Search

Studien grundar sig i ett problem som framkommer vid stadieövergången från mellanstadiet till högstadiet där elevers uppfattning kring bildanalys brister. För att nå kunskap kring vad som kan orsaka elevernas uppfattning kommer denna studie att undersöka fyra lärares didaktiska val och uppfattningar kring bildanalys på mellanstadiet. För att undersöka detta har två kvalitativa metoder valts ut, dokument i form av lärarnas lektionsplaneringar samt semistrukturerade intervjuer. I studien har de didaktiska frågorna varit grund för att strukturera och skriva fram det insamlade materialets resultat. Resultatet har analyserats mot sociokulturell teori som grundar sig i människan lärande och utveckling. Det framkommer i studien att bildsamtal är den metod som är övervägande. Bildanalysmetoder utförs ibland som bildsamtal och lärare väljer ut delar av en analysmetod. Analysmetoderna förekommer relativt ofta då flera av lärarna gör bildanalys i andra ämnen, det vill säga ämnesintegrerat. Bilder som väljs ut är ofta beroende av vad eleverna jobbar med i andra ämnen, i bildämnet är det övervägande konstbilder. Lärarnas uppfattningar kring bildanalys är förhållandevis gemensam och stämmer väl med teorin. I studien framkommer att lärarna inte alltid förmedlar till eleverna att det är ett ämnesintegrerat arbetsområde, vilket teorin men även forskningen beskriver ha stor vikt för elevernas förståelse. Det framkommer även att lärarna anser att elever har svårigheter med bildtolkningar och baserat på teorin kan det finnas ett samband med att lärarna i studien inte alltid arbetar med bildanalysmetoder i sin helhet.

Studiens syfte var att undersöka äldre barns kunskapsutveckling efter högläsning i kombination med undersökande verb samt de estetiska lärprocesserna drama och bild i undervisning om solrosens livscykel. Vi har undersökt om högläsning med fokus på undersökande verb, bild och drama i kombination med varandra har en påverkan på äldre förskolebarns lärande av naturvetenskap. Arbetet tar utgångspunkt i John Deweys pragmatiska lärteori. Dewey menar att man lär sig av att erfara omvärlden genom att göra. Studien genomfördes med för- och efterintervjuer med förskolebarn, i fyra-femårsåldern. Mellan intervjuerna har det genomförts en intervention i form av en undervisningssituation med vår egenskrivna bok Solrosens livscykel - solrosens resa från frö till blomma. Två grupper med barn ingick i studien, med fem barn i varje grupp. Den ena gruppen erbjöds undervisning med enbart högläsning, och den andra gruppen erbjöds undervisning med högläsning i kombination med de estetiska lärprocesserna, drama och bild tillsammans med undersökande verb. Datamaterial samlades in, transkriberades och analyserades med en innehållsanalys samt stapeldiagram som följdes av resultat och diskussion. Studien har resulterat i att man kan se att högläsning i sig har en positiv inverkan på barnens inlärning, men att det finns en marginell kunskapsökning hos de barn som har fått undervisning i form av högläsning kombinerat med drama, bild och undersökande verb., Based on John Dewey's pragmatic theory of learning, this study explores the outcome of using a model that combines storytelling with drawing pictures, drama and exploring verbs, compared to ordinary storytelling to teach preschool children nature science. Dewey means that you collect knowledge through experiences from the environment around you, learning by doing. Preschool children, at the age of four to five years old, were interviewed before and after a teaching session. Between the interviews we performed a teaching opportunity with our self-written book (The circle of the sunflower - the sunflower´s travel from seed to bloom). During the study we followed two groups with preschool children. The first group was offered teaching with only storytelling. The second group was offered the same teaching with storytelling and after the story was told a play was performed with the children, telling the same story again together with exploring verbs. After that the children also made drawings. The data was analysed through a content analysis followed by a discussion where we decided how to rate the answers. The result of our study showed that storytelling itself has a positive impact on the children's learning. There is a marginal increase in knowledge for the children who received teaching with storytelling in combination with drama and picture drawing.

