Search

Globalizing Social Work: Common Basis and Position As a result of the accelerating globalization process and its influence on social developments, social policy and social work, there is a growing awareness that social work is an international profession, and that social workers all around the world are confronted with comparable developments, seeking the same type of solutions, using similar forms of intervention, and playing a similar role in society. The aim of this article is to stimulate international awareness within social policy, social work and social work education, by focusing on the common basis of the profession, and discussing the position of social work from an international point of view. Internationalisering van sociaal werk: gemeenschappelijke basis en positie Als gevolg van het voortschrijdende globaliseringsproces en de invloed ervan op sociale ontwikkelingen, sociaal beleid en sociaal werk, groeit de laatste jaren het bewustzijn van het internationale karakter van het beroep. Sociaal werkers over de gehele wereld worden steeds vaker geconfronteerd met vergelijkbare ontwikkelingen, zoeken dezelfde soort oplossingen, gebruiken vergelijkbare vormen van interventie, en spelen een zelfde rol in de samenleving. Doel van dit artikel is het stimuleren van internationale bewustwording in het sociaal werk, de opleidingen en de sociale beleidssector door te laten zien dat het sociaal werk in de wereld een gemeenschappelijke basis heeft en in een vergelijkbare positie verkeert.

Assisted reproduction in a global world produces not only new babies and new parents but also new citizens and raises new bioethical concerns (e.g., Campbell 2007; Franklin 2001; Thompson 2005). This essay outlines an interdisciplinary theoretical perspective in understanding how fertility travel and transnational reproduction unfold from the perspectives of the different actors involved. Three theoretical pairs—care and engineering, reproscapes and reproflows, and gifts and commodities—are suggested as theoretical frameworks for understanding transnationalized reproduction. The authors conclude that reproductive movements and fragmentary bodies confront legal and administrative systems in interesting and often highly complex ways.

Bij investeringen in de landbouwsector in ontwikkelingslanden zijn multinationale ondernemingen centrale spelers. Dit artikel bespreekt recente trendsin de internationalisering van de landbouwsector en onderzoekt de voorwaarden waaronder deze internationalisering bij kan dragen aan duurzame groei inontwikkelingslanden

Reflekterar en av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter världens intensifierande interrelationer och ömsesidiga beroenden? Syftet med den här studien är att finna uttryck för globalisering i Dagens Nyheters huvudbilaga under perioden 1988 till 2013. För att uppnå detta, har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, där vi analyserat 1492 nyhetstexter från Dagens Nyheter. I studien undersöks uttryck för globalisering på tre sätt: genom att mäta mängden utrikesmaterial, vilka länder, regioner och världsdelar som finns representerade i bevakningen samt huruvida nyhetstexterna innehåller nyhetsgenren ”global journalistik”. Av studien framgår att andelen utrikesmaterial har ökat på bekostnad av andelen inrikesmaterial, att inte alla länder, regioner och kontinenter finns representerade och att texterna innehåller global journalistik i viss uträckning. Does one of the major Swedish newspapers Dagens Nyheter reflect the intensifying interrelations and interdependences in the world today? The aim of this study is to find expressions for globalization in the main section of Dagens Nyheter during the period between 1988 and 2013. To achieve this, we applied quantitative content analysis on 1492 news articles from Dagens Nyheter. Here, expressions for globalization are examined in three ways: the amount of foreign reporting, which countries, regions and continents are represented in the reporting and whether the news style” global journalism” is present in the reporting. This study finds an increase in foreign reporting at the expense of domestic reporting, that not all countries, regions and continents are represented and that global journalism is present to some extent.

Denne oppgaven består av et praktisk journalistisk arbeid og denne refleksjonsrapporten. Det praktiske arbeidet ”Vi må snakke om det” (fire episoder, totalt 120 min) er en radiodokumentar om Afrikas første kvinneradio. Mama FM ble realisert med norske bistandskroner på slutten av nittitallet og har klart å holde det gående i snart to årtier. Journalistene fra Uganda Media Women’s Association (UMWA) ville bidra til likestilling ved å gjøre Ugandas marginaliserte kvinner hørt, både i sine lokalsamfunn – og på sikt; i storsamfunnet. Har de lykkes? Dokumentaren forsøker også å belyse hvordan både det ugandiske samfunnet og det norske bistandsfeltet har endret seg de siste tjue årene. Refleksjonsrapporten tar for seg den journalistiske prosessen som ligger til grunn for dokumentaren. En hovedvekt av drøftingen er lagt på utfordringene som oppstår når vestlige journalister vender nesa mot ”fremmede” land og i tillegg tar for seg bistandsfeltet – to områder som begge kan sies å være preget av potensielle etiske utfordringer og kulturelle fallgruver. Innenfor denne rammen drøftes også de mest toneangivende dramaturgiske grepene og dokumentarens framstilling av ”de andre”. Til slutt reflekteres det omkring hvilke journalistiske idealer som kan tenkes å være mest holdbare i en tiltagende globalisert medievirkelighet.

