Search

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län Kartan är i skala 1:250 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format.

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län Kartan är i skala 1:250 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format.

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Upplands, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. Kartan är i skala 1:300 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka mail till geografisk.information@trafikverket.se

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Upplands, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. Kartan är i skala 1:300 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka mail till geografisk.information@trafikverket.se

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Upplands, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. Kartan är i skala 1:300 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka mail till geografisk.information@trafikverket.se

Var ska den medborgare som söker information om det kommunala politiska beslutsfattandet med påföljande planeringsprocesser hitta den sortens information? På vilket sätt bidrar olika informationskällor i det lokala offentliga rummet till att lokala invånare har möjlighet att inhämta information om det kommunala politiska beslutsfattandet? Det är grundläggande frågor i den här studien. Den bygger på en kvantitativ innehållsanalys av materialet från sex olika lokala informationskällor i Östergötlands 13 kommuner under fyra veckor hösten 2021. Artiklar från fyra traditionella morgontidningar, inslagen i SVT Östs och SR Östergötlands sändningar, inläggen i lokala Facebookgrupper samt nyhetsartiklarna på kommunernas egna Facebooksidor och Webbsidor (totalt 4065 enheter) har analyserats. Resultaten pekar på att tidningarna utgör den viktigaste informationskällan i relation till vad som pågår i den kommunala politiken. Andelen artiklar som handlar om den kommunala politiken, där kommunala politiska företrädare medverkar och där det framkommer en allsidig bild av den aktuella frågan ligger på samma eller i vissa fall något högre nivå än för inslagen i SVT Öst och SR Östergötland. Det som tydligt skiljer tidningarna från Public Service är mängden artiklar – tidningarna produceras betydligt större mängder journalistik om den kommunala politiken. I framför allt mindre kommuner var bevakningen av den kommunala politiken i public service ytterst begränsad. På de lokala Facebookgrupperna framkommer stora mängder information av olika slag, men en väldigt liten andel har någon koppling till den kommunala politiken. Kommunernas egna informationskanaler presenterar relativt mycket information om kommunernas egen verksamhet. Däremot framgår det relativt sällan på kommunernas egna informationskanaler att kommunerna är politiskt styrda organisationer – de folkvalda kommunala beslutsfattarna medverkar till exempel väldigt sällan i de nyhetsartiklar som publiceras där. En väl fungerade ko

