Search

Den långsiktiga nationella infrastrukturplaneringen behöver beakta hur investerings- och underhålls-åtgärder planeras både utifrån projektens genomförbarhet och trafikens påverkan, men det saknas idag kvantitativa metoder som kan ge ett sådant stöd i banarbetsplaneringen. Forskningsprojektet SATT (Samplanering av trafikpåverkande åtgärder och trafikflöden, modellstudie) har syftat till att ta fram en metod för att kunna optimera den långsiktiga schemaläggningen av större banarbeten utifrån såväl projektens genomförbarhet som trafikens framkomlighet. Som grund för detta har en översikt av förutsättningarna för den långsiktiga banarbetsplaneringen genomförts tillsammans med en litteraturstudie av vilka angreppssätt som förekommer i forskningslitteraturen. I samarbete med Trafikverket har sedan funktionella krav och behov inventerats och analyserats, med fokus på den ekonomiska planering som görs för ett specifikt produktionsår. Denna delrapport dokumenterar resultaten från litteraturstudien samt krav- och behovsanalysen.

Efter en problematisk kapacitetstilldelningsprocess inför T20 genomfördes ett antal insatser för att förbättra långtidsprocessen för T21. En av dessa insatser var att uppdatera och centralisera den så kallade Pricklistan. Då tiden mellan projektstart och planeringsstart var kort, gjordes några riktade utvecklingar av den gamla pricklistan som bedömdes vara genomförbara och värdefulla. Den Nya pricklistan verkar ha gett gott resultat, då Processtöd kunde följa upp planeringsarbetet bättre än året tidigare och därmed få en bättre överblick av processen som helhet. Dessutom framskred planeringsarbetet i snabbare takt (mätt i antalet färdiga tåglägen), och antalet synpunkter och tvister minskade. Huruvida dessa senare effekter beror på Nya pricklistan eller annat förbättringsarbete är dock svårt att avgöra. Vi har med Nya pricklistan genomfört de ”mest lättplockade frukterna” med gott resultat. Detta bör ses som ett första steg mot att utveckla bättre stödverktyg för ärendehantering i långtidsprocessen. Även Nya pricklistan saknar många värdefulla funktioner så som automatisk uppdatering av varianter, prognoser för överlämningar och arbetstoppar samt möjligheten att följa upp KPI:er baserade på hur mycket skogstid ett tåg har fått. Dessutom kommer övergången till TPS innebära att processerna och arbetssätten för varianthantering behöver ses över, och nya rutiner kan behöva implementeras. Det är också viktigt att veta att TPS i dagsläget inte tillhandahåller något ärendehanteringssystem för den årliga kapacitetstilldelningsprocessen, och att funktionalitet liknande den i Nya pricklistan således är en typ av stödsystem som behöver utvecklas separat. En annan sorts problem som projektet stött på rör processen snarare än pricklistan. För att konstruera en tågplan behöver många planerare samarbeta för att lösa ett svårt problem under tidspress, vilket ställer höga krav på arbetsprocessens utformning. En rekommendation är att undersöka hur processen för att ta fram förslaget till tågplan kan utvecklas för att bättre stötta planerarna och ge en ökad samsynen på planeringsarbetet. En förebild kan vara de processramverk som används inom mjukvaruutveckling, såsom t.ex. SCRUM. Projekt finansierat av Trafikverket, Dnr TRV 2020/4615

This paper explores the applicability of the Semantic Web technologies to the logistics domain, as an open, flexible and efficient approach to share the digital information. The Semantic Web is a framework of technical standards and information management tools that provides a method to store and publish digital data, securely, easily searched, cross-referenced and processed by computers. The proposed approach is introduced within the framework of the H2020 - Shift2rail initiative and FR8HUB project and defined as “Internet of Logistics”, since it aims at creating a common, distributed and interoperable data exchange infrastructure. It overcomes the limitations of traditional supply chain communication systems based on one2one messages (e.g. EDI), and the complexity associated to ad-hoc IT system implementations that are required to build interfaces between legacy systems, enabling new possibilities for the digitalization of processes and operations in the freight sector. QC 20210301