All over the world entrepreneurs drive changes. They develop new products and services, inspire others and take decisions that result in growth of their businesses. But the world around entrepreneurs is changing and so are entrepreneurs. Life-long selfemployment or permanent wage employment are of the past. And the way people perceive self-employment is changing as well. And so must our thinking. Changes in our society call for policies and programmes in support of enterprising people. Diversity, mobility and connectivity offer new opportunities for enterprising people. Markets are changing, become more accessible and there is less need to be bound physically to one place for an entrepreneur. New avenues for business are open thanks to our improved access to information, our connectivity globally through social media and our ability to travel freely and frequently from one country to another. With less focus on life-long (self) employment people now combine paid work (or unpaid – house- work) with self-employment, or opt for just parttime entrepreneurship. New, hybrid forms of enterprising emerge. This combining of work with self-employment is rather common in developing countries, but in Europe it is a phenomenon not yet reported on in statistics and for which policy makers and service providers have no answers yet. Neither exist clear definitions or classifications. This book may serve as an eye-opener: hybrid entrepreneurs are indeed around us and deserve our attention. The research unit Financial Inclusion and New Entrepreneurship of The Hague University of Applied Science challenges policy makers, academics and service providers (such as educational institutes, business advisers and financial institutions) to pay more attention to hybrid entrepreneurs, those enterprising people who intend to create new values for a fair and sustainable society. They might not yet been seen, but they exist…..

I kandidatuppsatsen beskrivs platsmarknadsföring som fenomen samt hur den syns i den kommunala planeringen hos två svenska storstäder; Malmö och Göteborg, och vilken roll den fysiska planeringen har i detta. Arbetet är en kvalitativ fallstudie som med innehållsanalys som metod utläser platsmarknadsföringen som det dolda budskapet i kommunal planering. För att kunna göra detta har fyra övergripande teman inom platsmarknadsföring identifierats; Platsmarknadsföring, Globalisering, konkurrens och tillväxt, Den kreativa klassen och Attraktivitet och platskvalitet. Inom varje tema listar vi också en rad nyckelord som används för att analysera empirin. Både Malmö och Göteborg har transformerats sedan varvskrisen på 1970- och 80-talen med hjälp av marknadsföring. Platsmarknadsföring är dock inget som är explicit uttalat i det kommunala planeringsarbetet och vi söker därför visa hur subtil den kan vara. I studien av empirin har det framkommit att båda städerna jobbar med platsmarknadsföring genom att använda klassiska marknadsföringsstrategier så som reklamfilmer och slogans men också genom att använda mer subtila former av platsmarknadsföring som bl.a. konstruktionen av ikoniska byggnader, hamnomvandlingar, evenemang och försök att skapa attraktiva platser.

Denna studie undersöker globaliseringens påverkan på demokratins utveckling i Gambia utifrån tre olika dimensioner; ekonomisk, politisk, och social globalisering. Till skillnad från andra västafrikanska länder har Gambias demokrati utvecklats negativt till autokrati, trots globalisering. Genom sökning av historiska händelser syftar uppsatsen till att förstå hur demokratiska förändringar i politiska rättigheter och civil frihet är kopplade till de tre dimensionerna av globalisering. Resultaten visar ett komplicerat förhållande mellan globalisering och demokrati. Den ekonomiska globaliseringen inverkar både positivt och negativt, beroende på landets ekonomiska stabilitet och hur regimen agerar med korruption eller retorik mot utländskt inflytande. Den politiska och sociala globaliseringen har en stark indirekt och negativ inverkan, trots att krafterna är positiva genom internationella organisationers och länders krav samt den idéspridning som sker genom befolkningens internationella kontakter. Den negativa inverkan består av regimens reaktioner mot dessa positiva krafter i form av politiska och civila inskränkningar. Mot slutet av den analyserade tidsperioden blir regimen alltmer desperat genom auktoritära metoder men den förlorar också alltmer kontroll. Det förefaller som den grundläggande effekten av globalisering ändå till sist har en positiv inverkan genom att regimen förefaller upplösas.