Denna årsrapport har skrivits inom Krondroppsnätet, där mätningarna i Östergötlands län främst finansieras av Östergötlands Luftvårdsförbund men även av Naturvårdsverket. Utförare av projektet är IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Lunds universitet. Kvävenedfallet minskar men kritisk belastning överskrids fortfarande Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skog i Östergötland har beräknats till mellan 5,1 och 6,2 kg per hektar för det hydrologiska året 2020/21, med lägst nedfall i länets norra delar. Mätningarna visar att kväve­nedfallet till länet överskred den kritiska belastningsgräns som har satts för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Nedfallet av kväve med nederbörden har minskat statistiskt säkerställt med 33 % vid Höka sedan 1996/97. Lufthalterna av kväve­dioxid vid Höka har mer än halverats sedan mätstarten 1999, medan ingen statistiskt signifikant förändring har uppmätts för lufthalterna av ammoniak. Liksom under flertalet tidigare år var halten nitratkväve i markvattnet under det hydrologiska året 2020/21 låg. Sammantaget visar markvattenmätningarna i Östergötlands län att nitrat sällan förekommer i mark­vattnet i länets växande skogar. Detta visar att skogarna i länet har kapacitet att lagra kväve i marken, men stormskador eller andra störningar kan göra att kväve börjar läcka ut i markvattnet. I Östergötland har dock stormpåverkan hittills varit begränsad. Det kväve som inte tas upp av skogseko­systemen kan transporteras vidare och bidra till förhöjda nitrathalter i grundvattnet och därmed försämrad dricksvattenkvalitet, samt övergödning av ytvatten. Lågt svavelnedfall men långsam återhämtning från försurning Försurningen av sjöar och vattendrag i länet är omfattande och förutsägs bestå under lång tid framöver. Det har dock skett en kraftig minskning av svavelnedfallet i länet under de senaste tjugo åren med mellan 86 och 98 %. Detta beror på minskade utsläpp av svavel från Sverige och övriga Europa. Sänkt svavelhalt i far, Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skog i Östergötland har beräknats till mellan 5,1 och 6,2 kg per hektar för det hydrologiska året 2020/21, med lägst nedfall i länets norra delar. Mätningarna visar att kväve­nedfallet till länet överskred den kritiska belastningsgräns som har satts för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Mycket kväve i markerna orsakar höga nitrathalter i markvattnet i vid störningar. Dock var nitrathalterna i markvattnet under året låga. Svavelnedfallet till skogarna i Östergötland har minskat relativt kraftigt och var mycket lågt under det hydrologiska året, mindre än 1 kg per hektar, jämfört med 3 till 5 kg per hektar i slutet av 1990-talet, visar mätningarna i länet inom Krondroppsnätet. Försurningstillståndet i skogsmarken i länets södra delar har förbättrats, och markvattnet visar tecken på återhämtning från försurning. Ytterligare återhämtning krävs, främst vid Höka, i länets norra delar, för att avrinnande vatten ska kunna förse ytvattnet med buffringskapacitet

