Search

Målet med projektet pelletplattformen II har varit att produktionskostnaderna ska minskas med minst 0,5 % per år (upp till 5 % år 2020) vid storskalig förädling av pellets genom effektivare process, minskat slitage, minskad energiåtgång, minskat spill, etc. Vidare syftade projektet till att ytterligare bredda råvarubasen för pelletskvaliteter för olika ändamål med en omvandlingsteknik anpassad till nya bränslen, så att fler bränslekedjor kan nå marknaden och klarar ställda miljökrav och hållbarhetsmål. Vi har visat att man genom att höja fukthalten på produkten med en eller två procentenheter kan stora mängder torkenergi sparas. En ökad fukthalt ger förutom energibesparingar möjlighet att bättre optimera pelletskvaliteten med avseende på hållfasthet och smulhalt samt dessutom minskar risken för varmgång vid lagring. Även stora mängder elenergi, upp till 6,5 % av pelletsindustrins elförbrukning enligt våra uppskattningar, kan sparas genom att sålla spånet innan pelletering och endast mala den övergrova fraktionen. Inblandning av asp eller salix i råvarumixen kan ge positiva effekter på pelletskvaliteten. Additiv som stärkelse och lignosulfonat gör det möjligt att öka hållfastheten och minska smulbildning vid pelletstillverkningen. Det är också möjligt att minska emissioner av CO, CO2 och CH4 genom användning av additiv eller genom att modifiera råvaran med superkritisk koldioxidextraktion.

Huvudsyftet med detta försök var att undersöka hur pelletskvaliteten förändras vid lagring av 6 mm och 8 mm pellets och om tillsats av stärkelse (0,5 %) påverkar lagringsegenskaperna och pelletskvaliteten. Tio satser (högar) om totalt cirka 10 ton pellets bereddes. Sex högar med 8 mm pellets och fyra högar med 6 mm pellets. Pelletarna var tillverkade vid hög fukthalt respektive låg fukthalt. 6 mm pellets tillverkades endast med tillsats av stärkelse medan 8 mm pellets tillverkades både med och utan tillsats. Högarna lagrades i en plansilo under 37 dagar. I varje hög placerades dataloggrar som samlade in data om hur temperaturen förändrades under lagring. Pelletskvaliteten, d.v.s. bulkdensitet, hållfasthet, andel finfraktion och pelletsfukthalten mättes både på färska, nyproducerade pelletar och på lagrat material vid försökets slut. Försöket visade att självuppvärmningsbenägenheten var tydligt kopplad till fukthalten på de producerade pelletarna. En låg fukthalt gav betydligt högre temperatur i pelletshögarna. Maximal temperatur uppnåddes efter ca 3 dagars lagring. Pelletskvaliteten förändrades genom att hållfastheten ökade något efter lagring. Fukthalten på pelletarna ökade också något efter lagring men denna skillnad var mycket liten. Användning av stärkelseadditiv vid pelletstillverkning ökade hållfastheten på produkten men hade i övrigt ingen effekt på lagringsegenskaperna.

Huvudsyftet med detta försök var att jämföra återvunnet trädbränsle med den vanliga råvaran (spånblandning, ca 50/50 av gran och tall) med avseende på processbarhet och pelletskvalitet. Försöket utfördes i full skala hos Helsinge Pellets ABs fabrik i Edsbyn. Pellets producerades vid 3 olika fukthalter på det torkade RT-spånet och på den vanliga råvaran. Fukthalterna på spånet efter torkning varierades mellan 6 % och 15 %. Prover av spån togs ut innan pressarna samt av pellets producerade vid de olika fukthalterna direkt efter pelletspressen. Alla prover transporterades till SLU i Umeå direkt efter produktion för analys av hållfasthet, andel finmaterial, bulkdensitet samt emissioner vid lagring. Försöket visade att det återvunna trädbränslet innehåller stora mängder metall, stenar och glas som inte är önskvärda att följer med i processen. Materialet går dock att hantera i processen och de pellets som producerades hade samma hållfasthet som pellets producerade av vanlig råvara. Bulkdensiteten för pellets producerade av återvunnet trädbränsle var dock något lägre än för pellets producerade av vanlig råvara. Askhalten i det återvunna trädbränslet varierade mycket men var minst 10 gånger högre än i den vanliga råvaran. Lagringsförsök i laboratorieskala visade att emissionerna av koloxid, koldioxid och metan av pellets från återvunnet trädbränsle var betydligt lägre jämfört med pellets tillverkade av vanlig råvara.