In 2014 the largest Ebola outbreak in history occured. The media reporting on the epidemic was intense, especially when the epidemic still was not under control. The purpose of this study is to examine the Swedish media reporting of the Ebola outbreak. With a strategic selection 16 articles was selected for qualitative analysis, the aim was to cover all possible ways to portay the Ebola epidemic for the audience. The results show that there were four main frames in the media reporting; domestication framing, threat framing, Othering framing and balanced framing. Media reporting focused on Sweden, the United States and other Western countries, while West Africa was marginalized. The diseased in the West was individualized more often than the diseased in Africa. A large part of the reporting focused on the danger and threat associated with the epidemic. In a latent level the media reporting included Othering, where both Africans and Ebola victims were portrayed as the Other. The reporting also included news articles and stories that deviated from the domestication framing, threat framing and Othering framing. Validerat; 20160531 (global_studentproject_submitter)

De svenska exportsträvandena kring sekelskiftet 1900 har belysts i några studier. Trots det vet vi lite om hur de svenska varorna mottogs och vilka problem som uppstod när Sverige på allvar gav sig ut på den globala marknaden. Denna artikel syftar till att avhjälpa denna brist genom att lyfta fram svenska exportproblem i relation till marknaderna i Södra Afrika vid sekelskiftet 1900. Det huvudsakliga materialet i artikeln består av 27 rapporter som skrevs av en exportagent och fem handelsstipendiater. Vad berättade de om problemen och hur reagerade man i samtiden på vad de berättade? I rapporterna från Södra Afrika beskrivs en rad utmaningar som den svenska exportsektorn var tvungen att övervinna för att kunna konkurrera på marknaderna. Dessa utmaningar har i artikeln sorterats in i tre olika kategorier. Varje kategori består av ett större problemkomplex som utgår från orsaker respektive lösningar på problemen. De tre kategorierna är de marknadsekonomiska problemen, de organisatoriskaproblemen och de nationella varumärkesrelateradeproblemen. Under perioden 1894-1908 skedde det en viss förskjutning från att bara marknadsekonomiska problem betonas till att de organisatoriska och nationellt varumärkesrelaterade problemen framträder. Denna förskjutning sammanfaller med det ”nationella uppvaknandet” i Sverige och framväxten av en ny nationalism fokuserad på industrialisering och modern teknologi. I artikeln framkommer det även att de problem och lösningar som lyftes fram i rapporterna från Södra Afrika inte var unika på något vis. I tidskriften Svensk Export, som gavs ut av Sveriges Allmänna Exportförening, publicerades det många artiklar och rapporter – både svenska och utländska - i vilka likartade problem och lösningar presenterades. Det handlade till exempel om att rätta sig efter efterfrågan, att skicka kunniga personer som kunde undersöka marknaderna, att göra reklam, att trycka kataloger på försäljningsmarknadens språk, att förbättra exportorganisationen och att industriidkare borde slå sig samman och arbeta tillsammans i form av handelsbolag.

