Search

As autonomous vehicles (AVs) are introduced in mining settings, mine workers must adapt to a new type of workflow. This thesis presents how a design process for developing and validating a user accepted Human-Machine Interaction (HMI) concept in an autonomous mining environment can be performed. Through concept development based on user needs, the project explores the design space of what makes a well-received interaction concept according to the mine worker. Multiple mining scenarios are investigated and evaluated based on their HMI complexity before concepts are produced for one specific loading scenario between a loader and a dumper truck, working as a baseline scenario for comparison. The explorative design process consists of a range of methods that describe the concept development for an autonomous integration to this baseline loading scenario. The methodology is user-centred and involve both expert-users and non-expert users for evaluation throughout the process and the factors user acceptance and trust are constantly considered. At last, the final concept is validated with the mine workers following the modified Technology of Acceptance Model (mTAM) to evaluate the level of perceived Usefulness, perceived Ease-of-Use and perceived Preservation of Craftsmanship. It also gives an indication of how effective the design process is. It is found that a suitable autonomous integration to the baseline scenario is the meeting between a manual loader and an AV dumper, due to the high level of HMI complexity based on the number of steps and difficulties when two vehicles need cooperation to complete the scenario. The concept development for this resulted in a concept consisting of a touch-based tablet in the loader cabin with complementary physical buttons, a voice assistant for natural communication and an external Human-Machine Interface (eHMI) that share the AV’s intentions and system status for increased trust and reliability. The mTAM user validation received a low number of end-user participants (7) and hence, conclusion cannot be drawn from the results. Although, the proposed final concept scored an average of 2.83/5 for perceived Usefulness, 3.83/5 for perceived Ease-of-Use and 4.21/5 for Preservation of Craftsmanship, showing a tendency that the completed design process resulted in a concept that has potential to find user acceptance and trust.

Purpose Acceleration plays a great impact on the vestibular system, but is attributed little influence over vision. This study aims to explore how visual and vestibular acceleration affect roll-plane oculomotor responses, including their addiative effect. Methods Seated in a mechanical sled, 13 healthy volunteers (7 men, 6 women; mean age 25 years) were exposed to a series of visual (VIS) optokinetic, vestibular (VES) whole-body, and combined (VIS + VES) rotations. This was carried out at two acceleration intensities. Subjects wore a video-based eye tracker, enabling analysis of torsional and skewing eye movement responses, which were used to evaluate the individual response to each trial. The tracker also contained accelerometers allowing head tracking. Results Both ocular torsion and vertical skewing were sensitive to acceleration intensities for VES and VIS + VES. For VIS only, skewing exhibited such a response. An increased acceleration yielded a decreased torsion-skewing ratio for VIS, explained by the change in skewing, but remained unchanged for VES and VIS + VES. Torsion exhibited particularly reliable summative effect, yielding a relative contribution of 32% VIS and 75% VES during low acceleration, and 19% and 85%, respectively, during high acceleration. Conclusions The change in the skewing response to different intensities indicates that the visual system is more sensitive to visual accelerations than previously described. Eye movements showed reliable summative effects, indicating a robust visual-vestibular integration that indicates their integrative priorities for each acceleration, with the visual system being more involved during low accelerations. Such objective quantifications could hold clinical utility when assessing sensory mismatch in vertiginous patients.

