Search

Introduction – This thesis in Building Engineering at Jönköping University, in collaboration with Tyréns Sweden AB, examines the issues surrounding 3D models as construction documents from a legal perspective and investigates how digitization affects stakeholders in the construction industry. The goal of the study is to explore a relevant and interesting research area in order to contribute to knowledge development and the advancement of new theories or methods in the field. Method – The study will employ qualitative research, including primary data collection through interviews, to address the research questions posed in the report. The authors have chosen this method to achieve a comprehensive understanding of the respondents' perspectives and identify important themes and patterns. The interviews were conducted with participants from various sectors of the construction industry to obtain a broader picture of the subject. Results – The study revealed that there are certain legal barriers to the use of 3D models as drawing documentation. These barriers are related to a lack of knowledge and uncertainty in handling the models. This includes issues of copyright, liability, and evidential value. There is a need to update current regulations to facilitate the management of digital models. Analysis – The analysis of the results clarifies that industry standards and clearer guidelines would prevent uncertainties and address knowledge gaps in the use of BIM and 3D models. An industry standard could have facilitated a smoother transition to a more digitized construction industry. There is also a need for education in the field for professionals and decision-making stakeholders. Discussion – The discussion focuses on possible solutions to the identified problems, such as the development of standards and guidelines, education, and regulatory updates. There is also a need to raise awareness about the legal aspects of using 3D models in the construction industry, as the uncert, Introduktion – Detta examensarbete inom Byggnadsteknik vid Jönköpings Tekniska högskola i samarbete med Tyréns Sverige AB undersöker problematiken med 3D-modeller (tredimensionell modell) som bygghandlingar ur ett juridiskt perspektiv och undersöker hur digitaliseringen påverkar aktörer inom konstruktion. Studiens mål är att undersöka ett relevant och intressant forskningsområde för att bidra till kunskapsutveckling och utveckling av nya teorier eller metoder inom området. Metod – Studien kommer att använda kvalitativ forskning som inkluderar primärdatainsamling genom intervjuer för att besvara frågeställningarna i rapporten. Författarna har valt denna metod för att uppnå en omfattande förståelse av respondenternas perspektiv och identifiera viktiga teman och mönster. Intervjuerna genomfördes med respondenter från olika delar av byggbranschen för att få en bredare bild av ämnet. Resultat – Studien visade att det fanns vissa juridiska hinder för användningen av 3D-modeller som ritningsunderlag. Dessa hinder kopplas till bristande kunskap och osäkerhet i hantering av modellerna. Detta inkluderar frågor om upphovsrätt, ansvar och bevisvärde. Det finns ett behov att uppdatera dagens regelverk för att lättare hantera digitala modeller. Analys – I analys av resultatet klargörs det att en branschstandard och tydligare riktlinjer skulle förebygga osäkerheterna och förebygga kunskapsluckor för användandet av BIM och 3D-modeller. En branschstandard hade kunnat leda till en säkrare övergång till en mer digitaliserad byggbransch. Det finns också ett behov av utbildning inom området för yrkesverksamma och beslutsfattande aktörer. Diskussion – Diskussionen fokuserar på möjliga lösningar på de identifierade problemen, så som utveckling av standarder och riktlinjer, utbildning och uppdatering av regelverk. Det finns också ett behov av att öka medvetenheten om de juridiska aspekterna av användningen av 3D-modeller inom byggbranschen då osäkerheten av den juridiska statusen är hög. J