Bakgrund: Under förskollärarutbildningen har intresset för det estetiska ämnet bild och språkutveckling vuxit fram. Anledningen till intresset är utifrån egna tankar hur de två ämnesområden skulle kunna kombineras för att stärka och stötta barns språkutveckling i förskolan. Utbildningens olika fördjupningskurser och den verksamhetsförlagda utbildningen har erbjudit en stor variation i hur förskollärare kan använda bildskapande undervisning i förskolan för att stötta barns språkutveckling. I utforma av studien har olika sökningar inom tidigare forskning gjorts för att kunna beskriva och få en fördjupad kunskap inom studiens ämnesområden bild och språkutveckling i förskolan. Tidigare forskning har bidragit till en förståelse för hur viktigt utformningen av undervisningen är, för att skapa lärorika lärtillfällen för barn att utvecklas. Förskollärares planering av undervisningstillfällen i förskolan är betydelsefulla för att barn ska gynnas av undervisningens innehåll Whorall (2015, s.123). Forskaren menar att den planerade undervisningens innehåll är av en högre kvalitet än i den oplanerade undervisningen. Lindgren, & Modin (2011, 2 19) menar att en viktig del i arbetet med barns språkutveckling är att främja barns kreativitet, samt att barn ges möjligheter till att prova sig fram. Syfte: Studiens syfte är att skildra om förskollärare arbetar språkutvecklande med det estetiska ämnet bild. Ytterligare något som är av intresse att undersöka förskollärarnas arbetssätt utifrån sociokulturellt perspektiv och hur det visar sig i undervisningen som bedrivs. Metod: Denna studie är genomförd med kvalitativ forskningsmetod. För att få en tydlig bild av hur förskollärare arbetar med bild har observation som metod tillämpats, dessa observationer har varit icke-deltagande observationer. Åtta observationer har genomförts på två olika förskolor. Resultat: Studiens resultat visar att sättet förskollärare arbetar språkutvecklande med bild är individuellt och varierar utifrån ett fl

Bakgrund: Estetiken har alltid varit en central del i förskolans vardag och genom estetiska inslag ges barnen möjlighet att utforska sin omvärld. I förskolan bör barn få erfarenheter och kunskaper om den estetiska uttrycksformen bild genom att arbeta och förstå bild som mål i sig och som ett medel för att nå andra kunskaper. Forskning visar att estetiken ofta används som medel och mer sällan som mål. Förskolläraren har det huvudsakliga ansvaret av undervisningens innehåll och utformning. Det blir därför intressant att studera förskollärares olika syn och arbete kring bildskapande utifrån vad tidigare forskning belyst. Syfte: Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur estetik används i förskolan. Mer specifikt vill vi studera förskollärares syn på och beskrivna arbete med bildskapande i förskolan. Metod: Studien är av kvalitativ art och empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Empirin bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Studiens resultat visar att bildskapande har en viktig plats i förskolan. Bildskapande är viktigt enligt förskollärarna eftersom de såg att barnen utvecklar olika kunskaper och kompetenser. Resultatet visar också att förskollärarna beskrev att de ofta hade ett syfte med bildundervisningar. Utifrån förskollärarnas beskrivningar arbetade majoriteten av informanterna med bildskapande som både mål och medel. En tolkning är däremot att när de arbetade med bildskapande som mål eller medel grundades det inte alltid i ett medvetet val.

Uppsatsens syfte har varit att bidra med ny kunskap kring elevers föreställningar om genus och hur det speglas i deras bilder samt hur pojkars och flickors attityder av bildämnet skiljer sig åt, och i så fall hur. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med bildelicitering där nio elever deltog. Resultatet visar att könsmarkörer och genuskoder har en tydlig framträdande roll i elevernas bilder. Detta lyfts fram genom att flickor målar mer med dova färger och använder symboler, medan pojkar illustrerar sig själva som maskulina, använder sig av vänskapsdialog och starka färger. Däremot är det få av eleverna som bryter traditionella normen för vad som är typiskt kvinnligt eller manligt. Under studiens gång framkom det hur bildämnet uppfattas mer ägnat för flickor än pojkar vilket resulterar ett större engagemang och intresse från flickornas sida.

