har en skyldighet att främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande, dock brister detta inom vården av de äldre. Många komplexa sjukdomstillstånd hos en äldre person gör att omvårdnaden behöver ges utifrån patientens individuella behov. Personcentrerad omvårdnad handlar om ett partnerskap mellan individen och vårdpersonalen, där individen sätts i centrum för vården. Syfte: Att belysa den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram via databaserna CINAHL och PubMed, 13 artiklar med kvalitativ metod valdes ut. Resultat: Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader i hur den äldre upplevde sin vård: Dessa upplevelser kunde delas in i tre huvudkategorier, nämligen självbestämmande, delaktighet och integritet. Den äldre patienten hade en längtan efter självständighet och självbestämmande, dock slogs detta tillbaka på grund av en tids- och kompetensbristande vård. De äldre hade en önskan om att vara delaktiga i sin vård, där relationen och kommunikationen var en viktig grund för att skapa delaktighet. Många av de äldre kände sig ej bekräftade som en unik individ av omvårdnadspersonalen. Slutsats: För att kunna främja de äldres roll i en personcentrerad vård måste ett helhetsperspektiv och ett personcentrerat förhållningssätt appliceras, där den äldre respekteras som en unik individ. Med den äldre individen i centrum för sin vård, stärks dennes rätt till självbestämmande, delaktighet samt integritet, som i sin tur kan leda till en ökad livskvalité., Background: The elderly is a group that will be a major part of the population in the future. With increasing age, the risk of suffering from one or more diseases increases, which will place higher demands on healthcare. Swedish law states that healthcare has an obligation to promote patient integrity, participation and self-determination, but this is invalid in the care of the elderly. Many complex illnesses in an elderly person necessitate nursing based on the patient's individual needs. Person-centered nursing is about a partnership between the individual and healthcare staff, where the individual is at the center of care. Aim: To highlight the elderly patient's experience of care based on a person-centered perspective. Method: A literature review was conducted and the data was found in the databases CINAHL and PubMed, 13 articles with qualitative method were selected. Result: The results showed that there were similarities and differences in how the elderly patient experiences their care. These experiences can be divided into three main categories: self-determination, participation and integrity. The elderly patient had a longing for independence and self-determination, however, this was reversed due to a lack of time and competence shortage. The elderly had a desire to be involved in their care, where the relationship and communication were an important basis for creating participation. Many of the elderly did not feel confirmed as a unique individual of nursing staff. Conclusion: In order to promote the role of the elderly in their care, must a holistic perspective and a person-centered approach be applied, where the elderly is respected as a unique individual. With the older individual at the heart of his care, his right to self-determination, participation and integrity is strengthened, which in turn can lead to an increased quality of life.

Background: Development of mental or physical disability is a risk factor for close relatives living with a substance addict. How relatives experience participation in the care of people with substance dependence is largely described in biographies. Aim: To describe relatives experience of involvement in addiction care. Method: Qualitative analysis of biographies. Result: In the analysis, two main categories were identified by the relatives experiences, negative and positive experiences. The main categories were divided into subcategories where the negative experiences dominated and contained the experience of exclusion, inadequate information, their needs does not matter, distance and silence, healthcare providers do not listen, do not understand or can´t, the children need protection and responsibility is transferred to the relatives. Positive experiences were that there is help to get, that healthcare providers ask relatives how they are handling the situation and that they are invited to participate. Conclusion: According to biographies of relatives to people with substance addiction they reveal that they largely experience lack of participation with healthcare providers. Healthcare professionals need to include relatives in care based on experiences described in the literature. Keywords: Relative, Experience, Participation, Substance use disorder, Care, Co-dependent

Bakgrund: Döden är något de flesta sjuksköterskor troligtvis möter under sin yrkeskarriär och att vårda döende patienter innebär att tillgodose patienten och anhörigas behov. Denna vård skapar många känslor och svårigheter som sjuksköterskan måste handskas med. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda döende patienter på sjukhus. Metod: En litteraturstudie där resultatet av nio kvalitativa studier granskades och sammanställdes med hjälp av Fribergs analysmetod. Använda databaser för sökningarna var Scopus, CINAHL och PubMed. Resultat: Litteraturstudien visar sjuksköterskornas strävan efter att tillgodose patientens behov och välbefinnande. Sjuksköterskornas roll i mötet med patient och anhöriga samt bristande förutsättningarna som upplevdes beskrivs. Sjuksköterskorna beskriver hur de blir känslomässigt påverkade samt behovet och användandet av resurser för att klara av att vårda döende patienter.Konklusion: Att vårda och sträva efter att eliminera lidande för patient och anhöriga kan skapa ett lidande för sjuksköterskan. Sjuksköterskorna beskriver ett behov av hanteringsstrategier och stöd i sitt eget lidande för att kunna känna medlidande. Vården beskrivs även som givande och bör bedrivas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där personen ses som en partner.

Bakgrund Nästan varje dag diagnosticeras ett barn av cancer och är därmed den enskilt främsta orsaken till dödsfall hos barn under 15 år. När ett barn diagnosticerats med cancer är det inte enbart barnet som drabbas, utan hela familjen vars värld sätts i obalans. Världen de tidigare känt faller samman och en känsla av kamp om överlevnad tar över. Allt det som tidigare känts tryggt och bekant försvinner och ersätts med känslor av rädsla, osäkerhet, kaos och ensamhet. Syfte Att beskriva föräldrars erfarenheter av sjukhusvistelsen när deras barn drabbats av cancer. Metod En systematisk litteraturstudie gjordes där tio för syftet relevanta artiklar hittades i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats för att därefter diskuteras mot vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet utgörs av fyra kategorier: Upplevda känslor hos föräldrar, betydelsen av relationer mellan föräldrar och vårdpersonal, att få information och kunskap samt yttre faktorers påverkan. Slutsats Studien visar att föräldrar till barn som vårdas för cancer på sjukhus är i behov av att känna delaktighet och stöd genomgående under vårdprocessen. Genom god information som är lättförståelig, kontinuerlig och anpassad efter varje individ kan en känsla av större trygghet infinna sig hos föräldrar. Med kunskap av familjens erfarenheter kan också vårdpersonal få större förståelse för hur varje individ påverkas i familjen och med detta underlätta hela familjens hälsoprocess.