Digitalisering leder till att många arbetssätt behöver förnyas alternativt ersättas med nya. Byggbranschen hör till en av världens minst digitaliserade branscher och även de svenska byggföretagen visar på en låg digitalisering. Vikten för att öka digitaliseringen inom byggbranschen ökar eftersom de flesta branscher digitaliseras i en rasande takt. Implementering av BIM är ett exempel på ett arbetssätt som digitaliserar arbetet inom byggbranschen. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Veidekke i syfte att kartlägga de utmaningar som finns med att använda BIM-modell som bygghandling i produktion samt identifiera lösningar på hur utmaningarna kan lösas. Dessutom undersöker arbetet framtidsutsikten gällande att använda BIM-modell som bygghandling. Arbetet har undersökt frågeställningarna på ett specifikt projekt, NKH. Projektet omfattar en om och tillbyggnad av ett avloppsreningsverk i Botkyrka kommun. Metoderna som implementerats i arbetet är litteraturstudie, undersökning av modell, enkätundersökning och intervjuer. Eftersom arbetet undersöker frågeställningarna utifrån det specifika projektet NKH har intervjuer och enkäter besvarats av tjänstemän arbetande på projektet. Intervjuerna har genomförts av åtta personer med varierade yrkesroll och enkätundersökningen har besvarats av 21 personer. Resultatet redovisar att det finns fyra omfattande utmaningar med BIM-modell i produktion. Bristande kunskap, bristande information i modell, revideringshantering och uppdaterad modell samt användarvänligheten. Slutsatsen för att lösa de identifierade utmaningarna är bland annat utbildning, tillsätta en roll ansvarig för modellen samt utveckling av system och program. Samtliga resultat har validerats med tidigare arbeten och projekt. Gällande framtidsutsikten påvisar arbetet att BIM-modell som bygghandling är framtiden men slutsatsen visar att i dagsläget omfattas den av många utmaningar som försvårar implementeringen fullt ut., Digitization necessitates the renewal or replacement of various work processes. Among industries worldwide, the construction sector is one of the least digitized, and this applies even to Swedish construction companies. The significance of increasing digitalization in construction is growing rapidly, as most other industries are undergoing a rapid digitization process. Implementation of BIM is an example of a working method that digitizes work in the construction industry. This thesis was conducted in collaboration with Veidekke with the aim of identifying the challenges associated with utilizing BIM models as construction documents during production and finding solutions to address these challenges. Additionally, the study examines the future prospects of using BIM models as construction documents. The research focuses on a specific project called NKH, which involves renovating and extending a wastewater treatment plant in Botkyrka municipality. The employed methods include a review of relevant literature, analysis of the BIM model, conducting a questionnaire survey, and carrying out interviews. Since the study investigates the issues within the context of project NKH, all interviews and questionnaires were completed by individuals involved in the project. Eight individuals with diverse professional roles conducted the interviews, and the survey received responses from 21 participants. The findings reveal four major challenges associated with BIM models in production: a lack of knowledge, insufficient information within the model, difficulties in managing revisions and keeping the model up to date, and issues related to user-friendliness. The proposed solutions include training programs, appointing a designated role responsible for the model, and developing systems and programs. All the results have been validated through previous research and projects. Regarding future prospects, the study concludes that BIM is the future; however, its implementation is curren

Inom byggsektor orsakar fel, skador och brister extrakostnader på mellan 83 och 111 miljarder kronor varje år. De kostnaderna grundar sig ofta i fel som kan ses som små och därmed lätta att åtgärda på plats, men som när de adderas ihop innebär stora konsekvenser. Kök är ett område med en stor mängd avvikelser, då alla olika discipliner ska få plats med sin installation och inredning i ett litet utrymme. Det gör att kraven för kommunikation och samordning är extra höga i just kök. Syftet med detta arbete var att undersöka och sammanfatta vilka som är de vanligaste återkommande avvikelserna i kök, förstå vad som orsakar dem, och till sist föreslå åtgärder för att kunna minska mängden avvikelser som uppstår. Genom en intervju- och en enkätstudie kunde en sammanställning göras där felaktigt placerade eluttag var det ensamt vanligast förekommande avvikelsen, följt av måttfel, passbitar som inte stämmer, samt inredning och installation som inte passar. Orsakerna till de avvikelserna lyckades hittas genom samma studier och