Denna vetenskapliga essä har sin utgångspunkt i en gestaltning som speglar mina svårigheter i att språkligt stödja ett andraspråkigt barn. Gestaltningen beskriver olika händelser inom en förskoleverksamhet där jag försöker kommunicera med barnet. Jag använder mig av olika resurser för att kommunikationen ska underlättas och för att göra verksamhetens innehåll förståelig för barnet. De varierande kommunikativa strategierna når inte hela vägen fram. I essän reflekterar och undersöker jag vad detta beror på. De centrala frågeställningarna handlar om hur kommunikationen kan förbättras efter ett andraspråkigt barns behov. Hur kan kommunikationen förbättras mellan pedagog och barn, inom förskolemiljön och inom leken? Ett centralt tema inom essän handlar om hur jag ska stödja barnet i svenska och barnets egna modersmål. Essän undersöker också hur och varför icke-verbala kan användas som stöd till ett andraspråkigt barn. Inom denna vetenskapliga essä får reflektionen ta stor plats. Genom att jag får reflektera över mitt yrkeshandlande i dialog med litteratur och vetenskapliga artiklar kan jag förstå dilemmat från olika perspektiv. Därmed kan jag även reflektera över möjliga lösningar till en bättre kommunikation för det andraspråkiga barnet. This scientific essay is based on various describes events that reflects my difficulties communicating with a bilingual child. I use various resources in order to make the communication easier. The different communicative strategies does not work optimally. In this essay I explore what may have gone wrong with the communication. The essay´s central issues are about how to make communication better according to the needs of a second language child. How can communication be improved between the educator and the child? How can it be improved within the preschool environment? How can it be improved when the children are playing? A central theme of the essay is about how I should support the child in the mother tongue and the majority language. The essay examines why non–verbal resources can be used for second language children. In the essay, the reflection is given a lot of space. I reflect in dialogue with literature and scientific articles in order to understand the dilemma from different perspectives. In this way, I can reflect on possible solutions for better communication for the second language child.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland befolkningen och är en betydande riskfaktor för fullbordad suicid. Genom att arbeta förebyggande med suicidpreventiva program kan resultera i att minska suicid i framtiden. Därför är det viktigt att implementera och vidmakthålla beprövade insatser som ger önskad effekt. Youth Aware of Mental Health [YAM] är ett suicidpreventivt medvetarprogram som utförs bland ungdomar och påvisas ge effekt att minska försök till suicid i framtiden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka instruktörernas erfarenheter vid genomförandet av det skolbaserade programmet Youth Aware of Mental Health [YAM] samt vidmakthållande av programmet i Sörmland. Metod: För att studera genomförandet samt vidmakthållande av det skolbaserade programmet YAM, valdes en kvalitativ intervjumetod för att undersöka instruktörernas upplevelser och erfarenheter av programmet. Urvalet i studien är utbildade YAM-instruktörer som deltagit under ett eller flera programtillfällen med högstadieelever i Sörmland. Insamlade intervjudata analyserades genom innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier för att besvara studiens syfte. Huvudkategorierna i studien är; programmets utformning, genomförandet av programmet samt förbättringspotential och vidmakthållande av programmet. Resultat: Resultatet visar att instruktörerna upplevde en bestämd struktur med hjälp av programmets manual om hur programmet skall genomföras bland högstadieeleverna. Dock upplevde instruktörerna att det bör finnas tydligare riktlinjer om hur programmet skall förverkligas för att kunna nå en förbättrad effekt. Förbättringspotentialen som instruktörerna upplever är att förbättra samverkan mellan instruktörerna, kommunen och Region Sörmland för att vidmakthålla programmet i Sörmland. Slutsatser: För att kunna lyckas med programmet är det betydelsefullt att ge instruktörerna förutsättningar att kunna genomföra programmet samt skapa en god samverkan mellan instruktörerna, kommunen och Region Sörmland. Om detta görs kan det leda till förbättrat genomförande samt vidmakthållande av programmet bland samtliga högstadieskolor i Sörmland.

