Search

Syftet med denna studie har varit att belysa hur två lärare definierar begreppet kamratrespons samt deras metoder, motiv och upplevda utmaningar. Tidigare forskning lyfter fram olika perspektiv; kamratrespons som en del av skrivprocessen samt som ett sätt att lära genom samspel och kommunikation. Det sociokulturella perspektivet används som teoretisk utgångspunkt men även dialogisk teori. Studien vilar på forskning knuten till respons, skrivprocesser och processkrivning. I den empiriska studien har metoden varit kvalitativa intervjuer med två lärare som har valts ut genom ett subjektivt urval. Studien visar att kamratrespons kan definieras på olika sätt samt att motiv och metoder skiljer sig åt beroende på syftet. Den ena läraren ser kamratrespons som en formativ återkoppling som inte specifikt har med skrivande att göra och den andra ser kamratrespons som en del av det processinriktade skrivandet där syftet är att eleverna stödjer varandra i arbetet med sin egen textproduktion. Resultatet visar att det är viktigt att lärare har ett tydligt syfte och en genomtänkt undervisning med kamratrespons. Det mest intressanta med vår studie är att arbetet med kamratrespons kan upplevas olika och bedrivas på olika sätt beroende på inställning och syfte.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om införandet av lag (SFS 2016:947) påverkat omfattningen av företags hållbarhetsredovisning och om faktorerna finansiell risk, lönsamhet, storlek och bransch kan förklara frivillig hållbarhetsredovisning. Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosfin och med ett deduktivt angreppssätt. En innehållsanalys genomförs på 142 årsredovisningar från 2018 respektive 2015 för att undersöka mängden redovisad hållbarhetsinformation. En multipel regressionsanalys görs för att fastställa vilka faktorer som påverkar mängden hållbarhetsredovisning. Resultat & slutsats: Studien kom fram till att företagen redovisade mer hållbarhetsinformation 2018 jämfört med 2015 och att lagen haft en påverkan, samt att det finns ett samband mellan mängden hållbarhetsredovisning och faktorerna storlek och bransch. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är en ökad kunskap om vad som förklarar frivillig hållbarhetsredovisning, men även kunskap om regleringens påverkan. Det praktiska bidraget är kunskap om hur mängden hållbarhetsredovisning i svenska företag påverkas när det regleras. Det ger därmed en indikation på hur effekten av reglering skulle se ut i länder med liknande redovisningstradition som Sverige. Förslag till fortsatt forskning: I vidare forskning föreslås att göra en liknande studie med företag verkande i andra länder, men även icke-noterade eller statligt ägda företag. Denna studie har undersökt hållbarhetsredovisningens kvantitet och det skulle därmed vara intressant att undersöka hur kvaliteten påverkas av reglering. Ytterligare förslag till fortsatt forskning är att arbeta mer med innehållsanalysen för att uppnå ett mer trovärdigt resultat av redovisningsmängd. Aim: The aim of this study is to investigate whether law (SFS 2016: 947) has affected the extent of sustainability reporting and whether the factors financial risk, profitability, size and industry can explain voluntary sustainability reporting. Method: The study is based on the positivist research philosophy and with a deductive approach. A content analysis is conducted on 142 annual reports from 2018 respectively 2015, to investigate the amount of sustainability information reported. A multiple regression analysis is conducted to determine which factors affect the amount of sustainability reporting. Result & Conclusions: The study found that the companies reported more sustainability information in 2018 compared to 2015 and that the law had an impact, and that there is a connection between the amount of sustainability reporting and the factors size and industry. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution is an increased knowledge of what explains voluntary sustainability reporting, but also knowledge about the impact of regulation. The practical contribution is knowledge of how the amount of sustainability reporting in Swedish companies is affected when regulated. It thus gives an indication of what the effect of regulation would look like in countries with a similar accounting tradition as Sweden. Suggestions for future research: In further research, it is suggested to do a similar study with companies operating in other countries, but also unlisted or state-owned companies. This study has examined the quantity of sustainability reporting and it would therefore be interesting to investigate how the quality is affected by regulation. Further proposals for continued research are to work more with the content analysis to achieve a more credible result of the accounting.