sammanfattas till dålig kommunikation mellan projektörer, att projektörerna saknar kunskap av varandras områden, samt att samordningen av de olika disciplinerna ofta brister. Med grund i de orsaker till avvikelser som uppdagats presenteras flera förslag på åtgärder med syfte att undvika återkommande avvikelser. De rekommendationer som studien kommer fram till är att en frågemall med frågor som projektörerna måste fråga varandra i början av projektering, att någon ska utses som ansvarig för erfarenhetsåterföring, samt att köksleverantörerna ska leverera sina ritningar i IFC-format. Med de åtgärderna implementerade hoppas författarna att företag ska kunna minska mängden återkommande avvikelser i framtida projekt., Within the construction sector, defects, damages and errors lead to extra costs of between 83 and 111 billion Swedish kronor each year. These deviations are often based on deviations that may seem small, and therefore easy to solve on the site, but when they are added together amount to large consequences. Kitchens are an area with a large amount of deviations, because all different disciplines have to fit their installation and furnishing into a small space. That means that the requirements on communication and coordination are extra high. The purpose of this study is to identify and summarize which deviations are most commonly recurring in kitchens, understand what causes them, and finally suggest measures to reduce the amount of deviations in future projects. A compilation could be made by carrying through an interview and a survey study, in which incorrectly placed outlets was found to be the most common deviation, followed by measurement errors, missing filler moulding, as well as furnishing or installation that doesn't fit. The reasons behind these deviations were found through the same studies and summarized to lacking communication between projectors, that projectors lack knowledge of each other's areas, and that the coordination often fails. Based on the reasons behind deviations that were found, multiple suggestions for measures to minimize recurring deviations are presented. The recommendations that the study presents is to create a question template containing questions that the projectors have to ask each other at the start of every project, to appoint someone the responsibility to carry out experience retrieval, as well as having the kitchen suppliers deliver their drawings in IFC-format. By implementing these measures, the authors hope that construction companies will be able to reduce the amount of recurring deviations in future projects.

Handboken är en uppdatering av publikation 2020:089 (som var en uppdatering av Vägverkets publikation 2001:9). Den innehåller ett nytt avsnitt om plankorsningar samt en rättelse i Tabell 4-2 ”Rekommenderade överbyggnader för vägar med grusslitlager”. Handboken behandlar projektering och byggande av lågtrafikerade enskilda vägar. Den gäller för vägar med slitlager av grus och medeltrafikflöde upp till 250 fordon per dygn (ÅDT 250) och för vägar med bitumenbundet slitlager och ÅDT upp till 500. Vid beställning av projekterings- och byggnadsarbeten bör beställaren ange att innehållet i denna handbok ska gälla. Standard och teknisk utformning ska väljas utifrån vilken funktion vägen kommer att ha, så att kostnaden står i rimlig proportion till användningen. Handboken beskriver grundförutsättningarna när det gäller miljö, geoteknik, trafiksäkerhet och kvalitetssäkring. Den behandlar kraven på vägutredningens innehåll och nödvändiga samråd. I kapitlet Projektering beskrivs underlag för dimensionering samt krav på material. Där behandlas också val av typsektion med mötesplatser och avvattningssystem samt sikt, linjeföring, korsningar och plankorsningar. Bygghandlingens olika delar anges kortfattat. I kapitlet Byggnadsanvisningar beskrivs nödvändiga byggnadsförberedelser. Där beskrivs även terrasseringsarbeten, vägtrummor och vägens överbyggnad. Slutligen anges vad som gäller för trafik under byggtiden. Beläggningsarbeten beskrivs bara översiktligt. Istället ges referens till Trafikverkets råd och krav, t.ex. Val av beläggning. Broarbeten ska utföras enligt Trafikverkets krav för brobyggande och behandlas inte i handboken., I handboken finns tips och länkar till källor för mer information, både i den löpande texten och i en samlad referenslista. I juni 2022 har flera länkar till källor för mer information samt kapitel 7 Referenser uppdaterats, se separat rättelseblad.

