Search

Denna studie utforskar återhämtning under arbetstidför förskollärare och barnskötare med fokus på hur arbetskrav, kontroll och stöd i arbetet inverkar på deras återhämtningsmöjligheter. Studien förstås utifrån Karaseks och Theorells krav-kontrollstödmodell samt Goffmans dramaturgiska perspektiv. Metodologiskt har en kvalitativ ansats valts, där intervjuer med förskollärare och barnskötare utgör metoden för insamling av empirin. Resultaten visar att höga arbetskrav, i kombination med begränsade möjligheter till kontroll och varierande grad av stöd, påverkar personalens återhämtningsförmåga negativt. Studiens avslutande kapitel belyser vikten av att förbättra arbetsvillkoren genom att öka personalensinflytande i arbetet och tillgång till stödjande resurser om ökad återhämtning under arbetstiden ska vara möjlig., This study explores recovery during working hours for preschool teachers and childcare workers, focusing on how job demands, control, and support at work impact their recovery opportunities. The study is understood through Karasek and Theorell’s demand-control-support model as well as Goffman's dramaturgical perspective. Methodologically, a qualitative approach was chosen, with interviews with preschool teachers and childcare workers serving as the method for collecting empirical data. The results show that high job demands, combined with limited control and varying levels of support, negatively affect the staff’s ability to recover during working hours. The concluding chapter of the study highlights the importance of improving working conditions by increasing staff influence in their work and access to supportive resources if increased recovery during working hours is to be possible.

This thesis has examined in which respects the employer's right to unilaterally change the arrangement of working hours for its employees is limited, in current Swedish law. The work has analyzed different limitations found in statutes, case law and in agreements and divided them into two different categories. One is a substantive aspect, which has taken aim at such limitations which partly mean prohibitions against the employer to arrange working hours in a certain way, and partly those which oblige the employer to make a certain decision. The second is a formal aspect, which does not take away the employer's decision-making right but constitutes practical obstacles for the employer in the decision-making process or that certain obligations are triggered after making a certain decision. The work has also concluded that there is no detailed regulation of how the working hours should be arranged in the Swedish statutory system, which means that the employer's right to decide is extensive. Hence, the most effective and far-reaching way to limit the employer's right to decide is through collective agreements with trade unions and personal agreements with individual employees.

Dagens traditionella 40 timmars arbetsvecka har diskuterats i samhället med en omfattning av att förkorta arbetstid till mellan 30–36 timmars arbetsvecka. Vissa organisationer eller avdelningar av organisationer i Sverige har implementerat en sådan arbetstidsförkortning. Intresset för studien låg därav i att undersöka om arbetstid har en inverkan på arbetstillfredsställelsen. Studiens syftade till att undersöka huruvida inre-, yttre och generell arbetstillfredsställelsen skiljer sig åt med avseende på 40 timmars respektive 30–36 timmars arbetsvecka bland kontorsanställda. I genomförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där datamaterial samlades in från totalt N=254 respondenter, varav n=73 män och n=181 kvinnor, genom tillämpning av bekvämlighets- och snöbollsurval. Av de arbetade n=150 respondenter 40 tim/v och n=104 respondenter 30–36 tim/v. För att mäta arbetstillfredsställelsen används Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). Data samlades in via en webbaserad enkät som konstruerades i programmet Microsoft Forms. Insamlade data analyserades genom Independent Sample t-test. Analysresultatet visade signifikanta skillnader i yttre- och generell arbetstillfredsställelse. Anställda med 30–36 timmars arbetsvecka hade högre yttre- och generell arbetstillfredsställelsepoäng än anställda med 40 timmars arbetsvecka Däremot återfanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna gällande den inre arbetstillfredsställelsen.