Sedan den nya personuppgiftslagen, GDPR, trädde i kraft har större krav ställts på organisationer gällande hantering av personlig data. När processer inom en organisation ska digitaliseras, ställs högre krav på säkerheten av data. Ett bilföretag i Karlstad fick som krav från en av sina leverantörer att digitalisera sin provkörningsprocess, som tidigare var pappersbunden. Genom att automatisera processen och lagringen av data säkerställs det att detta hanteras korrekt. En lösning var att skapa en mobil applikation som skannar in körkort och sparar kunddata i en databas. Applikationen utvecklades för att uppfylla företagets krav samt de regelverk som GDPR innebär för digitala lösningar som hanterar känslig persondata. Applikationen skapades med hjälp av Xamarin i Visual Studio med fokus på Android applikationer. Data sparas i en molndatabas hos Microsoft Azure. I rapporten presenteras applikationens metoder och hur de samspelar för att ge den önskade funktionaliteten. I resultatet beskrivs också vilka krav som har uppfyllts. Since the new General Data Protection Regulation (GDPR) came into force, greater demands have been placed on organizations regarding the handling of personal data. When digitalizing processes within an organization, higher demands are placed on data security. A car company in Karlstad was required by one of its suppliers to digitalize their test driving process, which was previously paper bound. By automating the process and storing the data, it is ensured that this is handled correctly. One solution was to create a mobile application that scans driving licenses and saves customer data in a database. The application was developed to meet the company’s requirements as well as the regulations that GDPR imposes on digital solutions that handle sensitive personal data. The application was created using Xamarin in Visual Studio focusing on Android applications. Data is stored in a cloud database at Microsoft Azure. The report presents the application’s methods and how they interact to provide the desired functionality. The result also describes what requirements have been met

Kapacitet på järnvägens infrastruktur tilldelas en gång per år till olika aktörer på järnvägen som har behov av järnvägskapacitet. Detta inkluderar järnvägsbolag såsom kommersiella person- och godstågsoperatörer, regionala kollektivtrafikmyndigheter, större bolag med transportbehov samt underhållsentreprenörer. Dessa har alla olika behov och värdesätter olika egenskaper för sina transporter, vissa har behov av långsiktigt stabil kapacitetstilldelning, andra har behov av större dynamik. Svensk järnvägslag ställer krav (kommande ur EU:s direktiv på området) att det finns reservkapacitet reserverat i den årliga tågplanen, som beskriver hur infrastrukturen skall användas. Reservkapacitet är kapacitet som medvetet och på goda grunder undanhållits i den årliga kapacitetstilldelningsprocessen då det finns behov av attraktiv kapacitet under innevarande tågplan. Reservkapacitet är således inte att likställa med restkapacitet vilket är den kapacitet som blir över efter att tågplanen är fastställd. Det är dock i dagsläget oklart hur reservkapacitet skall representeras i tågplaneprocessen, storleksmässigt avgöras och tidsmässigt placeras och planeras. Projektet RIT, Reservkapacitet i tilldelningsprocessen, söker svar på dessa frågor. Projektet RIT är också involverat i det av RNE (Rail Net Europe) initierade projektet TTR, Redesign of the international timetabling project (tidigare Timetable review) då det förslag till ändrad tilldelning av kapacitet som tagits fram i TTR innehåller avsevärt större krav på reservering av kapacitet i termer av en Capacity Portfolio, Capacity bands med reservering av kapacitet för upp till 3 års rullande planering (Rolling Planning) samt begreppet Safeguarding dvs att kapaciteten är reserverad och utlovad till aktör men inte nödvändigtvis detaljerat schemalagd. Samtliga dessa begrepp kräver förmåga att värdera nyttan av att reservera samt praktiskt hur reserveringen av kapacitet kan göras och slutligen realiseras som tågläge och operativt genomföras som en tågtransport eller underhållsarbete. Föreliggande statusrapport i projektet RIT beskriver inte ett färdigt resultat utan fokuseras på i huvudsak behovsanalys, formalisering av problemet, angreppssätt och tänkt modell.

