Search

Vården av personer med demens är komplex och kvaliteten på omvårdnaden kan vara bristfällig. Personal på sjukhus önskar mer kunskap om hur omvårdnad av personer med demens bör utföras på bästa sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar omvårdnad av personer med demens på sjukhus. Databassökningar efter litteratur genomfördes där tio vetenskapliga artiklar valdes ut som berörde omvårdnad av personer med demens på sjukhus. Artiklarna kvalitetsgranskades och en tematisk analys utfördes. Resultatet belyser vikten av att sjuksköterska och annan vårdpersonal etablerar en relation med personen med demens för att kunna utföra god omvårdnad för varje individ. Vidare belyses vikten av att involvera anhöriga, bra kommunikationsstrategier, lämplig sjukhusmiljö och omvårdnadsåtgärder för att möta olika behov. Resultatet visar sammanfattningsvis att kunskap om faktorer som påverkar omvårdnaden till det bättre finns och att det är viktigt att ta hänsyn till många olika aspekter i omvårdnaden av personer med demens. Rutiner på sjukhusavdelningar måste bättre kunna anpassas efter behoven hos personer med demens och mer forskning beträffande personer med demens upplevelser av en sjukhusvistelse behöver genomföras framöver. Caring for people with dementia is complicated and care provided might not be optimal. Hospital staff wish to improve their knowledge about how to best care for people with dementia. The aim of this literature study was to illuminate factors that affect the care of people with dementia in a hospital setting. Searches in databases resulted in ten scientific papers about care of people with dementia in hospital settings. The quality of the articles was assessed and they were analysed using a thematic analysis. To perform good care, the results illuminated the importance of building a relationship between hospital staff and the person with dementia. The importance of involving relatives, strategies for communication, suitable hospital environments and care measures for attending to different needs was illuminated. In conclusion, there is existing knowledge of what works well when caring for people with dementia and it’s important to consider many different aspects of care. In the future, hospital routines must be able to adapt better to the needs of people with dementia and more studies investigating the experiences of people with dementia themselves would be of importance.

Bakgrund: Det ska finnas en balans i relationen mellan sjuksköterskan och patienten vilket skapas genom att sjuksköterskan har en balans mellan närhet och distans. För att ha en balans ska upprätthållas krävs det att det finns ett stöd från kollegor genom användbara råd av någon mer erfaren. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancerpatienter. Metod: Studien grundade sig på en kvalitativ metod genom intervjuer för att undersöka sjuksköterskors upplevelser. Texterna har transkriberats och en innehållsanalys har utförts. Resultat: Resultatet baseras på två olika kategorier en var vårdrelationens påverkan på sjuksköterskan med underkategorierna positiva och negativa effekter på vårdrelationen. Den andra var sjuksköterskans behov av stöd och utveckling i sin profession med underkategorierna stöd från arbete och privatlivet samt sjuksköterskans egna resurser. Slutsats: Sjuksköterskorna i denna studie påverkades både negativt och positivt av vårdrelationen med patienten, därför drar författarna slutsatsen att sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancerpatienter behöver belysas för att sjuksköterskans hälsa ska bibehållas.

Att drabbas av cancer blir en påminnelse och ett hot om livets slut. Det finns då ett behov av att navigera i en fragmenterad och okänd livssituation. På okänt cancervatten är en studie baserad på 19 cancerpatienters berättelser om sina vardagsliv. Syftet med studien är att genom öppna intervjuer lyssna och iaktta vad informanterna ansåg viktigt i sina liv. Att förstå och finna mönster i hur de hanterar sina livssituationer. De intervjuade använder sig av olika tekniker för att hantera oro. I sökandet efter livskraft och livsglädje kombinerar de såväl medvetna som omedvetna strategier, symboler, ritualer och magiskt tänkande. Det delvis nya livet kan delas upp i en Inre navigering, en Relationell navigering, och en Vårdrelaterad navigering.

Syftet med studien var att studera medias framställning, i form av tidningsartiklar, av psykisk ohälsa bland ungdomar och jämföra det med aktuell forskning för att belysa eventuella likheter och skillnader. För att uppfylla studiens syfte användes en kvalitativ textanalys, där media jämfördes med vetenskapliga forskningsstudier. Resultatet av mediegranskningen delades in i tre huvudsakliga kategorier; utveckling och vård, utbildning och arbetslöshet samt sociala medier och fysisk aktivitet, dessa efter vilka faktorer som var omskrivna i störst utsträckning. Inom dessa kategorier gjordes sedan en jämförelse med aktuell och relevant forskning. Vår viktigaste slutsats i denna studie var att medias information och framställning i mångt och mycket är grundat på forskningsresultat, men att viktiga detaljer utelämnas i artiklarna. Det visade sig att media och forskning har stora skillnader i förmedling, trots att huvudbudskapet ofta är det samma. Ett exempel på detta var att media framställer psykisk ohälsa bland unga som ett ökande fenomen. Forskning visade däremot att det är en viss typ av psykisk ohälsa bland unga som tycks ha ökat över tid, den självskattade psykiska ohälsan, på senare år har det dock snarare skett en minskning. The aim of this study was to examine media’s portrayal, in form of newspaper articles, of mental illness among adolescents and compare it with current scientific research in order to illustrate similarities and differences. A qualitative text analysis was used to examine this aim. The results of media’s portrayal were compared to scientific research. The result shows that mental illness among adolescents is being presented as depending on many different factors. The most mentioned factors according to media were divided into three main categories; development and healthcare, education and unemployment and also social medias and physical activities. In all three categories media’s portrayal were compared with current scientific research. Our main conclusion was that media’s information is mainly based on scientific research findings, but in many cases important details are omitted. This shows that media and scientific research have large variations when portraying their messages. Their main message is often the same, yet they present different meanings. For example media says that mental illness among adolescents has increased and also continues to increase. Scientific research however points out that there is only a certain type of mental illness, which is the self-rated mental illness that has increased. Scientific research also points out that instead of an increase there have rather been a decrease of adolescents with mental illness.

