Search

Loneliness has been examined in relation to facial emotion processing by several studies yielding different results based on our thorough literature review. There is growing evidence showing that lonely individuals have an attentional bias to negative emotional faces. In a study done by Lodder et al. (2016), lonely individuals showed increased accuracy in correctly identifying angry faces. Likewise, Vanhalst et al. (2017) found that lonely adolescents were more accurate at identifying sad and fearful faces, even when depression and anxiety were controlled for, and in another study, loneliness was associated with an initial orientation to angry faces rather than happy faces (Bangee & Qualter, 2018). Interestingly, a recent study found that lonely individuals also had a higher rate of misattribution of facial emotions. Cheeta et al. (2019) demonstrated that lonely individuals were more likely to misattribute neutral faces as sad. Another study by Zysberg et al. (2012) suggested that loneliness is related to a lower ability to recognize emotions among the college student sample. Kanai et al. (2012) supported these results by reporting non-significant associations between loneliness and emotion recognition. In contrast, Gardner et al. (2005) showed that loneliness is related to better emotion recognition among college students. Moreover, Lodder et al. (2015) found that non-lonely, as well as lonely individuals, were less likely to first look at happy faces than all other faces ([fear = neutral = angry] > happiness) with no group differences observed. Taken together, it remains unclear whether lonely individuals are better or worse at facial emotion recognition. These contradictory results might have resulted from several variables in the experiments, such as differences in sample sizes, loneliness scales and experimental tasks. Beyond that, studies done on facial emotion processing in loneliness only used facial emotion identification tasks, neglecting to investigate facial emotion labelling in loneliness, and only one study (Cheeta et al., 2019) investigated the misattribution of facial emotion expressions among lonely people. Moreover, previous studies did not investigate age differences and how facial emotion processing might change with age. Therefore, we plan to use two facial emotion processing tasks to examine different aspects of facial emotion processing by comparing four different age groups: adolescents, young adults, middle-aged adults, and old people. In this way, we can examine functional differences in the activation of the facial emotion processing lonely and non-lonely individuals across age groups. Since depression, social anxiety and alexithymia are highly correlated to loneliness, we plan to control these variables while analysing results, hence we included depression, social anxiety, and alexithymia scales.

In this study we test effort willingness to repeat two versions of a sounds discrimination task. The first version includes music-related stimuli that are enjoyable, and the second uses stimuli that are language-related and less enjoyable and engaging. We test the extent to which competence for each version, as well as each partiicpnats affect towards the two versions influences effort willingness.

Among female rats, some individuals show estrus cycle-dependent irritability/aggressive behaviors, and these individual rats may be used as a model for premenstrual dysphoric disorder (PMDD). We wanted to investigate if these behaviors are related to the estrus cycle phase containing moderately increased levels of positive GABA-A receptor-modulating steroids (steroid-PAM), especially allopregnanolone (ALLO), and if the adverse behavior can be antagonized. The electrophysiology studies in this paper show that isoallopregnanolone (ISO) is a GABA-A-modulating steroid antagonist (GAMSA), meaning that ISO can antagonize the agonistic effects of positive GABA-A receptor-modulating steroids in both α1β2γ2L and α4β3δ GABA-A receptor subtypes. In this study, we also investigated whether ISO could antagonize the estrus cycle-dependent aggressive behaviors in female Wistar rats using a resident–intruder test. Our results confirmed previous reports of estrus cycle-dependent behaviors in that 42% of the tested rats showed higher levels of irritability/aggression at diestrus compared to those at estrus. Furthermore, we found that, during the treatment with ISO, the aggressive behavior at diestrus was alleviated to a level comparable to that of estrus. We noticed an 89% reduction in the increase in aggressive behavior at diestrus compared to that at estrus. Vehicle treatment in the same animals showed a minimal effect on the diestrus-related aggressive behavior. In conclusion, we showed that ISO can antagonize Steroid-PAM both in α1β2γ2L and α4β3δ GABA-A receptor subtypes and inhibit estrus cycle-dependent aggressive behavior.

This study is a follow-up online survey study designed to further assess how self-perceptions of effort relate to perceived motivation and daily engagement. Specifically, the study further explores the idea that effort is best understood in terms of whether effort is external or internal, as well as how regularly that effort is exerted in everyday life. The study also assesses whether effort and motivation are closely related but separate constructs. The survey predominantly involved answering questions related to the participants daily activities.