Sedan den nya personuppgiftslagen, GDPR, trädde i kraft har större krav ställts på organisationer gällande hantering av personlig data. När processer inom en organisation ska digitaliseras, ställs högre krav på säkerheten av data. Ett bilföretag i Karlstad fick som krav från en av sina leverantörer att digitalisera sin provkörningsprocess, som tidigare var pappersbunden. Genom att automatisera processen och lagringen av data säkerställs det att detta hanteras korrekt. En lösning var att skapa en mobil applikation som skannar in körkort och sparar kunddata i en databas. Applikationen utvecklades för att uppfylla företagets krav samt de regelverk som GDPR innebär för digitala lösningar som hanterar känslig persondata. Applikationen skapades med hjälp av Xamarin i Visual Studio med fokus på Android applikationer. Data sparas i en molndatabas hos Microsoft Azure. I rapporten presenteras applikationens metoder och hur de samspelar för att ge den önskade funktionaliteten. I resultatet beskrivs också vilka krav som har uppfyllts. Since the new General Data Protection Regulation (GDPR) came into force, greater demands have been placed on organizations regarding the handling of personal data. When digitalizing processes within an organization, higher demands are placed on data security. A car company in Karlstad was required by one of its suppliers to digitalize their test driving process, which was previously paper bound. By automating the process and storing the data, it is ensured that this is handled correctly. One solution was to create a mobile application that scans driving licenses and saves customer data in a database. The application was developed to meet the company’s requirements as well as the regulations that GDPR imposes on digital solutions that handle sensitive personal data. The application was created using Xamarin in Visual Studio focusing on Android applications. Data is stored in a cloud database at Microsoft Azure. The report presents the application’s methods and how they interact to provide the desired functionality. The result also describes what requirements have been met

The emergence of new technologies and their corresponding applications within intermodal and rail freight terminals enable improvements in efficiency in existing business processes, relieving them of manual activities and enabling higher degree of automation and digitalization. To initiate the next logical step to a higher level of automation in terminals and to reduce the lead-time needed for the identification and verification processes of freight trains, the concept “Intelligent Video Gates” (IVG) is introduced within the framework of the H2020 Shift2Rail initiative and FR8HUB project. The project has been bi-sectional, first describing functional and technical requirements and the selection of components and secondly carrying out a technical proof of concept (PoC) and introducing a roll-out and implementation plan (RIP) within a Swedish and German context. This paper presents the main findings from the project, literature review, survey of similar studies and a case study simulating the expected effects of the concept. QC 20210301

På infrastrukturförvaltaren Trafikverket åligger det att skapa en kapacitetstilldelning som både leder till punktligt genomförande av trafik och samtidigt bibehållen anläggningsstatus. Detta skall genomföras på ett sådant sätt att anläggningen används på ett optimalt samhällsnyttigt sätt. Den årliga tågplanen beskriver kapacitetsfördelningen av infrastrukturen mellan tåg och underhållsåtgärder för ett år i taget, men är slutresultatet av flera års förberedelser. Cirka 8 månader innan tågplanen börjar gälla söker järnvägsföretagen och underhållentreprenörerna kapacitet för tåglägen och banarbeten, men processen börjar avsevärt tidigare. Denna rapport beskriver hur ett transportutbud och produktions-estimat kan formuleras, beräknas och värderas som ett verktyg och underlag för dels ansökan av banarbeten, dels som ett underlag för kapacitetsfördelningsstrategier. Huvudresultatet är en frikoppling av tågläget med dess precist formulerade väg genom järnvägsnätet till ett nytt begrepp, transportläget, som definierar de huvudegenskaper som utgör viktiga leveranskvaliteter och leveransegenskaper hus transporttjänsten. Basen för ett transportläge utgör utgångsstation, slutstation samt eventuellt andra stationer med kommersiella aktiviteter såsom av/påstigande eller av/påkoppling av godsvagnar. Transportlägen med samma egenskaper formar Transporttjänsteklasser. Genom att använda prioriteringsklasserna från de i järnvägsnätsbeskrivningen beskrivna prioriteringskriterierna kan en värdering kopplas till transportlägena och transporttjänsteklasserna. Denna värdering gör det möjligt att jämföra olika transportjänsteklasser och låta transportlägen byta klass om det vid samordning och beräkning av produktions-estimatet visar sig nödvändigt på grund av exempelvis trängsel på infrastrukturen. Värderingen är också nyckeln för att värdera den påverkan trafikpåverkande åtgärder såsom banarbeten får på produktions-estimatet, dels enskilda trafikpåverkande åtgärder men kanske framför allt kombinatoriska effekter av dessa åtgärder. Transporttillgänglighet och tillgänglighetsnyckeltal för järnvägsnät och banunderhåll, TT-JOB