Denna uppsats behandlar platsmarknadsföring inom fysisk planering där en fallstudie görs i Västerviks kommun. Syftet med uppsatsen är att med fokus på den mindre stadens förutsättningar i en konkurrensinriktad och marknadsorienterad samtid, undersöka förhållandet mellan fysisk planering och platsmarknadsföring samt problematisera platsmarknadsföringens betydelse för kommunens utvecklingsarbete och kommunala planeringspraktik. För att besvara detta övergripande syfte görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument (Vision Västervik 2025, ÖP 2025 samt detaljplanerna för Slottsholmen och Skeppsbrokajen) utifrån fyra teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna har tagits fram genom en teoretisk syntes av forskningsöversikten och är anpassning/tillväxt, symbolisk/fysisk, inåt/utåt och bevarande/förändring. Därtill intervjuas två tjänstemän på Västerviks kommunala planeringsavdelning för att få insikt i processen bakom framtagandet av två detaljplaneprojekt samt för att undersöka hur kopplingen mellan platsmarknadsföring och fysisk planering kan ta sig uttryck i planeringspraktiken. Resultatet har visat att det finns en koppling mellan platsmarknadsföring och fysisk planering i de kommunala dokument som granskats, där många av de åtgärder och strategier som lyfts fram går att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. I samtliga dokument som granskats har Västerviks identitet som skärgårdsstad med närhet till vatten, natur och kultur lyfts fram, vilket överensstämmer med kommunens turismslogan ”Västervik – skärgårdsstaden i Småland”. Denna profiliering kan kopplas till ett varumärkesbyggande som turistort eller boendeort, där fokus ligger på att lyfta fram de värden som anses skapa attraktiva boende- och livsmiljöer. Här är slutsatsen att Västerviks kommun tagit vara på de faktorer som gör platsen unik i sitt sammanhang; det geografiska läget och de utblickar och sammanhang som det skapar. Sett utifrån de teoretiska utgångspunkterna har samtliga dokument en tydlig tillväxtinriktning där bevarandeintresset av Västerviks traditionella identitet som hamn- och skärgårdsstad fungerar som en röd tråd. Gällande målgrupp vänder sig dokumenten både inåt och utåt, även om utåtriktningen överlag bedöms vara den dominerande. Beroende på form av dokument varierar även bedömningen av dokumentets symboliska eller fysiska inriktning. Visionsdokumentet och översiktsplanen bygger framförallt på symboliska strategier, medan detaljplanerna konkretiserar dem till en fysisk form. Överlag bedöms dock den symboliska dimensionen vara viktig för Västerviks identitetskapade, där många värdeladdade ord och sammanhang används för att bygga upp en bild av Västervik som en naturskön stad vid vattnet. Här utmärker sig de detaljplaneprojekt som granskats, eftersom de kan tolkas möjliggöra spektakulära flaggskeppsbyggnader där den fysiska formen och gestaltningen blir viktig för att sätta Västervik på kartan. Här tycks ambitionen vara att med nya inslag i stadsbilden stärka Västerviks identitet som staden vid vattnet. Det är således inte fråga om att byta ut en identitet, utan snarare om att stärka och bygga vidare på den befintliga med moderna tillägg. Sett till planeringspraktiken verkar inte kopplingen mellan plats-marknadsföringen och den fysiska planeringen vara lika självklar. De två informanter som intervjuats har båda sett en koppling mellan verksamheterna som plats- och identitetsskapande, men de är noga med att poängtera att platsmarknadsföring inte är ett uttalat syfte inom planeringsverksamheten, utan snarare ett indirekt resultat. Samtidigt betonar de platsmarknadsföringens betydelse för Västerviks kommunala utveckling, framförallt sett till deras geografiska läge som gör dem beroende av kopplingar till omvärlden eftersom de på egen hand inte kan åstadkomma en positiv tillväxt. I denna kontext är det viktigt att sätta sitt namn på kartan och lyfta fram de värden och kvalitéer som gör staden unik och konkurrenskraftig. Västerviks position som mindre stad på landsbygden gör dem dock mer eller mindre beroende av privata exploatörer och finansiärer för att kunna genomföra större eller spektakulära projekt, vilket blir tydligt sett till de detaljplaneprojekt som granskats. Här har de privata aktörerna både initierat och kunnat påverka projektens utformning och funktion. Men samtidigt har dessa projekt fungerat som ett startskott för större satsningar på de omkringliggande offentliga miljöerna, där den kommunala planeringen varit den drivande aktören. Frågan är om dessa satsningar på den offentliga miljön blivit aktuella utan de privata aktörernas medverkan i projekten. En slutsats för arbetet som helhet är att det verkar finnas ett ömsesidigt beroende mellan platsmarknadsförningen och den fysiska planeringen, där de båda verksamheterna skapar förutsättningar och möjligheter för den andra. Genom att samverka finns även möjlighet att skapa en positiv utveckling för staden och kommunen som helhet. I en globaliserad samtid, där tillväxt och konkurrensen om invånare, företagare och turister blivit central, har det blivit allt viktigare att profiliera sig i syfte att lyfta fram unika konkurrensfördelar och sätta ortens namn på kartan. Det är i denna kontext som platsmarknadsföringen får sin funktion. För syns man inte så finns man inte?

Geen samenvatting aanwezig.