Arbetstidslagen – en kommentar är en praktisk kommentar till och metodisk genomgång av lagen. Arbetstidslagen existerar i gränslandet mellan arbetsmiljörätt och arbetsrätt. Kommentaren är därför ett ovärderligt redskap för att förstå arbetstidslagens betydelse. Kommentaren går på ett pedagogiskt sätt igenom lagtext och förarbeten. Arbetstidslagen har tolkats i flera avgöranden från EU-domstolen, Arbetsdomstolen och förvaltningsdomstolar. Avgörandenas betydelse för reglerna på arbetsmarknaden kommenteras och redovisas utförligt, men även innebörden av myndigheters beslut. Utöver detta hänvisas till rättsregler med betydelse för arbetstidsfrågor, bland annat arbetsmiljölagen, medbestämmandelagen och föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Kommentarenär användbar för alla som arbetar praktiskt med arbetstidsfrågor, till exempel arbetsmiljöansvariga, juridiska experter, skydds- och arbetsmiljöombud, fackliga ombud och advokater samt för alla övriga som behöver en praktisk fackbok. Den kan med fördel användas som kurslitteratur i arbetsrättsliga utbildningar på akademisk nivå.

Arbetstidslagen – en kommentar är en praktisk kommentar till och metodisk genomgång av lagen. Arbetstidslagen existerar i gränslandet mellan arbetsmiljörätt och arbetsrätt. Kommentaren är därför ett ovärderligt redskap för att förstå arbetstidslagens betydelse. Kommentaren går på ett pedagogiskt sätt igenom lagtext och förarbeten. Arbetstidslagen har tolkats i flera avgöranden från EU-domstolen, Arbetsdomstolen och förvaltningsdomstolar. Avgörandenas betydelse för reglerna på arbetsmarknaden kommenteras och redovisas utförligt, men även innebörden av myndigheters beslut. Utöver detta hänvisas till rättsregler med betydelse för arbetstidsfrågor, bland annat arbetsmiljölagen, medbestämmandelagen och föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Kommentaren är användbar för alla som arbetar praktiskt med arbetstidsfrågor, till exempel arbetsmiljöansvariga, juridiska experter, skydds- och arbetsmiljöombud, fackliga ombud och advokater samt för alla övriga som behöver en praktisk fackbok. Den kan med fördel användas som kurslitteratur i arbetsrättsliga utbildningar på akademisk nivå., Version/upplaga i databasen JUNO, publicerad 2021-01-01

En förutsättning för ett välmående samhälle är bland annat jämställdhet när det kommer till psykisk hälsa. I dagens samhälle sjukskrivs allt fler till följd av stress och stressrelaterade sjukdomar. Mycket tyder dock på att upplevelse av stress och stressrelaterade sjukdomar är ojämnt fördelad mellan män och kvinnor. Tidigare forskning visar att kvinnor är överrepresenterade vad gäller just stress. Den här studiens syfte är att studera självskattad stress bland förvärvsarbetande föräldrar med hemmavarande barn och titta på hur det skiljer sig mellan könen samt bland hel- och deltidsarbetande. För att besvara studiens frågeställningar har ett datamaterial från European Social Survey från 2004 använts. Utöver respondenter från Sverige har även individer från Danmark och Norge inkluderats. Urvalet består av kvinnor och män som förvärvsarbetar minst åtta timmar i veckan, som lever i en heterosexuell parrelation och som har minst ett barn som fortfarande bor hemma. Det slutgiltiga urvalet bestod av 1199 individer. För att pröva studiens hypoteser har logistiska regressionsanalyser utförts. Resultaten av dessa analyser visade inga signifikanta samband mellan varken kön och stresseller arbetstid och stress. Däremot visade resultatet signifikanta samband för män mellan stress och variablerna barn under 13 år, inställning till hushållets gemensamma inkomst samt partnerns arbetstid. Resultatet för kvinnor visade signifikanta samband mellan stress och variablerna inställning till hushållets gemensamma inkomst och respondentens hushållsarbete.

