Search

Syftet med denna studie var att beskriva lärares uppfattningar om undervisning av fotosyntes och cellandning, samt hur lärare förhåller sig till elevers vardagsföreställningar kring fotosyntes och cellandning. Studien fokuserade på lärare i årskurs 4–6 och 7–9 i svenska skolor. Studien ämnade att besvara tre frågeställningar, där den första frågeställningen handlade om vilka för kunskaperlärare uppfattar att elever behöver ha innan undervisningen om fotosyntesen och cellandningen kan inledas. Studien visar att förkunskaperna som eleverna förväntas ha varierar mellan lärare i årskurs 4–6 och 7–9, men vanligtvis inkluderar degrundläggande kunskaper om gaser, solenergi och växtstruktur. Andra frågeställningen handlar om kritiska aspekter som lärarna uppfattar att eleverna behöver förstå i undervisningen av fotosyntes och cellandning. De kritiska aspekterna inkluderar begreppsförståelse, materias uppbyggnad och omvandling, energiflöden, samt komplexiteten hos fotosyntes och cellandning. Tredje frågeställningen handlar om hur lärare förhåller sig till eventuella vardagsföreställningar hos eleverna och hur de anpassar sin undervisning efter detta. Det vi fann är att lärarnas uppfattningar om elevers vardagsföreställningar kan dela sin i reaktiva, proaktiva och passiva förhållningssätt, där vissa lärare aktivt adresserar och integrerar dessa föreställningar i undervisningen medan andra inte gör det. Resultatet av denna studie tyder på att Sverige inte skiljer sig markant från globala trender när det gäller elevers vardagsföreställningar. Utmaningarna med att hantera dessa vardagsföreställningar liknar tidigare forskning. Lärarutbildningen behöver fokusera på ämneskunskaper inom naturvetenskap samt ökad medvetenhet om förenklingar och deras konsekvenser. Fotosyntes och cellandning ses som komplexa fenomen som kräver holistisk förståelse, vilket sätter höga krav på både lärare och elever.

I projektet Öppen tillgång till digitala datablad för produktegenskaper baserat på datamallar har det ingått att föra dialog med marknadens aktörer om förutsättningar för hur svenska aktörer kan möjliggöra en etablering av ett nationellt datalexikon och en plattform för att tillgängliggöra produktdatamallar. Dialogen genomfördes genom att bjuda in representanter från samhällsbyggnadssektorn till sex workshops. Arbetsmöten har genomförts för att förbereda workshops, utvärdera resultat, utforska samarbeten och tekniska lösningar. Framtida EU-lagstiftning kommer kräva digitala produktpass för alla produkter och vi förväntar oss att dessa ska vara baserade på datamallskonceptet. En digital produktdatamall baseras på egenskaper som finns definierade i ett datalexikon som i sin tur är synkade med andra datalexikon. När samma egenskap används av flera länder får man på så sätt en samordning. En ifylld produktdatamall blir ett produktdatablad. En fortsatt process behövs för att fastställa teknisk lösning, organisation och finansiering. Arbetspaketet har bidragit till många insikter, beslut och initiativ till samarbeten för det fortsatta arbetet. Arbetsmöten och workshops har även resulterat i ökad kunskap och insikter om krav enligt standarder och behov avseende teknisk lösning, tillämpningsanvisningar och internationell samverkan. Kontakt har tagits med och mottagits mycket väl hos PDT Norge och Cobuilder avseende samverkan under projektet och framöver. Representanter från Norge har medverkat på workshops och möten med svenska aktörer.Det fortsatta arbetet om framtida organisation för utveckling och förvaltning samt finansiering av en verksamhet för att tillgängliggöra datamallar och datalexikon kommer nu drivas med samma aktörer som i Regelforums styrgrupp, bland annat Byggmaterialindustrierna, Byggföretagen, Byggherrarna och Fastighetsägarna. Finansiering av ett sådant arbete behöver lösas, då resurser inte finns via regelforumet. Arbetet kommer genomföras utanför detta, In the project "Open Access to Digital Data Sheets for Product Properties Based on Data Templates", it has included engaging in dialogue with market players about the conditions for how Swedish actors can facilitate the establishment of a national data lexicon and platform for making product data templates available.The dialogue was conducted by inviting representatives from the built environment sector to six workshops. Meetings were held to prepare for workshops, evaluate results, explore collaborations, and technical solutions. Future EU legislation will require digital product passports for all products, and we expect these to be based on the data template concept. A digital product data template is based on properties defined in a data lexicon, which in turn is synced with other lexicons. In this way, coordination is achieved between different countries when the same property is used by multiple parties. A filled-in product data template becomes a product data sheet. A continued process is needed to establish a technical solution, organization, and financing. The work package has contributed to many insights, decisions, and initiatives for cooperation for the ongoing work. Working meetings and workshops have resulted in increased knowledge and insights about requirements according to standards and needs regarding technical solutions, application instructions, and international cooperation.Contacts have been made and received very well at PDT Norge and Cobuilder regarding cooperation during the project and going forward. Representatives from Norway have participated in workshops and meetings with Swedish actors.The continued work on the future organization for development and management as well as the financing of activities to make data templates and data dictionaries available will now be run with the same actors as in the steering group of Regelforum, including Byggmaterialindustrierna, Byggföretagen, Byggherrarna and Fastighetsägarna. Funding for such work n