I oktober 2017 påträffades ett tidigare okänt fragment av ett tidigkristet gravmonument med runor (F1) i samband med en arkeologisk undersökning av Vårfrukyrkan i Skänninge, Östergötland (SHMM dnr 5.1.2-2017-00608). Fyndet gjordes av Rikard Hedvall i botten av ett schakt som hade grävts på kyrkogården på den norra sidan om det norra vapenhusets murar. Enligt Hedvall stod hällen stod på högkant i jorden strax under den marknivå som bör ha varit aktuell när vapenhuset byggdes. Jag granskade fragmentet hos Arkeologerna i Linköping den 12 april 2018. Stenmaterialet utgörs av kalksten, som under tiden i jorden har antagit en brun färgton. Fragmentet mäter 35 × 28 × 4–5 cm. Det har bevarat en ursprunglig rak kant, som är bearbetad med lodräta huggspår. Fragmentet är ristat på båda sidor. Sidan med den mest utarbetade ristningen har i beskrivningen nedan fått beteckningen A.

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Upplands, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. Kartan är i skala 1:300 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka mail till geografisk.information@trafikverket.se

Genomsnittligt dygnsflöde för mc baserat på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2021. Det finns ett informationsblad till kartan.

The orthography of Östergötland’s 11th century runic inscriptions varies widely, in part due to the lack of spelling norms at the time. This thesis seeks to identify other causes for the observed variation, based on the frequency and distribution of aspects of inscription orthography. The Old Norse words ræisa and stæin in the phrase “raised the stone” were analyzed based on the main vowel and its status as a monograph or digraph. The presence or absence of þ in inflected ræisa was also included as an indicator of age. All runic inscriptions in Östergötland with definite key word orthography were included, 169 in total. The analysis reveals that most inscriptions are clustered in three regions, each with a dominant vowel. By region, these are ei (west), i (central) and ai (east), with vowel consistency between ræisa and stæin the norm. The consonant þ in inflected ræisa is most common in the west and east. The vowel orthography together with the distribution of þ implies a relative chronology for Östergötland’s runic inscriptions, where the ongoing monophthongization is reflected in digraphs and monographs. The detailed orthography distribution of these variables shows that the main clusters align with the known 11th century quarries at Borghamn (west) and Vreta (central). Stoneworking at a shared site resulted in a transfer of knowledge, including runestone design and orthography which became a local norm as it spread. The lack of a unifying quarry in eastern Östergötland resulted in a more diverse local orthography, and possibly hampered the building of the first stone churches during the early 12th century., Östergötlands runinskrifter från 1000-talet varierar stort i sin ortografi, delvis på grund av bristen på stavningsnormer när de ristades. Uppsatsen eftersträvar att identifiera andra orsaker för denna variation, baserat på frekvensen och distributionen av vissa aspekter i inskrifternas ortografi. De fornnordiska orden ræisa och stæin i inskriftsfrasen “reste sten” analyserades baserat på huvudvokalen samt om den var en monograf eller digraf. Användning av þ i böjda former av ræisa inkluderades som ett tecken på inskriftens ålder. Samtliga runinskrifter i Östergötland med en säker nyckelordsortografi analyserades, totalt 169 stycken. Resultaten visar att de flesta inskrifterna är grupperade i tre regioner som har varsin dominant vokal. Vanligast i väster är ei, i den centrala regionen råder i och i öster råder ai, med normen att samma vokal används i både ræisa och stæin. Konsonanten þ i böjd ræisa är vanligast i väster och i öster. Vokalortografin tillsammans med þ-distributionen indikerar en relativ kronologi för Östergötlands runinskrifter, där vokalernas monoftongering under 1000-talet återspeglas i digrafer och monografer. De analyserade variablernas distribution visar att huvudgrupperingarna sammanfaller med de kända stenbrotten från 1000-talet vid Borghamn (i väster) och Vreta (centrala regionen). Att stenarbetet skedde vid en gemensam site ledde till en omedveten kunskapsöverlämning mellan ristare. Inskriftsortografi kopierades och blev lokala normer allt efter att den spreds. Bristen på ett större stenbrott som informell, gemensam arbetsplats i östra Östergötland ledde till en mer varierad lokalortografi. Detta kan ha hindrat stenkyrkobygget lokalt under tidigt 1100-tal.

Genomsnittligt dygnsflöde för mc baserat på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2021. Det finns ett informationsblad till kartan.

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Upplands, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. Kartan är i skala 1:300 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka mail till geografisk.information@trafikverket.se

Genomsnittligt dygnsflöde för mc baserat på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2020. Det finns ett informationsblad till kartan.

Genomsnittligt dygnsflöde för mc baserat på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2020. Det finns ett informationsblad till kartan.

In this study the medieval re-use of early Christian grave monuments and runestones in church buildings in the Swedish region of Östergötland is analysed in relation to contemporary church imagery and practices. Analysis of the practice show differences in application, especially during the early parts of the medieval period, which suggests differences in meaning. Although no single reason can explain the practice, the re-use of the monuments during the early medieval period is, in several cases, understood as different ways for the local elite to increase their social standing and for the Church to legitimise their new role as centre for social gatherings. During the later parts of the period the practice seems to be more standardised and may have become a local variation of the Church´s broader practice to re-use spolia.