Den här vetenskapliga essän har som syfte att undersöka fenomenet medarbetarundersökningar. Startpunkt tas i en egenupplevd erfarenhet från ett mötesrum på en förlossningsavdelning och skildras utifrån mitt förstapersonsperspektiv som utomstående konsult. Situationen berättar om relationella konflikter och organisatoriska problem på sjukhuset, en olustig atmosfär i mötesrummet, samt min upplevelse av att vara förställd och malplacerad såväl som mitt agerande. Essän prövar att belysa denna situation med hjälp av Martin Heideggers tankevärld och då specifikt områdena tal och stämning. Ett fenomenologiskt förhållningssätt till situationen intas, där essän genom Heideggers begrepp söker fånga den praktiska kunskap som låg till grund för att den blev som den blev., This scientific essay aims at investigating the phenomenon of employee surveys. The starting point is a personally experienced event from a meeting room in a maternity ward, depicted from my first˗person perspective as an external consultant. The event tells about relational conflicts and organizational problems at the hospital, an uneasy mood in the meeting room, and my feelings of falsity and being inept as well as my actions. The essay tries to illuminate this event with help from the ideas and reasoning of Martin Heidegger, and specifically his discussions in the areas of talk and mood. A phenomenological approach to the event is taken, where the essay through Heidegger's concepts seeks to capture the practical knowledge that formed the basis for the event turning out as it did.

Hetsätningsstörning är en av de vanligaste ätstörningarna i USA och antalet patienter med hetsätningsstörning ökar konstant. Flertalet patienter väljer att avsluta sin behandling kort efter att de påbörjat den. Anledningen är vanligtvis att relationen mellan sjuksköterska och patient inte fungerat, eller att behandlingen inte är lättillgänglig för patienten. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vård vid hetsätningsstörning. Detta för att öka kunskapen om hur vården uppfattas från patientens perspektiv och för att förbättra vården inom denna sjukdom. Resultatet visade att patienter som drabbats av hetsätningsstörning ansåg att vården var för oböjlig och inte tillräckligt individanpassad. Patienterna menade även på att sjuksköterskan inte alltid verkade förstå deras känslor och tankar de hade kring hetsätningen. Det ansågs positivs att ha en kontaktperson som redan genomgått behandling som komplettering till den standardiserade vården för sjukdomen. Personcentrerad vård och en möjlighet för patienten att sätta upp sina egna mål i behandlingen samt en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient ansågs vara de viktigaste åtgärderna för att åtgärda problemen som uppstår när en patient med hetsätningsstörning söker vård., Binge eating disorder is one of the most common eating disorders in the USA and the number of patients suffering from the disease is constantly increasing. Many patients choose to refrain from treatment shortly after it’s begun. The cause for this is usually due to a poor relationship between the nurse and the patient, or that the treatment is not easily accessible by the patient. The aim of the study was to investigate the patients experience of care when suffering from Binge eating disorder. The purpose of this aim was to increase the knowledge about how care is perceived by the patient as well as improve the care for the disorder. The result revealed that patients afflicted by Binge eating disorder considered the care too non-flexible and not adjusted to individual needs. The patients also mentioned that the nurse did not always understand their feelings and thoughts around binge eating. Having a contact person that had already undergone treatment was considered a positive experience. Person-centered care, the possibility for the patient to set up individual treatment goals as well as the communication between the nurse and the patient were considered the most important aspects when treating patients with binge eating disorder.

I dag beräknas cirka 418 000 människor i Norden vara demenssjuka. Antalet väntas öka i samtliga nordiska länder. Välfärdsteknologi är teknologi som förebygger, hjälper eller levererar välfärdslösningar – och kan hjälpa människor med demenssjukdom. Nya hjälpmedel som växer fram skapar nya frågor för nordiska kommuners arbete med demensomsorg. Det handlar om ekonomiska, teknologiska och etiska frågor. Samtidigt kan teknologin vara ett sätt att minska trycket på välfärden och få resurser över till förbättrad service för personer med demens. Nordens välfärdscenter vill inspirera praktiker och beslutsfattare på kommunal och nationell nivå genom att låta olika nordiska röster komma till tals om frågor som väcks kring välfärdsteknologi. Vilka hjälpmedel finns? Hur jobbar en kommun som aktivt implementerat ny teknik? Vilka etiska utmaningar kan dyka upp?

Under 1500- och 1600-talen blev krigen längre och blodigare än någonsin tidigare. Hyllmeter har skrivits om krigen och de avgörande slagen, men krigets offer har alltid stått i skymundan. Vad hände med de sårade soldaterna när de återvände hem till Sverige från kontinentens slagfält under stormaktstiden? I Sårade soldater skriver Erik Petersson för första gången historien om dem som sårats i krigen. Många var svårt lemlästade och hade ingen möjlighet att själva arbeta för sin försörjning. Boken, som är Peterssons avhandling, lägger en bortglömd pusselbit till den svenska historien.