När en marknadsnoterad aktie i avstämningsbolag lånas ut kan oklarheter uppstå. För den ursprungliga aktieägaren som lånar ut aktier blir det dels en civilrättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att äganderätten övergått på låntagaren eller inte, dels en skatterättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att en kapitalvinstberäkning ska göras eller inte. Även andra rättsområden aktualiseras vid utlåning av aktier såsom legala krav och kontraktsbestämmelser. I uppsatsen behandlas de skattemässiga konsekvenserna som uppstår vid utlåning av marknadsnoterade aktier som vid utlåningstillfället är näringsbetingade. När aktierna är näringsbetingade aktualiseras ytterligare bestämmelser och det torde bli av ännu större intresse att veta vilka skattemässiga konsekvenser utlåningen innebär. En utlåning av aktier innebär nämligen vanligtvis ett avbrott i innehavstiden, som reglerar att andelarna är näringsbetingade, för den ursprungliga aktieägaren. De skattemässiga konsekvenserna beror huvudsakligen på orsaken till utlåningen. Det är inte av intresse vilket syfte den ursprungliga aktieägaren har, i stället är det avgörande vilket syfte låntagaren har. Om låntagarens avsikt är att låna aktierna för att genomföra en blankningsaffär, blir långivarens skattemässiga konsekvenser annorlunda jämfört med om låntagarens avsikt är till exempel att använda aktierna som en säkerhet. Huvudregeln vid utlåning av aktier i avstämningsbolag är att den person som lånar ut en aktie skattemässigt avyttrar tillgången. Blankningsaffärer, som är den vanligaste typen av aktielån, utgör dock ett undantag från denna huvudregel, 44 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229). Trots det skatterättsliga undantaget innebär utlåningen ett avbrott i den ursprungliga ägarens innehavstid. I uppsatsen beskrivs gällande rätt avseende utlåning av aktier, framför allt utlåning i blankningssyfte. Om utdelning lämnas under den tid aktien är utlånad aktualiseras ytterligare frågor som också behandlas i uppsatsen. De skatterättsliga konsekvenserna vid utlåning av marknadsnoterade näringsbetingade aktier beskrivs och de olika faktorer som påverkar utfallet skildras. För att tydliggöra hur de olika rättsområdena i vissa frågor är samspelta och i andra brister i samspelet skildras också kopplingen mellan civilrätt, redovisningsrätt och skatterätt. Som ett led i att undersöka huruvida det finns andra möjligheter att reglera konsekvenserna av utlåning beskrivs även tänkbara alternativ.

Bakgrund Friluftslivet medför utövande av flertalet olika aktiviteter i gemensam natur. När naturen brukas i olika syfte kan likväl interpersonella- som sociala värderingskonflikter uppstå. Fulltofta strövområde i Skåne har identifierat en konflikt mellan mountainbikecyklister och övriga besökare och har utvecklat en zonindelning av området i syfte att leda besökarna rätt i strövområdet. Syfte En utvärdering utfördes för att ta reda på om besökarna i strövområdet uppfattat zonindelningen och om det återstår en konflikt mellan nyttjare av området. Metod Ihop med Stiftelsen Skånska Landskap och Visitskåne, spreds webbenkäter via sociala medier för att nå urvalet som besökt området minst en gång sedan 2019. Resultat Webbenkäten resulterade i 106 svar och majoriteten av respondenten kände inte till att det pågick en zonindelning i området (56%). Var fjärde vandrare upplevde mötet mellan grupperna dåligt (21%). Slutsats Den information som besökarna tagit del av har inte varit tillräcklig. Det återstår en konflikt mellan nyttjargrupperna i området.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska enligt Skolverket (2011) bedrivas av all personal som arbetar i verksamheten, varför ett samarbete mellan elevhälsans personal och övrig personal är av stor betydelse. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är helhetsbilden otroligt viktig, eftersom det ingår i uppdraget att kartlägga och genomföra utvecklingsarbete av skolans verksamhet på organisations-, grupp- och individnivå. En del av specialpedagogens uppdrag är att vara en samtalspartner till lärare och motivera till reflektion kring den egna professionen. Det är då specialpedagogens uppgift att utifrån systemteoretiskt förhållningssätt och relationellt perspektiv vara med och utveckla verksamheten och lärmiljöer så att undervisningen blir tillgänglig för alla elever.Studiens resultat visar att goda relationer mellan lärare/elever/vårdnadshavare är det som anses som den allra viktigaste faktorn i ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ett nära samarbete mellan elevhälsan och lärare är något som efterfrågas från båda håll, men hur samarbetet bör se ut skiljer sig åt mellan yrkeskategorierna. Det framkommer även att det finns olika syn på hur viktigt uppföljning och utvärdering av verksamheten är i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