För att studera hur omställningen från vertikal till horisontell energiutvinning kommer att påverka samhället har två fallstudier gjorts. Fallstudierna tillsammans med teorin om socialekologiska fix har använts för att analysera de socialekologiska transformationerna som sker på landskap och politiken som finns kring dessa transformationer. En fallstudie har studerat vindkrafts projektet Markbygden i Norrbottens län och den andra studerar vindkraftsetableringen i Östergötlands län. Dessa fallstudier har genomförts genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med aktörer som är med och påverkar samt påverkas av dessa vindkraftsetableringar. Fallstudierna visar att landskapet har förändrats fysiskt av byggnationen av vindkraftverken vilket har bidragit till en transformation av markanvändningen. Karteringar som har gjorts i samband med vindkraftsetablering har påverkat hur människor använder och förhåller sig till marken samt hur ägandeförhållandena ser ut. Vidare har vindkraftsetableringen i Östergötland och Norrbotten lett till olika konflikter som exempelvis störningar av ljus och buller samt konflikter med renskötseln som tidigare bedrivits i området Markbygden. Dessa konflikter har alltså uppkommit till följd av den landskapstransformation som har skett i samband med vindkraftsutbyggnaden. I Norrbotten och Östergötland är en ekonomisk kompensation respektive en markhyra aktuell, dock anses dessa vara otillräckliga för att kompensera för den förlust av betesmark för renar som sker i Norrbotten respektive för de besvär lokalbefolkningen upplever med bullret i Östergötland. Slutligen visar resultatet även på att den största drivkraften för företag att etablera vindkraft är vinst och därmed sker otillräckliga karteringar av vind och markanvändning vilket försvårar implementeringen av vindkraft. Slutsatserna för denna rapport är därmed att olika kartläggningar av främst vind har förändrat markanvänd, To study how the transition from vertical to horizontal energy recovery will affect society, two case studies have been conducted. The case studies, together with the theory of socio-ecological fixes, have been used to analyze the socio-ecological transformations that take place on landscapes and the politics that exist around these transformations. The first case study concerned the wind power project called Markbygden in Norrbotten County and the second case study concerned wind power establishment in Östergötland County. These case studies were conducted through a qualitative study in the form of interviews with actors who are involved in and are affected by these wind power establishments. The case studies show that the landscape has changed physically by the construction of wind turbines, which has contributed to a transformation of land use. Mappings that have been made in correlation with wind power establishment have affected how people use and relate to the land and what the ownership conditions look like. Furthermore, the establishment of wind power in Östergötland and Norrbotten has led to various conflicts such as disturbances caused by light and noise as well as conflicts with reindeer husbandry that was previously conducted in the Markbygden area. These conflicts have thus arisen as a result of the landscape transformation that has taken place in connection with the expansion of wind power. In Norrbotten and Östergötland, financial compensation and land rent are current, however, these are considered insufficient to compensate for the loss of grazing land for reindeer that occurs in Norrbotten and for the problems the local population experiences with the noise in Östergötland. Finally, the results also show that the biggest driving force for companies to establish wind power is profit and thus insufficient mapping of wind and land use takes place, which makes it more difficult to implement wind power. The conclusions of this report are thus th

Länsstyrelsen Östergötland har inventerat uttern för 4:e gången sedan 1999 och sett en ökning i både antal och dess utbredning i länet. Den europeiska uttern (Lutra lutra) är ett av de rovdjur som befinner sig högst upp i näringskedjan, med fisk som den vanligaste födan följt av små däggdjur, fåglar och kräftdjur. Arten kan leva i många olika typer av naturtyper och har ett stort utbredningsområde. Uttern fanns i rikliga förekomster i största delen av Sverige i början på 1900-talet. Omkring 1950 minskade dock populationen kraftigt och detta fortsatte trots att arten blev fredad från jakt 1968. Minskningen av utter tror man idag berodde på jakt och en ökad biltrafik, men framför allt en sämre miljö och den ökande halten av PCB och DDT i miljön. Arter som befinner sig högt upp i näringskedjan är ofta hårdast drabbade då det sker en anrikning av kemikalierna mellan varje nivå i kedjan. Efter att man förbjöd användningen av ovan kemikalier visade sig också att utterpopulationen ökade i Sverige. Döda uttrar från Östergötland som har inkommit till Naturhistoriska Riksmuseet har dock visat på oroande höga halter av PFC (perfluorerade karboxylater) ämnen, som används vid bla impregnering av regnkläder, och läkemedels ämnen. Trots att utterpopulationen tenderar att öka så är de höga halterna av dessa ämnen oroande då man ännu inte vet effekten av dessa i uttern. Ett annat fortfarande aktuellt problem för uttern är trafiken och ett stort antal blir påkörda när de korsar trafikerade vägar. Trafikverket har dock på senare tid gjort åtgärder för uttern i Östergötland. Dessa har varit åtgärder för att hindra uttern från att ta sig upp på vägen (genom att förbättra vägtrummor och kulvertar så uttern hellre springer i dem än på land över vägen). Idag är uttern på god väg att återhämta sig men är fortfarande rödlistad. I miljöövervakningssyfte utförs inventeringar på utter runtom i landet, med några års mellanrum. I Östergötland gjordes den första inventeringen av utter 1999 och den