Hållbar konsumtion och produktion är viktiga delar i omställningen till ett klimatanpassat samhälle, där livsstilsförändringar kan spela en avgörande roll. Syftet med denna studie är att kvalitativt bedöma huruvida minskad arbetstid och inkomst kan ge effekter på personers miljöpåverkan från konsumtion, samt upplevda välbefinnande. För att uppnå detta utförs kvalitativa intervjuer med fem deltidsarbetande anställda på en svensk arbetsplats inom miljöfältet. Studien visar att de studerade personernas konsumtionsvanor i hög grad präglats av ett miljötänk, både innan och efter deltidsövergången, och vissa har sedan länge levt en sparsam livsstil. Minskad inkomst visade sig ha mindre betydelse för de studerade personernas konsumtionsval, men vissa hade minskat sitt sparande vilket kan tolkas som att konsumtion undviks i framtiden. Samtidigt har Covid-19 påverkat hela samhällets konsumtionsmönster, och studien pekar på att flera intervjupersoner förmodligen spenderar mindre pengar till följd av pandemin. Resultatet visar att minskad arbetstid och inkomst kan ge upphov till konsumtionsminskande effekter såsom ett minskat behov av att kompensera tidsbrist med konsumtion, samt ett mer rationellt och medvetet tänk kring privatekonomin. Det står också klart att en övergång till deltid, med motsvarande inkomstminskning, inte nödvändigtvis innebär att den totala inkomsten minskar i praktiken eftersom sidoinkomster och befordringar kan kompensera för inkomstförlusten. Tidsanvändningen är central för intervjupersonernas konsumtionsval. Mycket av deras tid läggs på aktiviteter med låg miljöbelastning, såsom utbildning, ideellt arbete, motion, vila och sociala relationer. Hur tid spenderas är också det mest centrala för hur intervjupersonernas upplevda välbefinnande påverkas, eftersom inkomstminskningen har en nästintill obefintlig negativ påverkan på dem. Mer tid till återhämtning, familj, vänner, vardagsbestyr och, Sustainable consumption and production are important elements in the transition into a climate-adapted society, where lifestyle changes could play a crucial role. The purpose of this study is to qualitatively assess whether reduced working hours and income can have effects on people's environmental impact from consumption, as well as perceived well-being. To achieve this, qualitative interviews are conducted with five part-time employees at a Swedish workplace in the environmental field. The study shows that the interviewees’ consumption habits were largely characterized by environmental thinking, both before and after the part- time transition, and some already live a sufficient lifestyle. Reduced income proved to be less important for the interviewees' choice of consumption, however, some had reduced their savings, which can be interpreted as avoiding consumption in the future. At the same time, Covid-19 has affected the consumption patterns of society as a whole, and the study suggests that several interviewees probably spend less money as a consequence of the pandemic. The results show that reduced working hours and income can give rise to consumption-reducing effects such as a reduced need to compensate for lack of time with consumption, as well as more rationality and awareness regarding personal finances. It is also clear that a transition to part-time work, with a corresponding decrease in income, does not necessarily mean that total income decreases in practice, as side incomes and promotions can compensate for the loss of income. The use of time is central to the interviewees' consumption choices. A lot of their time is spent on activities with a low environmental impact, such as education, voluntary work, exercise, rest, and social relationships. How time is spent is also the most important factor in how the interviewees’ perceived well-being is affected, as the reduction in income has an almost non-existent negative impact on them. More time for recovery

Uppsatsen undersöker huruvida arbetstiden har betydelse för individers upplevelse av work-life balance. Vidare undersöks om sambandet mellan arbetstid och WLB modereras av graden av kontroll över arbete samt graden av tillfredsställelse med arbete. Tidigare forskning på ämnet WLB har visat att en god balans leder till ett högre välmående. Det som dock saknas och som denna studie bidrar till forskningsfältet är kunskap om arbetstidens samband med WLB, samt om ett sådant samband modereras av kontroll över arbetet och tillfredsställelse med arbetet. Studien har en tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats och studerar respondenternas subjektiva upplevda work-life balance. Datamaterialet som studien är baserad på kommer från European Social Survey (ESS) från 2010/11, vilket är en tvärkulturell undersökning. Uppsatsen avgränsade materialet till att enbart studera svenska förvärvsarbetande i åldrarna 20-65 år. Materialet bestående av 741 respondenter analyserades med hjälp av multivariata regressionsanalyser. Resultatet påvisade att det fanns ett negativt samband mellan arbetstid och WLB, vilket gav stöd till hypotesen. Detta samband kvarstod vid kontroll för samtliga kontrollvariabler. Både hög kontroll över arbetet och att vara nöjd med jobbet hade positiva samband med WLB. Vid kontroll med interaktionstermer mellan arbetstid och kontroll över sitt arbete, samt arbetstid och att vara nöjd med sitt arbete modererade det sistnämnda delvis sambandet mellan arbetstid och WLB, bland heltidsarbetande. Huvuddelen av resultatet får stöd av tidigare forskning och teori. Att arbetstid har ett negativt samband med WLB kan bero på längre arbetsdagar tar tid från individers andra sociala roller, vilket leder till en obalans. Kontroll över arbetet anses vara en skyddande effekt då de som kan kontrollera sina arbetsdagars upplägg och tempo anses bättre kunna bemöta plötsliga krav från privatlivet, vilket skulle kunna förklara varför resultatet påvisade ett positivt samband mellan kon