Bakgrund: Under förskollärarutbildningen har intresset för det estetiska ämnet bild och språkutveckling vuxit fram. Anledningen till intresset är utifrån egna tankar hur de två ämnesområden skulle kunna kombineras för att stärka och stötta barns språkutveckling i förskolan. Utbildningens olika fördjupningskurser och den verksamhetsförlagda utbildningen har erbjudit en stor variation i hur förskollärare kan använda bildskapande undervisning i förskolan för att stötta barns språkutveckling. I utforma av studien har olika sökningar inom tidigare forskning gjorts för att kunna beskriva och få en fördjupad kunskap inom studiens ämnesområden bild och språkutveckling i förskolan. Tidigare forskning har bidragit till en förståelse för hur viktigt utformningen av undervisningen är, för att skapa lärorika lärtillfällen för barn att utvecklas. Förskollärares planering av undervisningstillfällen i förskolan är betydelsefulla för att barn ska gynnas av undervisningens innehåll Whorall (2015, s.123). Forskaren menar att den planerade undervisningens innehåll är av en högre kvalitet än i den oplanerade undervisningen. Lindgren, & Modin (2011, 2 19) menar att en viktig del i arbetet med barns språkutveckling är att främja barns kreativitet, samt att barn ges möjligheter till att prova sig fram. Syfte: Studiens syfte är att skildra om förskollärare arbetar språkutvecklande med det estetiska ämnet bild. Ytterligare något som är av intresse att undersöka förskollärarnas arbetssätt utifrån sociokulturellt perspektiv och hur det visar sig i undervisningen som bedrivs. Metod: Denna studie är genomförd med kvalitativ forskningsmetod. För att få en tydlig bild av hur förskollärare arbetar med bild har observation som metod tillämpats, dessa observationer har varit icke-deltagande observationer. Åtta observationer har genomförts på två olika förskolor. Resultat: Studiens resultat visar att sättet förskollärare arbetar språkutvecklande med bild är individuellt och varierar utifrån ett fl

Bakgrund: Estetiken har alltid varit en central del i förskolans vardag och genom estetiska inslag ges barnen möjlighet att utforska sin omvärld. I förskolan bör barn få erfarenheter och kunskaper om den estetiska uttrycksformen bild genom att arbeta och förstå bild som mål i sig och som ett medel för att nå andra kunskaper. Forskning visar att estetiken ofta används som medel och mer sällan som mål. Förskolläraren har det huvudsakliga ansvaret av undervisningens innehåll och utformning. Det blir därför intressant att studera förskollärares olika syn och arbete kring bildskapande utifrån vad tidigare forskning belyst. Syfte: Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur estetik används i förskolan. Mer specifikt vill vi studera förskollärares syn på och beskrivna arbete med bildskapande i förskolan. Metod: Studien är av kvalitativ art och empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Empirin bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Studiens resultat visar att bildskapande har en viktig plats i förskolan. Bildskapande är viktigt enligt förskollärarna eftersom de såg att barnen utvecklar olika kunskaper och kompetenser. Resultatet visar också att förskollärarna beskrev att de ofta hade ett syfte med bildundervisningar. Utifrån förskollärarnas beskrivningar arbetade majoriteten av informanterna med bildskapande som både mål och medel. En tolkning är däremot att när de arbetade med bildskapande som mål eller medel grundades det inte alltid i ett medvetet val.

