Search

Den här rapporten är del av ett nordiskt projekt vars övergripande syfte har varit att undersöka hur regionalpolitik på bästa sätt kan bidra till att tillgodose civil beredskap och robusthet i nordiska landsbygder under perioder av kris. I det nya risklandskapet är ett robust samhälle, med kapacitet att stå emot och hantera både miljökatastrofer och mänskligt orsakade kriser, högst eftersträvansvärt. Regioner och kommuner kan bidra till robusthet och civil beredskap genom att upprätthålla samarbetsförmåga och utveckla innovativa lösningar för en hållbar omställning, tillika säkra tillgången till mat, råmaterial, energi och service för sina invånare, både i fredstid och i perioder av kris. Inom ramen för studien definieras civil beredskap genom följande aspekter: förebyggande och trygghetsskapande åtgärder i samhället, räddningstjänst och krisberedskap, matsäkerhet inklusive livsmedelsförsörjning, jordbruk och matproduktion, energiförsörjning, försörjning av råmaterial (främst mineraler och metaller), samt tillgång till (offentlig) service.

Sammanfattning Föreliggande studie är beställd av Militära underrättelse och säkerhetstjänsten (MUST). Uppdraget har haft följande syften och styrningar nämligen att: 1. Studera hur ett antal utvalda små- och mellanstora stater har hanterat strategisk vilseledning ur en historisk kontext. 2. Studera hur krigslist generellt under efterkrigstiden har omhändertagits och påverkat olika staters underrättelse- och säkerhetstjänster; dess doktriner, verksamhet m.m. Studien ska vidare undersöka hur stater, jämförbara med Sverige, har hanterat strategisk vilseledning och krigslist, hur erfarenheterna omhändertagits av underrättelse- och säkerhetstjänster samt påverkat doktrin- och verksamhetsutveckling. Såväl västliga som östliga perspektiv ska belysas. Studien skall omfatta såväl defensivt skydd mot, som offensivt utövande av, strategisk vilseledning. Undersökningsperioden skall inte omfatta andra världskriget eller tiden före det. Projektets anslagna ekonomiska resurser år 2024 motsvarade fem veckors heltidsarbete. Dessa timmar har delats på två författare. Det bör påpekas att uppdragsformuleringen är mycket omfattande. Detta har inneburit att kraftiga avgränsningar av uppdraget varit av nöden. Dessa har också diskuterats med beställaren. Studien har därför avgränsats till att holistiskt behandla hur överraskning på strategisk nivå har hanterats av en stat, närmare bestämt Sverige, under kalla kriget. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur ett system – ett ”försvarskoncept” – utformats av ett land som utgick från att från början vara i efterhand i händelse av krig. I studien fästs avseende vid potentiella – eftersom det kalla kriget aldrig blev hett – styrkor och svagheter, men också kontextuella faktorer som påverkade systemets utformning. Problematiken med att hantera överraskning kvarstår även idag. Det är däremot långt ifrån säkert att lösningarna, i synnerhet efter Sveriges medlemskap i försvarsalliansen Nato 2024, kan vara desamma i framtiden.

Med livsmedelstrygghet menas att hela befolkningen i ett land ska ha möjlighet till en varierad kost som möter människornas dagliga behov i alla lägen och situationer. Syftet med denna uppsats är att kvalitativt analysera vad tre utvalda nationella aktörer i Sverige identifierar som viktigt för att uppnå livsmedelstrygghet och vad Sverige måste göra för att förstärka livsmedelstyggheten långsiktigt. De analyserade aktörerna är: 1) Lantbrukarnas riksförbund (LRF), en intresseorganisation som verkar för lönsamheten i livsmedelsmarknaden och innovation i jordbruket; 2) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), en myndighet vars uppgift är att samarbeta med andra myndigheter bland annat för att försäkra befolkningens tillgång till livsmedel i krissituationer; samt 3) Miljö- och jordbruksutskottet (MJU), ett utskott i riksdagen som bland annat fokuserar på livsmedelsproduktionens utveckling och samordning. Undersökningen genomförs i form av en dokumentanalys av offentliga handlingar, där aktörernas perspektiv jämförs med de åtgärder som förespråkas av FAO. Denna undersökning får sin betydelse inte minst mot bakgrund av jordbruksproduktionens modernisering och Covid-19 pandemins och Ukrainakrigets inverkan på handel och produktionskedjor.

Denna uppsats undersöker med regulatory capture teori hur avregleringen och avvecklingen av Sveriges livsmedelsberedskap kunde ske. Uppsatsen bryggar således dels jordbrukspolitiken då denna involverar produktionen av råvaror som tryggar den svenska livsmedelsförsörjningen och dels säkerhetspolitiken då beredskapsfrågan utgör en grundsten i den svenska säkerhetspolitiken. Uppsatsens undersökningsperiod är 1985-1991 då det var då denna debatt om avreglering formades och slutligen trädde i kraft. Uppsatsen ämnar att med regulatory capture teori belysa dels utvecklingstendenserna och dels analysera dessa utifrån relationen mellan svenska staten och näringslivet. Till detta har två aktörer särskilt valts ut, dels Statens jordbruksnämnd som hade ansvar över livsmedelsberedskapen och dels intresseorganisationen Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som företrädde näringslivets intressen i de jordbruks- och säkerhetspolitiska besluten som togs. Det finns ett antal tidigare forskningsarbeten som belyser Sveriges beredskap, men denna forskning är ofta utförd ur ett renodlat funktionellt, korporativt, säkerhetspolitiskt eller jordbrukspolitiskt perspektiv. Således är det sällan dessa perspektiv blandas och belyser hela utvecklingsförloppet, där korporativa staten sätts i ett sammanhang bestående av både säkerhetspolitik och jordbrukspolitik. Uppsatsens övergripande frågeställning är: Hur förhöll sig Statens Jordbruksnämnd (JN) och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) till avskaffandet och avregleringen av livsmedelsförsörjningen som en del av det ekonomiska försvaret? Denna övergripande frågeställning preciseras och besvaras genom att studera livsmedelsberedskapen och i synnerhet diskussionen om vad en ur beredskapssynpunkt optimal åkerareal är. Den övergripande frågeställningens underliggande frågeställningar är således: Vilka målsättningar fanns det hos de aktörer som var ansvariga för livsmedelsberedskapen? Vilka ståndpunkter gav aktörerna uttryck för rörande livsmedelsberedskapen o

Att i sin undervisning uppnå att elevernas behov tillgodoses och att de ges förutsättningar för ett effektivt och optimalt lärande kan ses som en utmaning. Ett sätt att arbeta med det är att välja ett läromedel som stöttar läraren i det arbetet. Ett läromedel som kan användas med syfte att förbättra kvaliteten på matematikundervisningen är Singma som bygger på den metod som används för att undervisa i Singapore. Examensarbetets syfte var därför att undersöka hur lärare differentierar matematikundervisningen i mellanstadiet vid användning av den så kallade Singaporemodellen genom läromedlet Singma. Detta genomfördes genom en kvalitativ studie där intervju och observation användes som metod för datainsamling. Datan analyserades med hjälp av Tomlinsons ramverk för differentiering. Utav ramverkets tre nivåer så riktades detta arbete till att undersöka den tredje nivån för hur lärare differentierar utifrån elevers olika behov. Den tredje nivån innefattar elevers beredskap, intresse och lärandeprofil. Undersökningen genomfördes på två skolor där totalt tre lärare studerades i deras arbete. Den insamlade datan resulterade i tre slutsatser. Dels att lärarna kombinerade att utgå från läromedlet med att blanda in annat material vid sin differentiering. Dessutom genomfördes lektionerna generellt sett så som de var planerade. Slutligen drogs slutsatsen att såsom Singaporemodellen används i Sverige genom läromedlet Singma inte är komplett för att täcka alla aspekter kopplade till beredskap, intresse samt lärandeprofil hos elever. Som en del av läraryrket är det viktigt att vara medveten kring de styrkor och svagheter som respektive läromedel har. Där kan denna studien ses som ett redskap för lärare att navigera, specifikt kopplat till Singaporemodellen.