All over the world entrepreneurs drive changes. They develop new products and services, inspire others and take decisions that result in growth of their businesses. But the world around entrepreneurs is changing and so are entrepreneurs. Life-long selfemployment or permanent wage employment are of the past. And the way people perceive self-employment is changing as well. And so must our thinking. Changes in our society call for policies and programmes in support of enterprising people. Diversity, mobility and connectivity offer new opportunities for enterprising people. Markets are changing, become more accessible and there is less need to be bound physically to one place for an entrepreneur. New avenues for business are open thanks to our improved access to information, our connectivity globally through social media and our ability to travel freely and frequently from one country to another. With less focus on life-long (self) employment people now combine paid work (or unpaid – house- work) with self-employment, or opt for just parttime entrepreneurship. New, hybrid forms of enterprising emerge. This combining of work with self-employment is rather common in developing countries, but in Europe it is a phenomenon not yet reported on in statistics and for which policy makers and service providers have no answers yet. Neither exist clear definitions or classifications. This book may serve as an eye-opener: hybrid entrepreneurs are indeed around us and deserve our attention. The research unit Financial Inclusion and New Entrepreneurship of The Hague University of Applied Science challenges policy makers, academics and service providers (such as educational institutes, business advisers and financial institutions) to pay more attention to hybrid entrepreneurs, those enterprising people who intend to create new values for a fair and sustainable society. They might not yet been seen, but they exist…..

It is through the material that is presented to us by the media, that we form our perception of the world and our opinions about it. Therefore the framing of news is important to study, especially in our globalized world where the economy, politics and communication has a strong connection. Earlier studies have shown that there is a general fascination in Sweden for the United States, which not only have influenced popular culture, but also other parts of the Swedish society like news coverage. Some even say that Sweden is the most americanized country in the world. The purpose of this study was therefore to examine if Swedish news are being more americanized than news coverage in other parts of the world. Through a qualitative framing analysis this study examines which frames that occurs in news articles related to the american elections Super Tuesdays in newspapers from Sweden, Kenya and Singapore. The result of this study shows that the news coverage in many respects portrays the election in a similar, entertaining way, which can be assumed to be due to the americanization of news. However, there is no clear evidence that the Swedish news coverage would be more americanized than the Kenyan and Singaporean.

Geen samenvatting aanwezig.

Maktförhållandena på den svenska arbetsmarknaden har växlat mellan perioder av facklig offensiv och perioder då arbetsgivarna drivit utvecklingen i sin riktning. Utmärkande för Sverige är att parterna snarare än staten står för arbetslivets reglering. Det har inte hindrat att staten under vissa perioder uppträtt mer aktivt än under andra. I kapitlet anläggs ett 100-årsperspektiv på de svenska arbetsmarknadsrelationernas utveckling ur ett maktperspektiv. Därefter diskuteras olika dimensioner av facklig styrka och makt utifrån svensk och internationell horisont.

Denna studie syftar till att undersöka bioregionalism i relation till urbanisering och globalisering för att identifiera utmaningar som begreppet och rörelsen möter relaterat till dessa trender. Tidigare studier på forskningsfältet är begränsat och utspritt, vilket skapar ett behov av att samla och vidareutveckla det fragmenterade material som finns på området. Studien har genomförts genom en metodtriangulering av kvalitativa metoder i form av litteraturstudie och enkätstudie. Den första metoden syftar till att redogöra för ett vetenskapligt och akademiskt perspektiv medan den andra metoden redogör för ett gräsrotsperspektiv. De två metoderna integrerades sedan i en gemensam diskussion för att ge en mer representativ och heltäckande bild av vilka utmaningar bioregionalismen möter relaterat till trenderna. Resultatet visar att de största utmaningarna för bioregionalismen är att lyckas åstadkomma en kulturell förändring och att få det bioregionala paradigmet erkänt. De största svårigheterna ligger i den pågående dialektiken mellan urban/rural respektive lokal/global. Avslutningsvis konstateras att bioregionalismen i sin ursprungliga form inte är tillräcklig för att förstoras upp på en urban och global skala. För att omfamna dessa trender skulle bioregionalismen förslagsvis behöva utveckla de bioregionala idealen och synkroniseras med andra närliggande koncept. This thesis aims to investigate bioregionalism in relation to urbanization and globalization to identify challenges that are facing the concept and the social movement related to these trends. Previous studies in this research field is limited and scattered, creating a need to collect and further develop the fragmented material in the area. The study was conducted through a triangulation of qualitative methods in terms of literature study and survey study. The first method aims to describe a scientific and academic perspective, while the second method describes a grassroots perspective. The two methods were then integrated in a joint discussion to provide a further representative and comprehensive picture of the challenges facing bioregionalism regarding the trends. The results show that the greatest challenges for bioregionalism are to succeed in achieving a cultural change and of getting the bioregional paradigm recognized. The greatest difficulty lies with the ongoing dialectic interplay between urban/rural and local/global. Finally the study concludes that bioregionalism in its original form is not sufficient enough to be scaled up to an urban and global level. To embrace urbanization and globalization, bioregionalism would tentatively need to develop its bioregional ideals and be synchronized with other adjacent concepts.