Ett byggprojekt använder idag cirka 21% av den tid som finns tillgänglig och står under den övriga tiden stilla. Samtidigt beräknas ungefär en tredjedel av arbetsdagens timmar försvinna som slöseri. En optimal situation hade inneburit ett 100% nyttjande av den tillgängliga tiden vilket i sig kunnat innebära en ökad effektivitet. Tidsanvändningen inom ett projekt påverkar resursanvändningen, där resursen arbetskraft idag motsvarar mellan 10–60% av den totala projektkostnaden. Planeringen av den tillgängliga tiden görs med hjälp av tidplaner och arbetsplatsens arbetstider blir styrande vid upprättandet av en tidplan. Genom att förändra arbetstiderna så förändras nyttjandegraden av den tillgängliga arbetstiden vilket möjliggör för en ökad effektivitet inom ett byggprojekt. Syftet med den genomförda studien har varit att undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för en förändring av de nuvarande arbetstiderna vid ett byggprojekt. Fokus har varit ett valt ombyggnadsprojekt i Stockholm. Målet med studien var att genom en kartläggning och identifiering av faktorerna bidra till en ökad förståelse och kunskap inom området samt redogöra för de interna förutsättningarna som bör finnas för en förändring av arbetstiderna. För att besvara syftet genomfördes en utforskande abduktiv fallstudie. Genom workshopar och intervjuer inhämtades primärdata direkt från fallprojektet, samtidigt som en litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i vad som framkommit av studiens inledande del. I slutskedet genomfördes en simulering av fallprojektets tidplan för två valda aktiviteter där den ordinarie arbetstiden ersattes av skiftarbete och en utökad arbetstid i form av en 7-dagarsvecka, med syftet att teoretiskt testa en arbetstidsförändring. Förändringen visade på en minskning om 43% respektive 19% av den totala kalendertiden. Resultatet från studien visar att det finns 15 stycken faktorer som påverkar eller påverkas av att arbetstiderna skulle förändras vid byggprojektet. Faktorerna, A construction project today uses about 21% of the time that is available and stands still for the rest of the time. At the same time, it is estimated that about a third of the working day's hours will disappear as waste. An optimal situation would be a 100% utilization of the available time, which could mean increased efficiency. The use of time within a project affects the use of resources, where the labor costs today corresponds to between 10–60% of the total project cost. The planning of the available time is done with schedules and the workplace's working hours become governing when establishing a schedule. By changing working hours, the utilization rate of the available working hours changes, which enables increased efficiency within a construction project. The purpose of the completed study has been to investigate the obstacles and driving forces that exist for a change in the current working hours of a construction project. The focus has been on a redevelopment project in Stockholm. The aim of the study was to contribute to an increased understanding and knowledge in the area through a mapping and identification of the factors and to account for the internal conditions that should exist for a change in working hours. To answer the purpose, an exploratory abductive case study was conducted. Through workshops and interviews, primary data were obtained directly from the case project. Meanwhile a literature study was carried out based on the introductory part of the study. In the final phase, a simulation of the case project's schedule was carried out for two selected activities where the regular working hours were replaced by shift work and an extended working hours in the form of a 7-day week, with the aim of theoretically testing a change in working hours. The change resulted in a reduction of 43% and 19% of the total calendar time. The results show that there are 15 factors that affect or are affected by the fact that working hours would change during the

Jourtjänstgöring kan vara arbetstid om den påverkar arbetstagarens möjlighet att fritt förföga över sin egen tid. Särskilt avgörande vid bedömningen är den förväntade inställelsetiden och hur ofta arbetstagaren i genomsnitt måste inställa sig till tjänstgöring vid jourtjänstgöring. Det fastslog EU-domstolen i två storkammaravgöranden som meddelades samma dag.

Eftersom arbetstidsdirektivet där ett minimidirektiv som bara föreskriver minimikrav för ledighet i form av veckovila och årlig betald semester ska inte dess regler tillämpas på kollektivavtalad ledighet i samband med till exempel giftermål eller bostadsflytt. Det fastslog EU-domstolen i en dom rörande tolkningen av ett spanskt kollektivavtal.