Begreppet skam är ett mångdimensionellt subjektivt begrepp. Vid sjukdom kan kroppen upplevas som annorlunda och patienten är ibland i behov av hjälp som tidigare inte behövdes vilket kan väcka känslor av skam. Vid känslan av skam upplever individen en blottning av jaget där aspekter som känslighet, intimitet och sårbarhet visas. Syftet med studien var att belysa vad skam är och kan vara inom omvårdnad och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes till studiens resultat och tre teman kunde identifieras; "Mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förminskade jaget", "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förlorade jaget" och "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det försvarande jaget". Sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i patientens känsla av skam då ett respektfullt, tryggt och förstående bemötande som främjar patientens autonomi kan minska känslan av skam. Relativt lite forskning har genomförts kring begreppet skam inom vårdvetenskapen, genom att öka sjuksköterskan medvetenhet samt kunskap om skammens olika uttryck kan känslan av skam identifieras hos patienten och lindras genom god omvårdnad. The concept of shame is a multidimensional subjective concept. The body can be perceived as different during illness and the patient is sometimes in need of help that earlier was not needed which can arouse feelings of shame. During the feeling of shame the individual can perceive its self as exposed where aspects such as sensitivity, intimacy and vulnerability is showed. The purpose of the study was to illuminate what shame is and can be within nursing and was performed as a systematic literature study. Ten scientific articles were used in the result of the study and three themes were identified; "Human shame in the caring and the environment; The diminished self", "human shame in the caring and the environment: The lost self" and "human shame in the caring and the environment: the defending self". The nurse's response is an important aspect in the patient's feeling of shame since a respectful, safe and understanding response that promotes the autonomy of the patient can reduce the feelings of shame. Relatively little research has been performed in the concept of shame within the caring science, through increasing the nurse's awareness and knowledge about the different expressions of shame, the feelings of shame can be identified in the patients and be alleviated through good caring.

Bakgrund: Intresset för existentiella frågor har ökat inom hälso-och sjukvården. Eftersom många människor i dagens samhälle lider av psykisk ohälsa skulle det vara viktigt för vårdpersonal att integrera andlig omvårdnad i mötet med patienten. Även om många studier redan gjorts och det är välkänt att existentiell omvårdnad ska vara en del av humanistisk omvårdnad, finner vårdpersonal det svårt att ge existentiell omvårdnad.Syfte: med uppsatsen var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av existentiell omvårdnad. Metod:är en litteraturöversikt som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys beskriven av Hällgren Graneheim och Lundman. Resultatet:visar att rädsla kan uppkomma när vårdpersonalen berörs inombords. Medvetenhet om egen sårbarhet kan även medföra att vårdpersonalen undviker existentiell omvårdnad. Vårdpersonalens förhållningssätt till egen andlighet innefattar att veta var det egna jaget står. Genom att diskutera situationer med andra fördjupas förståelsen för de egna upplevelserna. Ett medvetet närvarande i stunden och att hålla tillbaka sig själv verkar också utgöra en förutsättning för existentiell omvårdnad.Diskussion:Sårbarhet hos vårdpersonalen utgjorde hinder. Förutsättningarna förbättrades när vårdpersonalen ökade medvetenheten om den egna andligheten. Slutsats: Det ansågs viktigt att vårdpersonalen var medveten om sin egen andlighet för att kunna möta patientens existentiella behov. Background: The interest of existential issues has increased in healthcare. Since a lot of people in today´s society suffer from poor mental health, it would be an important task to healthcareprofessionals to integrate existential care in the meeting with the patient. Eventhough there has been a lot of studies done in the field of existential care, for it is wellknown that existential care should be a part of humanistic caring, healthcareprofessionals found it problematic to give existentialcare. The aim of this study wasto describe healthcareprofessionals experiences of existential care. Method: Literature review which was analyzed using qualitative content analysis described by Hällgren Graneheim and Lundman has been used as a method. The resultshowed that fear arose when healthcareprofessional were affected within. Awareness of their own vulnerability resulted in avoiding existential care. Healthcareprofessionals attitudes to their own spirituality involved knowing where the own self was positioned. By discussing situations with others deepens the understanding of their own experiences. A conscious presence in the moment and to restrain oneself also seems to be a prerequisite for spiritual care. Discussion: Vulnerability of healthcareprofessionals formed barriers. The conditions improved when healthcareprofessionals increased awareness of their own spirituality. Conclusion: It was considered important that healthcareprofessionals were aware of their own spirituality in order to meet the patient's existential needs. Background: The interest of existential issues has increased in healthcare.Since a lot of people in today´s society suffer from poor mental health, it would be an important task to healthcareprofessionals to integrate existential care in the meeting with the patient. Eventhough there has been a lot of studies done in the field of existential care, for it is wellknown that existential care should be a part of humanistic caring, healthcareprofessionals found it problematic to give existentialcare. The aim of this study wasto describe healthcareprofessionals experiences of existential care. Method: Literature review which was analyzed using qualitative content analysis described by Hällgren Graneheim and Lundman has been used as a method. The resultshowed that fear arose when healthcareprofessional were affected within. Awareness of their own vulnerability resulted in avoiding existential care. Healthcareprofessionals attitudes to their own spirituality involved knowing where the own self was positioned. By discussing situations with others deepens the understanding of their own experiences. A conscious presence in the moment and to restrain oneself also seems to be a prerequisite for spiritual care. Discussion: Vulnerability of healthcareprofessionals formed barriers. The conditions improved when healthcareprofessionals increased awareness of their own spirituality. Conclusion: It was considered important that healthcareprofessionals were aware of their own spirituality in order to meet the patient's existential needs.

Bakgrund: Delirium är ett sjukdomssyndrom som yttrar sig genom desorientering, problem med minne, perception och akut beteendeförändring. Delirium är en organisk psykisk störning och är ett övergående tillstånd som ofta drabbar äldre med en komorbiditet. Den äldre befolkningen i Sverige beräknas att öka kraftigt och eftersom att risken för delirium väntas öka med åldern finns en risk att andelen med delirium inom sjukhusvården kommer att öka. Orsaker för att utveckla delirium är multifaktoriella, några föreslagna är demenssjukdom, polyfarmaci, infektion, elektrolytiska rubbningar, hjärt- och kärlsjukdom, akut sjukdom eller trauma och miljömässiga faktorer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre patienter med delirium inom sjukhusvården. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Tre teman framkom ur analysen: kännedom om delirium, säkerhetsåtgärder och vårdmiljö. Brister i kunskap om delirium och saknad av evidensbaserade metoder för att vårda äldre patienter med delirium förklarades. Sjuksköterskorna använde sig av mer erfaren vårdpersonal och patientens närstående som hjälp i vårdandet. En kontinuerlig övervakning var en utbredd metod för att kontrollera en äldre patient med delirium. Men vid resursbrist eller behov av ytterligare åtgärder, var användandet av begränsning för att skydda en patient med delirium vanligt förekommande. Det fanns en tvetydighet huruvida fysisk begränsning eller nyttjandet av sederande läkemedel var att föredra vid behov av att kontrollera en äldre patient med delirium. Slutsats: Studien visar ett behov av utbildning och evidensbaserade riktlinjer för att vårda äldre patienter med delirium. Klinisk betydelse: Att behoven av kunskap om delirium bland äldre uppmärksammas. Background: Delirium is a disease syndrome that manifests through disorientation, problems with memory, perception and acute behavioural change. Delirium is an organic mental disorder and a transient condition that often affects older with a comorbidity. The elderly population of Sweden is estimated to increase considerably and since the risk of delirium is expected to alter with age there is a risk that the proportion of delirium in hospital care will increase. Reasons for developing delirium is multifactorial, some suggestions are dementia, polypharmacy, infection, electrolyte disorders, cardiovascular disease, acute illness or trauma and environmental factors. Aim: To describe nurses experiences of caring for elderly patients with delirium in hospital care. Method: A literature study based on ten articles with qualitative approach. Findings: Three themes emerged from the analysis: knowledge of delirium, safety measure and health care environment. Deficiencies in knowledge of delirium and loss of evidence-based practices to care for elderly patients with delirium were explained. The nurses used the more experienced nursing staff and the patient's family to help in the care. Continuous monitoring was a widespread method of checking up on an elderly patient with delirium. Though when there was a lack of resources or a need for further action, the use of restriction to protect a patient with delirium became common. There was an ambiguity whether physical restriction or the use of sedating drugs was preferable if necessary to check up on an elderly patient with delirium. Conclusion: The study shows a need of education and evidence-based guidelines to care for elderly patients with delirium. Clinical significance: That the needs of knowledge about delirium among elderly gets more attention.

Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukvården. Syftet är att undersöka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukvården menar att dramapedagogik är och kan vara. Frågorna vi ställt oss är: Vad kan dramapedagogik tillföra i hälso och sjukvården enligt tre dramapedagoger som jobbar inom vården? Samt finns det någon gemensam kärna oavsett vilken sorts vård drama ingår i enligt tre dramapedagoger som arbetar i vården? Uppsatsen utgår från en fenomenologisk ansats och fokussamtal användes som undersökningsmetod. Dessa dramapedagoger med erfarenhet från olika områden inom vården: stamningsterapi, arbete på en ätstörningsenhet samt arbete med barn som anhöriga till föräldrar med cancer ingick i fokusgruppen. De träffades vid ett tillfälle och samtalade om sina erfarenheter av hur drama används i dessa sammanhang. Fenomenologisk analysmetod användes för att beskriva vad som framkommit i samtalet och det som drama kan tillföra inom vården är: Drama för att stärka sina resurser och Drama som fristad. Det som är gemensamt för drama i vården är Drama i samarbete med andra professioner och Gemensamma förhållningssätt till drama i vården. Utifrån dessa kategorier kopplades teorier om hälsa, dramapedagogik och sociokulturellt perspektiv för att ge ytterligare förståelse för vad drama är och kan bidra med inom vården. Nyckelord: Dramapedagogik, vård, hälsa, fenomenologi, fokusgrupp, sociolkulturell teori.

Interest in social media and its wide use in Sweden awaken the need toexamine how social media are used by public organisations. This thesisdescribes the use and perceptions of social media as a researchcommunication channel in the public sector focussed on health care,health, and social care.Nine communications officers with professional experience usingsocial media for research communication within these fields wereinterviewed; the interviews were qualitatively analysed.Three research questions guided the study: How are social mediaused in research communication? Why does communications officersselect social media as communications channels for researchcommunication? What opportunities and challenges are linked to theuse of social media for research communication?The theoretical framework is primarily based theories from theTechnology Acceptance Model (TAM) and the Diffusion of Innovation(DOI) about factors influencing use of new technologies as well as ontheories about social media's potential as a tool for more symmetricalcommunication.Results provide insight into how social media are used for researchcommunication by communications officers of public organisations inhealth care, health, and social care related to how social media and itsresponses are valued in comparison to other channels.Opportunities in using social media for research communicationseem to exceed challenges; organisations' seeming lack of interactionbetween research and communications officers related to social mediais one challenge. A wider range of professions needs the opportunity towork actively with research content for it to truly become social, givingrise to more symmetrical research communication.

Det finns flera olika tillstånd som kan leda till att en patient får en stomi. En person som får en stomi kan uppleva ett försämrat självförtroende. De kan även uppleva en rädsla för att stomin skall synas under kläderna samt att stomin skall läcka. Det finns forskning om hur patienter upplever sin livssituation, emellertid finns det mer sparsamt med forskning kring hur patienter med stomi upplever vården. Sjuksköterskor som inte är lyhörda inför patientens behov kan orsaka att patienten utsätts för ett onödigt vårdidande. Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter upplever vården i samband med en stomioperation. En litteraturstudie har genomförts för att besvara denna studies syfte. Valet av en litteraturstudie gjordes för att beskriva forskningsläget inom ämnet. I resultatet framkom det att patienter med stomi hade både positiva och negativa erfarenheter av vården. Några av patienterna upplevde att de blev bemötta med respekt och omtänksamhet samt att personalen var lyhörda. Det framkom också att patienterna ansåg att om sjuksköterskorna hade en hjälpsam inställning samt erfarenhet kring stomivård fick de en mer positiv upplevelse av vården. De patienter som var mindre nöjda med vården upplevde att de inte fått tillräckligt med information om sitt tillstånd och detta ledde till att de själva fick söka kunskap på annat håll. Det framkommer också att patienter upplevde att de inte gjordes delaktiga i vården och detta ledde till att de upplevde en maktlöshet. Denna studie kan användas för att göra vårdpersonal medvetna om hur stomiopererade patienter upplever vården. Ökade kunskaper kan medföra att vårdpersonal får en möjlighet att göra förändringar i vården. Förändringarna kan leda till att patienterna får en bättre upplevelse av vården.

Bakgrund: Antalet människor som lider av fetma ökar ständigt, och har globalt sett mer än fördubblats sedan år 1980. Då fetma ofta leder till flera följdsjukdomar innebär det att denna patientgrupp blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Detta ställer i sin tur krav på hälso- och sjukvårdspersonlens attityder gentemot personer med fetma. Syfte: att belysa hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot personer med fetma och den vård som erbjuds den här patientgruppen. Metod: En systematisk litteraturstudie som i första hand baserades på Kristenssons (2014) metodbeskrivning. Resultat: Litteraturstudien identifierade två kategorier; attityder till personer med fetma samt attityder gällande vård av personer med fetma. Både positiva och negativa attityder påvisades hos hälso- och sjukvårdspersonal, bland annat beskrevs personer med fetma i negativa ordalag, med ord som lata, själviska och oattraktiva. Även attityder om att personen har låg motivation och viljestyrka syntes. Exempel på positiva attityder som syntes var att empati för personerna med fetma fanns. Slutsats: För att motverka negativa attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att vara medveten om sina egna och andras attityder, för att kunna reflektera och bearbeta dem. På så vis kan en förändringsprocess ta sin början. De negativa attityderna framstod som barriärer för en effektiv viktnedgång för personen med fetma. Background: People suffering from obesity are constantly increasing and have globally more than doubled since 1980. Since obesity often leads to comorbidity, this patient group is getting more common in health care settings. This means higher demands on health care professionals´ attitudes towards obese individuals. Purpose: To enlight health care professionals´ attitudes towards obese individuals and to the care they are offered. Method: A systematic literature review, that was primarily based on Kristenssons (2014) description of its methodology. Results: This literature review identified two categories; attitudes towards obese individuals and attitudes concerning obese individuals´ care. Both positive and negative attitudes were found among health care professionals, e.g. obese individuals were described with negative attributes as lazy, selfish and unattractive. Attitudes that the obese individuals had low motivation and low willpower were seen as well. An example of positive attitudes were that empathy for obese individuals occurred. Conclusion: To encounter negative attitudes among health care professionals, it is important to be aware of one´s own and others´ attitudes. This enables a process of reflection that might lead to changed attitudes. Negative attitudes workes as barriers for an effective weight loss.