En av de vanligaste orsakerna till att patienter söker till primärvården är smärta. Långvarig smärta innebär ett stort lidande för de drabbade, det är ett tillstånd som kräver självhantering och planering. Egenvård skapar förutsättning att ta kontroll över sin egen situation och majoriteten av personer drabbade av långvarig smärta är villiga att använda sig av detta. E-hälsa innebär användning av informations- och kommunikationsteknik med syfte att främja hälsa. För patienter är internet och tekniska hjälpmedel en resurs med stor signifikans för möjligheten att kontakta hälso- och sjukvården samt kunna söka hälsoinformation på egen hand. Syftet med litteraturstudien är att undersöka och belysa hur e-hälsa kan ge stöd till egenvård för personer med långvarig smärta. Metoden är en litteraturstudie där 15 artiklar ingår, både kvantitativa, kvalitativa och mixed metod. I resultatet framkommer tre kategorier vilka är tillgång till strategier, självskattning och självövervakning samt kommunikation. Resultatet visar att E-hälsa kan stödja egenvården genom att göra vården och självhanteringsstrategier mer tillgängliga för patienterna, vilket leder till minskad smärta, ökad självständighet och nya vårdmöjligheter. One of the most common causes of patients seeking primary care is pain. Chronic pain causes a lote of suffering for those affected, it is a condition that requires self-management and which requires planning. Self-care creates the conditions to control the situation and the majority of the persons affected by chronic pain are willing to use self-care. E-health means the use of information and communication technology with the aim to promote health. For patients, the Internet and technical aids is a resources of great significance for opportunities to contact health care and to seek health information on their own. The purpose of the literature study is to investigate and describe how e-health can support the self-care for people with chronic pain pain. The method is a literature study that includes 15 articles, both quantitative, qualitative and mixed method. The result reveals three categories, these are available strategies, self-assessment and self-monitoring and communication. The result shows that E-health can support self-care by making care and self-management strategies more accessible to patients, which leads to less pain, more independency and new care-opportunities.

Bakgrund: Sexualitet räknas till människans grundläggande rättigheter genom hela livet och påverkas av bland annat biologiska, psykologiska, etiska och religiösa faktorer. Sexualitet förknippas ofta inte med äldre människor och ses ofta som tabu. Det finns idag inga riktlinjer om hur sexualitet ska bemötas på permanenta boenden för äldre och sjuksköterskor kan uppleva osäkerhet inför att tala om ämnet. Syfte: Syftet var att utforska vilka faktorer som påverkar äldres sexualitet på permanenta boenden. Metod: Systematisk litteraturstudie, inkluderade tio vetenskapliga originalartiklar. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet visade att bemötandet och hanteringen av sexualitet på permanenta boenden har betydelse för äldres sexuella yttring. En stöttande omgivning kan främja sexualiteten och intimiteten bland vårdtagarna, medan negativa handlingar som skvaller, bestraffningar och övervakningar resulterar i återhållsamhet. Faktorer som boendets fysiska miljö och ohälsa, exempelvis erektionsproblem och vaginaltorrhet, kan fungera som hinder för vårdtagarnas sexualitet. Även oskrivna regler som normer, religiösa och kulturella synsätt har en inverkan på sexualiteten och kan till exempel hindra icke-heterosexuella personer att uttrycka sin sexualitet. Slutsats: Äldres sexualitet på permanenta boenden betraktas ofta som tabu och är något vårdpersonal inte talar om, men det förekommer att vårdgivare stöttar vårdtagarnas sexualitet. Resultatet visade att andra personers värderingar och stereotyper samt boendets fysiska utformning påverkar hur och om äldre väljer att uttrycka sig sexuellt. Sjuksköterskor bör ha utbildning i att bemöta sexualitet då detta kan underlätta skapandet av en stöttande miljö, vilket i sin tur kan leda till ökad livskvalitet hos vårdtagaren.

Trycksår är en ofta förekommande skada inom vården och ca 14 % av patienter på äldreboenden och sjukhus i Sverige lider av trycksår. Ett trycksår kan uppstå inom loppet av 60 minuter och en stor riskfaktor är dålig nutritionsstatus. Sjuksköterskan ska identifiera problem med nutritionen hos patienten och det är betydelsefullt att förstå sambandet mellan nutrition och trycksår. Syftet med studien var att undersöka nutritionens betydelse i behandling av trycksår. Studien utfördes som en litteraturstudie, 12 artiklar utgjorde grunden för resultatet. Fem teman framkom i resultatet som alla belyste nutrition i behandling av trycksår. De fem teman var samband mellan undernäring och trycksår, energiintag i trycksårsläkningen, specifika näringsämnens betydelse i trycksårsläkningen, nutritionens påverkan på vårdkostnaderna vid trycksår och sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Resultatet visar att många patienter med trycksår inte fått någon bedömning av sin nutritionsstatus. Undernäring påverkar svårighetsgraden av trycksår och patienter med trycksår har betydligt mer oönskad viktförlust och oftare bristfälligt eller dåligt intag av mat. Ett högre energiintag än det rekommenderade skulle kunna förbättra patienters näringsmässiga förhållande och därmed påskynda läkningen av trycksår. Ett sjukdomsspecificerat näringstillskott bestående av protein, arginin, zink och vitamin C ökar trycksårsläkningen. Genom att använda näringstillskott minskas patientens lidande och kostnader för behandling av trycksår sänks. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska ha god kunskap om nutrition vid behandling av trycksår. Genom tydliggörande av riktlinjer och utbildning inom området kan kunskapen användas mer i praktiken. Interventionsstudier kan visa om utbildning om nutrition och införandet av nya riktlinjer har en positiv effekt vid trycksår.