The mobility of students has increased dramatically in the past decades which primarily is a consequence of globalization (Ninnes & Hellstén, 2005). Many higher education institutions (HEIs) around the world have responded to the global educational trend by actively recruiting students from abroad, with the incentive of maintaining a competitive position on the global, knowledge-based market (Knight, 2004). Simultaneously, an increasing number of students have responded to the expanded opportunities which have become available, aspiring to secure the best education to facilitate their path into a well-remunerated career (Waters & Brooks, 2011). By employing a qualitative research approach, this study explores how international degree-seeking students undertaking engineering studies in Swedish HE, take on their career development within a global framework. The findings are compared and analyzed in order to provide further insights into the career trajectories of engineering students from different countries. The findings suggest that the participants in the study have employed a large degree of agency and independence in advancing their career development further. Moreover, it has also been indicated that they, as global professionals, uphold a flexible stance towards future career opportunities, regardless of where in the world these would be located. Considering the increasing numbers of international students that occupy Swedish HEIs, the study concludes that further attention needs to be paid to gain further insights into the realities of this student population, both to increase our understanding of how they respond to the forces of globalization and to safeguard that career services address the real career needs of this population.

In today’s globalised world, international marketing is everyday business for many companies. Culture is a factor that might affect the effectiveness of international marketing. The purpose of this study is to examine how Swedish consumer’s attitude towards advertising is affected by cultural incongruence in the advertising message. To test this, a survey with four different versions of an advertising message was used. The different advertising messages were congruent, incongruent and two that were partly congruent with Swedish culture. The two versions that were partly congruent acted as the control version. If the advertising message was congruent with Swedish culture or not, was decided by the use of Hofstede’s theory of cultural dimensions. The result was that Swedish consumer’s attitude was no different regardless if the advertising message was congruent, incongruent or neither.

Sammanfattning Denna uppsats utgörs av en kvalitativ studie vilken syftar till att undersöka hur maktutövning tar sig i uttryck samt hur den upplevs på arbetsplatser vilka till sin karaktär är flexibla. De respondenter vilka utgör grund för vårt empiriska material är såväl arbetstagare som personer med en ledande befattning och vilka arbetar inom IT-branschen. Eftersom studiens metodologiska tillvägagångssätt är av kvalitativ karaktär har vi haft för avsikt att bidra med en djupgående och förklarande sociologi. Vår målsättning har således inte varit att generalisera till andra arbetsplatser vilka karaktäriseras av flexibilitet, utan att lyfta fram exempel på hur makt kan ta sig i uttryck och uppfattas hos valda individer. Studien vilar därmed på tio öppet tematiska intervjuer, vilka sedan analyserats utifrån de teoretiska begreppen: den disciplinära individen, panoptikon, normer och vetande, känsloarbete samt tacksamhet. Resultatet visade bland annat på att makt inom det flexibla arbetet upplevs som mycket subtil och outtalad, vilket i sin tur är en förutsättning för ökad produktivitet, såväl som för individernas välmående. Det handlar om att rikta fokus mot individens vilja och entusiasm att producera, snarare än att tvinga fram detta genom en uttalad och en strikt maktutövning. I stället för en tydlig maktrelation råder det en förtroenderelation mellan den flexibla arbetstagaren och arbetsgivaren eller kunderna. Detta i sin tur är det som skapar produktivitet hos den flexibelt arbetande individen.