Arbetstagare som återfått sin tjänst efter tvist om felaktig uppsägning ska ha rätt till semesterersättning för den tid som tvisten pågick. Det fastslog EU.domstolen i dom över två förenade mål från Bulgarien respektive Italien.

Sweden is facing demographic challenges that entail a high need for recruitment, primarily in the healthcare and care sector. This is one of the areas where most people work part-time and where the demographic challenges are expected to be greatest. In order to increase the level of employment, a central agreement has been reached between the employee and the employing municipality. Previous research indicates that part-time work within this sector is mainly voluntary, which is an aspect that has not been noticed to any great extent. This study aims to examine how part-time working women in elderly care describe their work situation, to identify some underlying causes for choosing to work part-time, and to examine what obstacles and opportunities they see to increase their employment. The study is conducted as a qualitative study with focus groups. 2 separate focus groups were carried out with a total of 11 women aged 20 to 64 years. The results showed two main reasons that the respondents indicated as causes for their choice to work part time; the family and the profession. Based on the results of this study, part-time work appears to be a strategy for either being able to combine paid work with the unpaid work at home or as a strategy for managing the workload that the respondents describe as demanding – or a combination of the two alternatives.

Arbetsgivarens möjlighet att beordra arbete på övertid är många gånger en nödvändighet för att verksamheten ska fungera. De senaste åren har det emellertid både rapporterats om ett högt övertidsuttag och en bristande psykosocial arbetsmiljö med hög arbetsbelastning inom flertalet branscher. I denna uppsats är syftet att utreda den rättsliga regleringen för övertids-uttag, där arbetsgivarens rätt att beordra övertid vägs mot arbetsgivarens åligganden i arbetsmiljöarbetet. På motsvarande sätt är syftet att kartlägga arbetstagarens rättigheter och skyldigheter vid övertidsarbete. Uppsatsen utgår från frågeställningarna: Under vilka förut-sättningar samt i vilken utsträckning kan en arbetsgivare beordra övertid, och hur långt sträcker sig arbetstagarens arbetsskyldighet vid övertidsarbete? Samt, i vilken utsträckning kan arbetsgivarens rätt att beordra övertid anses förenlig med skyldigheten att ansvara för arbetsmiljön? Det redogörs för nationell skyddsreglering i lag och därtill exemplifieras bestämmelser i kollektivavtal eftersom arbetstidslagstiftningen är dispositiv och förhållanden därför kan skilja sig åt över olika avtalsområden. EU:s arbetstidsdirektiv utgör emellertid en miniminivå. Utifrån syftet med skyddsreglerna, att begränsa övertidsuttagets omfattning och förebygga ohälsa, ifrågasätts i analysen om det omfattande övertidsuttaget idag kan vara förenligt med detta. Den helhetsbild av arbetsmiljön som betonas i förarbeten, att arbetstid och arbetsbelastning är en del av den psykosociala arbetsmiljön, som tillsammans med den fysiska arbetsmiljön utgör en helhet, verkar inte tas i tillräckligt beaktande idag., The possibility for the employer to order overtime work can sometimes be necessary for the business to work. However, during the recent years it has been reported of both a high amount of overtime working hours, and an insufficient organizational and social work environment combined with a high workload, in several sectors of the labor market. This essay aims to investigate the legal regulation on overtime work in the sense that the employer’s right to order overtime work is weighed to the obligations the employer has, making the work environment well-functioning. Correspondingly, the aim is also to clarify the employees’ rights and obligations in terms of overtime work. The research questions in this essay is therefor: Under what circumstances and to which extent can an employer order overtime work, and how far-reaching is the working duty for the employees when it comes to overtime work? Furthermore, to which extent is the employer’s right to order overtime work compatible with the obligation to be responsible for the work environment? The domestic protective legislation on this subject is described, and examples are given from collective agreements, since the working time regulation is dispositive, and the conditions therefor can vary a lot on different areas of agreements. However, the EU working time directive sets a minimum standard. Due to the purpose of the regulations, i.e. to limit the amount of overtime work hours and prevent illness at work, it is in the analysis questioned how the current extensive amount of overtime can be agreeable to this. The comprehensive view of the work environment that is emphasized in the preparatory works of the legislation, does not seem to be taken enough account today.