Varje år föds omkring 120 barn i Sverige med Downs syndrom (DS). I de flesta fall är föräldrarna ovetande om att barnet de väntar är handikappat. Samtidigt utvecklas nya fosterdiagnostiska metoder som har som främsta mål att screena fostret angående eventuell kromosomavvikelse, och då i första hand DS. Inom området sexuell och reproduktiv hälsa ska barnmorskan bl a. ha förmåga att i dialog ge stöd, trygghet och kontinuitet vid förlossning samt samtalsstöd efter förlossning. Syftet med studien var att beskriva föräldrars känslomässiga reaktioner samt upplevelser av vården på förlossning, BB och neonatalavdelningen efter att ha fått ett barn med DS. Metoden var kvalitativ där informanterna anmälde sitt intresse till deltagande i studien genom ett svara på studieinbjudan som lades ut på sex olika slutna DS-Facebookgrupper. Resultatet baseras på 17 informanters svar på ett frågeformulär med öppna frågor. Textmaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier ”att hamna i och hantera en oväntad kris”, ”upplevelser av personalens första bemötande” samt ”behov av stöd och trygghet”. Föräldrarna hamnade i ett känslomässigt kaos efter delgivandet om att barnet misstänktes ha DS. Några beskrev en känsla i kroppen under graviditeten att det var något som inte stämde med barnet. Andra misstänkte att barnet hade DS efter att ha sett sitt barn men ingen nämnde det till personalen. Flera föräldrar bar på ett hopp om att diagnosen var felaktig men fick såsmåningom en kämpaglöd för barnets skull. Oron inför framtiden var stark. Föräldrarna i studien önskade att misstanken om DS skulle delges gemensamt, tydligt, ärligt, respektfullt och konsekvent. Föräldrarna kunde då lättare acceptera och börja bearbeta situationen. Professionell personal som visade en äkthet och öppenhet i vårdrelationen gav större trygghet. Det var uppskattat att få enkelrum, att partnern hade möjlighet att övernatta och få möjlighet att landa innan hemgång. Det var viktigt med uppföljande information om DS och informationen skulle inte vara problembaserad, den skulle vara HÄR och NU. Föräldrarna önskade att få möjlighet att träffa andra familjer med ett barn med DS. De önskade även information om DS-Facebookgrupper, lokala DS-nätverk och uppdaterad skriftlig information.

SAMMANFATTNING Polyfaramaci är ett stort problem bland äldre inom Sverige och internationellt inom hälso- och sjukvården. I Sverige har Socialstyrelsen kommit ut med en rekommendation om att läkemedelsgenomgångar skall erbjudas alla över 75 års ålder årligen eller patienter som har fler än fem läkemedel (Socialstyrelsen, 2015c). När människan åldras medför det att risken för sjuklighet ökar. Detta i kombination med det naturliga åldrandet medför att risken för oönskade biverkningar och interaktioner ökar. Även följsamheten till den farmakologiska behandlingen minskar på grund av polyfarmaci. Den äldre populationen drabbas av sjukdomar som i många fall kan behandlas farmakologiskt. Genom forskning inom det medicinska området har man utvecklat läkemedel och därigenom fått bättre behandlingsmöjligheter för sjukdomar som drabbar äldre (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2009). I förlängningen leder detta till att de äldre konsumerar fler läkemedel än yngre människor vilket benämns som polyfarmaci. Polyfarmaci innebär att en person behandlas med fem eller fler läkemedel. Studiens syfte var att belysa konsekvenserna av polyfarmaci för den äldre människan inom äldrevården. Studiens resultat visade att konsumtionen av olämpliga läkemedel bland de äldre patienterna är hög, enligt Beers Criteria. Studieresultatet visade även att den äldre personen med förekomst av polyfaramci löpte högre risk för interaktioner, biverkningar, fall, sjukhusinläggningar, smärtor, förvirring, diarré, förstoppning, blödningar, depression, muntorrhet samt att de äldre hade en sämre följsamhet till läkemedelsbehandlingar. Det är viktigt att all personal kring de äldre patienterna, speciellt sjuksköterskan är insatta i åldersförändringar hos den äldre personen och har god kunskap inom farmakologi. Slutsatsen kan dras att mer forskning kring konsekvenser av polyfarmaci för den äldre sköra människan krävs. Samtidigt som det behövs utbildning av sjuksköterskor i ämnet farmakologi rent allmänt rörande interaktioner, biverkningar samt olämpliga läkemedel. Specialistsjuksköterskan har ett helhetsperspektiv av patienten; uppföljningar av läkemedelsbehandlingar och bedriver även en personcentrerad omvårdnad.

I boken Människan i vården. Etnografi, vård och drama återfinns en stark argumentation för etnografins, som författarna skriver, uppdrag i vården. Antologin är skriven av Carola Skott, Lisen Dellenborg, Margret Lapp och Kristina Nässén, alla med en forskningsbakgrund i socialantropologi alternativt pedagogik, samt tre av dem också legitimerade sjuksköterskor.