En undersökning av hur statliga utredningar inom krisberedskap, internationellt och regionalt utvecklingsarbete samt miljö och klimat använt sig av begreppet resiliens över tid. Undersökningen utgår från amerikansk och brittisk kritisk forskning om hur resiliens är ett otydligt begrepp, något som även noterats i Sverige. En kvantitativ-kvalitativ metod anläggs för att få både bredd och förståelse. Undersökningen finner att problemet med otydlighet även finns i Sverige, åtminstonte gällande SOU:er, även om det inte är på samma skala. Otydligheten undersöks genom tre analysaxlar gällande hur resiliens förstås ur ett maktperspektiv (dvs. grad av mänsklig kontroll), ur ett disciplinärt perspektiv samt ur ett perspektiv som mål i sig självt eller en process mot större mål. Undersökningen påtalar att svenska utredare använder resiliens relativt lite men bör sluta använda resiliens som det görs. Undersökningen ger stöd till den resilienskritiska forskningen men visar att den svenska forskningen kan ha överskattat problemet.

Den 27 mars 2024 beslutade regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att inleda förberedande utredningar och undersökningar för att en framtida reservhamn för Visby hamn ska kunna realiseras snarast möjligt i Kappelshamn på Gotland. Det nya uppdraget följer på ett tidigare regeringsuppdrag från 2023 där Trafikverket utrett förutsättningarna för en reservhamn på Gotland och där Trafikverket kommit fram till att Kappelshamn bedöms ha bäst förutsättningar att på sikt kunna fungera som ett alternativ till Visby hamn för färjetrafik. Senast den 25 juni 2024 ska Trafikverket enligt uppdraget lämna en redovisning av de beräknade kostnaderna. En slutredovisning av uppdraget ska lämnas senast 15 november 2024. Fokus under denna första del av det här uppdraget har varit att genomföra geotekniska undersökningar och ta fram underlag för att kunna göra kostnadsberäkningar för det fortsatta arbetet med att anlägga en reservhamn i Kappelshamn. Utifrån begränsad tillgång till plattformar för borrning kunde de geotekniska undersökningarna inte påbörjas förrän 13 juni 2024. Först när de är genomförda och resultatet har analyserats kommer Trafikverket att ha ett tillräckligt underlag för att kunna precisera kostnaderna för åtgärderna för att anlägga såväl farled som hamnområde. Det har därför inte varit möjligt för Trafikverket att till den 25 juni redovisa preciserade kostnader för farledsåtgärder och åtgärder i hamnområdet. Trafikverket har lämnat en hemställan till regeringen om att få anstånd till slutredovisningen av uppdraget, den 15 november, med att redovisa de preciserade kostnaderna. De kostnader som redovisas i den här rapporten är bedömda kostnader för de utredningar som behöver genomföras innan själva farledsåtgärderna kan påbörjas Trafikverket har även tecknat ett startbeslut som möjliggör för Sjöfartsverket att under augusti påbörja en farledsutredning som bland annat omfattar genomförande av den miljöberedningsprocessen som ska leda fram till tillståndsansökan. Förs

Fordonsresurser har under året levererat på ett bra sätt samtidigt som förmågan förstärkts, detta under tillväxt och efterfrågan på nya leveranser och den stora utmaningen har varit att leverera här och nu och samtidigt utveckla verksamheten på både kort och lång sikt. Fordonsresurser växer och vi ser en ökad efterfrågan på våra tjänster inom samtliga förmågeområden.

Mineralgödsel är en förutsättning för dagens konventionella jordbruk och utan mineralgödsel blir det problematiskt att få fram tillräckligt med foder och livsmedel. Sverige har ingen egen produktion av mineralgödsel och försörjningen är därför helt beroende av import. Denna rapport beskriver hur växtnäring hanteras ur beredskapssynpunkt i Sverige idag, och ger också en liten inblick i hur växtnäring har hanterats i tidigare kriser och pristoppar i andra länder. Rapporten beskriver också tre olika tänkbara krisscenarier där växtnäring behöver hanteras på olika sätt för att säkerställa livsmedelsförsörjningen i Sverige. Tidsperspektivet i scenarierna är relativt kort: ett fokuserar på hur växtnäringsförsörjningen kan lösas under den kommande växtodlingssäsongen medan de andra två scenarierna fokuserar på några år framåt i tiden. Scenarierna diskuterades på en workshop med deltagare från jordbruks- och växtnäringssektorn. I rapporten redovisas diskussionerna från workshopen. Under workshopen lyftes några brister i dagens system och förslag på vilket stöd och långsiktiga förändringar som behövs, för att säkra tillgången på växtnäring i Sverige under en kris: • I vardagen finns det ingen nationell eller regional planering av den svenska primärproduktionen och fördelningen av mineralgödsel eller andra insatsvaror till olika verksamheter, utan allt sköts av marknaden. Det finns därför ingen ansvarig offentlig aktör som har helhetsansvar för området. Vid en allvarlig brist på mineralgödsel kan det behövas någon som kliver in, säkrar leveranser och tar beslut om prioriteringar till olika verksamheter och eventuellt styrning av vem som odlar vad. Det kan även behövas någon som ansvarar för förebyggande arbete. • En trygg och resilient försörjning av växtnäring kommer att kräva en mångfald av lösningar. Dessa kräver i varierande grad samordning mellan marknadsaktörer och myndigheter. Vissa kan också kräva ny lagstiftning. Ett ”Gödselmedelskabinett” med ansvar att ta fram en st, Denna rapport är en produkt från ett projekt med titeln ”Produktion och tillförsel av inhemsk och hållbar växtnäring för livsmedelstrygghet i osäkra tider” finansierat av Formas med projektnr 2022-02392.

Decades of globalisation based on lean principles and the ongoing interconnectedness across markets and businesses make managing unexpected events challenging. Current happenings worldwide lead to re-evaluations on how companies operate, as well as the extent to which uncertainty is accounted for amidst crisis events. Managing crises is especially demanding for small and medium-sized enterprises (SMEs), companies that do not have the resources, leverage, and financial means that large enterprises have, yet provide most jobs. Resilience and crisis management each have attracted considerable research interest, not alone through the revelation of a supply chain’s susceptibility towards disruptions during the COVID-19 pandemic. Current research mainly revolves around performance identification and necessary capabilities - two important domains. However, new approaches that take advantage of the knowledge and experience from crises-proven sectors such as humanitarian organisations and the military have not yet been investigated. Even more so with a dedicated focus on companies that are impacted by crisis events the most - SMEs. This study, a thesis conducted as part of the RESPIRE collaboration project, sheds light on the current operational environment including their associated challenges, needs, opportunities and strengths to prepare for crisis situations and manage supply chains effectively. Therefore, it takes the perspective of (i) SMEs and (ii) humanitarian organisations and the military for a systematic literature review. The second step takes advantage of the findings, conducting a multiple-case study based on empirical research to build and validate pathways for how SMEs can enhance their preparedness going forward. Building on insights from both perspectives, the thesis shows a new comprehensive view of key learnings from HO and the military for the industrial context. Thereby, it provides a framework with a step-by-step approach that shows how preparedness ca, Decennier av globalisering baserad på lean-principer och den pågående sammankopplingen mellan marknader och företag gör det svårt att hantera oväntade händelser. De aktuella händelserna i världen leder till omvärderingar av hur företagen arbetar och i vilken utsträckning osäkerhet beaktas i samband med kriser. Att hantera kriser är särskilt krävande för små och medelstora företag, företag som inte har de resurser, den hävstångseffekt och de finansiella medel som stora företag har, men som ändå står för de flesta arbetstillfällena. Motståndskraft och krishantering har båda tilldragit sig stort forskningsintresse, inte minst genom avslöjandet av leveranskedjornas känslighet för störningar under covid-19-pandemin. Nuvarande forskning kretsar främst kring identifiering av prestanda och nödvändiga förmågor - två viktiga områden. Nya metoder som utnyttjar kunskap och erfarenhet från krisbeprövade sektorer som humanitära organisationer och militären har dock ännu inte undersökts. Detta är särskilt viktigt för de företag som påverkas mest av krishändelser - små och medelstora företag. Denna studie, ett examensarbete som genomfördes som en del av RESPIRE samarbetsprojektet, belyser den nuvarande operativa miljön inklusive deras tillhörande utmaningar, behov och möjligheter och styrkor för att förbereda sig för krissituationer och hantera leveranskedjor effektivt. Därför utgår den från (i) små och medelstora företag och (ii) humanitära organisationer och militären för en systematisk litteraturgenomgång. Det andra steget drar nytta av resultaten och genomför en flerfallsstudie baserad på empirisk forskning för att bygga och validera metoder för hur små och medelstora företag kan förbättra sin beredskap framöver. Genom att bygga på insikter från båda perspektiven visar rapporten en ny omfattande syn på viktiga lärdomar från humanitära organisationer och militären för den industriella kontexten. Därigenom ger den ett ramverk med en steg-för-steg-strategi som visar hur beredskap