Den här rapporten handlar om Region Östergötlands folkhälsopolitiska strategi Sätt Östergötland i rörelse. Strategin utgör en ram för ett folkhälsoarbete som genomförs genom samverkan mellan en rad olika aktörer från olika sektorer och organisationer för att bidra till att befolkningen i Östergötland ökar sin fysiska aktivitet. Strategins mål är att sprida kunskap till olika aktörer om varför fysisk aktivitet är viktigt för exempelvis hälsa, jämlikhet, lärande, miljö och tillväxt, att genom inspiration och vägledning skapa positiva attityder hos samverkande aktörer samt att skapa beteendeförändringar hos de människor som deltar i aktiviteter inom ramen för strategin. Forskningsstudiens syfte är att skapa förståelse för hur strategin har genomförts, hur den uppfattas från olika deltagande aktörer samt att identifiera olika mekanismer i samverkan mellan aktörer som kan påverka huruvida strategin har förutsättningar att nå sina ambitioner. Följande frågeställningar undersöks särskilt: Hur går samverkan till i praktiken och hur upplever olika aktörer denna samverkan? Hur uppfattar olika samverkande aktörer mål och syfte med sitt och andras deltagande i strategin? Vilka delar i samverkansarbetet kan identifieras som mekanismer som påverkar hur strategins ambitioner kan förverkligas? Hur kan verksamheter inom ramen för Sätt Östergötland i rörelse följas upp och utvärderas med avseende på att värdera projektets måluppfyllelse? Forskningsstudien bygger på fokusgruppsintervjuer med aktörer involverade i strategin såsom regionpolitiker, regionstabspersoner, kommuntjänstepersoner, företrädare för organisationer i civilsamhället samt företrädare för en exempelkommun. Analysen tar avstamp i en antropologisk tradition av studier om politiskt beslutsfattande och förvaltning som riktar fokus mot hur policyprocessen är en praktik som präglas av de som deltar i den, deras föreställningar, förmågor och viljor. I presentationen av rapportens resultat lyfter vi fram hur samverkan sker g

Mitt projekt bemöter ett småstadstorg där flera av förutsättningarna byggts bort eller med tiden inte underhållits, och där platsen och de gamla butikerna samtidigt har svårt att hitta en ny roll i ett allt mer urbaniserat land. Torgets kvaliteter finns i olika skalor och dimensioner, därför har jag valt att hantera projektet på tre nivåer: stad, torg och byggnad. Platsen är det sk. Skvallertorget i Kisa, Östergötland, med omgivande befintliga hus och butiker från tiden 1890-1910, varav många idag är delvis stängda eller med eftersatt underhåll. Utgångspunkten är att återuppväcka den gamla torg-platsen och byggnaderna som ramar in det. Projektet handlar om att genom hänsynsfulla förändringar och tillägg kunna väcka de kvaliteter som glömts bort, och skapa nya i samma spår genom restaurering och referenser i den egna staden. Jag vill också med detta projekt väcka frågor kring omsorg, kvalitet och identitet och hur detta finns med i vår hantering av befintliga och nya byggnader., My project deals with a small town square where many of the qualities and requirements have been deconstructed or not maintained over time, and where the square and the old stores have trouble finding its place in an increasingly urbanized country. The qualities of a town square are found in different scales and dimensions, and I have therefore decided to approach the project on three levels: town, square and building. The site is the so called Skvallertorget in Kisa, Östergötland, with its surrounding existing houses and stores from the time 1890-1910, out of which many are now partly closed and neglected. To revitalize the old town square and the buildings surrounding it was my starting point, and the project is about awakening the forgotten qualities with careful alterations and additions, and to create new in the same style through restoration and references in the town. With this project I also want to ask questions about care, quality and identity and how this is part of our way of dealing with existing and new environments and buildings.