Huvudsyftet med detta försök var att undersöka hur pelletskvaliteten, emissioner av aldehyder (associerad med stark lukt) och emissioner av CO, CO2, CH4 förändras vid lagring av 6 mm och 8 mm pellets. Sex satser (högar) om totalt cirka 10 ton pellets bereddes. Tre högar med 8 mm pellets och tre högar med 6 mm pellets. Pelletarna var tillverkade vid hög fukthalt respektive låg fukthalt. En upprepning med 8 mm pellets och en upprepning med 6 mm pellets ingick i försöket. Högarna lagrades i en plansilo under 32 dagar. Inne i varje hög placerades en 1m3 gastät behållare (Cipaxtank) som fyllts med ca 500 kg (ca 70 % av volymen) pellets. Provtagning av CO, CO2 och CH4 gjordes kontinuerligt och andelen aldehyder mättes med hjälp av passiva provtagare inne i Cipaxtankarna. I högarna och i den omgivande lokalen placerades också temperatur- och fuktloggar för att följa hur temperaturen förändrades under försöksperioden. Prover av pellets togs ut ur högarna vid försökets start och vid försökets slut. Dessa prover analyserades med avseende på andel finmaterial, hållfasthet, bulkdensitet och fukthalt. Resultaten visade att andelen finmaterial ökar under lagring samtidigt som hållfastheten på pelletarna ökar. Temperaturökningen i högarna verkar vara kopplade till fukthalten på de producerade pelletarna så att en låg fukthalt ger högre temperatur vid lagring. Aldehydbildningen och emissionen av CO, CO2 och CH4 i kombination med minskningen av O2 tyder på att autooxidation av materialet sker vid lagring. Ingen större skillnad mellan 6 mm och 8 mm pellets kunde detekteras varken med avseende på fysikaliska pelletsegenskaper eller emissioner.

Fyra pilotförsök genomfördes vid Biobränsletekniskt Centrum (BTC), SLU Umeå där olika lövvedsmaterial (björk, asp, al, salix) blandades in i spån från barrved. En experimentell design för respektive lövved med tre kvantitativa variabler på tre nivåer användes. Designerna omfattade följande parametrar: spån med olika fukthalter mellan 10-15 % baserad på rå vikt, inblandning av lövved mellan 0-40 % och materialtemperatur mellan 20-70 °C. De responsfaktorer sum undersöktes var bulkdensitet, mekanisk hållfasthet, finfraktion, presström, pelletfukt, pellettemperatur och matristemperatur. Den statistiska analysen baserad på multippel linjär regression (MLR) visade att inblandning av björk försämrade pelletskvaliteten och ökade energiåtgången vid pelletering, medan asp och salix gav en ökning av pelletskvaliteten och en liten minskning av energiåtgången. Alinblandning gav resultat som var svåra att analysera. Fukthalt och björkinblandning var de faktorer som hade störst inverkan på responsfaktorerna bulkdensitet, hållfasthet, finfraktion och presström, medan materialtemperaturen hade liten inverkan. Detsamma gällde för inblandning av salix, medan även materialtemperaturen hade signifikant inverkan vid inblandning av asp. Vid inblandning av al erhölls väldigt komplicerade modeller där samtliga faktorer hade stor inverkan.