Search

Under 2019 tog Forsknings och Innovationsrådet i Skåne fram en innovationsstrategi för regionen som syftar till att ”vara en långsiktig agenda för samarbete mellan nyckelaktörer i Skåne för att främja innovation, adressera svag produktivitet och stärka näringslivet med hållbarhet som en självklarhet och konkurrensfördel”. I strategin pekas sex specialiseringsområden ut, däribland smarta hållbara städer. I samarbete med Region Skåne har RISE under hösten 2020 – våren 2021, genomfört en innovationsekosystemanalys för smarta hållbara städer. Under de senaste åren har Region Skåne gett uppdrag till andra aktörer och även själv bedrivit arbete för att kartlägga delar av ekosystemet runt detta specialiseringsområde. Under arbetet med kartläggningen som presenteras i denna rapport identifierades gap i tidigare analyser främst kring vilka stödfunktioner som finns tillgängliga för aktörerna inom smarta hållbara städer. Fokus i denna kartläggning har därför varit ta fram ny kunskap om dessa stödfunktioner. Övriga delar av analysen baseras på en litteraturstudie av tidigare rapporter. Genom ekosystemanalysen vill Region Skåne få en ökad förståelse för regionens kapacitet inom ett antal utvecklingsområden. Härigenom ämnar man skapa en grund för att identifiera styrkor och svagheter inom området och skapa underlag för vidare arbete. Parallellt med RISE arbete har det pågått ett flertal initiativ och kartläggningar, däribland arbetet med klimatneutrala Lund och Malmö som sker på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Tillsammans förväntas genomförda och pågående initiativ ge viktiga resultat om Skånes position och utveckling inom området. Det kan även fungera som ett viktigt underlag i det arbete som pågår, och ska vara klart under 2021, med att ta fram en innovationsagenda för utvecklingen av specialiseringsområdet i regionen. Kartläggningen som presenteras i denna rapport har genomförts i tre delar: 1. En litteraturstudie av tidigare publicerade rapporter av relevans för innovationsekosystemet kring smarta hållbara städer. 2. En kartläggning över tillgången på stödfunktioner. 3. En intervjustudie för att få en fördjupad förståelse för stödfunktionernas verksamhet och roll i ekosystemet. Litteraturstudien utgick från flera tidigare genomförda analyser av regionens näringsliv (branscher, ankarföretag) och forskning och forskningsinfrastruktur. Sammanställningen visar att definition av branschområdet smarta hållbara städer är komplext och därmed är det utmanande att identifiera vilka företag som ingår i området. Dock pekar resultaten på att de branscher som inkluderas i FIRS definition av smarta hållbara städer i hög uträckning redan är, eller har potential att bli starka skånska styrkeområden. Gällande forskning visar studien att flera delområden inom smarta hållbara städer i regionen är starka. Framför allt energiområdet utmärker sig i samtliga studerade analyser, men även andra teknikområden är starka. Regionens städer har attraherat stora anslag bland annat från Vinnova, det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities och EU Horizon. Antalet testbäddar inom smarta hållbara städer i regionen utmärker sig däremot som lågt jämfört med andra regioner i närområdet (STRING-regionerna). Kartläggningen av stödfunktioner visade att aktörerna ofta inte bedriver en renodlad verksamhet inom en viss typ av stödfunktion, och att de olika typerna av stödfunktioner på så sätt knyter an till varandra. Totalt identifierades 56 olika aktörer inom de fem kategorier av stöd som arbetades fram: acceleratorer och inkubatorer, testbäddar, innovationsstöd och plattformar, nätverk, kluster och hubbar, samt övrigt stöd. De identifierade aktörerna har en geografisk tyngdpunkt i storstadsregionerna i västra Skåne, och det finns således en stor outnyttjad potential i Skånes övriga kommuner som skulle kunna vara med i arbetet framåt och få innovationsområdet att växa i regionen. En fördjupad studie har gjorts genom intervjuer med aktörer med verksamhet inom testbäddar, inkubatorer och acceleratorer samt nätverk och hubbar. När det gäller testbäddar anses dessa utgöra en viktig länk i innovationsekosystemet genom att erbjuda en plats för behovsägare och leverantörer att mötas och för innovationer att testas. Testbäddar kan också ha en roll i att attrahera internationella aktörer till regionen. Trots dess roll anses antalet testbäddar inom smarta hållbara städer i regionen vara begränsat. Generellt upplevs definitionen av testbäddar som smal, och finansieringsmöjligheterna begränsade. Här identifieras ett behov av ökad kunskap kring alternativa finansieringslösningar för att utveckla och bedriva testmiljöer. I slutsatskapitlet sammanfogas resultat från litteraturstudien, kartläggningen och intervjustudien. Resultaten diskuteras utifrån olika domäner i Isenbergs innovationsekosystem-modell och kompletteras med reflektioner utifrån den högst aktuella och intensiva händelseutvecklingen som sker inom hållbar stadsutveckling på olika nivåer. Projektets slutsatser presenteras uppdelat på följande delområden: Näringslivet inom smarta hållbara städer i Skåne, Tillgång till forskning och forskningsinfrastruktur, Tillgång till innovations- och entreprenörskapsstöd, Finansiering och slutligen Den offentliga sektorns roll i utvecklingen av smarta hållbara städer. Städernas omställning pekas ut som en nyckel för att uppnå klimatneutralitet på nationell, europeisk och global nivå. Stora satsningar utvecklas i snabb takt inom den finansiella sektorn samt inom forskning och innovation. Därför behövs kontinuerlig omvärldsbevakning, positionering och påverkan och det finns möjligheter för regionens aktörer att aktivt bidra till utformningen. Nedan sammanfattas de främsta slutsatserna: • Malmö, Lund och Helsingborg har starka positioner inom hållbar stadsutveckling. För att skapa en förflyttning inom specialiseringsområdet i hela regionen krävs det att det skapas förutsättningar även för de mindre kommunerna och städerna att utvecklas och bidra till utvecklingen i regionen. • Det finns många nätverk, men få testbäddar inom specialiseringsområdet i Skåne. För att utveckla områdets styrkor krävs att det finns en utvecklad och fungerande testmiljöstruktur och att testmiljöerna, i den mån det är möjligt, är verksamma i verklig miljö och inom stadens ytor. • Det finns ett behov av att bredda omfattningen av smarta hållbara städer. Branscherna mobilitet och logistik bör inkluderas i definitionen. Därtill behövs en översyn av begreppet så att medborgarens och civilsamhällets drivkraft för att skapa hållbara och klimatneutrala städer kan tas tillvara.