This article discusses whether the rune-inscribed limestone slab Ög 231 from Östra Stenby Church in the county of Östergötland, Sweden, represents a runestone of traditional type, or if it should be interpreted as the remains of as an early Christian grave monument. The point of departure is some previously unknown recordsof the find circumstances, which claims that the stone was discovered in 1853 under the church floor, where it was used as lid over a walled grave containing the skeletonof a male individual. A careful investigation of this new information, and whatis preserved of the stone, makes it likely that it was found in a secondary position, but that the stone still should be included in the group of early Christian grave monuments.

Konst- och kulturskapare blir allt viktigare aktörer vid marknadsföringen av platser och konst och kultur får ett allt större inflytande på hur små och stora städer bygger upp sin image. Den mindre lansbyggdsortens förutsättningar för attraktivitet är under ständig förändring likväl som dess förhållande till storstadsregionerna. Hur kan mindre orter skapa attraktivitet med hjälp av konst och kultur? Syftet med uppsatsen är att med orten Vadstena i Östergötland som exempel, utforska en mindre ort på landsbygden och hur dess identitet och attraktivitet formas genom olika konstformer, kommunal- och regional styrning samt genom konstutövare. Uppsatsen är strukturerad utifrån ett antal interjuver gjorda med personer knutna till konst- och kulturverksamhet i Vadstena och Östergötland. Genom kvalitativa intervjuformer har utfallet jämförts med Philip Kotlers platsmarknadsföringsteorier samt Richard Floridas teori om den kreativa klassen. Av uppsatsen framgår att Vadstenas image i stor utsträckning bygger på dess kulturtillgångar men kommunen har även bedrivit ett aktivt varumärkesarbete som knyter an till stadens rika kulturhistoria och det samtida kulturlivet. Fördelana med att vara verksam i Vadstena är många. Bland annat handlar det om närheten till det mesta, det breda kulturutbudet öppenhet och mångfald samt att synas och därmed få sin kreativa identitet bekräftad. Vidare utrycker de konstskapare som intervjuats att de har en relativt fri roll i Vadstena, åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv och att detta kan i sin tur sätta avtryck i konsten.

Boken om Linköping på 1980-talet. På 1980-talet satsade vi på oss själva. Vi tittade på Dallas och lyssnade på Madonna. Många hade hockeyfrilla. Så ser åtminstone schablonbilden ut, men verkligheten är mer komplicerad. I den här boken ges en mångfacetterad bild av Linköping på 1980-talet. Här skildras stort och smått i ord och bild.

Denna rapport behandlar de aktiviteter som utförts under åren 2012-19 kring de 14 vedlevande evertebrater (12 skalbaggar, en skinnbagge och en klokrypare) som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. Detta innebär bl.a. att tillståndet för arterna och naturtyperna skall rapporteras in till EU vart sjätte år. Nästa rapportering skall ske under 2019. Det biogeografiska uppföljningssystemet syftar bl.a. till att ta fram den information som fattas för att kunna göra dessa rapporteringar. Det startades upp år 2010 med att ta fram uppföljningsförlag för de ingående arterna. Under åren 2012 till 2018 har metodik testats och uppföljningar av arternas populationer och habitat utförts. Elva av delsystemets arter omfattas av sk. Åtgärdsprogram. Inventering och övervakning spelar en betydande roll i åtgärdsprogrammen för arterna varför stora samordningsvinster kan erhållas för den biogeografiska uppföljningen av detta delsystem., This report summaries the monitoring during 2012-2018 of 14 wood living invertebrates listed in the EU Habitats Directive (12 coleptera, Osmoderma eremita and one Pseudoscorpiones). The status of species and habitats in the directive should be reported to EU every six years. Next reporting will be in 2019. The monitoring is part of the so called “biogeographic monitoring system” and aims, among other things, to generate the information needed to make these reports. It was started in 2010 with the development of monitoring plans for the included species. During the years 2012 to 2018, methods have been tested and monitoring of the species' populations and habitats have been carried out. Eleven of the fourteen species are covered by so-called action plans for threatened species. Inventory and monitoring play a significant role in the action plans for the species, which is why large benefits can be obtained by coordination between the programs for the action plans and the biogeographic monitoring for these species.