The Swedish welfare model has long been based on the motto that as many people should work as much as possible. Paid work is considered to be an institution that creates a sense of belonging, identity and purpose in life. For women in particular, paid work has been a means towards economic freedom and emancipation from men. Sweden is today considered to be at the forefront of gender equality policy development. Despite that, there are still significant differences concerning gender equality in regard to which sex has the largest responsibility for the unpaid care and domestic work at home. Also, the amount of labor hours differs depending on if you are a man or a woman. There seems to be a consensus between different feminist researchers and politicians that there is a link between working hours and gender equality, but how is this connection outlined? This thesis makes visible the prevailing knowledge of working hours, linked to gender equality, that gender experts have produced within the Swedish Government Official Report series, and which has thereby made the issue manageable. Through Bacchi’s discourse analysis “What is the problem represented to be?”, the study critically studies the statements made by Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (JA-delegationen) and applies Kathi Weeks critical view of work on the analysis. The study concludes that there are two prominent problem representations: women’s part-time work and fathers’ low participation in the unpaid care and domestic work. Both problem representations assume that only women in a relationship with small children are affected by the problems, and that both norms, agents and structures come into play. This in turn makes single mothers as a group invisible. The report creates a dichotomy between part-time, and full-time work and thereby a dichotomy between paid work and unpaid care and domestic work, by instilling the latter with low value which solidifies the current work ethic. This in turn has

För att rätten till reglerad arbetstid ska kunna hävdas måste arbetsgivare ha ett system för tidrapporteringssystem. Det fastslår EU-domstolens stora avdelning i en dom som underkänner den spanska högsta domstolens praxis.

Bakgrund: Inom sjukvården är arbetsrelaterad stress vanligt förekommande och det finns hög sjukfrånvaro och utbrändhet hos sjuksköterskor. En betydande andel av sjuksköterskorna uppger att missnöje med arbetstider, lön, arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsmiljö är orsaker till att de slutat arbeta inom hälso- och sjukvården eller funderat på att göra det. Sjuksköterskor uppger att det finns oro för att hög stress, undermålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning leder till eller upplevs leda till fler fel och lägre patientsäkerhet. Antalet arbetade timmar per arbetspass och vecka kan ha ett stort inflytande på den fysiska och psykiska hälsan hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva hur arbetspassens och arbetsveckans längd påverkar sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa inom öppen- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes för att sammanfatta och ge en överblick på nuvarande kunskapsläge. Litteraturöversikten bygger på kvantitativa vetenskapliga artiklar som har sammanställts och analyserats enligt Polit & Becks och Fribergs stegmodeller. Resultat: Resultatet sammanställdes av nio olika kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersökte olika samband mellan antal arbetade timmar per arbetspass eller vecka, sjuksköterskors hälsa och andra effekter. I samtliga studier utom två fanns det ett signifikant samband mellan psykisk och fysisk hälsa hos sjuksköterskor och skillnader i arbetstid där längre arbetsveckor och arbetspass generellt försämrade hälsan, upplevelsen eller prestationsförmågan inom områden såsom sömn, utmattning och utbrändhet, trötthet, benägenhet till fel, försämrad koncentration, tillfredsställelse i arbetet, viljan att säga upp sig och arbetsplatsrelaterade skador. Slutsats: Antalet arbetade timmar per arbetspass eller i veckan utgör en stor faktor för sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa. Högt antal arbetade timmar och dess generellt negativa effekt på hälsan kan utgöra en risk gäll, Background: Work related stress is commonly present within the healthcare and there is a high occurrence of sick leave and burnout among nurses. A significant portion of the nurses’ state that dissatisfaction with work hours, wage, workload, patient safety and work environment is the cause of them quitting to work in the healthcare or thinking about quitting. Nurses states that they worry about high stress, inadequate work environment and high workload leading to lower patient safety. The number of hours worked per shift or week could have a significant effect on the physical and mental health among nurses. Objective: To explain how variations in shift length and worked hours per week affect the physical and mental health among nurses in both out- and inpatient care. Methods: A literature review with an inductive approach was made to summarize and give an overview of the current knowledge about the topic. The study is based on an analysis of scientific articles with a quantitative approach according to Polit & Becks and Friberg's models and steps. Results: The results consist of nine different quantitative scientific articles that studied connections between the number of worked hours per shift or week, health among nurses and other effects. All of the scientific articles except two showed a significant relationship between the number of worked hours per shift or week where higher numbers were associated with worse outcomes regarding health, experienced effects on health and performance in areas such as sleep, exhaustion, burnout, tiredness, error proneness, concentration, work satisfaction, the will resign from work, and work-related injuries. Conclusion: The number of worked hours per shift or week is a significant factor in relation to the mental and physical health among nurses. A high number of worked hours and the correlation of negative effects on the nurses’ health might reduce the patient safety. Reduction in the number of work hours per shift or week