Om tidigare grupper av tiggare främst identifierats som ”etniska” svenskar, består den nya gruppen huvudsakligen av utsatta EU-medborgare med romskt ursprung. Följande studie avsåg undersöka om socialsekreterares föreställningar om tiggare kan komma att påverka hur de väljer att använda sitt handlingsutrymme. Genom semistrukturerade intervjuer med handläggare inom ekonomiskt bistånd samt en innehållsanalys av de lagrum som rör socialtjänstens myndighetsutövning riktade mot gruppen, har en del betydelsefulla föreställningar identifierats. Parallellt med medkänsla tenderade de intervjuade biståndsbedömarna att förskjuta ansvaret för målgruppen till nationer och strukturer utanför Sveriges gränser. Likaså föreslog ingen av informanterna att EU-medborgarna, på lika villkor som svenska medborgare, bör inkluderas i de svenska välfärdssystemen. Biståndsbedömarnas exkluderande och skillnadgörande föreställningar om målgruppen tolkas som ett led i socialtjänstens och lagstiftningens målrationella utformning. Resultatet av välfärdssystemets utformning blir att den utsatta EU-medborgaren osynliggörs. If the earlier consumptions of beggars were defined as "ethnic" swedes, nowadays the group of beggars are mainly accredited as vulnerable EU-citizens of Roma origin. The following study investigated if the conceptions of the beggars can contribute to the social secretary’s ability to affect their discretion. Through semi-structured interviews involving with the administrators of the social work and also including a content analysis of the law section adapting to the authority, some important concepts have been detected. The empirical data contribute to showing how operators in welfare tend to have a habit of displacing responsibility to outside of Sweden. The absquatulate the social workers reflected in the interviews was intertwined with compassion and a behavior of transferring the responsibility for the target group to other nations and structures outside of Sweden. Nevertheless, none of the informants suggested that EU-citizens, on the same conditions as Swedish citizens, should be included in the Swedish welfare. The representatives of social work and their contributions of difference-making, thus their excluding conception of the target group is considered to be a result of social service and governmental conformation. To summarize, the results we can recognize within the investigation of the welfare-systems connection to the EU-citizen, is according to the critics that the the vulnerable EU-citizen has lost his rights and position in a society where beggars can only function as ”invisible”.

I nærværende artikel er det min hensigt at sætte fokus på den aktuelle dyrkelse af hjemmet, som har pustet liv i en diskussion om hjemmets rolle i globaliseringsteorierne. I dag synes udfordringen ikke at forstå globaliseringen over for det forankrede hverdagsliv, men at forsøge at etablere en dialog mellem de to. Ved at sætte begrebet hjem centralt i forhold til teorier om mobilitet, modernisering og globalisering, vil denne artikel sætte fokus på kløften mellem stereotype opfattelser af globaliseringen og ind-groede myter om hjem og hverdagsliv. Teoretisk og metodisk er artiklen placeret i feltet mellem boligforskning, kulturstudier og globaliserings-forskningen. Med udgangspunkt i Marshall Bermans modernitetsopfattelse og Mieke Bals tværkulturelle teori om "rejsende koncepter" gennemgås en række kanoniserede ideer om hjem og globalisering, idet hensigten er at åbne op for en mere nuanceret, tidssvarende definition af det globaliserede hjem. Af referencer kan nævnes Zygmunt Bauman, David Morley, John Tomlinson og Agnes Heller. ENGELSK ABSTRACT: Mette Mechlenborg: At Home in Globalisation? The recent renaissance of home in culture and media has reactivated a discussion about the role of anchor in the theories of globalisation. It has also revived the discussion of the consequences of globalisation in everyday life. Today the challenge is not so much to understand the difference between a homebound life and globalisation, but to establish a dialogue between the two. By trying to place home in the center of theories on mobility, modernity and globalisation, this article focuses on the gap between traditional understandings of globalisation and myths of everyday life and home. Theoretically and methodically this article lies in the field between housing research, cultural studies and theories of globalisation. It is embedded in the writings of Marshall Berman and in Mieke Bal’s theory of “travelling concepts“, developed for interdisciplinary studies, but goes through a range of canonised publications and writings dealing with the gap between home and globalisation as it tries to open up for a more up to date and post modern definition of the globalised home. Key words: Globalisation, home, everyday life, mobility, theory.

This contribution explores the analytical implications of using the concept of globalization in historical research. The article stresses that globalization deals with the transformation of the spatial organization of social relations and transactions. What makes the contemporary globalization different from earlier phases is that distance plays a much less distinctive role in the organization of production and consumption. History can increasingly be seen as a transnational history, focusing on the historical developments and their interaction in various parts of the world. Wat betekent globalisering voor de beoefening van de geschiedwetenschap? In dit artikel betoogt de auteur dat het hedendaagse globaliseringsproces gevolgen heeft voor een verdere toenadering tussen geschiedenis en de andere sociale wetenschappen én voor de manier waarop de geschiedwetenschap aandacht besteedt aan tijd en vooral aan ruimte

A corporation's offshore outsourcing may be seen as the result of a discrete, strategic decision taken in response to an increasing pressure from worldwide competition. However, empirical evidence of a representative cross-sector sample of international Danish firms indicates that offshore sourcing in low-cost countries is best described as a learning-by-doing process in which the offshore outsourcing of a corporation goes through a sequence of stages towards sourcing for innovation. Initially, a corporation's outsourcing is driven by a desire for cost minimization. Over a period of time the outsourcing experience lessens the cognitive limitations of decision-makers as to the advantages that can be achieved through outsourcing in low-cost countries: the insourcer/vendor may not only offer cost advantages, but also quality improvement and innovation. The quality improvements that offshore outsourcing may bring about evoke a realization in the corporation that even innovative processes can be outsourced.