Bakgrund: Självskadebeteende betyder att den egna kroppen uppsåtligen skadas. I Sverige är det vanligast förekommande bland kvinnor strax före 20-års ålder. Självskadebeteende kan vara en följd av psykisk ohälsa eller en traumatisk barndom. Vårdpersonal ska lyssna på, vara närvarande i mötet samt acceptera kvinnor som självskadar. Det finns en önskan hos vårdpersonal om att öka sina kunskaper i bemötandet med patienter som skadar sig själva. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med självskadebeteende upplever bemötandet i vården. Metod: Studien gjordes utifrån en induktiv kvalitativ ansats, baserad på sju bloggar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna beskrev möten med vården som både positiva och negativa. Det framkom att de kände sig negativt bemötta i form av skrik, skäll och förolämpande kommentarer. De beskrev också möten där de blivit positivt bemötta, när vårdpersonal lyssnat, brytt sig och sett kvinnorna som människor bakom deras självskadebeteende och psykiska diagnoser. Slutsats: Kvinnor med självskadebeteende är unika individer och alla vill bli behandlade olika utifrån vilka vårdsituationer de befinner sig i. Det som ska finnas i åtanke vid bemötande av denna patientgrupp är att ett för kvinnan negativt bemötande kan orsaka ytterligare självskador.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor på en pediatrisk avdelning upplever sitt möte av barn med ADHD och deras föräldrar. Bakgrund: Fem procent av alla barn i skolåldern i Sverige är diagnostiserade med ADHD. När barn med ADHD är inneliggande på sjukhus upplever föräldrar att vårdpersonal saknar resurser, förståelse och har svårt att anpassa och hantera situationen. Det är av betydelse att sjuksköterskan har rätt kompetens och kunskap för att förstå barn med ADHD och kunna ge stöd till föräldrarna. Design: En kvalitativ studiedesign valdes för att beskriva syftet. Metod: Tio sjuksköterskor deltog i studien och intervjuades under år 2015. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman konstruerades: Att ge en anpassad, jämlik och stödjande vård med fyra subteman: Att behandla alla barn och föräldrar lika, Att stödja och uppmärksamma föräldrar, Att vara medveten om speciella behov hos barnen och Att anpassa information, omvårdnadsåtgärder och miljö, samt temat Att inte räcka till med tre subteman: Att känna tidsbrist, Att känna okunskap och informationsbrist och Att känna försvagat förtroende. Slutsatser: För att kunna anpassa omvårdnad av barn med ADHD och deras föräldrar behöver sjuksköterskor ha mer tid och ökad kunskap om diagnosen. Okunskap kan leda till negativa vårdsituationer och försvagat förtroende. Kommunikationssvårigheter och avsaknad av stöd från föräldrar är problem som sjuksköterskor upplever i mötet av barn med ADHD och deras föräldrar.

Bakgrund: Missfall är en av de vanligaste graviditetskomplikationerna, som kan medföra psykiska och emotionella påfrestningar, så som djup sorg och depression. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskan har en viktig del i vårdandet, där attityder och bemötande har en direkt påverkan på kvinnas upplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnans upplevelser av tidigt missfall. Metod: Syftet besvarades genom en allmän litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Vid tidpunkten för missfallet upplevde kvinnorna en mängd känslor, vilket en del kvinnor utryckte som psykisk kris. En del kvinnor identifierade missfallet som förlusten av ett barn men uttryckte att vårdpersonalen endast såg det ur ett medicinskt perspektiv. Majoriteten av kvinnorna upplevde brister i vårdpersonalens attityder och bemötande, vilket påverkade vårdupplevelsen och resulterade i känslor av att vara övergiven och ensam. Även upplevelsen av bristande information var framträdande. Slutsats: Denna litteraturstudie påvisade att missfall hade en stor påverkan på den psykiska och emotionella hälsan. Vidare hade vården en signifikant betydelse för kvinnans upplevelse där faktorer som attityder, bemötande samt information var framträdande. Sjuksköterskan bör vara medveten om de psykiska och emotionella påfrestningarna missfall skapar, visa tillgänglighet och ge adekvat information samt besvara kvinnornas frågor. Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om kvinnors upplevelse av vården i samband med tidigt missfall, således skapa en medvetenhet kring hur attityd, bemötande samt information påverkar kvinnans upplevelse av vården.

Ätstörningar är allvarliga tillstånd som främst drabbar unga flickor/kvinnor. Patienter som lider av ätstörningsproblematik saknar oftast både självkänsla och sjukdomsinsikt vilket kan göra att vårdprocessen blir komplicerad. Behandling för patienter med ätstörningar inkluderar flera olika delar från att arbeta med bakomliggande tankar till måltidsstöd. Målet är att patienten ska få insikt i sin sjukdom och vara delaktig i vården för att eftersträva hälsa. Genom att studera tidigare forskning kan det ge sjuksköterskan en bättre insikt i hur patienten upplever att bli vårdad och på så sätt ge en bättre vård. Studiens syfte är att beskriva hur patienter med ätstörningsproblematik upplever att bli vårdade. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie där nio artiklar noga valts ut och granskats. Av artiklarna framkom fyra huvudteman som resultatet baseras på, dessa teman är upplevelser av vård på sjukhus, betydelsen av en god vårdrelation,upplevelser av måltidsstöd samtupplevelser av förlorad kontroll. Med utgångspunkt av dessa fyra teman framkom ytterligare åtta subteman. Diskussionen handlar inledningsvis om att patienterna upplever vården bättre om en god vårdrelation mellan dem och sjuksköterskan uppstår. Vidare diskuteras patienternas syn på sjukdom och vård, hur dem förhåller sig till mat och att bli matade med sond.

Denna kunskapsöversikt har växt fram ur ett utvecklingsarbete kring ”barn som utmanar” som genomförts i ett samarbete mellan Gryning Vård och FoU i Väst/GR. Till arbetet kopplades en referensgrupp med representanter från Gryning, FoU i Väst och socialtjänsten i några av GR-kommunerna. Från bör-jan fanns en tanke om att det skulle handla om barn med aggressivt utåtagerande beteende. I diskussioner i referensgruppen framkom dock att denna grupp var för snävt definierad, då fokus inte skulle ligga på barnens beteende utan när beteendet blir svårhanterligt för de olika verksamheterna, dvs. när verksamheterna blir utmanade av barnen. Med den omdefinitionen kom uppdraget även att innefatta t.ex. barn med självdestruktiva beteenden. Fokus kom att ligga på de situationer som kunde leda till sammanbrott i placeringarna utifrån att den aktuella verksamheten blev för utmanad. Utvecklingsarbetet kom att vila på tre områden. Dels handlade det om att genomföra en kartläggning som skulle belysa frekvens, omfattning, upplevda konsekvenser och beskrivning av barnen som verksamheterna blivit utmanade av. Denna genomfördes internt inom Gryning. Dels handlade det om att genomföra en fokus-grupp, med representanter från olika verksamheter i Gryning för att belysa och analysera erfarenheter av situationer där verksamheterna utmanats. Denna grupp arbetade utifrån såväl tillfällen som ledde fram till planeringssammanbrott som situationer där en vändning hade skett och man klarade av den. I detta arbete togs ett analysverktyg fram för att systematisera kunskapen och möjliggöra en aggregering av kunskap på verksamhetsnivå. Analysverktyget presenteras i slutet av denna översikt. Vidare var en central aspekt för utvecklingsarbetet att knyta samman praktiken med forskning och annan systematisk kunskap, exempelvis vilken kunskap som utvecklats hos andra vårdgivare. Detta uppdrag låg på FoU i Väst och skulle utmynna i den kunskapsöversikt som nu presenteras. En naturlig ingång till detta område var att utgå från placeringsstabilitet respektive sammanbrott. Vid en litteraturgenomgång framkom att flest studier gjorts kring familjehem, men att det även fanns en del kring institutionsplaceringar vilket kommer att presenteras i översikten. Utvecklingsarbetet inom Gryning kring ”barn som utmanar” fortsätter, nu med perspektivet ”när verksamheten prövas”. En utvecklingsgrupp arbetar vidare med implementering och utveckling utifrån den strategi och handlingsplan som fastställdes av Grynings styrelse i december 2014.