Utgångspunkten för tilldelningsprocessen är att den mest samhällsnyttiga trafiken, tolkat som den mest samhällsekonomiska, är den som skall genomföras varje dygn. De sökande av tåglägen för nästkommande år lämnar in sina ansökningar i april året före, vilket sedan sammanställs och planeras av infrastrukturhållaren. Såsom i all planering så är inte alla fakta kända i förväg då de sökande lämnar in sina ansökningar. Av det skälet har svensk järnvägslag ett moment om ”reservkapacitet”, kapacitet som avsätts för att möjliggöra även tilldelning av effektiva tåglägen under pågående genomförande av tågplanen. Målet för projektet Reservkapacitet i tågplanen, RIT, är att finna modeller, metoder och verktyg för hantering av reservkapacitet genom tilldelningsprocessen. Syftet är också att i allmänhet studera hur reservering av kapacitet kan göras då diskussioner förs internationellt om en utvecklad tilldelningsprocess där möjligheten till både långsiktigt stabil trafik och effektiva tåglägen med kort framförhållning skall kunna planeras och genomföras. Skillnad görs mellan tilldelad kapacitet, reserverad kapacitet och restkapacitet, där den senare enbart är sådan kapacitet som inte efterfrågades och således är ”över”. Rapporten presenterar resultaten från förstudien där olika aspekter av reserverad kapacitet belyses, en diskussion rörande hur stort behovet av reservkapacitet är samt innehåller en genomgång av vad som finns gjort inom området både nationellt och internationellt. En principiell ansats för hantering av reserverad kapacitet presenteras, där en bärande princip är att tåglägen måste ha jämförbara värden genom hela tilldelningsprocessen för att mängden och typen av reserverad kapacitet skall bli korrekt formulerad.

Denna rapport beskriver ett delresultat i forsknings- och innovationsprojektet ”Transporttillgänglighet – tillgänglighetsnyckeltal för järnvägsnät och banunderhåll”, TT-JOB, som är ett projekt i branschprogrammet KAJT, Kapacitet i järnvägstrafiken. Projektet studerar möjligheten att utveckla ett (eller flera) tillgänglighetsmått baserat på transporter snarare än kapacitetsmått för individuella spårlänkar. Måttet ska vara relevant för all berörd trafik, och ska även ta i beaktande de effekter på tillgänglighet som trafiksammansättningen (den s.k. trafikmixen) på en bana skapar. Vi definierar begreppet Transporttjänsteklasser för järnväg, vilka beskriver sammanfattande egenskaper för flera liknande tåglägen. Individer (tåglägen) ur transporttjänsteklasserna skall i ett senare skede kunna kombineras för att bygga upp trafiksystem som kan användas för utfästelser om kommande planeringsperioders trafik och som underlag för t.ex. kombinationeseffekter i samband med underhållsplanering. Denna rapport beskriver grundansatsen, definierar grundläggande begrepp och sätter transporttjänsteklasserna i perspektiv gentemot t.ex. de funktionella kraven och deras transportflöden som används på Trafikverket. Transporttillgänglighet – tillgänglighetsnyckeltal för järnvägsnät och banunderhåll, TT-JOB

This paper summarizes the work to estimate the value of uncovered capacity when using Incremental Allocation, including how it was calculated. The estimation was performed as part of the commercial valuation of Incremental Allocation. This valuation was made within the PENG framework. The aim is to estimate the value of new traffic that can be served by the uncovered capacity. The calculations are based on the UIC406 standard, but instead of analysing the traffic executed on a typical day the planned train paths are analysed. More precisely, the input data is a snapshot from planning tool TrainPlan from 2011-04-08, including AdHoc train paths. The results show that a large portion of the available capacity is hidden from use by the current planning methods and scheduling rules.