Bakgrund: Anafylaxi är livshotande och kan ge symtom på luftvägarna, andning och cirkulationen. Det kan också leda till anafylaktisk chock. Tiden till symtomdebut efter kontakt med den utlösande faktorn kan variera mellan några sekunder till timmar. En påverkad luftväg kan snabbt bli ofri och det är viktigt att behandling med adrenalin sätts in direkt. Diagnostik bygger på anamnes och symtom i den akuta fasen. Flertalet differentialdiagnoser måste övervägas vilket kan vara utmanande i diagnostiseringen. Ambulanssjuksköterskan ska ha kompetens och handlingsberedskap för att genomföra omvårdnad och medicinska åtgärder även med bristfällig information. Tidigare studier visar att ambulanspersonal upplever svårigheter att ställa diagnos vilket gör att det kan bli svårt att veta vilka behandlingsriktlinjer som ska följas. Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med anafylaxi prehospitalt. Metod: I studien deltog åtta specialistsjuksköterskor som intervjuades med semi-strukturerad intervjumetod. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes med induktiv, manifest ansats. Resultat: Intervjuerna resulterade i fem kategorier och ett tema: Att vara beredd på det oväntade samtidigt öppen för att hantera det okända. Resultatet visade att vid vård av personer med anafylaxi var det viktigt att förbereda sig före mötet för att kunna utföra ett optimalt omhändertagande. Deltagare betonade vikten av god anamnes och kommunikation och denärstående ansågs vara en resurs. Specialistsjuksköterskorna arbetade systematiskt och prioriterade A till E som är en strukturerad metod för att bedöma och hantera patienter i akuta situationer. Samtliga betonade vikten av att ta ansvar för sin egen kompetensutveckling för att bibehålla kunskap. Slutsats: Specialistsjuksköterskor beskrev stress vid långa transporter, svårighet att skapa fri luftväg, att under framkörningen inte veta hur patienten mådde och att patientens tillstånd kunde försämr

Introduktion: Omedelbart kejsarsnitt är ett akut kirurgiskt ingrepp som utförs när det finns medicinska komplikationer som kräver omgående intervention för att skydda modern eller barnets liv. Proceduren utförs under tidspress och nästan alltid med generell anestesi, vilket innebär att de preoperativa förberedelserna ofta är begränsade. Anestesisjuksköterskans roll är avgörande i dessa situationer för att säkerställa en effektiv hantering av ingreppet. Stressfaktorer för anestesisjuksköterskor är påtagliga i dessa akuta situationer där snabba och korrekta beslut måste fattas under press. Metod: En kvalitativ intervjustudie har utförts med induktivt förhållningssätt för att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av omedelbart kejsarsnitt. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anestesisjuksköterskors erfarenheter vid omedelbart kejsarsnitt kan delas in i fyra kategorier: att känna stress och adrenalinpåslag när larmet går, att samarbeta under operation, att hantera stressmoment, och att arbeta strukturerat och vara förberedd. Diskussion: Studien betonar behovet av tydlig kommunikation och samarbete för att minska stress och förbättra resultatet vid omedelbara kejsarsnitt. Simuleringsövningar och kompetensbaserad utbildning är centrala för att stärka beredskapen hos anestesisjuksköterskan. Slutligen kan personlighetsdrag och emotionell intelligens påverka hur anestesisjuksköterskor hanterar stressiga situationer som vid omedelbart kejsarsnitt. Slutsats: Anestesisjuksköterskor var i aktuell studie väl förberedda och kapabla att hantera omedelbara kejsarsnitt tack vare kunskap och kommunikation, tydliga rutiner och standardisering, erfarenhet och personliga egenskaper. Det visar att förberedelse, kompetens, rutiner och samarbete är avgörande för hantering av dessa akuta situationer. Ytterligare forskning behövs för att optimera hanteringen genom träningsprogram samt förbättra kommunikation och rutiner för att öka anestesisjuksköters

Samhällets försämrade säkerhetsläge i kombination med akutmottagningens komplexa och utmanande vårdmiljö samt akutsjuksköterskans utsatta roll, är faktorer som kan öka risken för att utsättas för pågående dödligt våld. Därav finns betydelse att belysa de förmågor som stärker akutsjuksköterskans handlande i händelse av sådan situation på akutmottagning. Syftet med studien var att sammanfatta befintlig litteratur kring vilka förmågor i form av kompetens och beredskap akutsjuksköterskan bör ha i händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning. Som metod valdes en systematisk och integrativ litteraturöversikt där nio vetenskapliga artiklar samt grå litteratur inkluderades. Ur resultatet framträdde tre kategorier: “Förmåga att förebygga och förbereda inför händelse av pågående dödligt våld”, “Förmåga att agera och skydda under händelse av pågående dödligt våld” och “Förmåga att stödja efter händelse av pågående dödligt våld”. Resultatet påtalade vikten av att akutsjuksköterskan, utifrån uppdraget att verka för en trygg och säker vård, ges rätt verktyg i form av mental medvetenhet, säker arbetsmiljö, kompetens och beredskap för att ha förmågan att stävja hotfulla situationer och agera utifrån sin egen och omgivningens säkerhet vid händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning.

Problem statement: Violence against women and intimate partner violence is a bigproblem in society and the healthcare system has an obligation to act already when thereis suspicion of exposure to violence, but there is a lack of clear guidelines in ophthalmiccare. Aim: The aim was to examine nurses´ experiences of caring for patients exposedto IPV. Method: A systematic literature review with qualitive design and inductiveapproach was performed. Result: The emerged categories were readiness to deal withintimate partner violence, different views on exposure to violence, emotions are evoked,having the courage to ask, and organizational support. The result showed that trainingabout intimate partner violence was unusual both in the nursing program and for theprofessional nurses. Because of this they did not feel prepared for neither detect, reportsuspected cases or correctly meet these patients. Conclusion: There is a lack ofknowledge and education about how exposure to violence can be discovered andhandled. In addition, the subject needs to be highlighted and be developed further tostrengthen the societal responsibility to act when there is suspicion about violence. Tobe able to conduct evidence-based care in ophthalmic care more research is neededabout violence against women and intimate partner violence., Problemställning: Våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett stort problem isamhället och hälso- och sjukvården har skyldighet att vidta åtgärder redan vidmisstanke om våldsutsatthet, men det saknas tydliga riktlinjer inom ögonsjukvården föromhändertagande. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter avomhändertagande av patienter som är utsatta för våld i nära relationer. Metod:Litteraturstudien var systematisk och hade en kvalitativ design med en induktiv ansats.Resultat: Kategorierna som framkom var att ha beredskap att bemöta våld i närarelation, olika syn på våldsutsatthet, vårdrelationen väcker känslor, att fråga omvåldsutsatthet och att ha stöd i organisationen. Det visade sig att utbildning kring våld inära relation var ovanligt både under sjuksköterskeutbildningen och föryrkesverksamma sjuksköterskor. De upplevde sig därför inte vara tillräckligt förbereddaför vare sig att upptäcka, rapportera misstänkta fall eller att på ett korrekt sätt bemötadenna patientkategori. Konklusion: Det saknas tillräcklig kunskap och utbildning omhur våldsutsatthet kan upptäckas och hanteras. Dessutom behöver ämnet belysas ochutvecklas ytterligare för att stärka det samhälleliga ansvaret att agera vid misstanke omvåldsutsatthet. För att kunna bedriva evidensbaserad vård inom ögonsjukvården behövsmer forskning om våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Introduktion: Traumatiska hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna hos unga vuxna i världen. Överlevnadsstatistiken har historiskt sett varit väldigt låg. På senare tid har det dock visat sig att chansen till överlevnad har ökat. Detta tros bero på en förändrad syn gällande patofysiologi, prioritering av att snabbt åtgärda reversibla orsaker och utveckling av behandlingsriktlinjer inom ämnet. De reversibla orsakerna bör prioriteras före hjärtkompressioner, som visat sig ha en mindre betydande roll i det initiala skedet av ett traumatiskt hjärtstopp jämfört med ett icke-traumatiskt hjärtstopp. Syfte: Syftet med studien är att undersöka beredskapen för omhändertagande av patienter med traumatiskt hjärtstopp bland sjuksköterskor verksamma inom ambulanssjukvården. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en kvantitativ enkätstudie med egenkonstruerade frågor. 100 sjuksköterskor deltog i studien. Resultat: Resultatet visade att det råder en blandad beredskap bland studiedeltagarna att omhänderta patienter med traumatiska hjärtstopp. Att åtgärda en övertryckspneumothorax och hjärttamponad visade på lägre beredskap jämfört med att åtgärda kritisk hypovolemi och asfyxi/hypoxi. De som tidigare tränat praktiskt på att omhänderta en patient med traumatiskt hjärtstopp kände sig säkrare på momenten bilateral nåldekompression, ventilera med mask och blåsa, applicera endotrakealtub, applicera bäckengördel, samt att arbeta utifrån handlingsplanen för traumatiska hjärtstopp, än de som inte hade tränat praktiskt. Slutsats: Studien belyser hur praktisk träning är en viktig faktor för sjuksköterskors beredskap att hantera traumatiska hjärtstopp prehospitalt. Med denna insikt bidrar studien till tidigare forskning, och kan också vara till nytta för HLR-instruktörer, stations- och verksamhetschefer, beslutsfattare inom ambulanssjukvården, och sjuksköterskor.