Att bilda familj är för många människor en central del av livet, men många lyckas inte på naturlig väg vilket ofta leder till stor besvikelse och i många fall en livskris. Assisterad befruktning, ett samlingsbegrepp för kliniska tekniker för att frambringa graviditet, ger människor som tidigare inte haft det en stor möjlighet att få biologiska barn. Men även om chanserna statistiskt sett är goda att få barn med hjälp av behandlingarna är resan dit för många en påfrestande upplevelse. 2016 är året då även singelkvinnor får rätt till assisterad befruktning som tidigare endast varit förbehållen heterosexuella och samkönade kvinnliga par då en ny lag träder i kraft. I och med den nya lagändringen intar assisterad befruktning, som än idag är ett delvis tabubelagt ämne, en mer erkänd ställning i det svenska samhället I och med detta kommer också efterfrågan på behandlingar att öka liksom trycket på den redan delvis ansträngda fertilitetsvården. Med bakgrund bland annat i detta har utgångspunkten för mitt examensarbete varit att gestalta en ny fertilitetsklinik som kan möta den nya efterfrågan på behandlingar. Syftet har bland annat varit att medvetliggöra och sätta ett större värde på fertilitets- och familjefrågor genom att skapa en fysisk plats som är specifik för verksamheten. Min ambition har varit att skapa en byggnad och ett program som förhåller sig holistiskt till fertilitetsproblematik genom att inte bara erbjuda behandlingar av de som redan är drabbade utan också utan också en plats för att sprida kunskap om ämnet och utgöra en samlingsplats för människor som på något sätt har en koppling till fertilitetsfrågor – ett nytt fertilitetscentrum. I projektet har jag undersökt hur man genom gestaltning av vårdmiljön kan komplettera den kliniska behandlingen. Att skapa en plats som skänker trygghet och värdighet till de människor som kommer hit och som oftast egentligen inte är sjuka men som befinner sig i en känslomässigt svår situation. Hur kan man underlätta vardagen för den som genomgår en fertilitetsbehandling? Hur möter verksamhetens program och vårdmiljön patienten i detta? Hur kan arkitekturen möta olika individers skilda upplevelser och behov i situationen som ofrivilligt barnlösa? Kan man med hjälp av arkitektur låta vård bli en mer integrerad och mindre stigmatiserad del av samhället? For many people, founding a family is a central part of life. Unfortunately many fail to have biological children of their own which often is a great disappointment and for some the upbringing of a life crisis. Assisted reproduction, a collective term for clinical techniques to generate pregnancy, gives people who previously have not succeed in having biological children a chance to do so. But even if the chances statistically are good to have children with help from these treatments, the journey by assisted reproduction may be difficult. In 2016 single women is given the right to assisted reproduction in Sweden due to a new law. (The right to assisted reproduction has until now just been given to heterosexual couples and female couples.) Due to this change of the law, assisted reproduction is now given a more recognized position in the Swedish society. Also the demand of this kind of treatments will increase. With this as a background, the theme for my thesis project has been to design a new fertility clinic. One of the overall aims has been to put questions regarding fertility, reproduction and the right to create a family for everyone in the spot light by designing an actual building which is specific for this type of operations. My ambition has been to create a program and later a building which deals with these questions in a holistic way by not only offer treatments to the people in need for them, but also to create awareness and knowledge of the matter and create a hub – a fertility center - for people who has some connection to questions regarding assisted reproduction. The project investigates how the health care environment can be a complement to the clinical treatment. How can the built environment relate to different individuals need of support? Can architecture be a tool to make health care a more integrated part of our society and make it less stigmatized?

Värdighet är en viktig del i omvårdnaden som ofta negligeras. Värdigheten hotas i ögonblicket då patienten inkommer till vårdavdelningen. Trots ett behov finns det inga klara riktlinjer för hur sjuksköterskan ska handla i bevarandet av patienters värdighet. En litteraturstudie som utgår från humanvetenskapen genomfördes för att få djupare kunskap och förståelse om bevarande av värdighet hos patienter. Syftet var att beskriva hur patienters värdighet bevaras inom omvårdnad. Databearbetningen genomfördes som en innehållsanalys med stöd av fyra betjänter. Studiens resultat grundar sig på tio vetenskapliga artiklar, där ett övergripande tema framkom som var existentiell längtan. Ur resultatet framkom det att sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i bevarandet av patienters värdighet. Även att se patienter ur ett holistiskt synsätt, värna om patienters autonomi och persona, visa respekt och stötta patienter i sin försoningsprocess är att vårda för att bevara värdigheten. Det är av betydelse att sjuksköterskan tänker på patientens värdighet i omvårdnadens alla moment. Evidensbaserad forskning om hur värdighet bevaras är knapphändig. Vidare forskning krävs för att utveckla och integrera kunskap i utbildning och i det professionella vårdandet. Dignity is an essential part of caring which often is neglected. The dignity is threatened the moment the patient arrives at the ward. Altough there is an existing need, there are no clear guidelines for the nurse to know how to preserve their patients’ dignity. A literature study with human science as a base was conducted to gain deeper knowledge and understanding about the preservation of dignity. The aim was to identify how patients’ dignity is preserved in nursing. The data was analysed through a content analysis with support of four butlers and the result of the study is based on ten scientific papers. A theme was illuminated which was existential longing. Through the result it was clear that the nurses’ apperance is a great aspect in preservation of patients’ dignity. To see patients from an holistic view, nurture their autonomy and persona, show respect and support reconciliation is a way of nursing to preserve dignity. It is of importance that the nurse considers the patients’ dignity through all the moments of nursing. Science based on evidence on how to preserve dignity is scarce. Therefore, more research is required to develop and integrate knowledge in academic education and clinical practice.

