Search

Sammendrag Bakgrunn: I Norge er det rundt 200 000 personer med diagnosen diabetes type 2 (Mosand & Stubberud, 2016, s. 53-54). Forekomsten av diagnosen er stadig økende og har sammenheng med blant annet arv og livsstil (Jenssen, 2016, s. 393). Pasienter med nydiagnostisert diabetes type 2 vil ha behov for informasjon, veiledning og undervisning etter å ha fått diagnosen. Vi har gjennom klinisk praksis møtt flere pasienter som enten har, eller nylig har fått diagnosen. Pasientgruppen er en gruppe vi garantert kommer til å møte i arbeidslivet. Hensikt: Hensikten med oppgaven er å gi økt forståelse av hvordan pasienter opplever informasjon, veiledning og undervisning knyttet til diagnosen, og hvordan dette bidrar til livsstilsendringer. Vi tror at det kan bidra til at sykepleiere står bedre rustet i møte med nydiagnostisert diabetes type 2 pasienter, og dermed kan møte dem på en helhetlig måte. Metode: Vi har i denne oppgaven brukt integrativ litteraturoversikt. Resultater fra fire vitenskapelige forskningsartikler basert på kvalitativ metode, sammen med relevant faglitteratur er benyttet for å belyse og diskutere oppgavens hensikt. Resultat: Resultatene viser at pasienter med nydiagnostisert diabetes type 2 opplever informasjon, undervisning og veiledning knyttet til diagnosen, på ulike måter. Resultatene peker spesielt på viktigheten av god relasjon mellom sykepleier og pasient, for å danne grunnlaget for god veiledning. Pasientens reaksjon på diagnosen og motivasjon, vil være avgjørende for hvor mottakelig pasienten er for kunnskap og veiledning ved diagnosetidspunktet. Nøkkelord: Diabetes type 2, nydiagnostisert, livsstilsendring, motivasjon, informasjon, veiledning og undervisning og relasjon.

Master i politivitenskap Denne masteroppgaven er en kvalitativ studie som ser på bruk av evalueringer og læring på politiets operasjonssentral. Formålet med oppgaven er å få mer kunnskap om hvordan ansatte ved operasjonssentralen forstår begrepet evaluering, hvordan evalueringer gjennomføres og hvordan læring som følge av evalueringer oppleves. Masteroppgaven har følgende problemstilling: Hvordan erfarer ansatte ved politiets operasjonssentral bruk av evalueringer i daglig tjeneste med henblikk på læring? Studien baserer seg på semistrukturerte dybdeintervjuer. Det er intervjuet fem informanter, som alle er ansatt på en av politiets operasjonssentraler i Norge. Intervjumaterialet er analysert og deretter drøftet opp mot relevant evalueringsteori, læringsteori og tidligere forskning. Funn viste at det ikke foreligger en felles definisjon av begrepet evaluering. Det er variasjon i innholdet som kan føre til misforståelser om hva evalueringer er, og hvordan de skal gjennomføres. Likevel fremstår formålet for evalueringer som læring. Det fremkommer videre noe mangel på bevissthet og kompetanse rundt metode, mål og evalueringskriterier for evalueringer. Bruk av evalueringer i daglig tjeneste virker å være utbredt, men det er i stor grad lite systematiske evalueringer som gjennomføres. Oppdrag som har læringspotensial og som antas kan skje igjen, egner seg for evaluering. Ledelse av evalueringer for operasjonssentralens vedkommende, antas å være best egnet med interne eller interne-eksterne evaluatorer som sikrer at evalueringene oppleves nyttige. Læringsutbyttet ved evalueringer oppleves som stort, og det har betydning for utviklingen den enkelte har. På en operasjonssentral hvor man utfører mye praktisk arbeid er mange erfaringer å regne som tause. For å få omgjort taus kunnskap til eksplisitt kunnskap, kan evalueringer benyttes. Bevissthet rundt læring, holdninger og et godt praksisfellesskap er viktig for videre utvikling. Det som er avgjørende for å videreformidle kunnskap er deling. Det fremkommer mangel på systematisk deling av læring, og det er tilfeldig om man fanger opp resultater fra andres evalueringer