Handboken är en uppdatering av publikation 2020:089 (som var en uppdatering av Vägverkets publikation 2001:9). Den innehåller ett nytt avsnitt om plankorsningar samt en rättelse i Tabell 4-2 ”Rekommenderade överbyggnader för vägar med grusslitlager”. Handboken behandlar projektering och byggande av lågtrafikerade enskilda vägar. Den gäller för vägar med slitlager av grus och medeltrafikflöde upp till 250 fordon per dygn (ÅDT 250) och för vägar med bitumenbundet slitlager och ÅDT upp till 500. Vid beställning av projekterings- och byggnadsarbeten bör beställaren ange att innehållet i denna handbok ska gälla. Standard och teknisk utformning ska väljas utifrån vilken funktion vägen kommer att ha, så att kostnaden står i rimlig proportion till användningen. Handboken beskriver grundförutsättningarna när det gäller miljö, geoteknik, trafiksäkerhet och kvalitetssäkring. Den behandlar kraven på vägutredningens innehåll och nödvändiga samråd. I kapitlet Projektering beskrivs underlag för dimensionering samt krav på material. Där behandlas också val av typsektion med mötesplatser och avvattningssystem samt sikt, linjeföring, korsningar och plankorsningar. Bygghandlingens olika delar anges kortfattat. I kapitlet Byggnadsanvisningar beskrivs nödvändiga byggnadsförberedelser. Där beskrivs även terrasseringsarbeten, vägtrummor och vägens överbyggnad. Slutligen anges vad som gäller för trafik under byggtiden. Beläggningsarbeten beskrivs bara översiktligt. Istället ges referens till Trafikverkets råd och krav, t.ex. Val av beläggning. Broarbeten ska utföras enligt Trafikverkets krav för brobyggande och behandlas inte i handboken., I handboken finns tips och länkar till källor för mer information, både i den löpande texten och i en samlad referenslista. I juni 2022 har flera länkar till källor för mer information samt kapitel 7 Referenser uppdaterats, se separat rättelseblad.

Handboken är en uppdatering av Vägverkets publikation 2001:9. Den 27:e april 2021 ersattes den med en ny version, publikation 2021:089, se länk till höger. Handboken behandlar projektering och byggande av lågtrafikerade enskilda vägar. Den gäller för vägar med slitlager av grus och medeltrafikflöde upp till 250 fordon per dygn (ÅDT 250) och för vägar med bitumenbundet slitlager och ÅDT upp till 500. Vid beställning av projekterings- och byggnadsarbeten bör beställaren ange att innehållet i denna handbok ska gälla. Standard och teknisk utformning ska väljas utifrån vilken funktion vägen kommer att ha, så att kostnaden står i rimlig proportion till användningen. Handboken beskriver grundförutsättningarna när det gäller miljö, geoteknik, trafiksäkerhet och kvalitetssäkring. Den behandlar kraven på vägutredningens innehåll och nödvändiga samråd. I kapitlet Projektering beskrivs underlag för dimensionering samt krav på material. Där behandlas också val av typsektion med mötesplatser och avvattningssystem samt sikt, linjeföring och korsningar. Bygghandlingens olika delar anges kortfattat. I kapitlet Byggnadsanvisningar beskrivs nödvändiga byggnadsförberedelser. Där beskrivs även terrasseringsarbeten, vägtrummor och vägens överbyggnad. Slutligen anges vad som gäller för trafik under byggtiden. Beläggningsarbeten beskrivs bara översiktligt. Istället ges referens till Trafikverkets råd och krav, t.ex. Val av beläggning. Broarbeten ska utföras enligt Trafikverkets krav för brobyggande och behandlas inte i handboken. I handboken finns tips och länkar till källor för mer information, både i den löpande texten och i en samlad referenslista.