Denna uppsats behandlar frågeställningarna hur upplever och hanterar sjuksköterskor känslor i sitt arbete samt förekommer det psykologiska konsekvenser vid starka känsloupplevelser? Syftet är att belysa sjuksköterskors egna upplevelser och känslohantering kring deras vardagliga arbete. Vidare diskuteras psykologiska konsekvenser som kan orsakas av starka känsloupplevelser på längre sikt. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag använder mig av semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna har analyserats utifrån Erving Goffmans teori Det dramaturgiska perspektivet och Arlie Hochschilds teori Känsloarbete. Begrepp som tas upp i analysen är bland annat front- respektive backstage, roll, surface acting och deep acting. En stor del av analysen består även av grundtankar ur den tidigare forskningen om human serviceverksamhet. Resultaten visar att de intervjuade sjuksköterskorna agerar utifrån förväntningar som de upplever från patienter och deras anhöriga, vilket bland annat kopplas till Det dramaturgiska perspektivet. Sjuksköterskorna talar och agerar på ett visst sätt framför andra, oberoende av hur de egentligen känner. Därmed upprätthåller de alltid den professionella rollen i olika situationer. Detta förfaller dem naturligt och de behöver oftast inte anstränga sig för att behålla kontrollen över deras känslor. De mest känsloladdade situationerna upplevs vid patientens hälsoåterfall, dödsfall eller i kontakt med de anhöriga. Sjuksköterskorna har upplevt negativa känslor som rädsla, ångest och ängslan men det har inte påverkat deras vardagsliv då de har fått stöd från kollegor och läkare. Uppsatsen bidrar till förståelsen av sjuksköterskors känsloupplevelser kring sin roll och det vardagliga arbetet med människor. Läsaren får en bild av hur de intervjuade sjuksköterskorna hanterar vardagliga känslor.

Materialet för uppsatsen är berättelser i essäform, som grundar sig på erfarenheter och iakttagelser från författarens yrkes-och livserfarenheter. Uppsatsens röda tråd är utforskandet av vårdens praktiska kunskap dess underordnade roll inom kunskapsvetenskap och dess förhållande till teoretisk kunskap. Det är fyra berättelser som är bärande i uppsatsen. Samtliga berättelser är bearbetade i dialogseminarium inom yrkeskunnande och teknik för fördjupad och utvecklad frågeställning. Hur kan berättelser och analogier förmedla och synliggöra vårdens praktiska kunnande och dess betydelese för vårdens kvalitet? Kanske kan berättelsen som metod även stärka den praktiska kunskapens särart och ge den den uppmärksamhet och position som den förtjänar? Den praktiska kunskapen tillhör görandet och det är där som det oåterkalleliga händer, men teoretisk kunskap är högre värderat inom vetenskap. Inom vården är teori och praktik beroende av varandra, men den praktiska kunskapen kräver en annan metod att synliggöra och erövra. Hur utvecklas empati inom vården? Vad är det att vara professionell men ändå personlig? Hur lyckas vårdpersonal att kombinera spontanietet och ändå hålla sig till den förutsatta planen? Hur kan omvårdnadskonsten leva vidare trots att allt mer ska mätas och planeras utifrån matematiskt språk? Hur kan vi handleda och skapa en praxis på arbetsplatsen på ett sätt så att novisen får mod och hjälp att utveckla sitt praktiska jag? Genom berättande, både i form av eget skrivande och genom skönlitteratur, teater och film ges möjlighet att synliggöra yrkeskunnande Berättelsen i sig själv men även som analogi, erbjuder tillfälle till reflektion som är förutsättning både till empatisk mognad och till utveckling av yrekskunnandet. Det ger även en gestalting av yrkeskunnande och tyst kunskap som inte återges i traditionell kurslitteratur. I denna uppsats finns något av det gestaltat. Denna uppsats är ett resultat av studier vid masterprogrammet yrkeskunnande och teknik vid Linnéuniversitetet HT 2013-Vt 2015.

Bakgrund: Omorganisationer sker ständigt inom vården för att förbättra, effektivisera och anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. Sjuksköterskan som arbetar i denna turbulenta miljö har ett stort omvårdnadsansvar och har ofta hög arbetsbelastning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan påverkas av omorganisationer i vården. Metod: Studien är en deskriptiv litteraturstudie. Artikelsökningarna har gjorts i databaserna PubMed och Google Scholar.Artiklarna har analyserats och artiklarnas resultat har sammanställts. Genom en modifierad granskningsmall har artiklarna granskats och poängsatts utifrån ett poängsystem. Tio artiklar med medel till hög kvalitet har inkluderats i studien. Resultat: Flera artiklar pekar på att omorganisationer innebär nedskärningar och minskade resurser. Detta skapar större arbetsbelastning för sjuksköterskor, allt fler krav ställs, arbetstillfredsställelsen minskar och sjuksköterskorna känner sig stressade och den psykiska ohälsan ökar. Sjuksköterskor väljer även ibland att byta jobb på grund av detta. Slutsats: Resurser måste sättas in för att en omorganisations förändringar inte ska behöva påverka sjuksköterskans redan hektiska arbetsmiljö negativt. Förändringarna som sker måste kommuniceras väl med de anställda och de anställda måste känna sig delaktiga i processen. Detta skulle bidra till mindre stress och utbrändhet hos sjuksköterskorna. Det krävs fler undersökningar för att se hur man skapar en bra arbetsmiljö för sjuksköterskor under en omorganisation.

Syftet med denna retrospektiva kvalitativa studie är att öka kunskapen om tre systrars upplevelse av sina relationers utveckling före och efter båda föräldrarnas död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ metod. Två syskongrupper om tre systrar i medelåldern 49-62 år intervjuades. Datamaterialet analyserades med empirisk tematisk analys. I resultatet framträdde en struktur med fyra olika tidsintervall med femton teman. Resultaten visar att trots de oerhört starka anknytningarna av dysfunktionell natur i ursprungsfamiljerna får systrarna syn på varandra när föräldrarna dör. Syskonrelationerna har kommit i skymundan av föräldrarnas närvaro och deras problem. Det har påverkat syskonrelationerna. Relationerna mellan systrarna och rollerna förändrades i processen före och efter föräldrarnas död och mognar till något annat. Detta går som en röd tråd genom hela materialet; att existera i tillvaron, syskonrelationer omprövas och detta leder till närhet, autonomi och differentiering, en acceptans att alla är olika i triaden som vägleder dem till att värna om varandra än mer i medelåldern. The aim of this retrospective qualitative study is to increase knowledge about three sisters' experience of the development of their relationships before and after both parents death. A qualitative research method was chosen. Two sibling groups of three sisters in middle age 49-62 years were interviewed. The data were analyzed with empirical thematic analysis. The result showed a structure with four different time intervals with fifteen themes. Despite the extremely strong dysfunctional nature of the relations in their origin families the sisters caught sight of each other when the parents died. The sibling relationships have been overshadowed by the parents' presence and their problems. Relationships and roles changed in the process before and after parental death between the sisters and matured into something else. This runs as a thread throughout the material; to exist in life, sibling relationships are reviewed, and it leads to intimacy, autonomy and differentiation, an acceptance that everyone is different in the triad that guides them to protect each other even more in middle age.

Validerat; 20150305 (global_studentproject_submitter)

This is a work about documentation and preventive conservation. My case study includes a number of furnishings in an environment where virtually no circumstances have changed during last 400 years. My goal was to, on the basis of observation of materials, techniques and construction, determine the possible date of origin and that with regard to previous research on climate and the effect of light and other conditions to formulate guidelines for the continued storage, without changing anything more pervasive in the physical environment. I have come to the conclusion that the different methods like the control of air movement or protection of the environment from UV-light is not unproblematic in an environment like this, but that the best strategy in the current situation are simple proven methods such as protective covering and ventilation.