Uppsatsens syfte har varit att bidra med ny kunskap kring elevers föreställningar om genus och hur det speglas i deras bilder samt hur pojkars och flickors attityder av bildämnet skiljer sig åt, och i så fall hur. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med bildelicitering där nio elever deltog. Resultatet visar att könsmarkörer och genuskoder har en tydlig framträdande roll i elevernas bilder. Detta lyfts fram genom att flickor målar mer med dova färger och använder symboler, medan pojkar illustrerar sig själva som maskulina, använder sig av vänskapsdialog och starka färger. Däremot är det få av eleverna som bryter traditionella normen för vad som är typiskt kvinnligt eller manligt. Under studiens gång framkom det hur bildämnet uppfattas mer ägnat för flickor än pojkar vilket resulterar ett större engagemang och intresse från flickornas sida.

The portrayal of other groups of people than our own often run the risk of depicting the individuals in these groups in a simplified way. We often view ourselves as complex beings, with several defining memberships connected to our person. These memberships can be as students, siblings, religious, political, friends, and musicians, to name but a few. This definition is not always as certain in our portrayal of others, more foreign to our everyday life. The supporters of the opposing football team or voters of the rivalling political party might just be defined by these confining identities. Examples of this phenomenon are legion in human history, whether it is nazi Germany’s propaganda that dehumanized the Jewish population or Apartheid’s definition of worth through skin colour. The understanding of how this style of simplified portrayal dehumanizes the portrayed subject is important to teach in our schools. The power of our choice of definition of the people around us needs to be taught to students. The first step towards giving students an understanding of the subject is to show them solid examples of this in history. The focus of this study is therefore to analyse letters from Swedish missionaries in South Africa and how they portrayed the South African population during the official introduction of Apartheid. Amartya Sen’s theorem of identity and violence has been used as a tool during the analysis to achieve this goal. The results showed that many of the missionaries changed their portrayal of the black population during the investigation period, 1945–1951, from a simplified to a diverse description. Their depiction of the white population, however, stayed relatively the same during the entire period.

Antalet hemmakämpare ökar i vårt samhälle, barn som mår så dåligt att de inte klarar av att gå till skolan. Många av dessa är barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat AST som ofta har svårigheter med både kognitiva och sociala förmågor. Forskning om estetiskt skapande för barn med AST har visat att det finns möjligheter i estetiskt skapande för att dessa barns svårigheter ska mildras. Denna studie syftar till att undersöka om estetiskt skapande kan användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna utveckla sina förmågor. I studien intervjuades fem respondenter: en psykologkonsult, en bild och textilslöjdslärare,en textilslöjdslärare, en specialpedagog och en bildterapeut. Resultaten är presenterade och diskuterade utifrån syftet med studien. Studien visade uppfattningen att estetiskt skapande har potential till att användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna träna och utveckla kognitiva förmågor, sociala förmågor samt dämpa ångestproblematik. För att nå ett gott resultat behöver dock vissa kriterier uppfyllas: kunskap om funktionsnedsättningen och rätt ämnesanpassningar.

I detta arbete har jag undersökt huruvida bilder kan fungera som inspirationskälla till mitt musikskapande. Utifrån fyra egenfotograferade bilder har fyra låtar skapats. Jag har börjat med att göra en enkel analys för att sätta igång tankeverksamheten och få idéerna att flöda. I arbetet går jag igenom hur processen från bild till musik ser ut, likheter och skillnader mellan låtarna och om det är en fungerande metod till inspiration för mig. Jag upplevde att bilderna gav mig idéer direkt vid första anblick, men detta betydde inte alltid att jag kom in i ett flyt direkt. Ibland fastnade jag och kunde då gå tillbaka till bilden för att hitta ny inspiration. Bilderna ledde i vissa fall till musik jag i vanliga fall inte skulle skapat. Jag tar med mig detta nya låtskrivarverktyg och det finns absolut en möjlighet att jag använder det i framtiden.