Denna studie syftar till att studera utvecklingen av andelen tidsbegränsat anställda på den svenska arbetsmarknaden och se huruvida eventuella trender i andelen även kan anses ha påverkat individers arbetsmotivation och välbefinnande. För att undersöka detta behandlas frågeställningarna 1) om andelen anställda med tillfälliga kontrakt ökat eller minskat över tid i Sverige sedan 2000-talet, 2) om andelen med motivationsproblem eller lägre välbefinnande ökat eller minskat i Sverige sedan 2000- talet samt 3) om det finns skäl att tro att andelen tidsbegränsat anställda kan påverka arbetsmotivationen och välbefinnandet inom arbetskraften. Studien tillämpar en kvantitativ ansats där befintlig statistik används från Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsundersökningar och Arbetsmiljöundersökning. För att besvara studiens frågeställningar tillämpas ett teoretiskt ramverk, bestående av krav- och resursmodellen samt självbestämmandeteorin, med syfte att beskriva hur motivation och välbefinnande skapas i arbetet. Det empiriska underlaget baseras på studier som genomförts gällande tidsbegränsade anställningars effekter på de berörda anställda. Empirin delas in utifrån dess infallsvinklar och resultat i neutralare, optimistiska och pessimistiska studier. Resultatet av vår studie visar på en trendlös fluktuation i andelen tidsbegränsat anställda, samtidigt som negativa trender syns i vissa mått på arbetsmotivation och välbefinnande. Studien kommer således fram till att de negativa trenderna i arbetsmotivation och välbefinnande inte kan härledas ur trender i andelar med olika anställningsformer. Studien riktar därefter in sig på alternativa förklaringar för att söka svar på de negativa trenderna, där vi identifierar en eventuell obalans mellan krav och resurser för individer på den svenska arbetsmarknaden. En obalans i krav och resurser torde leda till försämrad arbetsmotivation och försämrat engagemang hos individer, vilket lämnar utrymme för vidare forskning inom området.

De senaste åren har det skett stora förändringar på marknaden, inte minst inom tillverkningsindustrin. Flexibilitet kännetecknar ett av de krav som många av dagens kunder ställer och innebär förmågan att kunna producera kundanpassade produkter i mindre kvantiteter än förr. Detta ställer högre krav på tillverkande företag där kort ställtid är en viktig faktor för att lyckas leva upp till de nya kraven. Syftet med denna studie är således att undersöka orsakerna till långa ställtider hos ett tillverkande industriföretag och se vad som kan göras för att reducera dessa. Studien har uppfyllt sitt syfte genom att en fallstudie har genomförts på företaget där omställningsprocesserna undersökts via observationer och intervjuer samt genom en litteraturstudie inom de områden som ansetts relevanta. Den väl utbredda SMED-metoden, som anses ha stora positiva effekter i arbete med ställtidsreducering, har även i denna studie kunnat styrkas som en användbar metod. Metoden kan med fördel kompletteras med andra metoder/verktyg som 5S, spagettidiagram och värdeflödesanalys för att skapa ytterligare förutsättningar för ett lyckat arbete med ställtidsreducering. Studien har även påträffat två kritiska framgångsfaktorer för att reducera ställtider. Den första är att flytta ut de inre aktiviteterna till yttre och den andra är att involvera operatörerna som dagligen arbetar med omställningsprocesserna. Utifrån den analys som genomförts i studien har en generell arbetsmetod tagits fram för arbete med ställtidsreducering. De förbättringsförslag som ges till fallföretaget bör implementeras stegvis och därefter utvärderas. Vidare studier behövs för att se om den framtagna arbetsmetoden är applicerbar på andra företag.

The prevailing housing shortage and the developed considerations of environmental issues are todaytwo current topics. Bollnäs county is an example of a county that works to maintain and actualize itsenvironmental goals, especially in new constructions. Passive houses are a way to buildenvironmental friendly and it is a concept that is becoming more and more common. The concept isabout maximizing heat gains and minimizing heat losses. This is achieved through an air-tightenvelope, certified building components, exhaust and supply air ventilation where heat is regainedfrom the extract air and buildings with low U-values. This project presents a change of an existingdetailed development plan from general purpose to housing. The aim of the project is that thehouse, with a restaurant on the bottom floor, must meet the requirements for passive houses andharmonize with the surrounding environment.The project initiates with a literature study followed by an analytical study with the aim to gatherknowledge about both passive houses as well as the surrounding area of the property. Conformationand calculation are two essential parts of the project. The shape of the house, the design and wherethe house is located in the property are adjusted to both the requirements of passive houses and thecultural history of Bollnäs.The calculations performed in PHPP indicate that the requirements for passive houses are met on thebasis of the conditions in this project. Drawings such as site plan, general plans, facades, sections anddetails are presented together with illustrations of the finished house.The main problem regarding the projection of passive houses lies in the absence of its actualmeaning. The concept is about compensations and that every house, regardless of building systemand conformation, has the possibility to be certified as a passive house.