Companies, institutions and authorities are increasingly restructuring their businesses to adapt to a changing environment and working conditions are becoming increasingly looser, more indefinite and perceived as more boundless. Earlier general and more stable working time rules, norms and agreements for organizing the work have begun to be dissolved or transformed and employees must increasingly initiate, plan, implement and take responsibility for their own work. This may mean that the work is perceived as more varied by the employee, but also as more complicated, more stimulating but perhaps also more demanding, more personal but with a reduced community, more focused but more cohesive and insecure. This is a qualitative thesis conducted at the Linnéuniveritetet by Fredrik Hallberg that, through the use of grounded theory, examines questions about what affects the balance between the work of school teachers and their leisuretime. In the study, a total of seven teachers have been interviewed and the material has been analyzed and processed through a theoretical framework in the form of grounded theory.

Denna studies syfte är att identifiera arbetsgivares attityder kring arbetstidsförkortning, samt finna svar på om de ser det som ett realistiskt alternativ inför framtiden. För att lyckas uppnå vårt syfte har vi utgått från en kvalitativ metod med ett induktivt synsätt. Vi har intervjuat fem representanter från olika företag för att undersöka hur de ser på arbetstidsförkortning som fenomen. Resultatet visar att arbetsgivare både ser för- och nackdelar med arbetstidsförkortning. De största hindren mot att införa arbetstidsförkortning som våra informanter ser är företagens okunskap, känsla av osäkerhet samt risken för ekonomiska förluster. Fördelarna som de ser är framförallt att arbetstidsförkortning kan öka balansen mellan arbete och fritid, gynna jämställdheten i samhället samt att det är ett sätt att orka arbeta högre upp i åldrarna när pensionsåldern höjs. Resultatet visar även att arbetsgivare ser ännu mer flexibilitet i framtiden och att de idag inte ser tillräckligt stort behov av kortare arbetsdagar för att det ska bli en prioriterad fråga för deras företag. Om sjuktalen däremot ökar kan de se arbetstidsförkortning som ett alternativ även i deras organisationer., The purpose of this study is to identify the employers' attitudes concerning working time reduction, and find answers to whether they see it as a realistic alternative for the future. In order to succeed in achieving our goal, we have used a qualitative method with an inductive approach. We have interviewed five representatives from different companies in order to investigate what they think about work time reduction as a phenomenon. The result shows that employers see both advantages and disadvantages of working hours reduction. The biggest obstacles to the implement of working hours reduction that our informants see are the companies' lack of knowledge, a sense of uncertainty and the risk of financial losses. The advantages that they see are especially that working hours reduction can increase the balance between work and leisure, benefit gender equality in society and that it is a way for employees to be able to work all the way to retirement, even when the retirement age increases. The result also shows that employers see even more flexibility in the future and that they do not currently see sufficient need for shorter working days in order for it to be a priority issue for their company. On the other hand, if the sickness rate increases, they can see reduction of working hours as an alternative even in their organizations.

Den 6 november meddelade EU-domstolens stora avdelning tre domar som alla handlade om rätt till semester i Tyskland. I domarna klargörs hur stadgan ska tolkas och att rätten till årlig semester ska åtnjuta ett särskilt starkt skydd i stadgan eftersom det är en väsentlig princip i EU-rätten.