Denna studie syftar till att uppmärksamma användandet av estetiska uttrycksformer i förhållande till svenskundervisning i årskurs F-3. Studien behandlar även huruvida lärare upplever att deras lärarutbildning rustat dem för att använda estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning. De teoretiska perspektiv som studien tar utgångspunkt i är multimodalt lärande samt ämnesintegrering. Studien innebär en kvalitativ intervjustudie där sex respondenter redogör för sitt användande av estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning, sina uppfattningar om hur styrdokumentens skrivningar relaterar till multimodalt lärande samt sina upplevelser när det gäller att som lärare känna sig rustad eller ej för användning av estetiska uttrycksformer i svenskundervisning. Resultatet visar att de estetiska uttrycksformerna används på olika sätt och i olika stor omfattning av respondenterna. De estetiska uttrycksformerna, bild, drama och musik används i större omfattning än dans och form av de deltagande lärarna. Studien visar att estetiska uttrycksformer kan fungera som stöttning i elevens utveckling när det gäller litteracitet. Resultatet understryker betydelsen av att de estetiska uttrycksformerna implementeras som en genomgående stöttning för förståelse i undervisningen, till skillnad från separat tillägg till uppgifter inom svenskämnet. Studien uppvisar likheter i respondenternas utsagor gällande att de lärare som är utbildade 2011 och framåt inte upplever sig som rustade i större omfattning för användning av estetiska uttrycksformer i svenskämnet genom sin lärarutbildning.

The portrayal of other groups of people than our own often run the risk of depicting the individuals in these groups in a simplified way. We often view ourselves as complex beings, with several defining memberships connected to our person. These memberships can be as students, siblings, religious, political, friends, and musicians, to name but a few. This definition is not always as certain in our portrayal of others, more foreign to our everyday life. The supporters of the opposing football team or voters of the rivalling political party might just be defined by these confining identities. Examples of this phenomenon are legion in human history, whether it is nazi Germany’s propaganda that dehumanized the Jewish population or Apartheid’s definition of worth through skin colour. The understanding of how this style of simplified portrayal dehumanizes the portrayed subject is important to teach in our schools. The power of our choice of definition of the people around us needs to be taught to students. The first step towards giving students an understanding of the subject is to show them solid examples of this in history. The focus of this study is therefore to analyse letters from Swedish missionaries in South Africa and how they portrayed the South African population during the official introduction of Apartheid. Amartya Sen’s theorem of identity and violence has been used as a tool during the analysis to achieve this goal. The results showed that many of the missionaries changed their portrayal of the black population during the investigation period, 1945–1951, from a simplified to a diverse description. Their depiction of the white population, however, stayed relatively the same during the entire period.

I detta arbete har jag undersökt huruvida bilder kan fungera som inspirationskälla till mitt musikskapande. Utifrån fyra egenfotograferade bilder har fyra låtar skapats. Jag har börjat med att göra en enkel analys för att sätta igång tankeverksamheten och få idéerna att flöda. I arbetet går jag igenom hur processen från bild till musik ser ut, likheter och skillnader mellan låtarna och om det är en fungerande metod till inspiration för mig. Jag upplevde att bilderna gav mig idéer direkt vid första anblick, men detta betydde inte alltid att jag kom in i ett flyt direkt. Ibland fastnade jag och kunde då gå tillbaka till bilden för att hitta ny inspiration. Bilderna ledde i vissa fall till musik jag i vanliga fall inte skulle skapat. Jag tar med mig detta nya låtskrivarverktyg och det finns absolut en möjlighet att jag använder det i framtiden.

Antalet hemmakämpare ökar i vårt samhälle, barn som mår så dåligt att de inte klarar av att gå till skolan. Många av dessa är barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat AST som ofta har svårigheter med både kognitiva och sociala förmågor. Forskning om estetiskt skapande för barn med AST har visat att det finns möjligheter i estetiskt skapande för att dessa barns svårigheter ska mildras. Denna studie syftar till att undersöka om estetiskt skapande kan användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna utveckla sina förmågor. I studien intervjuades fem respondenter: en psykologkonsult, en bild och textilslöjdslärare,en textilslöjdslärare, en specialpedagog och en bildterapeut. Resultaten är presenterade och diskuterade utifrån syftet med studien. Studien visade uppfattningen att estetiskt skapande har potential till att användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna träna och utveckla kognitiva förmågor, sociala förmågor samt dämpa ångestproblematik. För att nå ett gott resultat behöver dock vissa kriterier uppfyllas: kunskap om funktionsnedsättningen och rätt ämnesanpassningar.