Kriser avlöser varandra i världen. Klimatförändringar leder till extrema väderfenomen såsom långvarig torka men också översvämningar och stormar, pandemier som lamslår stora delar av världen samt krig både i mellanöstern men också i Sveriges omedelbara närhet. Omvärldssituationen gör att kris- och krigsberedskap återigen är ett aktuellt ämne som prioriteras högt av den svenska regeringen. Syftet med denna studie är att konkretisera och medvetandegöra svenska fastighetsägares ansvar under kris och krig samt att presentera åtgärdsförslag för svenska fastighetsägare att vidta för att effektivt höja beredskapen i sina organisationer. Studien är avgränsad till att avhandla bostadsbolag men många av de slutsatser och åtgärder som presenteras går att tillämpa också på annat fastighetsbestånd. Studien är av kvalitativ sort där den teoretiska referensramen bygger på ett kanadensisk ramverk/ process för “emergency management”, den lagstadgade ansvarsfördelningen, skyddsrummet och fastighetsägaren ur ett försörjningsperspektiv samt tidigare och nuvarande beredskapsarbete i Sverige. Insamlingen har skett med semistrukturerade intervjuer som följt fyra huvudteman: Sveriges civila beredskap, offentliga- och privata organisationers ansvar, beredskapsarbete i fastighetsbranschen samt framtida beredskapsarbete. Den teoretiska referensramen bygger på den lagstadgade ansvarsfördelningen, skyddsrummet och fastighetsägaren ur ett försörjningsperspektiv samt tidigare och nuvarande beredskapsarbete i Sverige. Slutsatsen i studien är att fastighetsbolag har få krav kopplade till hanteringen av kris- och krigsberedskap. I Sverige tar det offentliga en central roll i hanteringen av uppkomna situationer men man efterlyser samtidigt ett större ansvarstagande från näringslivet, något som näringslivet just nu håller på att göra men man ser hellre ett större ansvarstagande genom ekonomiska incitament hellre än utökade lagstadgade krav eftersom beredskap anses vara en statlig angelägenhet, slutli, Crises follow one another in the world. Climate change leads to extreme weather phenomena such as droughts, but also floods and storms, pandemics that paralyze large parts of the world, as well as wars both in the Middle East and in Sweden's geographical proximity. The international situation makes crisis- and wartime preparedness once again a relevant topic that is highly prioritized by the Swedish government. The purpose of this study is to concretize and raise awareness of the responsibility of Swedish property owners during crises and wartime, as well as to present proposals for measures that Swedish property owners can take to effectively enhance preparedness in their organizations. The study is limited to discussing housing companies, but many of the conclusions and actions presented can also be applied to other real estate portfolios. The study is of a qualitative nature, with the theoretical framework based on a canadian process of emergency management, the statutory allocation of responsibilities, sheltering, and the property owner from a supply perspective, as well as previous and current preparedness efforts in Sweden. Data collection has been conducted through semi-structured interviews following four main themes: Sweden's civilian preparedness, the responsibilities of public and private organizations, preparedness efforts in the real estate industry, and future preparedness work. The conclusion of the study is that property owners have few requirements related to the handling of crisis and wartime preparedness. In Sweden, the public sector plays a central role in managing emerging situations, but at the same time, there is a call for greater responsibility from the business sector, something that the business sector is currently addressing, but would prefer to see a greater sense of responsibility through economic incentives rather than expanded statutory requirements, as preparedness is considered a matter for the state. Finally, a proposal for measure

Det nuvarande omvärldsläget har försämrats. Händelser som skogsbränder, översvämningar och pandemier är exempel på kriser som har påverkat svensk säkerhet de senaste 40 åren. Därtill befinner sig landet enligt regeringsföreträdare i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Sverige har sedan 2015 återupptagit sin totalförsvarsplanering där civilsamhällesaktörer lyfts fram som en betydelsefull resurs. En viktig del av civilsamhället är landets alla ideella föreningar. Ett exempel på dessa är bygdegårdsföreningar som ansvarar för uthyrning av bygdegårdar runtom i landet. Bygdegårdars historiska betydelse för lokalsamhället har varit stor då de varit bygdernas centrala samlingslokaler där människor har träffats. Bygdegårdarnas roll i lokalsamhället har dock förändrats över tid. Hur kan denna förändring påverka deras arbete med beredskap i lokalsamhället? Uppsatsen syftar till att undersöka hur bygdegårdar kan stärka lokalsamhällets beredskapsarbete och därigenom bidra till Sveriges totalförsvar. För att besvara detta syfte är uppsatsen baserad på en kvalitativ metod, inspirerad av grundad teori där semi-strukturerade intervjuer genomförts med representanter från de utvalda bygdegårdana inom Uppsala kommun. Uppsatsens resultat visar att bygdegårdarna kanbidra på flera sätt till stärkandet av totalförsvaret utifrån flera nivåer i samhället men att det bland annat krävs kunskapshöjande insatser samt en tydlig inriktning och ändamålsenlig finansiering.

Dricksvatten utgör en förutsättning för liv, det är därmed viktigt att goda tillgångar till säkert dricksvatten upprätthålls. Människors kontinuerliga behov av rent dricksvatten skapar en sårbarhet för smittspridningar i dricksvattenförsörjningen. Cryptosporidiumutbrotten i Östersund och Skellefteå kommun år 2010–2011 belyste dricksvattenförsörjningens bristande beredskap och behovet av säkerhetsåtgärder. Utmaningarna med att upprätthålla rent dricksvatten förväntas förvärras på grund av klimatförändringar, ökad urbanisering, befolkningstillväxt och förändrade världsförhållanden. Dessa utmaningar kan leda till en högre risk för spridningar av patogener i dricksvattenförsörjningen, vilket potentiellt kan orsaka hälsorisker om beredskapen och medvetenheten är otillräcklig. Syftet med studien är att utforska kommuners riskuppfattningar, riskprioriteringar och beredskap inför framtida utbrott. Studien syftar också till att identifiera skillnader i uppfattningar, prioriteringar och beredskap mellan kommuner som tidigare har, respektive inte har drabbats av ett kritiskt dricksvattenburet smittutbrott. Tre kommuner, Östersund, Piteå och Sandviken har inkluderats i studien. Totalt fem personer intervjuades. Dessa intervjuer har bearbetats och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat belyser hur riskuppfattningar formas genom osäkra framtidsförhållanden, riskfaktorer och tidigare händelser. Utbrotten av cryptosporidium i Östersund och Skellefteå 2010–2011 ökade medvetenheten om mikrobiologiska dricksvattenutbrott. Som ett resultat av detta förbättrades kommunernas beredskap genom investeringar, ökad provtagning och förbättrad vattenbehandling. Utbrottet i Östersund ledde till ett förlorat konsumentförtroende, vilket arbetas med att åtgärda. Trots detta anses utbrottet ha lett till en ökad förståelse för detaljer inom framtidens krisberedskap, vilket utgör en osäkerhetsfaktor bland icke drabbade kommuner. Kommunerna säkerställer en säker drick, Drinking water is a prerequisite for life, it is therefore important that good supplies of safe drinking water are maintained. People's continuous need for clean drinking water creates a vulnerability to the spread of infection in the drinking water supply. The cryptosporidium outbreaks in Östersund and Skellefteå in 2010–2011 highlighted the lack of preparedness and the need for safety measures. The challenges of maintaining clean drinking water are expected to worsen due to climate change, increased urbanization, population growth, and changing world conditions. These challenges could lead to a higher risk of pathogen spread in drinking water supplies, potentially causing health risks in case of insufficient preparedness and awareness. The study aims to explore municipalities' perception of risks, prioritization of risks, and preparedness for future outbreaks. The study also seeks to identify differences in perceptions, prioritization and preparedness between municipalities that have and have not experienced a previous critical drinking water outbreak. Three municipalities, Östersund, Piteå, and Sandviken, were included in the study. Five people were interviewed. These interviews were processed and analysed using a qualitative content analysis The study's results highlight how risk perceptions are shaped by uncertain future conditions, risk factors and past events. Specifically, the cryptosporidium outbreaks in Östersund and Skellefteå in 2010-2011 increased awareness of microbiological drinking water outbreaks. As a result, municipal preparedness improved through investments, increased sampling, and improved water treatment. The outbreak in Östersund resulted in a loss of consumer confidence, which is still being addressed. Despite this, the outbreak is considered to have led to an increased understanding of the details of emergency management for the future, which is an uncertainty among unaffected municipalities. Municipalities ensure a safe drinking water supp