I denna uppsats behandlas förbudsklausuler i aktieägaravtal. Med förbudsklausuler avses en reglering som medför att det inte är tillåtet att överlåta aktier, vilket således inskränker i principen om aktiers fria överlåtelse. Var gränsen går mellan vad som är att anse en tillåten förbudsklausul och inte tillåten förbudsklausul är inte helt klar. I uppsatsen skildras i vilka situationer förbudsklausuler kan tänkas vara lämpliga och vilka omständigheter som påverkar hur en förbudsklausul utformas. För att utreda när en förbudsklausul kan vara lämplig inleds uppsatsen med en redogörelse för vad ett aktieägaravtal i grunden är, vilka som normalt är avtalsparter i aktieägaravtal och vilka allmänna avtalsrättsliga principer det finns att förhålla sig till. I uppsatsen berörs även vilka aktiebolagsrättsliga regler som påverkar utformningen av ett aktieägaravtal. För att utreda uppsatsens frågeställningar används dels doktrin som finns inom ämnet aktieägaravtal, dels empiriskt material i form av intervjuer med jurister och advokater som har praktisk erfarenhet. I och med detta vägs både inställningen som framhålls i doktrin och praktiserande juristers inställning till förbudsklausuler in i bedömningen. Vi utreder även vilka risker som finns med förbudsklausuler och hur riskerna lämpligen bör behandlas för att förbudsklausuler inte ska riskera att jämkas eller ogiltigförklaras vid tillämpning av 36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, nedan kallat AvtL eller avtalslagen, på grund av inskränkning i aktiers fria överlåtelse. För att bedöma var gränsen går samt utreda i vilka situationer det skulle vara möjligt att använda sig av generalklausulen i 36 § AvtL, framställs även en redogörelse av vilka omständigheter domstolarna tar särskild hänsyn till vid tillämpning av generalklausulen. Vilka risker som finns med förbudsklausuler beror delvis på vilken situation som avses och aktieägarnas inbördes relation. Av denna anledning hanteras riskerna med hänsyn till omständigheterna i den enskilda situationen. Slutligen görs en avvägning i vilka situationer det finns anledning att använda sig av förbudsklausuler i aktieägaravtal och vilken omfattning förbuden lämpligen bör ha.

Stereotyper om våld har genom historien inneburit att mannen ofta förknippats som utövare och kvinnan som ett offer, vilket innebär svårigheter då det är motsatta roller. Mitt syfte med denna studie har varit att undersöka mäns erfarenheter kring att vara utsatt för våld i nära relation. Frågeställningarna som jag förhållit mig till har varit hur män hanterar att utsättas för våld i nära relation samt hur de påverkas av normer om offerskap och maskulinitet. Jag har haft tre semistrukturerade intervjuer samt en uppföljande intervju med en av de våldsutsatta männen. Mina teoretiska utgångspunkter har varit normaliseringsprocessen samt normer om maskulinitet och har därmed analyserat hur männen hanterat och påverkats av att vara utsatt för våld. I min teori har även våldet och offerskap tagits upp. Männen hade olika tillvägagångssätt för att acceptera våldet. Överlag berättade männen att de inte hade reflekterat över det psykiska våldet som våld, även då det i ett av männens fall var det som primärt användes. Fysiskt våld var lättare för männen att ta, samtidigt som det även var det våld som främst hotade deras manlighet. Det var viktigt för männen att visa att deras manlighet fortfarande var intakt vilket de gjorde då de menade på att de fortfarande var fysiskt starkare. Slutsatsen som jag drar utifrån männens berättelser är att normer om maskulinitet spelar in, både då det kommer till hur männen själva reagerar på våldet, men även då det kommer till hur våldsutövaren samt omgivningen hanterar våld i nära relation då rollerna är ombytta.

Swedish pupils’ reading ability has deteriorated in recent years. It may be important to tackle this problem in order to be able to further the pupil’s continued education. With this in mind it may be rewarding to investigate factors in literature which motivates pupils to read. The aim of the study is to investigate what characterizes girls’ and boys’ most frequently chosen favourite books in grade 5. To select the books for study, a questionnaire was distributed to 83 pupils, followed by textual analyses of the favourite books. Girls and boys were found to have different preferences for the literature they are motivated to read, but similarities were also found. The result shows that there are still gender patterns in reading which ought to be considered by those involved in school education. The study also discusses how knowledge of pupils’ literature preferences can be used as a means to generate motivation to read.

The aim of the study is to apply a paratext analysis to investigate what it is in thepackaging of books that can appear attractive to children and what are the distinctiveshared features of popular pupil choices among books. The analysis consists of anexamination of each book and then a comparative section. The analytical categories arethe title and subtitle, author’s name, publisher’s information, cover pictures, the backcover, the spine, the format of the book, endpapers, and the series emblem. Thetheoretical premises are hermeneutics and semiotic interpretations of signs. The studyproceeds from Genette’s concepts of paratext, peritext and epitext. A prominent common feature of the books was series emblems in the form ofmain titles and colours. Another significant conclusion is that the cover often depictssome climactic event in the content of the book. The content and the cover mustharmonize so that the reader will not feel disappointed. The didactic conclusions are thatteachers must have a good understanding of the effect a book cover can have on pupils.Often teachers try to motivate pupils by telling them about the exciting content, but ifthe pupil is not motivated by the paratext, the threshold will be too high. It is of greatrelevance that teachers offer pupils several different books with varying paratexts.