Denna studie syftar till att uppmärksamma användandet av estetiska uttrycksformer i förhållande till svenskundervisning i årskurs F-3. Studien behandlar även huruvida lärare upplever att deras lärarutbildning rustat dem för att använda estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning. De teoretiska perspektiv som studien tar utgångspunkt i är multimodalt lärande samt ämnesintegrering. Studien innebär en kvalitativ intervjustudie där sex respondenter redogör för sitt användande av estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning, sina uppfattningar om hur styrdokumentens skrivningar relaterar till multimodalt lärande samt sina upplevelser när det gäller att som lärare känna sig rustad eller ej för användning av estetiska uttrycksformer i svenskundervisning. Resultatet visar att de estetiska uttrycksformerna används på olika sätt och i olika stor omfattning av respondenterna. De estetiska uttrycksformerna, bild, drama och musik används i större omfattning än dans och form av de deltagande lärarna. Studien visar att estetiska uttrycksformer kan fungera som stöttning i elevens utveckling när det gäller litteracitet. Resultatet understryker betydelsen av att de estetiska uttrycksformerna implementeras som en genomgående stöttning för förståelse i undervisningen, till skillnad från separat tillägg till uppgifter inom svenskämnet. Studien uppvisar likheter i respondenternas utsagor gällande att de lärare som är utbildade 2011 och framåt inte upplever sig som rustade i större omfattning för användning av estetiska uttrycksformer i svenskämnet genom sin lärarutbildning.

Studiens syfte är att undersöka hur bildlärare på högstadiet arbetar med elever som har neuropsykiatriska funktionsvariationer, samt att undersöka skolans ramfaktorer när det kommer till anpassning och dess pedagogiska konsekvenser. Detta gjordes genom en kvalitativ intervjustudie med tre bildlärare som arbetar i grundskolan för att sedan tematisera och analysera resultatet i relation till skolans styrdokument och den teoretiska ramen. I studien framkom att lärarna inte jobbar med specifika metoder eller anpassade resurser inom bildämnet, utan att de individanpassar och utformar sitt stöd med utgångspunkt i tidigare erfarenhet. Det framkom också att det finns ett grundläggande bra stöd från skolans håll, men att skolans ekonomiska begränsningar och prioriteringar påverkar bildlärares möjligheter att genomföra anpassningar. Slutsatsen som drogs var att otillräckliga kunskaper inom lärarutbildningen om elever med särskilda behov, de begränsade ekonomiska resurserna i skolan samt synen på bildämnet ger bildlärare sämre förutsättningar att uppfylla skolans demokratiska uppdrag.

This knowledge overview consists of research surrounding digitalisation in pedagogics, visual culture learning communities and the correlation between these two subjects. Intercultural pedagogics often refers to including pupils’ ethnical cultural diversity as grounds for creating a discourse surrounding equality and inclusion in the classroom. However, we hypothesise implementing an intercultural view on pedagogics, where the culture is one based on teenagers’ digital presence. This could let teachers provide a learning environment that strengthens pupils’ engagement and assures inclusivity, without running the risk of labeling them ethnically. Throughout this assessment we have found research linked to the use of pop-culture and improved teaching environments, teenagers' visual identities and their sub-cultures, and an underrepresentation in the use of digital media as a proper teaching tool. Results show that a vast number of teachers misunderstand how digitalisation can be properly implemented in the classroom, and educational environments that manage to implement children’s and teenagers’ personal interests and digital identities greatly increase learning possibilities and student engagement.