Bakgrund: Obotlig cancersjukdom ökar i samhället. En bidragande orsak är att levnadstiden hos befolkningen ökar. Idag finns forskning som fokuserar på cancersjukdom och dess förlopp. Forskning som tar upp patienters upplevelser av besked vid obotlig cancersjukdom är dock begränsad då tidigare forskning i många fall enbart fokuserar på en könstillhörighet eller en särskild cancerform. För att bemöta denna patientgrupp på ett kompetent sätt krävs relevant kunskap inom området. Det visas i tidigare forskning att denna kunskap inte finns hos alla sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att få besked om att ha en obotlig cancersjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys baserad på elva bloggar skrivna av män och kvinnor som fått besked om att ha obotlig cancersjukdom. Resultat: Upplevelsen av att livet rasar gav uttryck i känslor av rädsla och oro samt sorg och besvikelse medan upplevelsen av ett ljus i mörkret avspeglade känslor av kärlek och beslutsamhet samt befrielse och lättnad. Slutsats: En stor mängd känslor skapade upplevelser av ett ljus i mörkret och att livet rasade vilket i sin tur skapade en kamp inom bloggförfattarna. Då sjuksköterskor har kunskap och förståelse för vad palliativ vård innebär så finns det en större möjlighet för patienterna att få en värdig upplevelse av beskedet.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress drabbar främst personer med ett yrke där kontakt med andra människor är i fokus som personal inom vård och omsorg. Kraven på hälso- och sjukvårdspersonal har ökat vilket har bidragit till upplevelser av höga krav och stress på arbetet. Sjuksköterskans ansvarsområden innefattar att främja individens hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det ingår även att bemöta individen och dess närstående på ett tryggt och respektfullt sätt utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Arbetsrelaterad stress kan enligt forskning inte bara påverka sjuksköterskors hälsa utan även ha en inverkan på omvårdnaden av patienten. Syfte: Syftet var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva hur omvårdnadsarbetet påverkas av arbetsrelaterad stress. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom det att omvårdnadsarbetet påverkades av den arbetsrelaterade stress som berodde på tidsbrist. Resultatet visar att arbetsrelaterad stress påverkade omvårdnadsarbetet genom att sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde kommunicera med patienter och dess närstående. Även omvårdnadshandlingar blev försenade eller uteblivna. Omvårdnadsarbetet påverkades även genom att patientens säkerhet hotades. Stress medförde begränsningar i sjuksköterskornas arbete då de inte kunde utföra den vård som de ansåg vara adekvat. Slutsats: Resultatet visar att den omvårdnad som sjuksköterskorna ansåg var adekvat blev påverkad av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem i deras yrkesroll. Genom en ökad förståelse av hur omvårdnadsarbetet påverkas kan det bidra till en god utveckling inom vårdorganisationen, vilket i sin tur kan gynna patientens omvårdnad.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och tolka pedagogers delaktighet i barns lek. Detta harundersökts genom kvalitativa observationer, då vi studerat i vilka situationer pedagoger valt att trädain i barns lek och vad som då hänt med leken. Studien utfördes på fem förskolor, i två kommunermed barn i åldrarna 2-5 år. Studien utformades utifrån våra två frågeställningar i syftet. Resultatet istudien visar att pedagoger valde att träda in i barns lek för att stödja, på grund av de vardagligarutinerna och för att upprätthålla regler. Tidigare forskning visar att pedagogers medvetenhet kringleken har betydelse för barns lek. När pedagoger valde att träda in i barns lek för att stödja, avbrötsinte leken, vi tolkade det som att pedagogerna hade en medvetenhet om att bevara leken. Närpedagoger valde att träda in i barns lek på grund av de vardagliga rutinerna eller för att upprätthållaregler, avbröts leken i många fall. Men vi tolkade att i vissa situationer så försökte pedagogerna attbevara leken. Godkännande datum: 2017-06-02.

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras. Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning. I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling. Till detta informerar vi övergripande om de organisationer som arbetar mot diskriminering och kränkande behandling och som man kan vända sig till, både som enskild person och som skola. Vår studie utgår ifrån en implementeringsteori, med huvudfokus på att informanterna kan, vill och förstår. Vi har även i vår analys använt oss av de olika åtgärdsmodellerna, för att se vad informanterna bygger sitt arbete på. Vi kom genom analys av våra intervjuer och dokument fram till att de båda skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling följer de normer som en likabehandlingsplan kräver. Vi finner att dokumentet i sig inte är nödvändigt för ett väl fungerande arbete. Det underlättar dock om alla tar sitt ansvar och att det finns något att återkoppla till i fråga om utvärdering och uppföljning. Arbetet blir lättare om alla strävar åt samma håll och alla vet vad det är de ska göra. Att de har samma syn på begreppen kan vill och förstår.

Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av trycksår. Frågeställningarna var: Hur påverkas patientens välbefinnande av trycksår samt vilka erfarenheter av trycksår beskrivs av patienterna. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes i databaserna PubMed samt Cinahl med hjälp av sökorden ”pressure ulcer”, ”quality of life”, ”well being” och pain. Artiklarna skulle fokusera på patienternas perspektiv samt inte vara för medicinskt inriktade. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån två vedertagna mallar, sammanlagt tretton artiklar valdes ut för att användas i resultatet. Materialet lästes igenom flera gånger, analyserades och syntetiserades för att få fram viktiga teman. Resultatet visade att trycksår påverkade patienten både fysiskt, psykiskt och socialt, där den största fysiska faktorn var smärta. De flesta patienterna hade trycksår grad två eller tre och dessa var oftast belägna vid korsbenet, hälarna, höften eller sacrum. Smärtan beskrevs som värre av patienter med högre grad på trycksåren. Den ständiga smärtan påverkade det dagliga livet och innebar olika begränsningar för patienten. Många patienter upplevde också att de preventiva åtgärder som personalen satte in förvärrade smärtan och vissa ansåg att dessa orsakade nya trycksår. Livskvaliteten och välbefinnandet hos patienterna påverkades negativt i form av exempelvis depressioner och social isolering. Patienterna beskrev olika grader av bland annat känslomässig stress, humörsvängningar, frustration, ilska, nedstämdhet och depression. Oro för sårläkning förekom ofta hos patienterna. Den sociala påverkan hade flera orsaker, bland annat begränsades patienterna fysiskt av att vara på sjukhus, vara sängliggande eller ha besvärande förband. En del patienter upplevde även en minskad vilja att vara social på grund av bland annat sårlukt eller smärta. Med denna litteraturstudie hoppas vi att inblicken i hur patienter med trycksår ökar så att förståelsen samt omvårdnaden för dessa patienter kan förbättras.

I forskning som finns att tillgå står det att det ofta är mer naturligt att lära sig skriva före att läsa. I skrivandet väljer eleverna själva vad som ska stå i texten medan i läsningen så är det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att använda sig av välbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehålla, för barnet, mindre kända eller helt obekanta ord En trygg lärandemiljö är viktig där barnen får möjlighet att känna att de utvecklas och lär sig saker på egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stärks i sin självkänsla medan en elev som tidigt får uppleva motgång i läs- och skrivinlärningen får ofta en negativ självbild vilket påverkar elevens uppfattning om skolan och skolgången. Användandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag. Även Arne Trageton menar att de senaste 20 åren har skolor i västvärlden satsat på IT. När vi sökte litteratur om läs- och skrivinlärning kom vi i kontakt med Arne Trageton som är forskare och pedagog vid högskolan Stord/Haugesund i Norge och fann hans modell Att skriva sig till läsning mycket fascinerande. Anledningen till detta är att han genom forskning fått fram att det är givande för mindre barn att använda datorn i sin skrivinlärning. Han hävdar i sin forskning att det är lättare att lära sig skriva än att läsa, och att de senaste tjugo årens forskning pekat mot att skriva är lättare än att läsa. För studien användes kvalitativa observationer och intervjuer. Under två veckor genomfördes en observationsstudie, under den samlades information om undervisningen och klassrumsmiljön. Målet med intervjun var att få en diskussion med pedagogen och få en förståelse av hur denne tänkt vid planering och genomförande av sin undervisning med Arne Tragetons modell. Studien visar att läraren modifierar Tragetons modell och använder den på ett sätt som passar henne och klassen, utifrån vad situationen kräver. Läraren påverkas av sina och kollegors tidigare erfarenheter och kunnande i sitt genomförande av undervisning. I den tidigare forskningen framträder datoranvändandet som en positiv metod i läs- och skrivinlärningen studien och forskning visar att det krävs en pedagogisk tanke bakom användandet. Det är inte datorn eller metoden som är det avgörande, utan det är i vilket sammanhang och hur datorn används som är det viktiga.

Sammanfattning Genom kvalitativa intervjuer har sex förskolebarn medverkat i den här undersökningen, de har svarat på frågor angående djurlivet vid havsstranden. Syftet med undersökningen var att få en bild av hur och vad barn tar till sig, av utforskande aktiviteter och den ämneskunskap som gavs under en temadag på västkusten. Barnen gav många intressanta svar, och resultatet visade motsatsen av vad tidigare undersökningar visat. Inblicken av förskolebarns kunskapsslukande och inspirerande fart av att lära och ta till sig har med den här undersökningen ökat markant.

The research area of wireless sensor network (WSN) witnessed an increased attention in the last few´years due to the great potential to allow a comprehensive monitoring of the environment. With the sensing technology of WSN large areas can be monitored allowing for a comprehensive study of the environment. Handling WSN requires prior knowledge about the technology and this becomes an issue for a first time user, unable to explore the whole potential of the networks. Incorporating WSN technology with voice recognition technology allows the creation of a platform for developing new innovative user interactions. This report presents a novel voice user interface for understanding wireless networks by integrating the voice recognition features of the Center for Spoken Language Understanding (CSLU) toolkit with wireless sensor nodes allowing a first time user to interact with a wireless sensor network through voice input.The voice user interface software allows a new user to collect data from the network through voice input enabled by conversing with an animated agent. The software is highly extensible and its envisioned future deployment will be to teach Irish secondary school students more about wireless technology.