When adding a new train to an existing timetable, this often has to be done in a way that gives an efficient train path for the added train, while the existing trains in the timetable only can be shifted in restricted ways. A first step in the addition procedure is to find all the available track capacity that can be used for the train to be added, given its earliest possible departure time and latest possible arrival time. This available track capacity will form one or more capacity corridor from theorigin to the destination. In this paper we propose a method for handing all available capacity corridors that can be used when adding the train. The basis of the method is an optimization model, which includes all scheduling restrictions, securing that the capacity corridors are both feasible from a security viewpoint and also feasible with respect to the already planned trains.

Slutrapporten sammanfattar arbetet som gjorts i projektet FLTP-Framtidens LeveransTågplaneProcess. FLTP har utförts av RISE SICS AB på uppdrag av Trafikverket under åren 2014-2016. Syftet med projektet har varit att undersöka planeringsmetoder för att ta fram leveransåtagande i en tänkt framtida långtidsprocess när Successiv Planering är fullt genomfört. Projektet har tagit fram ett planeringskoncept där alla kördagars individuella trafiksituation beaktas, och matematiska modeller och heuristiker som kan stödja den föreslagna planeringsmetoden har utformats och testats. Rapporten presenterar övergripande de metoder, resultat och slutsatser som projektet levererat, och ger också sammanhang till projektets övriga publikationer. Slutrapporten presenterar även i stora drag de mål som projektet satte upp, samt till vilken grad dessa har uppfyllts.

Syftet med denna förstudie är att redovisa vilka möjligheter som finns att vidareutveckla ett optimeringshjälpmedel för tidtabelläggning. Arbetet baseras på en uppsats som tidigare publicerats med samma författare som medförfattare. Med den idag aktuella litteraturen inom området som utgångspunkt förs därför en diskussion om möjligheterna att vidareutveckla den arkitektur – de grundläggande beståndsdelar – som föreslogs i den ursprungliga rapporten. Arbetet har hanterat de möjligheter som modern datorkapacitet ger för att hantera stora och komplexa problem. Dessutom behandlas nya ansatser för att identifiera och förkorta tiden för att identifiera tillåtna och nyttomaximerande lösningar i utformningen av en praktiskt fungerande optimeringsalgoritm. Resultatet av arbetet visar att de tekniska förutsättningarna för att vidareutveckla den modellansats som utformades och testades för tjugotalet år sedan är mycket goda. I förstudien redovisas hur några strategiska delar av den arkitektur som behövs för att ta fram en praktiskt fungerande algoritm för att lägga tidtabeller i järnvägsnätet kan genomföras. The purpose of this pilot study has been to assess the potential for developing an optimization tool for time-tabling of railway traffic. The study is based on a 20-year-old paper that the authors of the pilot study co-authored. The subsequent papers published in this field of research provide a basis for considering the further development of the original model architecture. A crucial component in this is the rapid capacity improvement of computer capacity. A second issue has been to consider the possibilities to speed up the solution to the large and complex algorithms used for identifying an optimal solution. The mimeo demonstrates that the preconditions for improving the performance of the original model are very good. In three background papers, different dimensions of this potential are addressed. The description concludes by suggesting the design of a further test of the method on a shorter section of the national grid. Importantly, the test would be realized in parallel with the annual development of a new time-table for the coming year.