Primärproduktionen, där animalieproduktion är en del, behöver kunna fortgå trots störningar så som mer extrema väderförhållanden med långdragen torka eller kraftiga skyfall, större sjukdomsutbrott eller i värsta fall väpnad konflikt. Idisslare har en viktig roll i vår livsmedelsförsörjning men i dagsläget vet vi väldigt lite om hur den enskilda gården skulle påverkas vid olika samhällsstörningar. Förutsättningarna för att bedriva och upprätthålla animalieproduktionen skiljer sig mellan gårdar och i olika delar av landet. Dessutom kan störningar av olika slag i varierande grad påverka produktionen, djurhälsan eller djurskyddet. De sårbarheter som kan finnas på den enskilda gården kan oavsett avspegla sig i hela livsmedelskedjan och lantbrukarnas beredskap blir således av stor vikt för livsmedelsförsörjningen i stort. Syftet med den här studien var att undersöka nötkreatursproducenters funderingar kring beredskap, samt analysera de sårbarheter och styrkor som finns på gårdarna i händelse av en samhälls-omfattande kris. Resultatet av studien bygger på semistrukturerade intervjuer som gjorts med 10 olika mjölk- eller köttproducerande gårdar med nötkreatur runtom Uppland. I samband med intervjuerna har även ett fiktivt krisscenario använts med syfte att illustrera hur en kris skulle kunna utspela sig i vårt samhälle. Studiens slutsats pekar på att de intervjuade lantbrukarna har en viss beredskap för olika typer av kriser, men kriser är mycket svåra att förbereda sig inför. Tillgång till flera av de resurser som krävs även vid kris är dessutom utom lantbrukarnas kontroll. Beredskap finns framför allt för kortare elavbrott, men även till viss del för torka och översvämning. Det stora beroendet av el och diesel är en viktig sårbarhet på gårdarna, då det behövs både för den dagliga djurskötseln, liksom i produktionen av foder. Lantbrukarna i intervjun visar däremot en rad olika styrkor, bland annat kreativitet och motivation att anpassa produktionen vid en kris. En annan st, The primary agricultural production, with animal production being one aspect, needs to be able to continue despite disturbances, such as more extreme weather conditions including periods of prolonged drought or heavy precipitation. Other disturbances may for example involve epidemic outbreaks, or at worst, an armed conflict. Ruminants play an important role in our food chain supply but as of today, we know very little about the potential effects different disturbances would have on the individual farms. The conditions for running and maintaining animal production differ between farms and in different parts of the country. Moreover, different disturbances can affect the production, the health, welfare and protection of the animals. The vulnerabilities of a single farm can nonetheless affect the food chain supply. Therefore, the preparedness of the farmers is of great importance to the food supply in our country. The aim of this study was to investigate cattle farmers’ thoughts on preparedness, as well as to analyze the vulnerabilities of and strengths on the farms in case of a societal crisis. The results are based on semi-structured interviews conducted with 10 different milk or meat producing farmers around the Uppland area. During the interviews, a fictional scenario was used to illustrate how a situation could unfold in a crisis. In conclusion, the study indicates that the farmers are indeed prepared for different types of crises to a certain degree, but crises are very difficult to prepare for. Moreover, access to some of the resources they heavily rely on even in a crisis are outside their control. Preparedness exists mainly for power outages, as well as droughts and flooding/heavy precipitation to some extent. The heavy dependence on electricity and diesel fuel is a significant vulnerability of the farms, as it is required in the daily tasks of caring for the animals, as well as in the production of animal feed. However, the study shows that the farmers posses

Studiens syfte har varit att undersöka svenska pliktbiblioteks krisberedskap och därmed hur beståndet bevaras vid extremt väder. De två första forskningsfrågorna handlar om vilken beredskap och vilka samarbeten svenska pliktbibliotek har för att skydda sitt bestånd vid extremt väder. Den tredje forskningsfrågan belyser, utifrån den beredskap och de samarbeten som identifierats, hur pliktbiblioteken visar på resiliens i dessa situationer. För att besvara forskningsfrågorna används metoden semistrukturerade intervjuer med sex av Sveriges sju pliktbibliotek. Den empiriska datan som samlats in har sedan sammanställts genom en deduktiv tematisk analys utifrån de teoretiska ramverk som valts ut för studien. Dessa är kriscykel för beredskap, kollaborativ krishantering och resiliens. I resultatet undersöks teman som beredskap, samarbete och resiliens. Detta mynnade ut i underteman som i analysen visar på att pliktbiblioteken har beredskap och samarbeten som dock är generella för krishantering men inte specifikt relaterade till krissituationer med extremt väder. Slutsatser som drogs är att den beredskap och de samarbeten som finns hos pliktbiblioteken varierar stort i utformning och omfattning. I samarbetet mellan pliktbiblioteken har en splittring framkommit där formella överenskommelser saknas. Dessa variationer påverkar sannolikt pliktbibliotekens resiliens inför extremt väder. Studien bidrar med viss, begränsad, forskning inom detta fält där framtida forskning behövs för att ge en mer heltäckande bild.

In an increasingly interconnected, and electricity-reliant world, households are asked to build up their resilience to crises. Local, distributed electricity production within a microgrid with capability to operate disconnected from the larger grid has been shown to be an effective tool for increasing power system resilience in the past. The energy production of local renewable sources is, however, not sufficient in meeting normal household energy demand. This thesis explores whether the forming of communities can be utilised to reduce energy demand and as a result, increase the resiliency of both the community and urban environments. The analysis of household energy use and the subsequently developed toolbox provide insights into energy use both under normal societal function and during a crisis. Through living and cooking together as a community, significant energy-efficiency gains were possible, exceeding those reasonably achieved within each individual household. Community was further determined to be important in the planning and development of more resilient combinations of renewable energy, going beyond solar power. When implemented in theoretical scenarios, energy communities at a building and block level could provide sufficient energy for the households’ most immediate needs without major sacrifices of wellness. The scheme proposed is argued to require not only monetary investments, but also larger societal shifts. Producing sufficient quantities of electricity within urban environments will mean a large change in how cities are experienced. Public understanding and acceptance for such a change is likely to be necessary. Through the implementation, the role of the municipality would go from action-taking to mostly laying the groundwork for the formation of communities, as well as advising these as they achieve higher household resilience. Most critically, however, there is a need for the broader population to embrace working together in communities.

I juni 2023 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för en reservhamn på Gotland. Befolkning, företag och samhällsviktiga verksamheter kopplade till Gotland är beroende av att Visby hamn är tillgänglig året runt. Regeringen konstaterar i uppdraget att om hamnen i Visby av något skäl inte kan användas finns inget fullgott alternativ, vilket ur bland annat beredskapsskäl är en begränsning som regeringen bedömer inte är tillfredsställande. Utifrån uppdraget föreslår Trafikverket Kappelshamn som reservhamn till Visby hamn när det gäller möjligheterna att ta emot färjesjöfart till Gotland. I jämförelse med övriga hamnar på Gotland bedöms Kappelshamn ha bäst förutsättningar. - Hamnen har en fördelaktig lokalisering utifrån ett totalförsvarsperspektiv och rimliga överfarstider till såväl Nynäshamn som till Oskarshamn. Nödvändiga åtgärder i hamnen bedöms också vara genomförbara, säger Anna Fällbom, ansvarig utredare på Trafikverket.. Kappelshamn ägs sedan 2016 av Fortifikationsverket som har i uppdrag av Försvarsmakten att till senast 2030 utveckla hamnen för militärens behov. Trafikverket föreslår en samlokalisering då förutsättningarna för att nyttja Kappelshamn för såväl civil som militär trafik bedöms som goda. En viktig del i bedömningen är att i händelse av höjd beredskap så kan försvaret av färjesjöfarten till Gotland underlättas, dels utifrån samlokaliseringen och dels utifrån det geografiska läget. Med en lokalisering i Kappelshamn får man också rimliga överfarstider till såväl Nynäshamn som Oskarshamn, då de inte skiljer sig allt för mycket från Visby. Det i sin tur innebär en så liten påverkan som möjligt på transporter av varor och produkter som idag går med färjan via Visby hamn. Reservhamnen är primärt till för färjesjöfartens behov och bör dimensioneras och utformas därefter, det vill säga anpassas för fartyg av den storleken som den upphandlade färjesjöfarten använder idag vid Visby hamn.