Forskning visar på att dålig integration av byggprocessens skeden, samarbetsproblem och byggbranschens organisatoriska egenskaper begränsar utvecklingen av teknisk innovation inom byggbranschen. Framgångsrik implementering av innovativ teknik har visats bero av fler faktorer än teknikens egenskaper. Tekniken påverkas bland annat av teknikens omgivning, användarens kompetens och hur den upplevs av användaren. Forskning visar att organisatoriska förändringar och anpassningar är nödvändiga för att tillgå teknikens fördelar. Byggbranschens organisatoriska egenskaper är väsentliga för att studera implementering av teknisk innovation. En fallstudie har genomförts på ett anläggningsprojekt och undersökt implementeringen av modellbaserade leveranser och hur den nya teknologin har tagits emot och påverkat entreprenören. Fallstudien utfördes på en utförandeentreprenad varpå implementeringen av modellbaserade leveranser var beslutad av beställaren. Studien genomförde 14 semistrukturerade intervjuer med entreprenörens personal i projektet för att samla information om upplevelser av arbetet med modellbaserade leveranser. Intervjuerna analyserades för att kartlägga och identifiera entreprenörens uppfattningar av modellbaserade leveranser. En viktig utgångspunkt i analysen av modellbaserade leveranser är att handlingarnas informationsbärare tillsammans bildar en komplett bygghandling. Undersökningen visar att implementeringen av modellbaserade leveranser påverkar produktionen i anläggningsprojektet och organisatoriska förändringar hos entreprenören. Resultatet förser insikter om organisatoriska och produktionsmässiga omställningar entreprenörer kan ställas inför vid implementering av modellbaserade leveranser. Entreprenören har digitaliserat produktionsmetoder och anpassat organisationen på grund av implementeringen. Modellbaserade leveranser har också inneburit en digitalisering för entreprenören med digitala verktyg och mjukvaror. Entreprenören har tillfört upportfunktioner i or, Research shows that poor integration of the building process stages, collaboration problems and organizational characteristics restricts the development of technological innovation in the construction industry. Successful implementation of technology has previously been shown to depend on more factors than just the technology's properties, for example the implementation of technology is influenced by the environment of the technology, the users competence, for whom it is developed and adapted by and how it is perceived by the user. Research also shown that organizational changes and adaptations may be necessary to access the benefits of technology. The characteristics of the construction industry are essential for studying the implementation of technology innovation. The study has therefore carried out a case study on a construction project and examined the implementation of model-based deliveries and how the technology has been adapted and influenced the contractor. The case study was carried out on a project with design-bid-build contract, whereupon the implementation of model-based deliveries was decided by the client. Fourteen semi-structured interviews were carried out with the contractor's staff in the project to gather information about model-based deliveries. Interview results were analyzed to identify the respondent’s perception of model-based deliveries. An important starting point in the analysis of model-based deliveries is that the information together makes complete building documents for the project. The study shows that the implementation of model-based deliveries affects production in the construction project and require organizational changes at the contractor. The results provide insights on organizational and construction production-related changes contractors can face when implementing model-based deliveries. The contractor has digitized production methods and adapted the organization because of the implementation. Model-based deliveries have me

Handboken är en uppdatering av Vägverkets publikation 2001:9. Den 27:e april 2021 ersattes den med en ny version, publikation 2021:089, se länk till höger. Handboken behandlar projektering och byggande av lågtrafikerade enskilda vägar. Den gäller för vägar med slitlager av grus och medeltrafikflöde upp till 250 fordon per dygn (ÅDT 250) och för vägar med bitumenbundet slitlager och ÅDT upp till 500. Vid beställning av projekterings- och byggnadsarbeten bör beställaren ange att innehållet i denna handbok ska gälla. Standard och teknisk utformning ska väljas utifrån vilken funktion vägen kommer att ha, så att kostnaden står i rimlig proportion till användningen. Handboken beskriver grundförutsättningarna när det gäller miljö, geoteknik, trafiksäkerhet och kvalitetssäkring. Den behandlar kraven på vägutredningens innehåll och nödvändiga samråd. I kapitlet Projektering beskrivs underlag för dimensionering samt krav på material. Där behandlas också val av typsektion med mötesplatser och avvattningssystem samt sikt, linjeföring och korsningar. Bygghandlingens olika delar anges kortfattat. I kapitlet Byggnadsanvisningar beskrivs nödvändiga byggnadsförberedelser. Där beskrivs även terrasseringsarbeten, vägtrummor och vägens överbyggnad. Slutligen anges vad som gäller för trafik under byggtiden. Beläggningsarbeten beskrivs bara översiktligt. Istället ges referens till Trafikverkets råd och krav, t.ex. Val av beläggning. Broarbeten ska utföras enligt Trafikverkets krav för brobyggande och behandlas inte i handboken. I handboken finns tips och länkar till källor för mer information, både i den löpande texten och i en samlad referenslista.