In this thesis the author - based on case studies on the now demolished old Högby church in Högby parish outside of Mjölby, and the crypt church ruin of Sverkersgården in Västra Tollstad parish at the slopes of mount Omberg – proposes that rune stones and early Christian grave monuments were bricked into Romanesque church buildings during the 12th and 13th century in western Östergötland as a way for the landed elite families to include the churches into their odal right of land ownership, as well as a way to manifest the patron of the church in the sacral space equivalent to portraits of church patrons.

I examensarbetet undersöker jag hur lillkyrka, en medeltida kyrka i östergötland, skulle kunna bli en plats för retreat. En plats man besöker i några dagar för att finna lugn. Lillkyrka. Det är en mystisk plats som redan innan kyrkan restes var en hednisk helgedom. Nu utgörs platsen av den medeltida vitputsade kyrkan, omgärdad av röda hus. Där byggnaderna ligger på en liten kulle utgör de på något sätt en sinnebild av Sverige. I takt med ett minskande antal kyrkobesökare har platsen blivit mindre använd och idag är det inte mer än fem gånger om året som den är i bruk. De röda husen vittnar om olika ändamål och berättar mycket om platsens historia, men platsen har, på sitt sätt, fallit i glömska. Trots, eller kanske tack vara detta, ger lillkyrka med sin komposition ett mycket rogivande intryck. I mitt arbete har jag försökt att arbeta med de givna förutsättningarna. Jag har valt att ändra vissa befintliga byggnaders funktion och sedan sammankoppla uterummen mellan dem. I denna sammankoppling var jag inspirerad av medeltida kloster och hur arkader där både knyter samman rum, skapar nya uterum i form av gårdar och skärmar av platsen från omvärlden. Byggnaderna är uppdelade efter olika verksamheter. I kyrkan sker kontemplation, ladugården står för det privata och i den den nybyggda matsals-längan sker det kollektiva. Gårdarna mellan dessa byggnader reflekterar olika sinnestillstånd, från allvar och eftertanke till lugn och trygghet., The project is an investigation of how Lillkyrka, a rarely used medieval church and its surrounding farmhouses, could be transformed into a place for retreat. A place that you visit a couple of days to find inner peace. Inspired by the spatial composition of medieval cloisters, the work was a process towards finding a harmonious composition of opposites. Old - new, interior - exterior, introvert - extrovert, joy - greif. Within a the context of decreasing numbers of church visitors, the project can be seen as part of the discussion of how we can treat the cultural and spiritual heritage that the churches of Sweden constitute.

I Östergötlands län fyller Östgötatrafiken en viktig samhällsroll som ansvariga för kollektivtrafiken. I länet sker över 30 miljoner resor årligen med Östgötatrafikens buss- och pendeltågstrafik. I Sverige och internationellt har det tidigare genomförts försök med nolltaxa i kollektivtrafiken, bland annat för att få fler att resa kollektivt, för att minska utsläpp och uppnå tidsbesparingar. Syftet med uppsatsen är att genomföra en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för nolltaxa i kollektivtrafiken i Östergötland. Lönsamhetskalkyler bygger på välfärdsteori, där målet är att undersöka om ett projekt ökar välfärden för att slutligen användas som underlag till beslutsfattare. Arbetets lönsamhetskalkyl visar att nyttorna för samhället i första hand består av värdet av ökade resor och tidsbesparingar. Utsläpp från koldioxid och andra emissioner minskar även då fler börjar resa kollektivt. Kostnaderna i kalkylen utgörs främst av en ökad resursåtgång för att möta ett ökat resande. Totalt är nettonuvärdet negativt med cirka 0,5 miljoner kronor, vilket indikerar att projektet inte är lönsamt för samhället. Eventuellt är nettonuvärdet mer negativt beroende på om en omdiskuterad snedvridningseffekt även inkluderas i beräkningen. Vidare är nettonuvärdet avhängigt ett antagande om viss beläggningsgrad i busstrafiken under högtrafik, varför vidare undersökning kring den faktiska beläggningsgraden är av intresse.