Syfte Syftet med den här studien var att undersöka hur inre och yttre ramar, som tid, lagar och förordningar kring några lärares arbete påverkar deras arbetsvillkor. Forskningsfråga: Vilka ramar möjliggör alternativt försvårar för lärarna? Metodologiska utgångspunkter och teoretiskt ramverk Studien är placerad inom pedagogisk kritisk aktionsforskning. Den är emancipatorisk och utgår från en hermeneutisk konstruktiv kunskapsteori, vilket kortfattat innebär att kunskapsbildningen utgår från ett intresse sprunget ur den pedagogiska praktiken. Genom systematisk reflektion får man en rationell förståelse för praktiken som studeras. De kunskapskonstituerande intressena kan bidra till en kognitiv handling. Aktionsforskningens data som insamlats har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin. Ramfaktorteorin kan förklara sambandet mellan hur externa ramar eller med andra ord de yttre förutsättningarna för verksamheten påverkar undervisningsprocesser och förståelsen av desamma. Resultat Resultatet visar att det är flera ramar som påverkar lärarnas arbetsvillkor. Ramarna som ger lärarna möjligheter är exempelvis: avsatt tid för samplanering och gemensam reflektion och uttalade ramar för möten. Andra ramar som försvårar är: vissa ekonomiska budgetramar som inte utökats i samma takt som exempelvis timplanen, fysiska ramar som uppkoppling, kopieringstrassel som försvårar för lärarna och tar deras tid. Inre ramar kan också försvåra som att inte alla tar sin lagstadgade rast. Även den juridiska ramen, tillsynsplikten, kan i vissa fall begränsa lärarna.

Utifrån ett historiskt perspektiv så har arbetsmarknaden blivit mer gränslös och flexibel. Gränslöshet har inneburit en förminskning av stabilitet och tydliga referensramar, exempelvis när arbetsdagen börjar och slutar. Arbetsmarknadens flexibilitetsförändring har bland annat inneburit introduktion av flextider, individuellt ansvar, nya och osäkrare arbetsförhållanden. För att komma underfund med dessa arbetsmarknadsförändringar har studien granskat arbetets och arbetstidens betydelse med utgångspunkt i tillgänglighet efter arbetstid. För att besvara syftet genomfördes 18 intervjuer med informanter från HRM-sektorn och analyserades med en tematisk analys. Studiens teoretiska referensram har utgjorts av Ulrich Becks och Zygmunt Baumans tankar om individualisering samt en förstudie om tillgänglighet efter arbetstid. Studiens resultat visar att det finns företeelser att beakta i arbetet och arbetstiden utifrån tillgänglighet efter arbetstid. De är ansvar, struktur- och flexibilitetsförändringar. Ansvaret handlar om en omfördelning av mer ansvar från organisation till person. Strukturförändringar som kan hämma flexibilitet, strypa produktiviteten eller avgränsa arbetet. Slutligen flexibilitetsförändringar som möjliggör nya arbetstider, arbetsplatser och arbetsförhållanden., From a historical perspective, the labor market has become more boundless and more flexible. Boundlessness has thus led to a reduction of stability and clear reference frameworks, for example when the working day begins and ends. The labor market's flexibility change meant introducing flexible times, with individual responsibility, new and insecure working conditions. To undermine these labor market changes, the study has examined the importance of work and working time based on availability after working hours. In response to the purpose, 18 interviews were conducted with informants from the HRM-sector and analyzed by a thematic analysis. The theoretical reference frame of the study is based on Ulrich Beck's and Zygmunt Bauman's thoughts on individualization as well as a preliminary study on accessibility after working hours. The results of the study indicate that work and working hours have factors to consider. They are responsible, structural and flexible changes. Responsibility shows a redistribution of responsibility from organization to person. Structural changes that can hamper flexibility, iron out productivity or delimit work. Finally, flexibility changes that allow new working hours, workplaces and working conditions.

This research has been studying if there is a difference in work-life balance for people working in England (n=30) and in Sweden (n=32), and if well-being can be related to this in any way. The study has used an online survey including the Perceived Stress Scale (PSS) which measured well-being and QPS Nordic which measured work-life balance and work-family conflict. The result shows that there is a significant difference (p<.005) between wellbeing and work-life balance together with a significant higher level (p<.001) of work-life balance for the participants working in England compared to the once working in Sweden. The study also shows a significant correlation (p<.003) between work-life balance and the number of hours which the individual participants are normally working per day. However, the study cannot tell what is causing the significant relation between work-life balance and well-being regarding to the non-statistic significant difference between well-being and the participants working in England verses Sweden or between any of the covariates which has been included in the analysis.