Den 22 december 2022 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att en flygplats i Gävleborgs län ska bli beredskapsflygplats framöver. Sedan 2012 har Trafikverket ingått årliga överenskommelser med ett antal flygplatshållare i syfte att säkerställa att de håller beredskap för att öppna upp flygplatsen för samhällsviktiga lufttransporter under de tider då flygplatsen är stängd. Beredskapsflygplatserna används främst för akuta sjuktransporter med ambulansflyg men även polis, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvaret, Sjöfartsverket m.fl. nyttjar möjligheten att använda flygplatserna även när de normalt håller stängt. Det finns flera flygfält i Gävleborgs län men Trafikverket har valt att koncentrera sin utredning till fyra flygplatser: tre har tidigare har varit godkända instrumentflyg-platser och den fjärde flygplatsen är ett tidigare krigsfält som genom sin storlek eventuellt skulle kunna vara av intresse i sammanhanget – den s.k. Fönebasen i Ljusdal.

Det gångna året har varit framgångsrikt för resultatenheten som levererat enligt de mål och strategier som sattes upp. Fordonsresurser är en allt viktigare del av Trafikverket, resultatenheten genomför ett övertagande av all förvaltning av både väg- och spårfordon inom myndigheten. Ökade anslag till civilt försvar, större ansvar för Trafikverkets samlade leverans, nya nattåg och insourcing av vägfordonsflottan är några exempel på hur verksamheten utvecklades under 2022. Allt detta sammantaget gör att vi behöver satsa framåt, vår strategi om att uppnå en mer robust förvaltning är i allra högsta grad aktuell.

Sammanfattning/Abstract Giertta, Michelle & Petersson, Emma. (2023). Specialpedagogen som samtalspartner: En studie om hur olika professioner inom förskolan upplever specialpedagogiska samtal. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Då forskning visar (Bladini, 2004) att samtal i form av handledning är en bidragande orsak för att skapa förutsättningar för barn i behov av särskilt stöd, är förväntningen att studien ska bidra till en utvecklad förståelse för hur specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner kan utveckla andra professioner. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur specialpedagogens kompetens som kvalificerad samtalspartner tas tillvara när det gäller att leda samtal med olika professioner inom förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka erfarenheter har olika professionerna inom förskolan av specialpedagogiska samtal? Vilka utmaningar och möjligheter finns för specialpedagogiska samtal? Hur kan dessa samtal fungera professionsutvecklande för professionerna i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Teori Teoretisk förankring utgår från professionsteori och social inlärningsteori med fokus på begreppet self-efficacy. Syftet med att använda två teorier är att professionsteorin kommer inrikta sig på yrkesrollen, det vill säga specialpedagogen som profession, medan begreppet self-efficacy kommer användas för att sätta individen i fokus. Metod En fenomenografisk ansats har varit inspiration för denna studie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju informanter inom förskolan. Vid analys och bearbetning av empiri användes en fenomenografisk analysmodell. Resultat Resultatet visar att det förekommer olika former av specialpedagogiska samtal i förskolan. Det bekräftande, utifrånperspektiv, råd och tips samt det vägledande samtalet är alla samtal som förekommer och innebär olika roller som specialpedagog

I en tid av minskande tilltro till objektiv sanning och expertis blir konsten att övertala och kontrollera information avgörande i samhällsdebatten och en utmaning för demokratin. Inom den retoriska traditionen gör man dock en etisk distinktion mellan påverkan med den ömsesidiga nyttan som mål (argumentation) respektive påverkan med syfte att manipulera (propaganda). Retoriken utger sig också ha potential att vitalisera det demokratiska samtalet. Det finns i dagsläget begränsad forskning om hur samhället kan arbeta mot informationspåverkan och forskningen är tämligen frikopplad från den retoriska traditionen. Samtidigt finns ett retoriskt intresse för beredskapsretorik och för politisk retorik som med moderna medier når oss i det privata. Mot denna bakgrund kommer denna uppsats att studera kampanjen Bli inte lurad framtagen av Myndigheten för psykologiskt försvar, som är en beredskapskampanj om att möta informationspåverkan. För att synliggöra retoriken som präglar denna folkbildningskampanj används en retorisk analysmetod. Genom analysen och den teoretiska bakgrunden i klassisk retorik och modern visuell retorik kunde argumentationen, det publika tilltalet och den ickeverbala kommunikationen synliggöras. Argumentationen som analysen synliggör är informativ och söker vinna tillit genom ett starkt pathos som uppmålar en hotfull situation och genom ett starkt ethos som framställer myndigheten som folklig, men argumenterar mindre utifrån logos, utan underminerar motståndarnas trovärdighet. Det publika tilltalet som analysen synliggör framhäver medborgarnas demokratiska ansvar och hävdar rationalitet och social sammanhållning som gemensamma värderingar. Medborgarna uppmuntras både till källkritik och källtillit med anspelningar på samvetet och solidaritet. Den ickeverbala kommunikation som synliggörs i analysen förtydligar känslor och attityder i symboliska illustrationer samt kopplar problematiken till vardagliga upplevelser. Illustrationer och layout skapar en viss di, In an era of decreased trust towards objective truth and expertise the art of convincing and controlling information becomes paramount to the public debate and to the democracy. Within the rhetorical tradition there is an ethical distinction between influence towards the common good (argumentation) and influence with the intent to manipulate (propaganda). The rhetorical tradition also claims potential to invigorate the democratic discourse. There is today limited research on how society can counter information influence and the research is quite disconnected from the rhetorical tradition. Meanwhile there is a rhetorical interest in emergency preparedness and for political rhetoric that through modern media reach us in our privet life. Against this background this essay will study the campaign Don’t be fooled, created by the Swedish Psychological Defense Agency, which is an emergency preparedness campaign about countering information influence. To make visible the rhetoric that marks this popular education campaign a rhetorical method of analysis is applied. Through the analysis and the theoretical framework of classical rhetoric and modern visual rhetoric the argumentation, the public appeal and the nonverbal communication could be made visible. The argumentation that the analysis show is informative and seeks to gain trust through a strong pathos which describes a threatening situation and through a strong ethos that depicts the agency as affable, though argue less from logos, but undermine the credibility of the opponent. The public appeal that the analysis show holds up the citizens democratic responsibility and claim rationality and social cohesion as common values. The citizens are encouraged to both source criticism and source trust with reference to the conscience and solidarity. The nonverbal communication that the analysis shows illustrates feelings and attitudes through symbolic illustrations and connect the problems to everyday situations. Illustrations a

Background: The rise in global temperatures and the general effect of climate change, contributes to an increased flooding risk. Especially in communal safety work for Gothenburg and Karlstad, flood managing is high up on the priority list. The high level of threat that these two cities experience, is given by the fact that they are surrounded by water. The countermeasures that have taken place, must live up to the concept of sustainable development, since the primary cause of floods is climate change which has extremely long-time references. These strategies have to adapt for risks with broad time-frameworks, but this might generate other consequences of their own. This never-ending cycle of risks is a paradox called levée-effect affects human behaviour on decision-making level and also in the general public. The levée-effect causes people to feel a false sense of security behind a countermeasure for and will consequently lead to a lowered preparedness for it. Purpose: The purpose of this study is to delve into the communal work with floods countermeasures and how these reacts with the theory on the levée-effect. Method: The method used to complete this study is a case study of specific countermeasures used to protect vulnerable places in Gothenburg and Karlstad from floods. The primary data collection has been in the form of interviews with relevant personnel from the two cities and their respective county administrative. As a complement to the interviews, a thorough content analysis of relevant communal documents has been made for the purpose of strengthen or deny the interviews. Results: Based on the results of the analysis, the two cities have been adapting according to a long time-references for the purpose of counter act the effects of climate change. This causes other kinds of problems though, since too long of a time-reference will cause peoples risk-awareness to be affected and the levée-effect to further show its effects. For example, society can feel wa