Alvastra pålbyggnad, en rituell samlingsplats? Alvastra pile dwelling, a ritual gathering place? The aim of this essay is to examine whether or not Alvastra pile dwelling in Östergötland, Sweden was used as a rituell gathering place for people living here during the prehistoric time that is refered to as neolitikum 4000-1700 B.C. This analysis is done by examining the objects that was discovered during the excavations in 1909-1930 and 1976-1980 and by comparing Alvastra pile dwelling to other similar places in Sweden and enclosures called pallisades during this period. The conclusion is that there are objects that can be interpreted to have been part in ritual contexts in connection to Alvastra pile dwelling and thus the place could have function as a ritual gathering place during this period.

Vid systematisk metalldetektering i samband med förundersökningen av ett boplatsområde (RAÄ 178:1) i Pryssgården, Östra Eneby socken, Östergötland, påträffades den 31 mars 2017 ett ovalt blyföremål ristat med runor.

Klimatet genomgår för närvarande förändringar. Kunskap om klimatpåverkan rörande grundvattenbildning är bristande, men med hjälp av klimatsimuleringar och vattenbalansberäkningar kan prognoser göras för att få insikt om vad som kommer att ske. Klimatförändringar inom Östergötlands län som antas ske är en för-längd växtperiod, ökad medeltemperatur samt förändrade nederbördsmönster, vilket kan leda till grundvattenbrist i samband med finkornigare sediment på grund av en längre uppehållstid i marken. GIS-beräkningar baserade på data från grundvattenbildning inom jord och berggrund under regelbundna år har utförts för att analysera hur den naturliga grundvattenbildningen antas förändras inom länet. Resultaten visade en potentiell förlust i grundvattenbildning på ca 11-12 % för normalår under perioden 2071 till 2100. Medan vid torrår finns det risk att grundvatten bildningen minskar med 37-38 % under perioden 2071 till 2100. Med beräknade kvotvärden baserade på grundvattenbildning samt magasineringsförmåga, ursprung och krav för inducerad infiltration har grundvattenförekomster inom länet utvärderats i dess lämplighet för förstärkt grundvattenbildning. Detta utfördes för att skapa underlagsmaterial till fortsatta analyser angående Östergötlands dricksvattenförberedning i framtiden. Ut-valda områden inom länet för förstärkt grundvattenbildning var grundvattenförekomsterna; SE651381-145973, SE651227-153217, SE643520-146822, SE646203-144912, SE650410-152120 och SE643448-147692. Oklarheter finns dock om minskningen i grundvattenbildning kommer ställa till med signifikanta problem, vilket medför att mer djupgående undersökningar bör utföras inom ämnet., The climate is currently changing. Knowledge about how climate changes affect groundwater formation is lacking to a large degree, but with the aid of climate simulations and water balance calculations can forecasts be made to gain insights on what is likely going to occur. The regional climate within the county of Östergötland is perceived to alter regarding length of vegetation periods, increased mean temperatures and alterations in precipita-tion patterns, which can lead to groundwater shortage in combinations with fine-grained sediments due to a longer intermission within the soil. GIS calculations, based on data from the groundwater formation within soil and bed-rock during regular years, were made to analyse how the natural groundwater formation will change within the county. The results showed a potential loss in groundwater formation with about 11-12 % during the years 2071 and 2100 for years with regular precipitation. While a loss on 37-38 % of groundwater formation between 2071 and 2100 during dry years. With the calculated ratio values based on the groundwater formation and storing ability, source and requirements for induced groundwater infiltration have regions of groundwater bodies within the county been evaluated for suitability for induced groundwater infiltration. This was executed to create support material for continued analyses regarding drinking water preparations for the future within the county of Östergötland. Selected groundwater bodies for induced groundwater infiltration were; SE651381-145973, SE651227-153217, SE643520-146822, SE646203-144912, SE650410-152120 and SE643448-147692. Uncertainties remain if a reduction in groundwater formations will cause a significant problem, which means that more in-depth investigations should be carried out within the subject.