Denna studie har haft för avsikt att undersöka på vilket sätt frihetsberövade pappor påverkas i relationen till sina barn under sin fängelsevistelse. De frågor studien utgick ifrån var på vilket sätt föräldraskapet påverkades, samt vilka svårigheter som uppstod med papparollen under frihetsberövandet. Vidare belyses om och hur pappornas självbild och självidentitet förändrades under denna tid. Hur samhället kan bidra till förändring samt underlätta för dessa pappor diskuteras vidare i studien utifrån tidigare frihetsberövade pappors perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och ett strategiskt urval av nyckelpersoner. Vi valde ut fem informanter i form av tre tidigare frihetsberövade pappor från organisationerna KRIS och XCONS, och två anställda från Bryggan, vilket är organisation för familjer med en eller flera frihetsberövade föräldrar. Resultatet har visat att rollen som pappa många gånger stöter på svårigheter av olika karaktär under ett fängelsestraff. Våra slutsatser har visat att en stor del av svårigheterna dessa pappor möter ligger hos samhället och hos pappornas egna emotionella mående. Samhällets negativa syn på pappor som suttit eller sitter i fängelse skapar en stigmatisering som drabbar både pappan och dennes barn på olika sätt. Det behövs en förändrad syn på frihetsberövade pappor och ett särskiljande på handling och individ

Bakgrund: Att leva med bipolär sjukdom innebär att drabbas av växlande maniska och depressiva skov. Begränsningar uppstår när sjukdomen påverkar det dagliga livet. Bipolär sjukdom är kronisk och kräver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Litteraturstudien baserades på fem självbiografier och Lundman & Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys med ett manifest tillvägagångssätt användes som analysmetod. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Centralt i resultatet var skovens påverkan på livet samt behov av att finna strategier för att främja välbefinnande. Fysisk aktivitet samt struktur av vardagen kändes meningsfullt för att uppnå balans. Insikt om sjukdom och behov av läkemedel var väsentlig för att sjukdomen skulle bli mer lätthanterlig. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom innebar att periodvis brottas med kolsyra i själen och becksvart mörker. Personerna upplevde ett utanförskap och en osäkerhet i samspel till omgivningen. Hälso- och sjukvården spelade en betydande roll då farmakologisk och icke- farmakologisk behandling var nödvändig för att nå välbefinnande. En känsla av delaktighet i sin egen vård var betydelsefullt då det främjade välbefinnande.

Syfte: Syftet med den här studien var att kartlägga upplevelsen av omhändertagandet bland föräldrar till LKG-patienter och unga vuxna LKG-patienter i södra Sverige. Material och metod: Samtliga av de artiklar som presenteras i den här rapporten har erhållits genom litteratursökning på PubMed. Främst användes artiklar som berör upplevelsen av omhändertagandet, men även litteratur och hemsidor från svenska sjukhus och LKG-föreningar bidrog med information. För djupare förståelse av och för att erhålla ytterligare information om omhändertagandet i södra Sverige utfördes även en intervju med Ingemar Swanholm, ortodontist vid SUS. I denna enkätstudie tillfrågades 55 personer, varav 24 var föräldrar till barn med LKG och 31 var unga vuxna LKG-patienter. Detta gjordes för att få en helhetsbild av hur patienter och föräldrar upplevt omhändertagandet genom behandlingsgången.Resultat: Totalt deltog 30 patienter, varav 13 föräldrar till barn med LKG och 17 unga vuxna LKG-patienter. Resultatet redovisades var för sig, föräldrars upplevelse respektive patientens egen.Konklusion: Konklusion var att LKG-patienter och föräldrar till barn med LKG generellt var nöjda med omhändertagandet av dem och deras familj, vilket bekräftade hypotesen. För att kunna dra en slutgiltig slutsats om detta krävs dock vidare undersökningar med fler deltagande och validerade enkäter.