This thesis project examines changes to building documents during the product development in the construction process, which is referred as revision memos in this report. The study is made in cooperation with Serneke and is therefore limited to project within this company. Furthermore, the information in this study is based on relevant literature as well as interviews, a poll and material from three of Serneke´s projects. The results show that the examined projects have exceeded the estimated design cost due to changes made during production. By investigating the revision memos, the conclusion was that performing construction, commercial projects and rebuilding projects generate more revision memos as well as the architect and constructor had the greatest number and most expensive revision memos. It also appears that the number of revision memos of other disciplines varies between projects. Furthermore, the design process seems to generate many mistakes that appear in the production, which means that an improved design process with experience feedback and collision control should detect mistakes at an earlier stage. Recommendation for future projects is to make use of the contractors knowledge of production early in the design stage, to use experience feedback and collision control, to introduce a date for last additions, to use Swedish standard when establishing revision memos and to not execute changes before a revision memo is published. In conclusion of this project follows a few recommendations for continued investigation of this field of study., Detta arbete undersöker ändringar av handlingar som sker vid produktframtagningen i byggprocessen, vilket benämns ändrings-PM i denna rapport. Syftet är att kartlägga problematiken kring ändrings- och tilläggsarbeten i ett sent skede och målet är att öka medvetenheten gällande ändrings-PM och dess konsekvenser. Arbetet genomförs under 10 veckor och begränsas därför till att undersöka projekt inom Serneke. Vidare kommer olika entreprenadformer och olika projekttyper att jämföras detta då de olika förutsättningarna i projekten förväntas generera olika mängder ändrings-PM. Metoden för detta arbete är dels en litteraturstudie, som förklarar olika begrepp och tillvägagångssätt, samt intervjuer och enkät som kompletteras med underlag från tre av Sernekes projekt. I resultatet framgår det att de undersökta projektens bedömda projekterings-kostnad överstigits på grund av ändringar som skett under produktionen. Sammanställningen av ändrings-PM från projekten samt enkätsvaren visar också att arkitekten och konstruktören har flest antal samt dyrast ändrings-PM. Vidare framgår det att övriga discipliners ändrings-PM varierar i antal mellan projekt. Vad gäller entreprenadform och projekttyp framgick det av enkäten och intervjuerna att utförandeentreprenader, kommersiella projekt och ROT-projekt rimligtvis genererar mer ändrings-PM dock kunde detta inte stärkas av något ytterligare material. Däremot kunde kommunikationsverktyget Byggnet undersökas med slutsatsen att det är ett väl fungerande informationssystem vid korrekt användning. Vidare anses projekteringen generera många fel som dyker upp i produktionen, vilket medför att en förbättrad projektering med erfarenhetsåterföring och kollisionskontroll borde upptäcka misstag i ett tidigare skede. För framtida projekt rekommenderas att nyttja entreprenörens erfarenhet av produktionen i projekteringen, att använda sig av erfarenhetsåterföring och kollisionskontroll, att införa ett datum för sista tillägg, att använda svensk standard

The building industry is facing large changes regardingtechnology: paper drawings are transforming into 3D models andmore information is becoming digital. This report diagnosesweaknesses that exist in today’s quality controls of 3D models andcreates the foundation for quality control of 3D models.An ambiguous review process for 3D models exists due to a lack ofclear guidelines for quality control. This report examines thecurrent methods used for reviewing 3D models and defines the areaswhich need improvement.The study is made at White Arkitekter in conjunction with anongoing project, Celsius, which is modeled in 3D. The model ismade in