I denna rapport analyseras kapaciteten på riktningsgruppen vid Sävenäs rangerbangård. Analysmetoden bygger på att schemalägga rangeringsrörelserna som krävs för att skapa de avgående tågen givet en viss bangårdskonfiguration. Schemaläggningen görs med matematisk optimering varvid antalet extra rörelser minimeras och används som ett mått för att bedöma belastningen på bangården. Resultatet är att minst 29 spår krävs på riktningsgruppen för att genomföra 2014 års trafik på ett rimligt sätt. En viktig iakttagelse är att antalet hanterade vagnar per tidsenhet inte ensamt är ett bra mått på belastningen på bangården, utan vagnarnas ståtid, antal destinationer och antalet ankommande respektive avgående tåg är exempel på andra parametrar som spelar stor roll för belastningen.

Följande rapport redovisar arbetet med en av två piloter i projektet PRAGGE2, undersökning av tre bangårdsalternativ för rustningen/ombyggnaden av Sävenäs rangerbangård i Göteborg. I detta arbete har en metod utvecklad under det första PRAGGE-projektet använts för att studera tre olika utvecklingsalternativ av rangerbangården i Sävenäs, framtagna av Sweco i separat projekt. PRAGGE-metoden bygger på att mäta det extra arbete i termer av att mäta det antal gånger en vagn rangeras extra på bangården på grund av trängsel, väsentligen för få spår att bygga avgående tåg på. Metoden utgår från den i utfallsdata definierade tidtabellen och bokningen och skapar en rangerplan med minimalt antal extra rangerade vagnar över vall. Green Cargo har för PRAGGE2 ställt data från 2014 års trafik till vårt förfogande. Resultatet från pilotstudien är att en av bangårdsutformningarna från Swecos tre framtagna alternativ inte bedöms ha tillräcklig kapacitet medan de två andra har utvärderats vidare. Den ena av dem bedömdes dock inte få plats på den yta som anses kunna ställas till förfogande varvid enbart ett alternativ återstår. Erfarenheten från piloten är att PRAGGE-metoden fungerar som en kvantitativ utvärderingsmetod för att bedöma kapaciteten på föreslagen grov utformning av rangerbangården och som kompletterar de kvalitativa utvärderingsmetoder som också används.

Denna rapport beskriver dels en metod att bedöma rangerbangårdens förmåga att hantera tågbildning och dels en pilotstudie som gjorts i Hallsberg i projektet PRAGGE2. Metoden, kallad PRAGGE-metoden, bygger på att en optimerande programvara utvecklad i tidigare projekt, kallad RanPlan, används för att undersöka det extra arbete som olika bangårdsutformningar ger upphov till. Extraarbete mäts som ett nyckeltal, ER (extra valldrag), som är en funktion av antalet vagnar som får hanteras flera gånger över rangervallen. Ju högre ER-värde desto arbetsammare är det för bangården att skapa de avgående tågen. Inom ramen för denna studie har riktningsgruppens antal spår samt längder undersökts, U-gruppens betydelse för Hallsbergs rangerbangård har belysts med speciellt fokus på den nuvarande situationen med det ibland förekommande tågkön in till infartsgruppen. Vidare har en enklare undersökning av ett ev. spårbehov för s.k. ”block-swaps” (byte av ett fåtal större vagnsgrupper mellan tåg) gjorts samt även ett försök att påbörja en kategorisering eller kapacitetsbeskrivning av en rangerbangård.