This contribution explores the analytical implications of using the concept of globalization in historical research. The article stresses that globalization deals with the transformation of the spatial organization of social relations and transactions. What makes the contemporary globalization different from earlier phases is that distance plays a much less distinctive role in the organization of production and consumption. History can increasingly be seen as a transnational history, focusing on the historical developments and their interaction in various parts of the world.

We know an impressive lot about the film industry. Not only have media scholars and anthropologists probed into films, filmmaking and filmmakers for at least a century, economists, sociologists, ge...

Only dead institutions do not change and only rarely do institutions change by themselves. To maintain performing institutions takes institutional entrepreneurs who are willing to take risks and who possess the capacity and the talent to innovate. A regulation discourse, in contrast to a marketization discourse, would not picture the relationship between globalization and institutional change as a deterministic one. Rather, it would expect that all kinds of actors play a large number of different roles in the course of ongoing institutional change. The result of such complex institutional change, at the level of welfare states, multinational businesses, public administration, and training systems, to mention just a few of the empirical areas covered in this special issue, cannot be fully understood by applying an overly rigid, static, and dualistic approach to modern capitalist economies. The concept of institutional competitiveness, on the contrary, allows for institutional entrepreneurship and institutional hybrids constituting pulsating polities.

Dit internationaal georiënteerde boek is zowel een inleiding in de ethiek als een boek over bedrijfsethiek. Objectief, af en toe confronterend en theoretisch uitstekend onderbouwd.

Dit internationaal georiënteerde boek is zowel een inleiding in de ethiek als een boek over bedrijfsethiek. Objectief, af en toe confronterend en theoretisch uitstekend onderbouwd.

Master's thesis in Change management The purpose of this study is to explore the nuances of Norwegian-American manager-employee relationships, particularly as they relate to the influence of cultural background upon workplace environment, management tactics, and communication efforts in each group. As globalization continues to be a driving force in the international market, American and Norwegian professionals are becoming increasingly interconnected. While these cultures may seem similar at a glance, subtle differences exist between the two that may lead to conflict in the workplace. This phenomenon is particularly common in instances where managers and their subordinates are of differing cultural backgrounds. To gain a deeper understanding of these conflicts and how they may be mitigated at the managerial level, this thesis has run a qualitative research study to gather informant data regarding individual impressions of Norwegian and American workplaces, managers, and communication styles. This information was focused particularly on the way in which respondents’ perceived the communication efforts of managers belonging to each cultural background. The data collected during this process was then analyzed against existing theoretical frameworks to produce an understanding of the relationship between cultural background and workplace interactions between Norwegian and American managers and employees. Further analysis produced recommendations for managerial tactics that may be useful in the successful navigation of these relationships. This thesis concludes that Norwegian and American workplace patterns are influenced by varying attitudes regarding individualism, masculine vs. feminine values, and long-term orientation present in each society. These differences have been linked to organizational conflict due to incongruent mental programming regarding workplace behavior, management, and communication patterns. The resolution of these conflicts is dependent on managers’ ability to successfully engage principles of cultural awareness and intelligence to mediate these divisive factors.

Udgivelsesdato: September

In this paper I discuss a framework for the analysis of media discourse - the 'analytics of mediation' - that takes into account the embeddedness of media texts both in technological artefacts and in social relationships and, hence, seeks to integrate the multi-modal with the critical analysis of discourse. On the methodological level, the analytics of mediation applies a multi-modal discourse analysis onto media texts in order to study their visual and linguistic properties: camera/visual; graphic/pictorial or aural/linguistic. On the social theory level, the analytics of mediation addresses critical concerns on the ethical and political role of television and other media in our 'global village'. Can television foster a cosmopolitan consciousness or does its 'fake proximity' alienate the spectator from the rest of the world? Can we talk about the media as agents of global citizenship or do the media lead to compassion fatigue - a Western denial of humanitarian problems? I illustrate such questions by drawing on one concrete example of television news.