Revit and the construction documents are delivered as partof the 3D model.The information for this study is based on relevant literature andinterviews with four respondents. Each respondent has a differentrole within and experience from the Celsius project. Qualitativeinterviews were performed.The result of the study shows that the respondents performedquality control within the area they were responsible for. Inaddition, the study shows that the existing quality controlmethods were not compatible for 3D modeling.Furthermore, it shows that proper filters for model objects makesthe quality control of 3D models easier. All respondents agreedthat they could achieve their main aim.This study has resulted in guidelines for creating a qualitycontrol routine when working with 3D modeling.Finally, there are recommendations for potential tools regardingquality control of 3D models for future research., Byggbranschen står i dagens läge inför stora tekniska förändringar,pappersritningar blir till 3D-modeller och allt mer information hanteras digitalt.Rapport har diagnostiserat svagheter som existerar inom dagens granskning av3D-modeller samt legat till grund för utveckling av kvalitativa och struktureradestödpunkter för kontroller av 3D-modeller.I dagens läge saknas tydliga riktlinjer för granskning av 3D-modeller och dettaresulterar i otydligheter gällande granskningsprocessen. I rapporten kommer dennuvarande arbetsmetoden av 3D-granskning undersökas för att identifiera demoment ur granskningsprocessen som behöver förbättras.Arbetet utfördes på White arkitekter där arbetet genomfördes parallellt medprojektering av projektet Celsius i Uppsala. All typ av projektering har skett iRevit och det som gör projektet extra unikt är att all avlämning av bygghandlingar sker i form av 3D-modeller.Informationsinhämtningen för arbetet har skett via relevant litteratur ochintervjuer, dessa var av kvalitativ karaktär och utfördes på fyra personer medvarierande befattningar och erfarenhet från Celsiusprojektet. Resultatet visar att alla respondenter sköter egenkontroller på delarna deansvarar för. De listor som existerar för egenkontroll är inte anpassade för 3Dmodeller.Vidare hävdar de att filtrering av objekt används för att lättare kunnasortera ut information och på så sätt underlätta granskningen. Alla respondenteranser sig kunna utföra sitt huvudsyfte.Denna rapport har tagit fram ett antal stödpunkter, dessa redovisar de steg somkrävs för uppbyggnaden av rutinmässig granskningsmetod vid 3D-modellering.Slutligen återfinns rekommendationer för eventuella framtida verktyg som anses extra intressanta för vidare studier inom 3D-granskning.

Byggsektorn är en av de äldsta projektbaserade industrierna i vår tid. I byggprojekt skapas och delas en stor mängd information, ofta i form av bygghandlingar som är juridiskt bindande dokument vilka ligger till grund för utförandet av byggnadsverk. Det kan vara oklart vem som ska läsa vilka handlingar, vem som ansvarar för att handlingarna blir lästa, att handlingarna blivit förstådda, efterföljda och hur informationen vidarebefordras på arbetsplatsen. Det är många parametrar som spelar roll för att hanteringen av bygghandlingarna skall fungera bra, så som ansvarsfördelning, kommunikation etc. Målet med studien var att kartlägga och besvara frågan om hur STRABAG Sveriges hantering av bygghandlingar fungerar. Då STRABAG Sverige är ett typiskt exempel på en byggentreprenör anser författarna att resultatet kan generaliseras. Två fallstudier gjordes på två av STRABAG Sveriges entreprenader. Författarna till rapporten har utgått från en kvalitativ metod i observationen av entreprenaderna. Författarna genomförde sin faktainsamling genom kvalitativa intervjuer med den personalen ur produktionsledningen författarna valt ut. Detta för att få svar på sin frågeställning. Det visade sig under arbetets gång att hanteringen av bygghandlingar är beroende av många parametrar. Några av de problem som kartlades var exempelvis vid uppstart av projekt , där rutinerna inte helt följts och skapat problem med hanteringen av bygghandlingar. Några andra exempel på kartlagda problem är också bristfälliga distrubitionslistor, introduktionen av ny personal och