The first phase of new product development (NPD) is today commonly referred to as the Front End (FE) of NPD. The phase has received a decent amount of attention during the recent years, nevertheless insufficient considering its ability to influence a project’s outcome. The phase begins when an idea is born, and ends when a formal meeting decides whether to invest in the idea or not. The investment then leads the project to enter a formal phase. During the FE, a large number of issues occur, which are believed to be the result of deficient processing of information. If the issues are not managed correctly, the NPD procedure will not be efficient. When information is being processed into knowledge, sometimes an uncertain, equivocal, or complex situation arises, which leads to delays, additional costs, and wasted efforts. These information processing problems (IPPs) need to be managed by firms in order to reduce their negative repercussions. Depending on a firm’s perception of the novelty towards a product, the project is considered to be either radical or incremental. Depending on that novelty, it is theorized that the IPPs will have different dispersions, and pose differently significant challenges to the project. The aim of this study is therefore to investigate the differences of the significance and dispersion of the IPPs, during the FE, when comparing radical and incremental NPD projects. For this purpose, a case study approach was deemed appropriate. In order to collect data concerning the IPPs, seven case studies were conducted. The data was collected through semi-structured interviews, with respondents that possess' an extensive experience from working with NPD within Swedish firms. The data analysis from the seven interviews proved that indeed there is a difference in how the IPPs vary, dependent on whether the project is of a radical or incremental nature. All the IPPs showed higher levels of significance in the FE in radical projects, than in incremental ones. Uncertainty proved to be the IPP that differed the most and therefore possessed the greatest significance difference. This means that differentiated approaches in radical respective incremental projects are needed in order to reduce uncertainty. Equivocality represented the IPP with the least difference in significance, meaning that the FE in radical and incremental projects require rather similar design in how to prevent equivocal problems. By understanding the differences in dispersion and significance, one can create differentiated management approaches during the FE, that fit the level of novelty of the product at hand. For some products, preventive actions must be taken to a larger degree compared to others. By doing so, the lead time of the FE can be shortened as less problems will arise, creating a faster and smoother process. The resources saved could be spent on improving activities, instead of being wasted on repairing unnecessary problems. The study contributes to the research field of NPD by adding newknowledge, aiding the collective effort of increasing firm’s proficiency in how to manage the FE.

The liberalised railway market of today calls for new methods to plan the annual timetable. A conflict between two railway undertakings operating in the same market is hard to solve using the current method. Common price setting strategies such as auctions, framework agreements and spot markets may be of help. To administer a long term stability for an operator, framework agreements can be entered. These framework agreements should be valid for several years but still not consume too much capacity from other operators. In this report we propose a novel mathematical model calculating the benefit of subsidised traffic, based on the generalised cost of it’s timetable and optimisation models are developed. The calculated benefit is weighted against traffic from other operators, to provide a decision support for concluding the content of the framework agreements. This research is performed under Trafikverket, grant TRV 2014/77971.

In the 2014 finalised timetable for Sweden 314 operation days had a unique set of trains i.e. a unique traffic pattern. Despite this, the finalised timetable generally provides only one conflict resolved train path for each train, and this train path is to be used for all of the train’s operation days. Further, once the yearly timetable has been finalised train paths may not be changed, causing great inflexibility in later planning stages. Rather than finalizing entire train paths only certain characteristics of a train path, called delivery commitments, could be finalised. This allows for more flexibility in later planning stages. Delivery commitments could e.g. be arrival and departure times at important locations or the total running time, depending on the needs of the operator. In this paper we present a method for generating delivery commitments based on analyzing a yearlong timetable, called the control timetable. The control timetable is constructed using rolling horizon planning and a MIP-model that optimises the train paths for each day individually. Further, different train path characteristics are optimized for different operators. The proposed method was tested in a case study from Sweden. The results show that by constructing one train path for each individual day rather than one for the entire year the resulting delivery commitments allow for a more efficient use of infrastructure. The results also show that the proposed method allows for different train path characteristics to be optimised for different operators. FLTP

I denna rapport estimeras den belastning som kan uppstå på Sveriges järnvägssystem år 2030 om tillväxten för godstransporter blir som prognoser förutspår. Hänsyn har tagits till de kända planerade utbyggnaderna av infrastrukturen. Resultaten visar att det på delar av nätet kommer att bli mycket hög belastning – högre belastning än vad som idag anses hanterbart. Det gäller speciellt Södra Stambanan. På Västra Stambanan och den enkelspåriga delen av Godsstråket genom Bergslagen nås också ett mycket högt belastningsläge. Passagerartrafiken har i denna studie antagits vara konstant, dvs passagerartrafiken 2030 antas ha samma omfattning som 2010. Detta gör att skattningen av belastningen kan betraktas som konservativ, eftersom även persontrafiken förutspås att öka fram till 2030. Rapporten är slutrapport från projekt ”KLIPS – Klimat på spåret”.