Vi vill med denna studie skapa en förståelse för hur förnödenhetsförsörjningen inom hälso- och sjukvården hanteras med ett fokus på hur människorna som arbetar inom funktionen upplever det. Människor tolkar verkligheten och ger den en mening. Genom att tolka uppfattningar i stället för att mäta data vill vi skapa en ny djupare förståelse för komplexiteten inom förnödenhetsförsörjningen och därmed bidra till en positiv utveckling för det militära och civila försvaret. Denna studie bygger på en kvalitativ och en induktiv ansats där vi genom intervjuer och gruppintervjuer samlat in vår empiri. Empirin är strukturerad med hjälp av Grounded Theory. Efter struktureringen av empirin har en bild framträtt som beskriver komplexiteten i hur sektorn hälsa, vård och omsorg är organiserad. Detta har lett oss till att använda Mintzbergs strukturella konfigurationer som perspektiv i vår referensram. Med anledning av omvärldsutvecklingen de senaste åren har medvetenheten ökat kring behovet av ett fungerande totalförsvar. Arbetet med förnödenhetsförsörjningen försvåras på grund av regelverk och organisationsstukturer som inte anses vara anpassade för att effektivt stödja förnödenhetsförsörjning inom hälso- och sjukvården i ett totalförsvarsperspektiv. De organisationsstrukturer som finns idag saknar en tydlig förmåga till ledning och samordning ur ett nationellt perspektiv. Lagar, avtal och koncept för upphandling är inte anpassade för en fungerande förnödenhetsförsörjning ur ett beredskapsperspektiv och Sverige har idag en för liten egen produktion av läkemedel och sjukvårdsprodukter. Förnödenhetsförsörjningen inom detta område är beroende av en fungerande global värdekedja. De rekommendationer som vi vill lämna till riksdagen och regeringen är att klargöra mandaten för hur området förnödenhetsförsörjning inom hälsa och sjukvård i totalförsvaret ska ledas. Detta genom att skapa en centraliserad ledningsfunktion. En översyn av lagar bör ske så att de bättre harmonierar med totalförs, With this thesis, we want to create an understanding of how the chain of supplies in health and medical care is handled within the civilian and military defence. We have a focus on how the individuals who work in the function experience it. People interpret their reality and gives it a meaning. By interpreting perceptions instead of measuring data, we want to create a new, deeper understanding of the complexity of the chain of supplies and thereby contribute to a positive development for military and civil defence. This study is based on a qualitative and an inductive approach where we collect our empirical data through interviews and group interviews. The empirical data is structured using Grounded Theory. After structuring the empirical data, a picture emerges that deals with the complexity of how the national system of emergency management concerning health and welfare is organized. This leads us to use Mintzberg's structural configurations as perspectives in our frame of reference. Due to developments in the world in recent years, awareness has increased for the need of a functioning civilian and military defence. The work with the chain of supplies is made more difficult due to regulations and organizational structures that are not considered to be adapted to effectively support the chain of supplies in health care in a military and civilian defense perspective. The organizational structures that exist today lack a clear ability for management and coordination from a national perspective. Laws, agreements and procurement concepts are not adapted for supporting chain of supplies from a readiness perspective and Sweden currently has too little of its own production of pharmaceuticals and healthcare products. The chain of supplies in this area is dependent on a functioning global market. The recommendations we want to submit to the Swedish government are to clarify the mandates for how the area of chain of supplies in health and medical care in the civilian and m

Ett barn med ADHD kan uppleva svårigheter med lärande och att utveckla vänskapsrelationer, vilket medför att skolan kan bli en utmaning. Oavsett vad eleven har för svårigheter är skolan ansvarig att erbjuda stöd och utforma undervisningen så eleven får förutsättningar att lyckas. Forskning visar att stödet till elever med ADHD i skolan brister men varför stödet brister besvaras inte. Studien är därför ett försök till att komma närmare ett svar på denna fråga. Syftet med studien är att belysa lärares beredskap för att möta och stödja elever med ADHD i skolan. För att besvara studiens frågeställningar har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med lärare som undervisar i mellanstadiet. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att lärare inte upplever att deras lärarutbildning förbereder dem tillräckligt för att undervisa elever med ADHD samt att fortbildningsmöjligheterna var få. Lärares upplevelse av stödet från ledningen, organisationen, kollegor, föräldrar och andra aktörer varierade. Utmärkande var att läraren som arbetade på en mindre skola än resterande lärare upplevde minst stöd från alla olika aktörer i skolan., A child with ADHD may experience difficulties with learning and developing friendships, which means that school can be a challenge. Regardless of what difficulties the student has, the school is responsible for offering support and designing the teaching so that the student has the conditions to succeed. Research shows that there is a lack of support for students with ADHD at school, but why the support is lacking is not answered. The study is therefore an attempt to get closer to an answer to this question. The purpose of the studies is to shed light on teachers' readiness to meet and support students with ADHD at school. To answer the research questions, four semi-structured interviews have been conducted with teachers who teach in middle school. The data has been analyzed using thematic analysis. The results showed that teachers do not feel that their education prepared them enough to teach students with ADHD and that continuing education opportunities on their workplace were few. Teachers' experience of support from management, the organization, colleagues, parents, and other actors varied. Distinctive was that the teacher who worked at a smaller school than the remaining teachers experienced the least support from all the different actors in the school.

This study investigates Swedish critical entities (CEs) ability to maintain function during up to three months of electricity supply disruptions. It also examines possible improvement measures, and how contextual cases (grey zone, heightened state of alert, war) influence CEs’ ability to maintain function during electricity supply disruptions. Expert elicitation was conducted with experts from eight CEs. The methodological approach provides an easily comparable base measure of critical flow disruption effects on CEs, which can be used for further analyses (e.g. quantifying societal consequences). From the analysis it is concluded that CEs are more vulnerable to outage length (hours/day) than duration (consecutive days with certain outage length). The ability for CEs to maintain function varies significantly and uncertainty of estimates increases with duration. CE function is generally worsened by contextual cases. Many identified improvement measures are CE-specific, but generic categories include improved supply solutions, joint coordination with interdependent actors, and alternatives to diesel auxiliary power. Adequately assigned deployment duties are essential during states of heightened alert and war. It might be timely to capture potential synergies with ongoing expansion of distributed electricity sources (e.g. solar, city-level battery storage facilities). It is concluded that improvement measures should be based on analysis of individual CEs ability to cope with prolonged electricity outages.

Krishantering och förebyggande arbete inför naturkatastrofer, som i detta examensarbete avgränsas till tsunamis, har identifierats som bristande genom tiderna. Här studeras tsunamikatastroferna i Indiska Oceanen 2004 och Japan 2011 för att identifiera brister hos varningssystemen som används för att skydda samhällena som befinner sig i dessa riskzoner och dess befolkning. Först visade det sig att Indiska Oceanen inte var utrustad med mätsystem för att visa att en tsunami hade inducerats, därefter klarlades att allmänheten, varken lokalbefolkningen eller turister, var bekanta med fenomenet och slutligen att det inte fanns någon beredskapsplan till hands för att hantera en sådan krissituation som uppstod i Thailand, Indonesien, Sri Lanka och många fler länder. I Japan hade förebyggande åtgärder implementerats och befolkningen visste var de behövde evakueras och hur det skulle ske. De övningar och förebyggande arbete staten hade prioriterat kom till väl användning, men i samband med tsunamikatastrofen uppstod även konsekvenser med kärnkraftverken i Fukushima vilket satte all beredskap och krishantering på ytterligare ett prov som slutade i en katastrof. Genom att studera dessa fall och vidare efteranalyser ges en klarare bild hur förebyggande arbete kan ske och om den håller sig tillräcklig eller otillräcklig när tsunamin väl inträffar. Slutligen diskuteras behov och möjligheter till vidareutveckling. Baserat på kunskap från tidigare erfarenheter ges exempel på råd och anvisningar gällande vad som bör prioriteras, exempelvis markanvändning och stadsplanering gällande vågbrytare, infrastruktur kring byggnader och vägförbindelser, samt byggregler och tekniker. Det är viktigt att myndigheter och andra inblandade aktörer tar kloka beslut för en bättre framtid i form av mildare utfall vid naturkatastrofers utbrytande. Nyckelord: Tsunami, Plattektonik, Krishantering, Beredskap, Förebyggande arbete, Mätteknik, Varningssystem, Stadsplanering, Byggteknik, Katastrof.

Det gångna året har varit framgångsrikt för resultatenheten som levererat enligt de mål och strategier som sattes upp. Fordonsresurser är en allt viktigare del av Trafikverket, resultatenheten genomför ett övertagande av all förvaltning av både väg- och spårfordon inom myndigheten. Ökade anslag till civilt försvar, större ansvar för Trafikverkets samlade leverans, nya nattåg och insourcing av vägfordonsflottan är några exempel på hur verksamheten utvecklades under 2022. Allt detta sammantaget gör att vi behöver satsa framåt, vår strategi om att uppnå en mer robust förvaltning är i allra högsta grad aktuell.