Diabetes mellitus typ 2 kännetecknas av förhöjd plasmaglukos och normalisering av glukosnivån kräver av patienten följsamhet till behandlingen som består av livsstilsförändringar och farmakologisk behandling. Kontinuerligt stöd för god egenvård krävs för att minska riskerna för komplikationer. Många når inte behandlingsmålen trots bättre behandlingsmetoder och patienter uppger att de inte får det stödet de önskar. Studiens syfte var att belysa patientupplevelser från besöken inom diabetesvården. Studien gjordes i form av litteraturstudie med avsikt att undersöka aktuell forskning inom diabetesvården. Patienter värdesatte individuellt bemötande. Relationen mellan patienten och vårdgivaren påverkades negativt om patienten inte fick delta i konsultationen. Generell, inadekvat information kunde minska patientens motivation till egenvården. Språkbarriär och vårdgivarens bristande kulturella kompetens kunde försämra migranternas behandling. Patienter värdesatte vårdgivarens samförstånd med dem. Inadekvat information och distanserat bemötandeeller brist på delaktighet i möten upplevdes negativt för vårdrelationen. Ömsesidighet i informationsöverföringen och relationen underlättade kommunikationen. Pedagogisk utbildning till fler vårdgivare skulle genom bättre samtalsfärdigheter höja kvaliteten i patientutbildningen. Stöd till beteendeförändring, baserat på kognitiv beteendeterapi, väntar på att implementeras. Personer med diabetes mellitus typ 2 behöver mer tid för egenvårdsutbildning. Ny forskning kan riktas mot individuella konsultationer, som inte är lika mycket undersökta som gruppundervisning angående behandlingsresultat. Diabetes is characterized by hyperglycaemia. The patients have to change their lifestyle and follow their medical treatment because it is important with normal glucose level. Patients need continuous support and encouragement because of the chronic illness. The goal is to have a good self-management to decrease the risks of complications. Many patients don’t reach the goals for glucose levels although better treatments exist today and they express their dissatisfaction with their treatment. The aim of this study was to elucidate the patient experiences from their visits in the diabetic care. Literature study was chosen to examine the latest research. The patients value meeting the caregivers as individuals. If the patient was not allowed to participate the consultation, they felt the relationship to the caregiver as being negative. General, inadequate information could decrease the patient´s motivation to self-management. Language barrier, the caregivers lacking cultural competence and lacking cultural sensitivity could worsen the migrants´ treatment. Mutual information exchange, acknowledgement on the caregiver´s understanding on the patient´s situation and mutual problem solving were the founding elements in a successful communication. The caregivers approach could traditionally be authoritarian and the patient´s participation during consultations was missing at times, partially or entirely. Several caregivers could be offered pedagogical education to increase the care quality. A new intervention, support for behavioral change based on cognitive therapy, have developed and await implementation. Patients with diabetes mellitus type 2 needs more time by the visits for their education and support for their life long illness. New studies needs for examine results of the individual consultations and treatment goals, it has been done more studies about group education for diabetic patients until now.

Bättre säkerhet för personal och patienter/boende inom vård och omsorg är en angelägen fråga. Detta gäller både för att minska lidande och av samhällsekonomiska skäl. Därför finns ett stort behov av forskning kring hur patientsäkerhetsarbete bäst kan utformas. Resultat från sådan forskning kan fungera som underlag för beslutsfattare inom vården. Relativt lite uppmärksamhet har hittills ägnats åt hur organisering av vård påverkar säkerhet och säkerhetskultur. AFA Försäkring & Västra Götalandsregionen

I denna rapport redovisas en studie av kommunikationsmönster och strategier i konsultationer inom barndiabetesvården. En utgångspunkt för studien är att samtalsstrategier för att stödja upplevelsen av tilltro till sin förmåga att utföra vården av barnet kan urskiljas på mikronivå i samtalet. Fyra läkarkonsultationer inom barndiabetesvården har spelats in, transkriberats, analyserats och kompletterats med intervjuer. Metoden är inspirerad av etnografisk kommu-nikationsforskning såväl som språkvetenskaplig interaktionellt inriktad samtalsanalys. Det första samtalet illustrerar hur det kan se ut när föräldern har god tilltro till sin förmåga att utföra vården och när det finns utpräglat barnfokus i samtalet. Det andra samtalet är tolkat vilket gör det komplext och problematiskt. En viktig slutsats av analysen är att den typ av pragmatisk information som förmedlas genom en medveten stärkande kommunikationsstil försvinner i tolkningen. I det tredje samtalet illustreras på ett påtagligt sätt att konsten att hantera rädsla är en viktig aspekt av diabeteskonsultationen. I det fjärde samtalet uttrycker mamman stor frustration och osäkerhet men trots detta finns förhållandevis lite beröm och uppmuntran riktat till föräldrarna. Läkaren är tydlig och auktoritativ, men tonar också ner sig genom frekvent användning av försiktighetsstrategier. I studien diskuteras stärkande samtalsstrategier i relation till samtalsmetoden Motiverande samtal och riktlinjer för personcentrerad vård. Att hantera rädsla är centralt i barndiabetes-samtalen: Det tycks alltså viktigare att stärka än att motivera föräldrarna. För att göra detta måste man etablera en god relation: Analysen pekar på vikten av att uppmärksamma samtals-strategier som fungerar relationsbyggande. Andra centrala funktioner i stärkande kommuni-kation kan sägas vara utforskande, stödjande och överlämnande av ansvar.

The effectiveness of communication in the Swedish healthcare system context has long been the subject of debate. Issues stemming from usability, accessability and interpretation affect the lives of patients, and yet the vocal groups in the healthcare communication debate are patients and administrators, not healthcare professionals. With the advent of eHealth services and new demands being put forth on the ability of healthcare professionals' to handle increasingly numerous and innovative systems, it is of more importance than ever to understand the healthcare professionals' work context. This article is based on interviews with five healthcare professionals concerning their views on electronic health records (EHR), eHealth services, trends in healthcare services development in Sweden, as well as their views on the future of eHealth solutions and health information technology (HIT). Analysis of collected information shows an apprehension among healthcare professionals towards electronic communication, as well as a dissatisfaction with the usability of modern healthcare systems. Sentiments are generally favourable towards eHealth solutions however, and most negative criticism of modern systems appears to stem from a frustration with being given less time with patients, as well as fears of compromising patient integrity. Results point toward healthcare professionals' being an untapped resource in the context of healthcare communication development, though major changes would have to occur in the distribution of demands on the healthcare professionals' time, as well as a shift in the way we view healthcare communication, from more traditional means, to modern, interactive systems.