den interna kommunikationen. De kartlagda problemen analyserades med den litterärateori som tagits fram och slutsatser utifrån detta gjordes. Slutligen gjordes några rekommendationer till STRABAG Sverige för hur de enligt författarna kan reducera de uppmärksammade problemen och där igenom förbättra sin hantering av bygghandlingar., The construction industry is one of the oldest project-based industries of our time. In construction projects a lot of information is created and distributed, often as construction documents which are legally binding documents which form the basis for the execution of a building. It may be unclear who will read the documents, who’s responsible that documents gets read, that the documents have been understood and executed and how the information is forwarded in the workplace. There are many parameters that are important for managing construction documents, such as accountability, communication, etc. The aim of this study was to identify and answer the question set by the authors. How does STRABAG Sveriges construction document managing work? Since STRABAG Sverige is a typical Swedish contractor the authors consider that the result can be generalized in the sector. Two case studies were carried out at two of STRABAG Sveriges projects. The authors of the report used a qualitative approach in their observation of the projects. The authors conducted their data collection through qualitative interviews with the leading production staff that the authors selected. This was done to answer their thesis. Throughout the project it became clear that the managing of construction documents is connected to a lot of different parameters. Some of the problems that were determined were for example the start of the buildingprojects, where the routines weren’t properly carried out. Some other examples of problems were insufficient distribution lists, the introduction of new personnel and intern communication. The problems that were determined were analysed in comparison with the theory from literature and conclusions were made out of this material. Thus, STRABAG Sverige received recommendations from the authors about how to improve their management of the construction documents.

Växtbäddar och växtjord av idag är ingen enkel match att spela för den som författar en markbyggnadsbeskrivning. Kraven på att leverera färdiga resultat i allt högre takt ökar ständigt, för att kunna hålla huvudet kallt och vara medveten om konsekvenserna av ens eget handlande krävs kunskap. En kunskap om sambandet mellan växter och den jord som de skall växa i. Inte bara jord och heller inte bara växter utan att kritiskt förhålla sig till hur växter vill växa naturligt och hur jorden medverkar till det på ett hållbart sätt. Att inte låta sig påverkas av enkla genvägar eller slentrianmässiga lösningar, att försöka se till platsens naturliga resurser. Syftet med denna uppsats har varit att studera de förändringar som har varit vad gäller föreskrifter kopplade till AMA (Allmän- Material- och Arbetsbeskrivning) och hur de har förändrats över tid. Resultatet av litteraturstudien har sammanställts och redovisas år för år med komplement från de intervjuer som genomförts för att visa brukarnas åsikter kring skriften AMA. Frågeställningarna som använts vid studien är följande: - Hur har AMAs föreskrifter för växtbäddar förändrats från ByggAMA via MarkAMA till Anläggnings AMA och AMA Anläggning? - Hur har växtbäddar byggda med jord enligt AMAs föreskrifter förändrats över tid vad gäller näringsinnehåll och mullhalt? - Stämmer föreskriften med det som sedan anläggs, vad gäller växtbäddar? Resultatet visar att vid växtbäddsetablering bör projektören beakta följande frågor: - Orientering, vad har platsen för förutsättningar? - Växtval, vad passar på platsen? - Funktion, hur ska platsen användas? - Skötselnivå, hur mycket ska platsen skötas? Detta är en grundläggande orientering som bör genomföras för varje projekt då det framkommit att generellt utformade markbyggnadsbeskrivningar som förekommer i AMA inte är ett hållbart arbetssätt för att alltid producera en bra växtjord. Här måste författaren våga frångå standardiseringen som AMA annars utgör, att alltid föreskriva en och sa