The effects of climate change are already being felt today, and future effects, which will be determined by the readiness and resolve of today’s world leaders, are fraught with high levels of complexity, uncertainty, ambiguity, and transboundary effects – characteristics of systemic risk. Since climate change is seen as a threat multiplier, the risks that might be impacted by climate change, such as floods and dam failure, will be affected by systemic risk characteristics as well. Recent literature on risk governance calls for a more inclusive approach to address the challenges of systemic risks. Sweden has adopted the Sendai Framework, which aims to reduce disaster risk and strengthen societal resilience through a more people-centered approach. Sweden can be expected to have the resources and institutional structures needed to be able to implement the framework at a high level. However, evaluations of recent crises have shown a discrepancy between what can be expected and actual performance. This thesis aims to increase the understanding of contextual barriers to and drivers of inclusive risk governance, with a focus on responsibilities, (mandated) collaboration, and stakeholder participation, as an approach to increase societal resilience against disaster and systemic risk. The aim is reached by studying flood-related systemic risks and their governance. Three distinct, qualitative case studies focusing on different aspects of the Swedish disaster risk reduction and risk governance systems in relation to the risk of floods and dam failure are the empirical foundation for the four papers that are appended in the thesis. The thesis concludes that there is a need for a change in how resilience is framed, as part of a paradigm shift to a discourse that views resilience as a measure of adaptive capacity, and a change in how systemic risks should be understood and governed, as part of a paradigm shift to an inclusive risk governance framework., Effekterna av klimatförändringarna märks idag, och framtida effekter, som avgörs av beslutsamheten hos dagens ledare, har höga nivåer av komplexitet, osäkerhet, tvetydighet och effektöverskridande – egenskaper hos systemrisker. Eftersom klimatförändringar ses som en hotmultiplikator kommer de risker som kan påverkas av klimatförändringar, såsom översvämningar och dammbrott, också att påverkas av systemriskegenskaper. Nylig litteratur om riskstyrning föreslår ett mer inkluderande tillvägagångssätt för att hantera utmaningarna med systemrisker. Sverige har antagit Sendai Framework, som syftar till att minska katastrofrisken och stärka samhällelig motståndskraft genom ett mer människocentrerat förhållningssätt. Sverige kan förväntas ha de resurser och institutionella strukturer som behövs för att kunna implementera ramverket på hög nivå. Utvärderingar av kriser det senaste årtiondet har dock visat att det finns en diskrepans mellan vad som kan förväntas och faktisk prestation. Syftet med denna avhandling är att öka förståelsen för kontextuella hinder och drivkrafter för inkluderande riskstyrning, med fokus på ansvar; (obligatorisk) samverkan; och intressentdeltagande, som ett tillvägagångssätt för att öka samhällets resiliens mot katastrofer och systemrisker. Målet nås genom en studie av översvämningsrelaterade systemrisker och deras styrning. Tre distinkta, kvalitativa fallstudier som fokuserar på olika aspekter av de svenska katastrofriskreduktions- och riskstyrningssystemen i relation till översvämningsrisk och risk för dammbrott är den empiriska grunden för de fyra artiklar som ligger till grund för avhandlingen. Slutsatsen av avhandlingen är att det finns ett behov av en förändring av hur resiliens betraktas, som en del av ett paradigmskifte till en diskurs som ser resiliens som ett mått på anpassningsförmåga, och en förändring av hur systemrisker ska förstås och styras, som del av ett paradigmskifte till ett ramverk för inkluderande riskstyrning., This thesis aims to increase the understanding of contextual barriers to and drivers of inclusive risk governance, with a focus on responsibilities, (mandated) collaboration, and stakeholder participation, as an approach to increase societal resilience against disaster and systemic risk. The aim is reached by studying flood-related systemic risks and their governance. Three distinct, qualitative case studies focusing on different aspects of the Swedish disaster risk reduction and risk governance systems in relation to the risk of floods and dam failure are the empirical foundation for the four papers that are appended in the thesis. The thesis concludes that there is a need for a change in how resilience is framed, as part of a paradigm shift to a discourse that views resilience as a measure of adaptive capacity, and a change in how systemic risks should be understood and governed, as part of a paradigm shift to an inclusive risk governance framework.

Bakgrund: En stor del av Sveriges räddningstjänst består av Räddningstjänstpersonal i Beredskap (RiB). Under beredskapen ska personalen vara tillgänglig dygnet runt för att rycka ut på eventuella larm, detta ofta parallellt med ett ordinarie arbete. Aktivitetsbalans är en viktig faktor för att främja hälsa och välbefinnande. Hur RiB upplever sin aktivitetsbalans under beredskapen finns i dagsläget ingen kunskap om. Syfte: Studien vill undersöka upplevelsen av aktivitetsbalans hos Räddningstjänstpersonal i Beredskap. Metod: Kvalitativ tvärsnittsstudie med en induktiv ansats och med ett snöbollsurval av åtta deltagare. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer, insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman, Beredskapsveckan har blivit en del av vardagen och Görandet under beredskapsveckan, varje tema hade tre kategorier. Deltagarna beskrev att beredskapen krävde mycket planering och strategier för att ha en fungerande beredskapsvecka. De beskrev också hur betydande sömnkvaliteten var under beredskapen och hur det kunde påverka andra vardagliga aktiviteter. Slutsats: Svårigheter för RIB att planera sin vardag kunde medföra risker för aktivitetsobalans. Fungerande strategier och god sömn var viktigt för att hantera vardagen under beredskapsveckan både för individen själv och familjen., Background: A large part of Sweden's fire brigade consists of on-call firefighters, who must be available around the clock to respond to any alarms, often in parallel with their regular work. Occupational balance is an important factor in promoting health and well-being. There is currently no knowledge about how on-call firefighters experience their occupational balance. Aim: This study aims to investigate the experience of occupational balance among on-call firefighters. Method: Qualitative cross-sectional study with an inductive approach and with a snowball sample of eight participants. Semi-structured interviews were conducted, the collected data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two themes, Being on-call has become a part of everyday life and Doing during being on-call, each theme had three categories. The participants described that being on-call required planning and strategies to have a functioning week. They also described how significant the quality of sleep was and how it could affect other everyday activities. Conclusion: Difficulties for on-call firefighters in planning their daily life could risk occupational imbalance. Effective strategies and good sleep are important to manage everyday life during the week of being on-call for both the individual and the family.

För att kunna hantera framtida klimatrelaterade händelser behöver samhällets beredskap anpassas och sannolikt utökas. Kunskapsläget över vilken förmåga som behövs för att hantera risker i ett förändrat klimat behöver sammanställas och framtida behov behöver jämföras mot nuvarande beredskapsnivåer för att identifiera lämpliga åtgärder. En analys behöver göras kring eventuella brister, utifrån vilken åtgärder sedan kan prioriteras och vidtas avseende olika delar i förmågan att hantera händelser, bland annat avseende tillhandahållande av statliga förstärkningsresurser. Denna studie analyserar vilken systematik som kan vara aktuell för att möjliggöra sådana analyser och utredningar.Studiens övergripande syfte är att ge förslag kring hur bedömningar kan göras om framtidens behov av statliga förstärkningsresurser i syfte att möta framtidens klimatrelaterade risker. Detta inkluderar en sammanställning av kunskapsläget kring risker och scenarion avseende framtida naturhändelser utifrån ett klimatförändringsperspektiv, med information om var mer kunskap kan hittas. Det inkluderar också att titta på metoder för att dels analysera behov av förmåga på olika nivåer att hantera de klimatrelaterade riskerna och dels hur dimensionering av förmåga kan göras för att möta behovet.Studien består av två delar. I del 1 ges en sammanställning av kunskapsläget om riskbilder och scenarion i Sverige vad gäller framtida naturhändelser utifrån ett klimatförändringsperspektiv och tidsperioden fram till ca år 2100. I del 2 presenteras initialt ett konceptuellt ramverk för kartläggning av beredskap uppdelat i fyra huvuddomäner: Behov, Resurs, Styrning och Beroenden. Baserat på ramverket presenteras därefter en metodik för att analysera samhällets förmåga att hantera framtida händelser i ett förändrat klimat. För att kunna identifiera en lämplig framtida beredskapsnivå, behöver samhällets förmåga att hantera händelser gentemot en framtida riskbild analyseras. Del 2 fokuserar på hur relevanta myndi